Kvinnans roll i pingströrelsen, utifrån ett genuskontrakt

AA2552 Självständigt Arbete 15 HP Teologiska Högskolan, ÖREBRO Uppsats: Historisk-systematisk teologi Handledare: Mikael Hallenius Examinator: Roland Spjuth Kvinnans roll i pingströrelsen, utifrån ett genuskontrakt Rebecka Swande TH 4 Överhörnäs 2010-06-10 15 414 ord

1 Innehållsförteckning Inledning... 3 Disposition...3 Syfte och frågeställningar...3 Forskningsbakgrund...4 Kvinnligt Ledarskarskap inom pingströrelsen under 1910 till 1930...4 Begrepp...5 Teori och metod...5 Teorin om genuskontraktet...5 Metod...7 Material...7 Evangelii Härold och Brudgummens röst...7 Avgränsning...8 Historisk bakgrund och personporträtt... 8 Svensk Pingstväckelse fram till 1930...8 Riktlinjer...9 Gerda Åström... 10 Undersökning... 10 Analys av Genuskontraktet i pingströrelsen... 10 Evangelii Härold... 11 Brudgummens Röst... 18 Gerda Åström... 20 Sammanfattning... 22 Sammanfattningar, diskussioner och slutsatser... 23 Vilken kvinnosyn gav EH och BR utryck för, utifrån Hirdmans teori om genuskontraktet?... 23 Genuskontraktets utveckling och motreaktion... 23 Evangelii Härold... 23 Brudgummens Röst... 24 Diskussion... 25 Hur uppfattades kvinnans frigörelse i EH och BR?... 25 Evangelii Härold... 26 Brudgummens Röst... 26 Diskussion... 26 Hur uppfattades genuskontraktet i en kvinnlig ledares dagbok i pingströrelsen?... 27

2 Diskussion... 27 Slutdiskussion... 28 Sammanfattning... 30 Vidare Forskning... 31 Källförteckning... 32

3 Inledning I detta kapitel kommer jag att presentera uppsatsen, ge en sammanfattande disposition över uppsatsen, därefter presentera dess syfte, frågeställningar och ge en kortfattad bakgrund över tidigare forskning, samt förklara begrepp som används i uppsatsen. Till sist kommer jag att gå igenom teorin, metoden och materialet för min uppsats. Debatten om kvinnans plats i församlingen och roll som ledare är ständigt aktuell. Det finns de som menar att kvinnan inte kan vara ledare och andra riktningar och rörelser som menar det helt motsatta. Inom den svenska pingströrelsen fanns det inte några kvinnliga föreståndare eller äldste så sent som 1995. Debatten i början av 1990-talet menade att det var dags att kvinnan fick sin plats som äldste och föreståndare. Vad gjorde att det inte fanns kvinnliga pastorer, äldste eller föreståndare innan dess? Ett sätt att tolka vad som hände är att studera den tidsperiod när pingströrelsen höll på att organiseras och bli ett fungerande organ i samhället. Det är intressant för min egen del eftersom jag är en del av pingströrelsen och kvinna och har en pastorstjänst. Anledningen till att jag valde att skriva uppsatsen utifrån kvinnans roll i rörelsen beror mycket på den frustration som finns bland andra kvinnliga ledare, den historiska okunskapen kring kvinnligt ledarskap inom frikyrkan och även de som starkt ifrågasätter kvinnligt ledar- och föreståndarskap Jag vill med min uppsats skapa en förståelse inom pingst och därför valde jag att belysa tiden från 25 till 30 tal eftersom pingströrelsen då var i ett viktigt skede, den var på väg att bli en organisation, bli strukturerad. Vi måste veta orsakerna för att kunna förklara utvecklingen. Orsak och verkan, och därmed öka medvetenheten till alla faktorer som påverkar utvecklingen. Det är inte bara en utan flera. Mitt fokus kommer vara kvinnans roll i pingströrelsen jämfört med hennes roll i samhället. Mitt arbete kommer vara en kyrkohistorisk uppsats där jag kommer att använda Yvonne Hirdmans teori om genuskontraktet. Jag kommer använda den i undersökningen om vilken kvinnosyn som presenterades genom tidskrifterna som fanns i pingströrelsen och i en människas dagbokshäfte. Utgångspunkten för min uppsats kommer att ha sin bas inom kvinnoforskningen för att kunna förklara kvinnans roll i pingströrelsen. Disposition Uppsatsen har delats in i följande delar: I inledningskapitlet redovisas bakgrund, syfte, frågeställningar, forskningsbakgrund samt teori och metod och därefter presentation av materialet. I huvudavdelningen, kapitel 2, ges en beskrivning av pingströrelsen och en presentation av Gerda Åström. I kapitel 3 följer en analys av tidskrifterna och hur de förhöll sig till kvinnligt ledarskap och därefter en analys utifrån genuskontraktet. Sedan kommer en analys av Gerda Åström i förhållande med det som skrevs i tidskrifterna. Uppsatsens avslutning innehåller en analyserande diskussion, sammanfattning och källförteckning. Syfte och frågeställningar Syftet med denna uppsats är att analysera vad som skrevs i Evangelii Härold och Brudgummens Röst och en människas dagbok och utifrån det se hur situationen såg ut för kvinnliga ledare och förkunnare inom den svenska pingströrelsen mellan 1920 och 1930. Syftet med denna uppsats är också att analysera hur genuskontraktet påverkade

4 pingströrelsens kvinnosyn då kvinnan har haft en viktig roll för väckelsens utbredning utan en uttalad ledarroll. Det jag ska försöka besvara genom min analys är: hur påverkades den teologiska tolkningen om kvinnligt ledarskap utifrån sin kontext, genom samhällets genuskontrakt? Det jag kommer att behandla i analysen är utifrån följande frågeställningar: 1. Vilken kvinnosyn gav Evangelii Härold och Brudgummens Röst uttryck för, utifrån Hirdmans teori om genuskontrakt? 2. Hur uppfattades kvinnans frigörelse i Evangelii Härold och Brudgummens Röst? 3. Hur uppfattades genuskontraktet i en kvinnlig ledares dagbok? 4. Kan etablerad makt bryta en rådande ordning? Frågan om makt kommer att diskuteras genomgående i undersökningen och den kommer att få en central del i slutdiskussionen. Forskningsbakgrund Det finns inte mycket forskat kring kvinnligt ledarskap inom den svenska pingströrelsen. Kerstin Samuelsson 1 har skrivit en uppsats om kvinnligt ledarskap inom svensk pingströrelse fram till 1996. Och hon har undersökt hur det har utvecklats och varför. Samuelsson har genom enkätundersökningar och annat material kommit fram till att kvinnor hade en informell roll i en rörelse som inte hade en enhetlig teologi och praxis. Det skiftar mellan församlingarna utöver de riktlinjer som de hade. Då det inte finns mycket forskat inom detta ämne finns det risk att det blir för snävt eftersom jag till viss del kommer att använda Samuelssons argumentation. Då jag använder hennes argumentation för att stödja min undersökning finns det en risk att argumentationen bidrar till ett intryck av att beskylla hela pingströrelsen för att inte vara teologiskt kunnig, det är inte min målsättning. Det intrycket kan bli ett problem eftersom argumentationen kan verka tunn på material, men på grund av bristen på uppsatser och avhandlingar inom ämnet måste jag ta hänsyn till den svagheten. Den avhandling som gjorts inom området är Nils-Olov Nilssons 2 som behandlar skillnaderna i debatten om kvinnligt ledarskap mellan Norge och Sverige och situationen för kvinnor i utlandsmission. Kvinnligt ledarskap inom pingströrelsen under 1910-1930 Den forskning kring liknande ämnen som både Samuelsson och Nilsson presenterar i sin undersökning ger en bra ingång till orsaken och frågan varför det fanns så många kvinnor inom pingströrelsen, gummhavet i Filadelfia i Stockholm var ett vedertaget begrepp. Enligt Samuelsson beror det på karismatiken som fanns, vilket gav kvinnorna en ny status, hon var inte bara till för hemmet, och i den tolkningen att söner och döttrar ska profetera, fick hon plats i församlingen, hon fick lov att vara ett av vittnena som Anden skulle utgjutas över 3, kvinnorna fick en ny arena att beträda, som vittnen, förkunnare och lärare. Nils-Olov Nilsson menar också att en av orsakerna till att pingströrelsen växte var just att kvinnorna förkunnade och nådde till platser dit männen aldrig varit innan, eftersom de hade full frihet att förkunna och vittna evangeliet. 4 Utöver detta förändrades inte mycket i synen på ledarskapet inom 1 Kerstin Samuelsson (1997) Kvinnligt ledarskap i svensk Pingströrelse, Teologiska Högskolan Stockholm. 2 Nils-Olov Nilsson (1996) Contextualization and literalism in the female debate in the Swedish and Norwegian movements, 1978-1995. Lakeland USA. 3 Samuelsson (1997) s7 4 Nilsson (1996) s4

