Utmed RV 46, delen Blidsberg Trädet

UV VÄST RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UTREDNING Utmed RV 46, delen Blidsberg Trädet förundersökningar av gravfält, utredning och flytt av stenar. Västergötland, Kölaby socken, Borred 2:3 m.fl., RAÄ 5; och Humla socken, Humla 12:2, RAÄ 4 och RAÄ 5 Tina Fors

UV VÄST RAPPORT 2002:23 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING OCH UTREDNING Utmed RV 46, delen Blidsberg Trädet förundersökningar av gravfält, utredning och flytt av stenar. Västergötland, Kölaby socken, Borred 2:3 m.fl., RAÄ 5; och Humla socken, Humla 12:2, RAÄ 4 och RAÄ 5 Tina Fors Utmed RV 46, delen Blidsberg Trädet förundersökningar av gravfält, utredning och flytt av stenar 3

Riksantikvarieämbetet Avdelningen för arkeologiska undersökningar UV Väst Box 10 259, 434 23 Kungsbacka Besöksadress: Nygatan 11 Växel: 0300-33 900 Fax: 0300-33 901 e-post: uvvaest@raa.se e-post: fornamn.efternamn@raa.se http:www.raa.se/uv Bildredigering Anders Andersson Layout Lena Troedson Omslagsbild Den södra av Kungsstenarna innan flyttningen (sedd från sydöst). Foto: T. Fors. Tryck/Utskrift Elanders Digitaltryck, Göteborg, 2003 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, 801 82 Gävle. Dnr L1999/3. 2003 Riksantikvarieämbetet UV Väst Rapport 2002:23 ISSN 1404-2029 4 UV Väst Rapport 2002:23. Arkeologisk förundersökning och utredning

Innehåll Inledning 7 Fornlämningsmiljö 7 RAÄ 5 i Kölaby socken 9 Undersökningar av Raä 5 12 Infart till lokalväg 15 Kullen 15 RAÄ 4 och 5 i Humla socken 16 Resultat 16 Sammanfattning 20 Referenser 21 Administrativa uppgifter 22 Figurförteckning 23 Utmed RV 46, delen Blidsberg Trädet förundersökningar av gravfält, utredning och flytt av stenar 5

GÖTEBORG Blidsberg Ulricehamn Trädet Kölaby Blidsberg Mullsjö Dalum Lönnern Habo Vättern Timmele Jogen RV46 Bankeryd Ulricehamn RV40 Bottnaryd Jönköping Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med RV 46, delen Blidsberg Trädet markerad. 6 UV Väst Rapport 2002:23. Arkeologisk förundersökning och utredning

I samband med utbyggnaden av riksväg 46, delen mellan Blidsberg och Trädet, har några fornlämningar (grav, runsten, väghållningssten och milsten) invid vägen flyttats och anpassats till den nya vägen. Lämningarna har på så sätt ändå kvar sin tidigare närhet till vägen. Två gravhögar med resta stenar i Borred, Kölaby kallas i folkmun för Kungsstenarna. Före 1930-talet gick landsvägen öster om stenarna men efter en vägomläggning stod de på ömse sidor om riksväg 46. Nu har en utbyggnad gjorts av riksvägen och genom en kortare flytt av den södra av Kungsstenarna står den, liksom den norra stenen, åter på vägens västra sida. En cirka 180 meter lång sträcka av den gamla vägen söder om Kungsstenarna ska anpassas till omgivande marknivå. Förundersökningen visade att inga rester av fornlämning fanns kvar under den gamla vägbanan. Vid förundersökningen undersöktes även platsen för infarten till en lokalväg ca 100 meter norrut och en kulle öster om vägen ca 600 meter söderut. Inga fornlämningar noterades. Cirka 2,5 kilometer söderut, utmed riksvägen, förundersöktes RAÄ 5, ett gravfält, i Humla socken. Vägutbyggnaden har inneburit att en milsten i postament och en väghållningssten, RAÄ 4, har flyttas. Stenarna som tidigare stod invid vägkanten 20 30 meter söder om gravfältet har nu placerats vid åkerholmen med gravfältet. Ingen grav berördes av stenarnas nya placering. Inledning Riksväg 46 byggs ut mellan Blidsberg och Trädet, norr om Ulricehamn. Vid Borred, Kölaby socken har det inneburit att den södra av Kungsstenarna, två stensättningar med resta stenar, har flyttats en kortare bit för att, liksom den norra stenen, stå på den nya vägens västra sida. En lokalväg ca 100 meter norrut ska ges ny infart och ca 600 meter söderut ska en kulle eventuellt schaktas ned. Ett stycke av den gamla vägbanan söder om Kungsstenarna kommer att tas bort och anpassas till omgivande mark. En milsten och en väghållningssten i Humla socken stod tidigare placerade invid vägen men i samband med vägutbyggnationen har de flyttats till kanten av ett impediment i åkermarken intill. Enligt länsstyrelsens beslut har Riksantikvarieämbetet UV Väst genomfört förundersökningar av berörda fornlämningar, medverkat vid flyttningarna av stenarna samt genomfört utredning av den ovan nämnda kullen. Vägverket Region Väst har beställt och bekostat uppdraget. Fornlämningsmiljö Fornlämningarna ligger i övre Ätradalen, en mycket rik fornlämningsbygd med övervägande gravar som ligger på höjder och impediment i åkermarken. På en ås väster om vägen vid RAÄ 5 i Kölaby socken finns en av Västergötlands största bevarade gravmiljöer med ett 50-tal mindre högar, 30 stensättningar, 3 resta stenar och 2 treuddar som kan föras till yngre järnålder. Även i området runt RAÄ 5 i Humla socken finns gravfält men i mindre utsträckning än i Kölaby. Utmed RV 46, delen Blidsberg Trädet förundersökningar av gravfält, utredning och flytt av stenar 7