5 pingströrelsen. Samuelsson visar hur Nilsson förklarar att en bidragande orsak till utvecklingen och tolkningen som fanns inom pingst bottnade i att de hämtade influenser från fundamentalistiska baptiströrelser i USA istället för de mer evangeliska och karismatiska rörelserna som t.ex. Assemblies of God. 5 Samuelsson menar i sin uppsats att man i många pingstförsamlingar läste som det stod, där man läste texten bokstavligt utan en kontextuell förståelse och även hänvisade till praxis många gånger utan att kunna styrka det bibliskt i ledarskapsfrågorna. Han ger fler exempel på församlingar där kvinnor funnits i styrelserna men försvunnit när de anslutit sig till den fria rörelsen utifrån Stockholm Filadelfias ledarskap, som alltmer blev den ledande församlingen för den fria rörelsen. 6 Begrepp Andedop kallas den upplevelse som följer vid omvändelse och dop till kristen tro, en manifestation av Guds kraft för att stärka sin kristna tro som man kallar helgelse och även för att kunna utföra det som upplevs bli ens uppdrag. Det kommer vara ett återkommande tema i uppsatsen. Den definition jag kommer använda är utifrån pingströrelsens miniserie om trosfrågor 7. Teori och metod Teorin om genuskontraktet Hela poängen med genuskontraktet enligt Hirdman är att det var ett fundament, dvs. orörligt och oföränderligt. Det stereotypa kontraktet var att han har ansvaret, beskyddet, försörjningen av familjen och att hon har hand om födandet av barn, uppfostrandet och maten. Hirdman visar på en tydlig fördelning mellan könen och hur det skapade förutsättningarna för dem. 8 Där ser vi också hur ett rationellt tänkande kom ur de stereotypa rollerna och band män och kvinnor vid en naturlig ordning utifrån systemet. Det var mannen som förmedlade och förkroppsligade världen för kvinnan. Hon var bunden till mannen och det var genom honom hon kom i kontakt med omvärlden förutom genom barnen. Hus och hem var hennes uppgift och medförde att kvinnan blev bunden till en plats. För att förklara utvecklingen i den svenska pingstväckelsen i början av 1920-talet bör vi ta med mannens och kvinnans roll i samhällets historia. Jag kommer främst att inrikta mig på utvecklingen fram till 30-talet. Hirdman menar att rollerna har speglats och fortfarande speglas i ett stereotypt genuskontrakt som fördelar rollerna mycket utifrån den biologiska aspekten, kvinnan som den som tar hand om familjen, att hon är den underordnade. 9 Hirdman menar att vi väldigt lätt hamnar i en uppdelning, att det är mannen som är stark och kvinnan som är svag och att det är det som är det naturliga, och som kopplas till det biologiska, till det som är autentiskt och därför drar vi rollgränserna därefter. Hirdman menar också att vi talar om manligt och kvinnligt där mannen är den handlande och kvinnan är den varande, hon är den som blir omhändertagen av mannen och är den som tar hand om barn och hem, det som är det naturliga, och den ordningen grundades ur de texter som präglade hela 5 Samuelsson (1997) s7 6 Samuelsson (1997) 8,14-15 7 Trons Hemligheter (2006) Författarna, Pingst och Libris 8 Hirdman (2003) s88 9 Hirdman (2003) Genus: om det stabilas föränderliga former. Liber s82

6 samhället. I Sverige var det bibliska argument för den naturliga ordningen man hämtade stöd ifrån. 10 Mellan 1900 och 1950 var detta genuskontrakts villkor utifrån det som beskrivits ovan enligt Hirdman som verkade i det svenska samhället. Det var en värld med oskrivna regler och sanningar som alla följde och anpassade sig till. 11 Under 1800-talet började en diskussion formas om genus och vad kvinnan fick göra och vad hon kunde och på vilka områden hon kunde få släppas in. Det utvecklades till att områdena utvidgades där kvinnan fick arbeta.och kvinnorna tog den chansen 12 och det skapades extra rum för kvinnor på ett sätt som vidgade deras rättigheter. Genuskontraktet blev också en social modell, dock uteslöt den en stor mängd kvinnor som inte var gifta och därefter blev man tvungen att skapa lösningar där de kunde försörja sig om det inte fanns någon man som gjorde det. 13 Under 1910 och 20- talet i Sverige fanns det stereotypa kontraktet i alla samhällsskikt. I politiken också, men den utvecklades och förbättrades genom drömmar om kvinnans befrielse ifrån det gamla kontraktet och som skedde 1920 när kvinnan blev myndig och att de tillskrevs som likvärdiga gentemot männen när det gällde försörjning, skyldigheter och rättigheter och prestationer. Men det togs emot med skepsis från den traditionella arbetarklassen, där hon var hemma och han försörjde familjen. 14 Arbetarklassen, denna lågklass, som slogs mot överklassen och borgerligheten, hade funnit ett ideal om hur mannen och kvinnan skulle vara och var inte intresserad av att ha en kvinna till arbetskamrat. 15 De slogs mot vad de ansåg vara en utdöende maskulinitet i samhället, Ha fruntimmer på arbetsplatsen? Om kvinnan fick större frihet fick det ideal som fanns i arbetarklassens konkurrens, 16 så budskapet till kvinnorna var: hem med er, till det som är naturligt och kvinnligt. Detta stod arbetarklassen för och det blev en form av särartstereotyp av det gamla kontraktet i det förändrade samhället. De ville återvinna det manliga och det kvinnliga och naturliga, som de tyckte höll på att upplösas. 17 Den samhällsförändring som ägde rum på 1920-talet fortsatte och skapade förutsättningarna för en individuell form/imitation av det stereotypa kontraktet, som enligt Hirdman öppnade vägen för att kvinnor kunde försörja sig själva. Framtill 1930 bidrog det till en rädsla att det skulle ske en av-maskulinsering, dvs. att männen förlorade sin roll och då konstruerades det hjälp till dem som behövde, inte för att såra männen utan för att hjälpa dem till försörjning likväl som till kvinnan. 18 Det kom ytterligare motstånd när lagen 1925 gick igenom som gjorde att gifta och ogifta kvinnor hade rätt till stadstjänst, tillträden till yrken som domare, militär och präst vilket fanns med i rättvisetanken. 1939 tillkom en lag som förbjöd att kvinnor skulle bli avskedade om de var gifta eller väntade barn. Detta var början till ett mer jämlikhetskontrakt i det stereotypa genuskontraktet. 19 Orsaken till förändringen var statens målsättning att innesluta alla i 10 Hirdman (2003) s77-78 s85-87 11 Hirdman (2003) s90-91 12 Hirdman (2003) s109-105 13 Hirdman (2003) s124 14 Hirdman (2003) s147-149 15 Hirdman (2003) 139 16 Hirdman (2003) 141 17 Hirdman (2003) 147 18 Hirdman (2003) s150-151 19 Hirdman (2003) s153

7 samhället, man menade att staten inte fungerade med ett system som genuskontraktet i förhållande till ett demokratiskt styrelseskick. Den styrande socialismen poängterade att alla hade lika värde och att alla var jämlikar även kvinnan och att systemet stred mot den moderna utvecklingen och förnuftet. Det resulterade i att rättvisetanken sattes in i en rationell ram som kunde påvisa och argumentera för förändringen. 20 Metod Rent metodmässigt kommer jag med hjälp av Hirdmans teori om genuskontraktet göra artikelstudier av 6 årgångar av Evangelii Härold mellan åren 1925 och 1930 genom att granska fältrapporter från evangelister runt om i landet och även undersöka undervisningen som publicerades i tidningen för att utskilja tendenser av genuskontraktet. Jag kommer även använda en annan tidskrift som heter Brudgummens röst mellan åren 1917 och 1922 för att spegla en annan riktning inom pingstväckelsen och jämföra den med Evangelii Härold för att visa på skillnaderna. Jag kommer spegla dessa tidskrifter utifrån Hirdmans teori. Utöver det kommer jag genom ett materialstudium analysera tidigare opublicerat material: en bok av Gerda Åström, för att hitta underlag till att spegla den med Hirdmans teori. Att forska kring dagboksanteckningar hör till det man kallar mikrohistoria, det är historia i liten skala, där det lilla materialet kan spegla det stora och kan förena olika fält. Mikrohistorien i den skalan som i det här fallet, en dagbok, som representerar en del av ett historiskt fenomen i pingströrelsen. I viss mån kommer jag även att använda Samuelssons och Nilssons forskning och deras argumentation i uppsatsen. Material Evangelii Härold och Brudgummens röst Evangelii Härold var en veckotidning i pingströrelsen och grundades av Lewi Pethrus. Evangelii Härold började ges ut 1915 och upphörde 1993. Den tidningen speglade Stockholm Filadelfias gren av pingströrelsen. Jag kommer härefter under uppsatsens gång att använda förkortningen EH när jag refererar till tidningen i samband med huvuddelen. Brudgummens röst startades 1911 och var också en tidning inom pingstväckelsen och skulle ersätta en tidigare tidning, Glöd från altaret, men tvingades lägga ner 1922 på grund av ekonomiska svårigheter. Den tidningen speglade en annan gren av pingströrelsen, i riktning mot Örebromissionen. Jag kommer att hänvisa till tidningen med förkortningen BR när jag nu framöver kommer att använda tidningen i huvuddelen. 21 Avgränsning När det gäller EH har jag avgränsat mig till 6 år eftersom det är ett sådant omfattande material, eftersom tidningen utkom hela året, en gång i veckan. Varför jag valde just åren mellan 1925 och 1930 beror på att det var ett viktigt skede i pingströrelsen och i samhällsutvecklingen. Pingströrelsen stod mitt i ett skede av en organisering och ett bildande som rörelse samtidigt som kvinnans rättigheter i samhället utvidgades till myndighet, rösträtt och en större arena på arbetsmarknaden. Och när det gäller BR som utkom mellan åren 1911 och 1922 har jag även där gjort en avgränsning på 6 år mellan 1917 och 1922 för 20 Hirdman (2003) s156 21 www.pingst.se/material

8 att få samma tidsperiod. Problemet när det gäller huvudmaterialet är dess stora omfattning att en avgränsning är nödvändig för att uppsatsen ska kunna vara genomförbar. Historisk bakgrund och personporträtt Jag kommer i detta kapitel ge en historisk bakgrund till pingstväckelsens spridning i Sverige fram till 1930 och kommer i det som följer beskriva pingstväckelsen i enlighet med Sahlbergs avhandling. 22 Därefter kommer en presentation av en kvinnlig profil inom pingströrelsen, Gerda Åström. Svensk Pingstväckelse fram till 1930 Utöver det som presenteras genom Sahlbergs avhandling, kan det även sägas att det var allmänt känt och omskrivet att inom pingströrelsen fanns det något som kallades kärringhavet dvs. en församling som till största del bestod av kvinnor 23 och en gubbhylla dvs. församlingsledningen i församlingarna. Detta var speciellt känt i Stockholm Filadelfia och de var vedertagna begrepp, de finns omnämnda i historieskildringar som skrivits omkring pingströrelsen och var ett exempel på att det var en majoritet av kvinnor i församlingarna. En gång i början av 1900-talet spred sig en väckelserörelse ifrån USA. Den betonade främst Guds manifestationer i kraft och upplevelser i de kristnas liv. 24 Den hade spritt sig över hela USA, Canada, Indien och Norge före årets slut. 1907 kom den till Sverige via T. B. Barratt i Oslo som tagit med sig upplevelserna och förkunnelsen från USA. Den spred sig i stora delar av landet, med utgångsbas ifrån städerna och ut till landsbygden. Det fanns till en början en skepsis men övergick till en öppenhet för att ta emot upplevelsen av Anden. 25 Utifrån den svenska pressen betraktades den typen av beteende som sekteriskt och det var ett kritiskt granskande utifrån media. Baptistsamfundet var däremot positivt till väckelsebuden och uppmuntrade till sökande av andedopet utifrån sin ledare i Örebro. John Ongman som senare kritiserade den utveckling i läran kring upplevelsen och man blev istället avvaktande till vad som hände kring dessa manifestationer. 26 Men det fanns de som blev drabbade av väckelsen och som fortsatte förkunnelsen bl.a. Lewi Pethrus. Genom väckelsens influenser blev det spänningar inom baptistförbundet vilket resulterade i att en församling i Stockholm, Stockholm Filadelfia, uteslöts ur Baptistsamfundet. En förklaring till skeendet var att där andedopsförkunnelsen och erfarenheterna fanns utformades nya gemenskaper och religiösa mönster vilket ledde till att man började tala om andedöpta och icke andedöpta. Utifrån det skapades det en splittring inom samfundet, eftersom människorna med den nya upplevelsen av anden sökte släktskap med varandra, sökte förnyelse och ville ha större frihet i gudstjänsterna. Detta var en bidragande orsak till uteslutningen 1913 eftersom baptistförbund ansåg att den nya rörelsen stred mot rådande praxis och avvikande uppfattning när det gällde nattvarden. 27 Beslutet om uteslutningen kom senare att blottlägga de motsättningar som fanns mot den nya rörelsen vilket bidrog till hur pingströrelsen senare kom att utforma sig. Det började som en proteströrelse emot Baptistsamfundet. Brytningen ifrån baptistsamfundet blev alltmer märkbar och motsättningen 22 Carl-Erik Sahlberg (1977) Pingströrelsen och tidningen Dagen, från sekt till kristet samhälle 1907-63. 23 Båda begreppen återfinns i P. O Enqvists bok Lewis resa 24 Sahlberg (1977) s8 25 Sahlberg (1977) s12 26 Sahlberg (1977) s19 27 Sahlberg (1977) s22

9 mellan John Ongman och Lewi Pethrus, ledaren för Stockholm Filadelfia och förespråkare för de fria pingstförsamlingarna, ökade eftersom Pethrus ville hålla sig utanför samfunden vilket Ongman uttryckte stor sorg för. 28 Lewi Pethrus blev den nya rörelsens ledare. Den nya rörelsens första fokus var att bedriva mission både hemlandet och utomlands. De betraktade sig även vara de som hade den rätta läran. Att pingströrelsen expanderade och hade framgång i församlingarna var utifrån att det var en lågklassrörelse, ifrån de lägre klasserna, som arbetarklassen, där de små i samhället var välkomna. Det sociala arbetet bidrog till det men även undervisning om omvändelse, andedop och helande hade lika stor påverkan. 29 Efter 1913 började pingströrelsen bli mer etablerad och förankra sig rent organisatoriskt. Rörelsen började mer medvetet och självsäkert att motivera undervisningen om läran kring andedopet. Därefter började en församlingssyn om en församling utan influens av samfundet att växa fram vilket bidrog till att många församlingar lämnade andra kristna samfund och anslöt sig till de fria församlingarna. Det fanns även andra sekteristiska karaktärsdrag som började prägla den unga rörelsen. 30 Kring 1920 hade pingströrelsen de typiska karaktärsdragen för en sekt: de ville vara biblicistiska, apokalyptiska och apostoliskt bestämda. De ville representera kyrkans pånyttfödelse och deras budskap var den fria lokala församlingen och dopet i anden. 31 Mellan perioden 1920 till 1933 började rörelsen isolera sig från andra kyrkor, samfund och samhälle. Vilket betydde att man började sluta sig kring sin egen övertygelse och sin egenart. Det bidrog till en begränsning av verksamheten till den egna rörelsen. Det resulterade att i början av 1930-talet ansågs pingströrelsen vara en utpräglad sekt som samlades kring sin karismatiske starke ledare Lewi Pethrus. 32 Riktlinjer 1917 Filadelfia Stockholms förlag gav ut Pingstväckelsens riktlinjer 1917 och där finns det en punkt med församlingssystrarna 33 och hur bibeltexterna skulle tolkas när det gällde kvinnans roll i församlingen enligt Stockholm Filadelfia, som var den ledande församlingen i den framväxande rörelsen. I följande citatblock beskrivs vad som sägs i det korta kapitlet om just församlingssystrarna och vilka uppgifter de hade. Detta är ett exempel på hur man resonerade inom pingströrelsen när det gäller kvinnosyn inom en av dess grenar. Den drevs senare främst av den ledande församlingen inom pingströrelsen, Stockholm Filadelfia, som genom EH pekade ut riktningen för församlingarna att följa. Här är icke platsen att undersöka frågan om systrarnas arbete över huvud. Vi vilja här blott giva uttryck för vår övertygelse, att vid församlingens uppbyggande har en alldeles bestämd uppgift lämnats åt systrarna inom de för deras kön i skriften dragna linjerna. Den i kristenheten inträngda falska utvecklingen visar sig återigen här på många sätt. Å ena sidan har man för mycket inskränkt kvinnans tjänst inom församlingen, såsom låge hennes uppgift uteslutande inom familjen. Och såsom den ena ytterligheten framkallar den andra, så ha å andra sidan icke saknats försök att inom församlingen helt enkelt likställa systrarnas tjänst med brödernas. Båda delarna äro onaturliga och skriftvidriga. Må därför den Helige Ande giva oss de fina riktlinjer, som bestämts för det kvinnliga släktets egendomlighet, och på samma gång låta deras mångsidiga begåvning för tjänsten i evangelium,»arbetet i Herren», fullt och helt komma Kristi kropp till godo. Under alla omständigheter skulle vi ej vilja gå miste om den välsignade hjälparinnetjänst, som heliga systrar just i vår tid förrätta i våra arbetskretsar. Må vi läsa med eftertanke följande bibelspråk: Luk. 8: 1-3; Mark. 15: 41; 28 Sahlberg (1977) s23 29 Sahlberg (1977) s31 30 Sahlberg (1977) s33-34 31 Sahlberg (1977) s36 32 Sahlberg (1977) s55 33 Pingstväckelsens riktlinjer (1917) från en konferens i Berlin s50

10 16: 7-11; Joh. 26: 17, 18; Apg. 1: 14; 9: 36-41; 18: 26; 21: 8. 9; 1 Kor, 11: 1 ff; 14: 34, 35; Rom. 16: 1-4, 6, 12; 1 Tim. 2: 8ff; 5: 3 ff; Tit. 2:3-5; 2 Mos. 15: 20, 21: Dom. 4 och 5. Vid övervägandet av dessa ställen skall man finna, huru stor uppgift även våra systrar hava vid uppbyggandet av Guds församling på jorden. Huru denna systratjänst varje gång har att gestalta sig under iakttagande av de genom den Helige Ande en gång för alla givna riktlinjerna, det skall Herren vid varje tid visa sin församling genom smörjelsen och de givna förhållandena. I det här citatet framkommer att systrarna har en uppgift i församlingen och inte bara i hemmen men är också tydliga med att kvinnans roll i församlingen inte är likställd med mannens men att inte hindra kvinnan. Samtidigt skulle man ta hänsyn till olika bibelpassager och genom dem bestämma hur stor roll kvinnan får ha i församlingen utan att tolkningen blir skriftvidrig och att det är upp till varje församling under den helige Andes ledning att bestämma systratjänsterna. Gerda Åström Gerda Åström (1878-1940) är främst känd inom Pingströrelsens historia som västerbottens apostel. 34 Hon blev frälst vid 15 år och döpte sig. Därefter gick hon Örebro Bibelskola och blev senare som 21-åring utsänd som evangelist från Örebro missionsförening med ett litet stöd. När Pingstväckelsen senare spred sig över landet var hon en av de första som blev andedöpt och då började hon förespråka den nya väckelsen, och tog den till Jämtland. Gerda upplevde kallelsen till västerbotten och till sina hemtrakter kring Bygdeå och Ånäset. Hon arbetade där med ett litet stöd från Örebro missionsförening. Gerda arbetade men upplevde mycket motstånd då hon företrädde den nya väckelsen och senare har hon blivit känd just som västerbottens apostel. Hon byggde ett kapell i Ånäset där hon grundade en församling innan hon for vidare 1921. Hon arbetade mycket för ensamma människor och besökte de sjuka och de som led på andra sätt. Under hela sitt liv arbetade Gerda brinnande för själars frälsning. Undersökning Analys av genuskontraktet i pingströrelsen I detta kapitel skall jag presentera och analysera ett antal tendenser i argumentationen i två tidskrifter som förekom inom pingströrelsen under tidigt 1920-tal. Jag kommer att börja med det som framkommit i EH, främst från rapporter där mission bedrevs, både i Sverige och utomlands. Jag kommer även att utgå ifrån undervisningsartiklar som förekom i tidningen men också hur de refererar och titulerar sig i rapporterna. Därefter kommer jag analysera det som framkommit med Hirdmans teori om genuskontrakt och se hur tolkningen präglas av det. Därefter kommer jag att analysera tidskriften BR. Även här kommer jag kommer jag att utgå ifrån tematiken, tendenserna i materialet och sedan analysera den utifrån Hirdmans genuskontrakt. Därefter kommer jag göra en jämförelse mellan EH och BR för att visa de två riktningarna som fanns inom den svenska Pingströrelsen. BR är en mindre tidning än EH vilket visas genom att urvalet av artiklar är mindre och mer lättöverskådligt, men den ger samtidigt en bild av hur den riktning som BR företrädde ställde sig när det gällde kvinnor i ledande och lärande positioner. Jag kommer genomgående i undersökningen av artiklarna att diskutera Hirdman i några direkt konkreta citat från tidskrifterna. Jag kommer även att analysera en kvinnlig profil och hennes dagbok i den tidiga pingströrelsen, Gerda Åström och visa hur hon ställde sig till sin uppgift och jämföra hennes tolkning med EH och BR om 34 Pingströrelsen (2007) Händelser och utveckling under 1900-talet s100

11 kvinnans plats. Evangelii Härold Jag kommer nu att gå igenom EH som var en viktig del i pingströrelsens utbredning och som en del av den alltmer utbredande pressen i Sverige. Jag kommer att analysera det som förekom i tidningen och ge exempel med hjälp av citat från tidningen. Massmedia har alltid haft en viktig del i spridningen av nyheter, rapporteringar och en viktig del av spridningen av den karismatiska väckelsen var just genom tidskrifter, där rörelsen presenterades och vad den stod för. Pressens inflytande gällde likväl den framväxande opinionen för kvinnors frigörelse ifrån det gamla kontraktet, liksom en väckelserörelses åsikter och agerande om det. EH var tänkt som rörelsens tidning och blev tidigt en drivande tidning för pingstväckelsen och dess omfattningsområde växte fort från starten. Det EH också visar är hur väldokumenterad rörelsen är genom alla rapporter, artiklar och insändare som finns i tidningen. I periodens första år 1925 är det främst rapporter ifrån de områden där det drevs mission runtom i Sverige som kvinnor skriver. Det mesta av undervisningen som förekom i tidningen var skriven av männen och undervisningen tog upp kvinnans roll i församlingen, som evangelist om vad de fick och inte fick göra. 35 I en av artiklar hänvisade skribenten med bibliskt stöd för att kvinnor inte var kvalificerade att kunna göra en pastors eller föreståndares arbete och att det tillskrevs männen. 36 Utöver den undervisningen kommer uppmaningar från utlandsmissionärerna, när det gäller arbetet och en nämner att det bästa var om kvinnor når kvinnor och män når män och det förekommer också berättelser om missionärssystrarnas syn på sin kallelse, varav en ser sig själv som en herde. 37 De flesta av rapporterna kommer från systrarna som skriver och berättar om sitt arbete. De kallade sig för evangelistsystrar och de beskriver hur arbetet gick och vad de fick möta, hur de på fältet fick se själar frälsta men blev tvungna att tillkalla en broder för att de skulle kunna döpa och fira nattvard. 38 När församlingarna skulle bildas så tillkallades äldstebröderna och de fick ta ansvaret för församlingen och systrarna drog vidare. 39 Under året förekommer det några få rapporter där det verkar som om systrarna får döpa utan att någon broder är närvarande men det är ett fåtal. 40 Det förekom oftast på små orter långt ifrån ledarskapet som mer och mer tydligt leddes från Stockholm Filadelfia. Fanns det en större frihet i landsändarna där inte det nationella hade starkt inflytande? Rapporterna från missionsfältet visar något annat, där kvinnorna både döpte och ledde nattvarden, där de grundade församlingen och ledde den. Det förekom även på missionsfältet att bröderna kallades dit för att hjälpa systrarna och döpa dem och leda församlingen. 41 Det som började dyka upp under årets gång var att i rapportens avslutning och hälsning refererade kvinnorna sig som systrar medan männen började använda titlar som föreståndare och diakon. 42 Exempel på avslutande hälsningar och referenser kommer i några citat nedan: 35 EH 1925 15/1 s25-26, 9/7 s 365 36 EH 1925 9/7 s 365 37 EH 1925 12/3 s135-137, 30/4 s 220 38 EH 1925 19/3 s149, 26/3 s101, 6/8 s400-401, 24/9 s484, 3/12 s613 39 EH 1925 2/4 s173-174, 14/5 s251-252, 6/8 s400-401, 12/11 s571 40 EH 1925 9/4 s188, 30/7 s386, 19/2 s92-93, 9/4 s184-185, 9/7 s252, 13/8 s411, 15/10 s518 41 EH 1925 12/3 s135-137, 2/4 s170, 9/4 s 184-185, 14/5, s 248-249, 9/7 s252, 13/8 s411, 15/10 s518 42 EH 1925 19/3 s149, 20/5 S 265, 6/8 s400-401, 12/11 s571, 26/2 s 107

12 En ringa syster i fjällen. NN --- Fridshälsningar till alla heliga. NN och NN. Evangelisterna --- Med detta en varm hälsning till våra samvetsömma bröder landet runt. Referenterna --- Eder för Afrika utgivne ringe broder och medarbetare. NN --- Fridshälsningar till alla Jesu vänner. NN Föreståndare. --- Fridshälsning från Elimförsamlingen i Malmö - Föreståndaren 43 I dessa citerade hälsningar finns det olika exempel på hur man refererade sig i arbetet, för kvinnorna var det ofta en enkel hälsning med underskrift som syster och därefter namn. Ju fler församlingar som bilades blev rollerna tydligare, för kvinnorna var titlarna i stort sett oförändrade medan männen kunde börja titulera sig som föreståndare, medarbetare (som getts som exempel ovan). Under åren i den tidsperiod 1925 till 1930 som jag har undersökt så minskar rapporterna hälsningarna från systrarna markant medan hälsningar och rapporter från föreståndarna ökar. Året därefter, 1926 så minskade rapporterna från de kvinnliga evangelisterna och de manliga ökade. Utifrån rapporterna från skördefälten hemma i Sverige var de flesta om hur arbetet fortsatte och att de fick se människor bli frälsta, men också att när det var dags för dop så tillkallades äldstebröderna för att förrätta dopet och nattvarden. 44 Rapporterna fortsatte med hur evangelistsystrarna beskrev och presenterade församlingsbildningarna och den broder som fick kliva in i föreståndarrollen och hur de lämnade över arbetet innan de drog vidare till nästa fält. 45 Det som var tydligt i rapporterna är att systrarna var verksamma som förkunnare och lärare och att männen fick en mer framträdande roll som föreståndare och diakon. Inom missionen hade systrarna återigen större frihet och det framkom i rapporterna hur de döpte människor, grundade församlingar och hur de ledde dem. 46 I vissa fall nämndes det att det var en broder som kom och hjälpte till i församlingsbildningen och dopförrättningarna men utöver det var det enbart kvinnorna som stod i tydlig ledarpositionen i församlingarna. 47 Utöver missionsrapporterna fanns det en del missionsporträtt över de kvinnor som förbereds för att åka utomlands och arbeta och där de berättade om sin kallelse till främmande land. 48 I en artikel diskuteras evangelistens roll, varifrån de kom ifrån och vilka som kunde verka som evangelister. Kvinnans plats diskuterades där, därför att man ansåg att kvinnan hade en gåva i evangelisttjänsten och här diskuterades vad det specifikt var. Många av dessa evangelister uttager Herren direkt, liksom Han Elisa fordom. Från lantarbetarens leder från verkstadslivets bullrande maskinerier och från gruvornas mörka schakt. Efter prästexamen på den övre salen börja de strax vittna om Herren och vanligtvis efter deltagande i en bibelskola resa de ut på fältet. Många är ej mångåriga kristna, utan deras omvändelse daterar sig kanske blott två, tre år tillbaka i tiden. De kunna således ej hava lång praktik bakom sig. Efter skolans slut komma en del till församlingar där det behöva predikohjälp, andra åter få resa ut att bryta mark. Mången gång blir det systrarnas lott att hyra någon stuga och söka 43 EH 1925 6/8 s400-401, 2/4 s174, 23/7 s376, 20/8 s421, 1926 7/1 s8, 28/1 s46 44 EH 1926 18/3 s136, 24/3 s153, 3/6 s284, 12/8 s404, 9/9 s451-452, 23/9 s476, 18/11 s577 45 EH 1926 25/2 s97, 22/4 s205, 3/6 s281, 23/6 s320 46 EH 1926 14/1 s21, 4/3 s113, 8/4 s179, 15/7 s354-355, 22/7 s362-363, 26/8 s427 47 EH 1926 20/5 s254, 30/9 s482, 18/11 s575, 16/12 s631-632 48 EH 1926 25/2 s93, 9/12 s615

13 genom arbete och hjälpsamhet komma in bland befolkningen och vinna deras förtroende. Och mången gång ha evangelistsystrar fått vara medel i Guds hand att bryta mark, där det varit omöjligt för bröder att komma fram. Detta, att bryta mark tycks också vara den uppgift de fått av Herren, ty att stå såsom predikare i en församling äro de flesta icke kvalificerade till, enär de ej i vanliga fall äga sådana förutsättningar därtill bröder hava. Men deras mission och arbete är i sanning storslagen. 49 I det här citatet kan vi se vad pingströrelsen till stor del var grundad av, det var lågklassen och arbetarklassen och därmed präglades pingströrelsen av de ideal som de grupperna stod för. Som det tidigare sagts enligt Hirdman så var deras ideal en tillbakagång till det typiska gamla kontraktet. När det gäller arbetarklassen visar Hirdman att det var en stark motståndsrörelse mot kvinnans ökade frigörelse i samhället och i arbetslivet. De kämpade för en återgång till det gamla stereotypa kontraktet, det som var naturligt och kvinnligt. Hur mycket det influerade kvinnosynen tillsammans med hur man tolkade texterna är en intressant fråga. Vi får även se att det var nyfrälsta människor som sändes ut till församlingar att hjälpa till, oftast med förkunnelsen. Dessa bibelskolor var oftast en månad innan de nya evangelisterna sändes ut. Det erkänns i undervisningen att de inte har en erfarenhet, troligen också en okunskap kring bibeltexterna också eftersom majoriteten var hämtade från arbetarklassens miljöer. Liten bibelkunskap och en stark rörelse med budskapet om att alla kunde vara med inkluderade många men kunde samtidigt skapa felaktiga tolkningar. I citatet framträder även det gamla stereotypa kontraktets principer. Kvinnornas plats var att skapa relationer och bryta mark medan männens roll var att ta hand om församlingen. En parallell till den här situationen till kontraktet var just mannens roll att ta hand om kvinnan, medan det här gestaltas genom att brodern, ledaren tog hand om församlingen. I början av 1900-talet var positionen som ytterst ansvarig en självklarhet för mannen, särskilt för låg och arbetarklassen, som de flesta inom pingströrelsen 50 kom ifrån. 51 Det blir lite av en paradox när det samtidigt fanns undervisning med citat där det förekom att hon tilläts vittna och undervisa. I takt med det allt mer öppna samhällsklimatet när det gällde kvinnan så kan man ana den motreaktion som kom. 52 De hade inte förutsättningarna som männen hade, det var inte naturligt för kvinnan på samma sätt som det var för mannen. Enligt Hirdmans analys är det typiskt för det stereotypa kontraktet där rollerna var tydligt fördelade. Det syns i flera av rapporterna att där kvinnorna berett mark blev det mannen som blev den huvudansvarige och ledande i församlingarna. medan kvinnorna drog vidare till nya platser, där hon på nytt kunde arbeta. Det visar även på den beroendeställning som fortfarande fanns mellan män och kvinnor inom pingströrelsen, att kvinnan inte kunde göra vissa saker utan broderns närvaro eller hjälp. Samma situation som kvinnan hade i det stereotypa kontraktet, där hon inte kunde fatta ett beslut utan mannen, eftersom det var mannen som var den ansvariga för hennes liv. Rapporterna som kom därefter under det följande året 1927 fortsatte att minska från evangelistsystrarna och de som publicerades i tidningen var på uppdrag av församlingarna för att beskriva situationen där, 53 utöver det var det få rapporter från nybörjade arbeten 54 och nu 49 EH 1925 9/7 s345 50 Hirdman (2003) 147 51 Hirdman (2003) s85-87 52 Hirdman (2003) s150-151 53 EH 1927 10/2 s73, 7/4 s176, 4/8 s396, 22/9 s488-489, 20/10 s540, 10/11 s579, 6/3 s110 54 EH 1927 9/6 s287-288, 22/9 s487, 29/12 s674

14 började församlingarna etablera sig. Det som började framträda var titlarna för männen, medan kvinnorna fortfarande kallade sig för systrar angav sig männen som föreståndare och diakon. 55 En annan notering var att i rapporterna tillskrevs skribenten namnet på bröderna som kommer till församlingen eller till en bönering men tillskriver bara kvinnorna som systrarna. 56 När det gäller missionen var situationen den samma som tidigare, kvinnorna verkade för fullt i alla uppdrag och tjänster, de undervisade, byggde församlingar, döpte och ledde, hjälpte och det var oftast två systrar som arbetade tillsammans. 57 Utöver rapporterna så förekom det även profetiska hälsningar och vittnanden om helande och det är oftast skrivet av kvinnor 58 i tidningen. Rapporterna från det året därpå, 1928, så minskade det ytterligare från systrarna och det var endast ett fåtal som var verksamma som evangelister. 59 I något fall verkade kvinnorna kunna få döpa, annars skrev de på uppdrag av församlingen och berättade om situationen där. 60 Det som framträder ännu mer tydligt var hur männen skrev under med titlar som föreståndare, evangelister och diakoner 61. Återigen i rapporterna tillskrevs bröderna vid namn men inte systrarna utan nämns endast som systrar 62 och det förekommer även i missionsrapporterna. I missionen var rapporterna liknande som föregående år och där kvinnorna arbetade med stor frihet i församlingarna. Och det är tydligt att det var kvinnorna som har huvudansvaret för arbetet även om de fick hjälp av bröder vid olika tillfällen. Det var ändå de som döpte och grundade församlingarna. 63 Missionsporträtten och avskiljningarna för mission ökade mer under året igen och det var flera kvinnor som beskrev sin kallelse till den yttre missionen och missionsavskiljningen inför resan. 64 Utöver rapporterna från missionsfältet och skördefältet återkom profetiska hälsningar och vittnesbörd om helande och de var främst från kvinnor 65 med uppmaningar till bröderna och systrarna i tidningen. Missionen var ett av de stora områden som pingstväckelsen satsade på, redan på några år hade man skickat ut flera missionärer, i majoritet kvinnor. Det citat som följer är ett av exemplen på att kvinnorna inom den yttre missionen arbetade och utförde det som normalt var männens uppgifter. Ser man till hur situationen såg ut i Sverige var det sällan en kvinna kunde köpa en fastighet. Nu är köpekontraktet undertecknat och tomten är vår. Vi skola tala med broder Lundgren om att få lagfart i Svenska Fria Missionens namn. Vår förstvarande egendom har varit skriven i Den förenade fria missionen i Kina. Men som vi nu har fått eder tillåtelse och samarbetet blivit intimare känna vi en stor lättnad att få begära lagfart i den Fria Missionens namn. --- Vi hade ett par dagars saliga möten. 24 personer blevo döpta och några fyllda med den Helige Ande. Allt vore så ljust och förhoppningsfullt om bara landet kunde komma till ro. 66 55 EH 1927 24/3 s147, 23/6 s317, 4/8 s397 56 EH 1927 6/3 s109, 7/4 s176, 4/8 s396, 29/12 s674 57 EH 1927 17/3 s136, 5/5 s224, 12/5 s240-241, 19/5 s252, 9/6 s290-291, 8/9 s459, 17/11 s519 58 EH 1927 10/11 s570-571, 4/8 s390-391 59 EH 1928 1/3 s138, 8/3 s156, 5/4 s218-219, 19/4 s250, 12/7 s444-445, 6/9 s570, 29/11 s763, 12/1 s27-28, 5/4 221, 6/9 s570, 60 EH 1928 8/3 s156, 2273 s186-187, 26/4 s264, 12/7 s444-445, 22/11 s744 61 EH 1928 26/1 s56, 2/2 s76, 23/8 s537, 29/11 s761, 26/4 s267 62 EH 1928 5/1 s11, 9/2 s87, 15/3 s166, 2273 s186-187, 31/5 s246, 12/7 s444-445 63 EH 1928 2/2 s72, 9/2 s87, 31/5 s342-344, 6/9 s566, 18/10 s663 64 EH 1928 19/7 s456, 30/8 s554, 1/11 s694, 15/11 s729, 29/11 s760, 65 EH 1928 24/5 s322-323, 5/7 s419, 14/6 s370-371, 66 EH 1928 31/5 s343

15 Här följer exemplen på hur missionärssystrar verkade inom alla områden som de vanligtvis inte fick göra hemma i pingströrelsen i Sverige. Det var oftast fler kvinnor som reste ut i missionstjänst än män, en bidragande orsak kan ha varit just den större friheten i arbetet än hemma i Sverige. De byggde församlingar utomlands. Och utifrån den utveckling som skedde gällande kvinnors frihet i arbetet är det en bra återspegling av sin samtid i världen. Där det fick ha inflytande och missionsfältet var ett exempel på det. De köpte och byggde lokaler och döpte människor och gjorde det som de i de svenska pingstförsamlingarna inte skulle ha varit kvalificerade för. Och förmodligen bidrog det till ett ökat intresse hos många av kvinnorna. Därför de kände att de kunde göra det som de upplevde var deras uppgift. 67 Här märks hur den karismatiska väckelsen började skilja sig från synen som började växa fram i samhället genom lagändringen 1925, 68 medan det verkar som det inte gällde utomlands utifrån Hirdmans perspektiv. I det andra citatet ser vi även hur kvinnor kunde beskriva den andliga resningen i landet och där hon uttrycker sin förhoppning om arbetet i landet. Det speglar ett ledarskap som kunde analysera och ge ett konstaterande av händelseutvecklingen inför kommande arbetet. Det som en ledare skulle kunna göra. Det som man kan se i det citatet är att hon beskriver sin position, hon skriver som ledare för församlingen. Trots att hon skriver under med syster så var det uppenbart att hon verkade i en av herdarnas roller. Utöver det exempel som citaten indikerade så visade de övriga rapporterna ifrån Sverige på att fler församlingar etablerades och det var få evangelistsystrar som arbetade ensamma på fältet med böneringar, där de kallade bröderna till hjälp 69 utan skrev på uppdrag av församlingen. 70 Jag kommer genom citatet att visa på genuskontraktets påverkan i pingströrelsen. En av de återkommande tendenserna som jag funnit i rapporterna är att majoriteten av kvinnorna sällan döpte utan då tillkallades en broder som kunde döpa och leda nattvarden. Kommande citat var från en rapport ifrån fältet i Sverige där några kvinnor berättar om arbetet och hur det gick till när människor kom med i församlingen, ett exempel av många som rapporterade samma typ av struktur. Två dopförrättningar har vi haft, då tillsammans 12 syskon följt Jesus i dopets grav, däribland fyra syskon från ett hem. Det är härligt när syskon börjar följa Jesus. Vi vänta, att det snart blir dop igen, emedan flera se att det är vägen i Jesu efterföljd. Våra dopförrättningar har vi haft i Karlskrona, då församlingen där vänligt tagit emot oss och den käre brodern Halldorf tjänat som dopförrättare. 71 Det är ett exempel på verksamheten och utifrån genuskontraktets system så var kvinnornas arbete klart, så nu var det upp till männen, bröderna att ta över och leda. Enligt Hirdmans teori om tydliga roller återfinns det även här. Det här är ett exempel på hur systrarna fick överlämna ansvaret för dop till männen eftersom det var de som ledde församlingen. Trots att det var systrarna som skötte det dagliga arbetet, så fick männen de formella uppdragen och fick tillkallas när det skulle vara dop. Vad det var i dessa kvalifikationer som gjorde att 67 EH 1928 19/7 s456, 30/8 s554, 1/11 s694, 15/11 s729, 29/11 s760 68 Hirdman (2003) s153 69 EH 1929 21/2 s121, 30/5 s346, 18/7 s56-457, 1/8 s492, 21/11 s747, 19/12 s813, 19/12 s813 70 EH 1929 14/2 s106, 21/2 s118-119, 11/4 s232 71 EH 1929 30/5 s346

16 kvinnan inte kunde göra de formella uppdragen framkommer inte, men det var troligen utifrån rådande praxis som varje enskild församling hade. Enligt Hirdman fanns det en rädsla hos männen när kvinnans möjligheter ökade och av det kom det ett motstånd från förespråkare av den stereotypa modellen. 72 Där männen förlorade sitt inflytande att vara kvinnans huvud i alla bemärkelser, enligt min bedömning av pingströrelsen återfick männen lite av den positionen som det stereotypa kontraktet stod för. Det ojämna maktförhållandet som det kontraktet stod för kan enligt Hirdman i citatet ovan kan det ses som exempel på maktfördelningen i församlingarna. I jämförelse med samhället där kvinnor inte stod i en beroendeställning till männen fanns det mycket som välkomnades av motståndarna till utvecklingen av kontraktet i pingströrelsen. Fortsättningsvis i de övriga rapporterna skrevs det ofta under med föreståndare och de medarbetare som fanns där och det blev en ännu tydligare skillnad mellan män och kvinnor när det gällde titlar. 73 I missionen var det missionärssystrarna från tidigare år som skrev om arbetet och hur de fick döpa människor och bygga församlingen där, från rapporterna förekommer det även ett fåtal missionsporträtt. 74 Det sista året var liknande som de föregående åren. Under det sista året, 1930, som jag undersökt förekom det några undervisningsartiklar där kvinnans roll ifrågasattes och man försökte reda ut vilken plats och vilken uppgift hon hade och fick göra. Det diskuterades också i en debattartikel om trovärdigheten hos de kvinnliga profeterna, vilka ifrågasattes. Utöver detta fanns några undervisningsartiklar från evangelist och missionssystrar. 75 Utöver debattartiklarna kom en rapport ifrån en Brasilienkonferens där frågan diskuterades. 76 Och där konstaterade man att det var naturligt att en kvinna inte kunde ha en församlingsledares eller pastors uppgift. Citatet är ifrån rapporteringen från den konferensen i Brasilien, där kvinnans roll diskuterades. Under den senaste tiden hade en fråga angående kvinnans deltagande i den offentliga verksamheten åstadkommit vissa meningsskiljaktigheter bland våra vänner i Brasilien. Efter en stunds bibelstudium över frågan enade sig alla om en gemensam uppfattning. Protokollet, som är skrivet av en infödd evangelist, uttrycker på sitt koncentrerade sätt det uttalade som gjorde i denna sak: sålunda: Förslag framlades att om att det borde göras ett uttalande angående det arbete som kvinnor tillåtas utföra i Guds församling. Deltagarna ansågo, att systrarna må få rätt att deltaga i evangeliskt arbete genom att bära vittnesbördet om Jesus, som innehålla undervisning, samt leda möten om så behöves. Däremot ansågs, att kvinnans uppgift icke är att hava församlingslärarens eller pastorns arbete, dock framhölls att undantag helt naturligt kan göras såsom även andra regler i Bibeln visa exempel på (Matt 12:3-8). Detta särskilt, då det blir fråga om platser, där det saknas lämpliga bröder såsom ledare och lärare. 77 Rapporteringen från Brasilien och problemen där är kortfattade och även konferensens slutsats är det. Igen återspeglas dock utövandet av det stereotypa kontraktet. Det var männen som diskuterade och fattade besluten. Enligt Hirdman är den här rapporten ett exempel på det ojämna maktförhållandet mellan män och kvinnor som det stereotypa regelsystemet skapat 72 Hirdman (2003) s150-151 73 EH 1929 18/4 s250, 19/12 s813, 5/12 s779, 1/8 s492 74 EH 1929 31/1 s69, 31/1 s70, 21/2 s118-119, 28/3 s200, 28/3, s 203-204, 16/5 s310, 23/5 s237-328, 19/9 s600, 19/9 s601 75 EH 1930 13/11 s767, 11/12 s837-838, 16/12 s856 76 EH 1930 23/10 s722-723, 77 EH 1930 23/10 s 722

17 vilket inte gav kvinnorna chans att påverka. Utifrån citatet kan vi konstatera att deltagarna som beslutade vid konferensen i Brasilien var vid tillfället enbart män. Detta är förvånande med tanke på den majoritet av kvinnor som fanns i viktiga roller i församlingarna och att majoriteten av besluten om kvinnans plats i församlingen fattades av enbart män utan att några kvinnor fick delta i beslutet. Den beroendeställning kvinnan hade till mannen var i den här situationen tydlig. Där mannen har den avgörande rösten, att han är länken till omvärlden och kvinnan ska sköta relationerna och kontakterna. 78 Frågan är hur mycket handlade det om makt och ovilligheten att ge upp den? Var kvinnornas framgångar ett hot mot männens plats? Under sista året minskade rapporterna ännu mer från evangelistsystrarna från fältet 79. Det var på uppdrag åt församlingarna och uppdrag som sekreterare som de återberättade situationen i församlingen och om vilka som arbetade där. 80 Utöver de rapporterna som kvinnorna skrev på uppdrag av församlingen är det föreståndarna och diakonerna som rapporterade om händelserna i församlingarna 81 I missionen är det en liten skillnad i och med Brasilienkonferensen. Det var fortfarande i majoritet kvinnorna som döpte, undervisade och förkunnade. De byggde församlingarna och ledde dem 82 och även nu blev missionsporträtten allt fler från tidigare år. Fler kvinnor avskildes för utlandsmissionen och sändes ut. 83 Det som också ökade var berättelser från kvinnorna om frälsning och helande. 84 Mellan 1920 och 1930 skedde det en gradvis förändring i rapporterna och kvinnorna får mindre utrymme när församlingarna väl är grundade. Genom den undervisning och debatt som förekommer i EH visas det tydligt hur begränsade kvinnorna var och kom att bli. Till skillnad ifrån samhällets utveckling och kvinnans befrielse ifrån det gamla kontraktet där hon är bunden till mannen 85 återspeglades i den framväxande väckelserörelsen motsatsen. Kvinnor inom pingströrelsen hade då sedan länge arbetat själva i olika delar av landet och grundade de som kom att bli församlingar. Det som är intressant här är att kvinnan som gjort arbetet överlämnade ansvaret till mannen eftersom det inte var bibliskt att kvinnan hade en sådan position. 86 Utifrån genuskontraktet finns det tydligt en tolkning som ger stöd och bekräftar mannen som den yttersta ansvariga för församling, vilket var naturligt. 87 Det fanns också en rädsla gentemot den utveckling som skedde under 20 och 30-talet, den reform som gav kvinnan möjlighet att kunna försörja sig själva och den rädslan låg i att mannens uppgift försvann i och med kvinnans frigörelse. 88 Det återspeglades i EH i och med att kvinnan roll diskuteras ytterligare och om vilka uppgifter hon kan göra och inte. 89 Om man ser samhällsutvecklingen med de reformer som skedde som gjorde det möjligt för kvinnan att bli självständig och likvärdig med mannen och jämför det med ledare ur det gamla stereotypa kontraktet inom pingströrelsen så märks samhällsfrånvändheten i dessa frågor. De 78 Hirdman (2003) s82 79 EH 1930 13/2 s115, 13/3 s230, 5/6 s 399, 5/6 s402, 5/6 s404, 9/10 s693 80 EH 1930 6/2 s98, 13/ 3 s225, 5/6 s399, 27/11 s805, 4/12 s825, 31/7 s534 81 EH 1930 30/1 s80, 13/3 s206-209, 17/4 s281-82, 19/6 s438, 82 EH 1930 6/2 s92, 17/4 s280, 1/5 s311, 15/5 s347-48, 24/7 s 516-517, 21/8 s582-583, 23/8 s596, 30/10 s741, 4/12 s827-828, 11/12 s843, 83 EH 1930 19/6 s434-435, 19/6 s434-435, 24/7 s515, 31/7 s547, 25/9 s658-659, 2/10 s674-675, 16/12 s868 84 EH 1930 22/5 s359, 29/5 s379, 23/8 s592-593, 4/12 s822-23 85 Hirdman (2003) s88 86 EH 1925 19/3 s149, 26/3 s101, 6/8 s400-401, 24/9 s484, 3/12 s613 87 Hirdman (2003) s85-87 88 Hirdman (2003) s150-151 89 EH 1930 23/10 s722-723, 13/11 s767, 11/12 s837-838, 16/12 s856

18 ville vara bibliska och bevara den naturliga ordningen, det blev en naturlig del just en motreaktion där systemet granskades. En trolig förklaring till att det fick fäste i den framväxande rörelsen var just att det var lågklassens arbetare som pingströrelsen till stor del bestod av. Deras ideal om kvinnan byggdes upp av de protester mot kvinnans nyvunna frihet under 20-talet. 90 En annan bidragande faktor var just att män av det gamla systemet var redaktörer på tidningen och därmed kunde styra det som skrevs och leda människor utifrån det. Brudgummens Röst Återigen kommer jag att analysera en tidskrift och peka ut viktiga tendenser jag ser i tidningen, och ge några exempel i form av citat. För att kunna göra sin röst hörd använde man sig ofta av den moderna pressen. Liksom den kunde ge rapporter och nyheter användes den även till att få inflytande rent åsiktsmässigt. Liksom EH spreds genom traktat använde sig även en annan gren av pingstväckelsen av just tidskrifter. BR drevs av en annan linje inom pingstväckelsen och var tänkt som en lärjungatidning. Även om det var en mindre tidning hade den en genomslagskraft innan den blev tvungen att läggas ner. Under periodens första år 1917 så förekom två undervisningsartiklar där det talades om kvinnans plats, dels att apostlatjänsten var tilldelad den syster och broder som kände sig kallad till det och genom frälsningen har vi fått tillgång till allt, alla gåvor och tjänster. 91 Nästa gång det dyker upp är en fråga om kvinnan får tala i församlingen och vad Paulus menar när kvinnan ska tiga? Det förklaras att det handlar om att inte tala i situationer som inte passar men att kvinnan får tala och vittna i församlingen och är en viktig del av det. 92 Det finns en tydlig öppenhet för kvinnans plats i församlingen och det hon får göra, man är noga med att text måste läsas i förhållande till andra texter och tar upp exempel på Paulus kvinnliga medarbetare och jämför texterna. Året därefter 1918 verkar det som om det förekommer frågor kring rollerna i församlingen och med gåvorna och då menar man att det finns ingen skillnad mellan män och kvinnor när det gäller gåvorna. 93 Samtidigt finns det en artikel där en evangelist talar enbart till bröderna när det gäller apostlatjänsten, vilket kan visa på en oenighet i den frågan. 94 Sen återkommer det en fråga kring kvinnans plats i 1 Korintierbrevet och den besvaras och förklaras och man är noga med att det måste läsas i sitt sammanhang och i samband med övriga texter. 95 Följande år, 1919 är det främst missionsrapporter från kvinnor som rapporteras i tidningen, där de beskriver sitt arbete. 96 Undervisning förekommer av kvinnor i tidskriften även om de är få 97 och återigen så besvaras frågan kring om kvinnan får vara lärare eller inte. Det är ett uppmuntrande svar som förklarar situationen i Efesos och därefter uppmuntras kvinnor till att förkunna och undervisa. 98 Det förekom ofta i tidningen frågor kring svåra bibelställen och hur de skulle tolkas, svaren 90 Hirdman (2003) s88 91 BR 1917 nr 3/ 48, nr 11/ 167 92 BR 1917 nr 5/ 75 93 BR 1918 nr 6/ 82-83 94 BR 1918 nr 10/ 155 95 BR 1918 nr 9/ 139 96 BR 1919 nr 2/ 27, nr 5/ 70, nr 11/ 172 97 BR 1919 nr 9/ 133 98 BR 1919 nr 5/ 74

19 började ofta med att för att kunna tolka måste man ta textens kontext och historia i åtanke och detta var ett ex: Om vi ska jämföra de anförda bibelställena med 1 Kor 11:2-16 så synes det omöjligt att tolka det så, att vi i dessa bibelställen skulle ha ett absolut förbud mot allt kvinnans uppträdande såsom lärare. 99 Det som skiljde tidningarna åt var just hur man läste bibeltexterna. Utifrån Samuelssons argumentation 100 i sin undersökning var den vanligaste tolkning att man läste som det stod. BR representerade en annan linje och därmed inte ville förbjuda något man ansåg inte kunde läsas in i texterna. Citatet är ifrån ett svar om det var förbjudet för kvinnor att undervisa och därefter kommer det en utläggning om varför Paulus skrev som han gjorde. Det som skrevs i tidningen var att man måste se utifrån sitt sammanhang i tolkning och att det inte går att tolka bokstavligt. Det som är det intressanta är att författaren dels ger förklaringen utifrån textens kontext men också hänvisar till att Paulus hade kvinnliga medarbetare. Det som är tydligt i BR är att den inte verkade mot att kvinnor skulle ha en ledarposition. Tvärtom så fanns det uppmuntran i tidningen om motsatsen. Ska man se utifrån samhällets utveckling när det gäller genuskontraktet så förbättrades enligt Hirdman kvinnans rättigheter i samhället under den tidsperioden. 101 Under denna tidsperiod i den svenska pingstväckelsen såg det ut att svänga åt andra hållet än samhällsutvecklingen om man ser till majoriteten av materialet i denna uppsats. Samtidigt som BR var i fas med samhällsutvecklingen och förespråkade den. Året 1920 var som tidigare år, det var flest missionsrapporter från kvinnor, där de beskrev sitt arbete, hur de fick döpa, undervisa och leda människor i församlingarna. 102 Utöver det är det endast frågor kring kvinnans plats i församlingen och det var uppmuntrande och förklarande svar som tydligt pekar mot att texten skulle läsas i sin kontext och att man var positiv och uppmuntrade kvinnan att använda gåvorna hon fått. 103 Året därpå var det bara missionsrapporter som speglade kvinnans uppgifter och en av missionärssystrarna beskriver sig som både förkunnare och affärsman 104 som uttrycks i följande citat: Det är mycket intressant att få vara ensam bland kineserna: nu får jag vara både affärsman och predikant, men det är icke fritt utan det går runt i huvudet ibland, då en hel del gubbar kommer ibland och den ena skriker värre än den andra. I citatet från en kvinnlig missionär framkommer en glimt av hennes vardag. Det är intressant läsning eftersom kvinnan berättar om sitt arbete och refererar till att det inte verkar anses naturligt, det var ju mannens arbete att försörja och leda, men utifrån att hon är ensam får hon göra mannens arbete också. Eftersom hon är missionär fick hon större möjligheter. Fanns det en hotbild i hennes ögon, när gubbarna kom till hennes plats? Det är inte tydligt men det verkade finnas en känsla av irritation hos kvinnorna när de inte kunde arbeta helt fritt. Sista perioden kom återigen undervisning om att alla kunde vittna och predika och att alla kunde göra samma uppgifter. 105 Utöver det kom frågan igen om det Paulus skrev om kvinnans plats i församlingen gällde. Svaret blev att det var kulturellt, att det var skillnad mot idag och 99 BR 1919 5/74 100 Samuelsson (1997) s7 101 Hirdman (2003) 150-151 102 BR 1920 nr 3/ 38, nr 4/ 62-63, nr 5/ 75-76, nr 8/ 119-121, nr 11/ 169 103 BR 1920 nr 3/ 42, nr 3/4 104 BR 1921 nr 9 135-137, nr 11/ 172-173 105 BR 1922 nr 3/ 42