Fig. 2. Utdrag ur Gula kartan, 7D:42 och 7D:62. Skala 1:20 000. A) RAÄ 5 i Kölaby socken, Kungsstenarna, B) Ny infart på lokalväg, C) Kulle som eventuellt ska schaktas ned och D) RAÄ 4 och 5 i Humla socken.. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2003-04-04. Dnr 601-2003/773. 8 UV Väst Rapport 2002:23. Arkeologisk förundersökning och utredning

RAÄ 5 i Kölaby socken I samband med tidigare vägbyggnationer har fornlämningen, A på figur 2, delvis skadats, men också delvis undersökts arkeologiskt. En teckning från 1860-talet visar hur landsvägen på den tiden gick öster om Kungsstenarna och alldeles intill den södra stenen (fig. 3). I beskrivningen av lämningarna står följande: Intill dessa finnas på backen några förstörda grafkullar och flera hafva funnits på den nu odlade jorden (Djurklou 1868 69). Fig. 3. Kungsstenarna sedda från norr på 1800-talet. Teckningen visar hur den gamla landsvägen mot Ulricehamn gick alldeles intill den södra av stenarna (Djurklou 1868 1969). En omläggning och rätning av vägen gjordes på 1930-talet och därefter, fram till sommaren år 2002, gick vägen mellan de båda stenarna. Det stora gravfältet RAÄ 4 på åsen väster om riksväg 46 karterades 1932 (fig. 4). På kartan syns hur vägbanan delvis går över den södra gravhögen men att diket utmed vägens östra kant inte grävdes genom graven. I dikets kant fanns dock ett brandlager vilket visar att ytterligare en grav skadats av diket, x-markerad på figur 4. Vid en efterundersökning av brandlagret togs brända ben, fem glaspärlor och en flintskärva tillvara. I vägbanan och västra diket finns streckade markeringar som numrerats 8 och 12. Enligt vägarbetarna hade de där, vid vägläggningen, påträffat stenlager med delvis skörbrända stenar intill 0,3 m i tvärmått. Under detta lager var svart jord (ATA, Dnr 2567). Dokumentationen visar alltså att gravar skadats och tagits bort vid vägbygget. Foton från vägomläggningen, fig. 5 6, visar hur tätt inpå den södra av Kungsstenarna vägen anlades och hur marken bereddes för den nya vägbanan. Efter den besiktning som gjordes under sommaren 1932 noterades att ett par decimeter av den norra graven tagits bort vid väganläggningen. I övrigt bedömdes den vara så gott som orörd. Den södra graven däremot skadades betydligt mer vid väganläggningen vilket kan ses på figur 5. Den resta stenen bedömdes stå i orört läge och det bedömdes därmed inte behövligt att lyfta stenen och flytta den någon meter österut närmare den gamla landsvägen (ATA). Stensättningen kring den resta stenen var däremot avskuren och nedschaktad till 0,6 meters djup i västra kanten för den nya vägen (fig. 5) (ATA). Att ytterligare gravar funnits vid den södra av Kungsstenarna visade även en undersökning 1991. Då undersöktes förutom gravrester vid den södra av Kungsstenarna ett tidigare okänt flatmarksgravfält som låg 70 80 meter norrut på vägens östra sida. De lämningar som 2002 syns ovan mark är en hög med en rest sten väster om vägen och den nu flyttade resta stenen i en mindre markerad hög. Närboende som besökte förundersökningen 2002 berättade att stenen under 1960- talet stod omedelbart intill vägkanten och utgjorde både trafikfara och hinder vid snöröjning. Därför ska lokalt boende på eget initiativ ha flyttat stenen 1 2 meter. Här finns sannolikt förklaringen till den skillnad i stenens placering som kan ses vid en jämförelse av figur 6 och figur 9. Utmed RV 46, delen Blidsberg Trädet förundersökningar av gravfält, utredning och flytt av stenar 9

Kungsstenarna brandlager Fig. 4. Plan äver Raä 4 och 5 samt landsvägens gamla och nya sträckning som den tedde sig 1932 (ATA). Planen upprättades av G-A Hellman. 10 UV Väst Rapport 2002:23. Arkeologisk förundersökning och utredning

Fig. 5. Foto från vägomläggningen på 1930-talet. Vägdiket grävdes fram till graven och den nya vägbanan är planad (ATA). Fig. 6. Kungstenarna omgivna av den äldre och den nya landsvägen, 1930-tal (ATA). Utmed RV 46, delen Blidsberg Trädet förundersökningar av gravfält, utredning och flytt av stenar 11

Undersökningar av Raä 5 A1 A2 A4 A3 A5 A6 A7 A9 A8 0 20 m 1972 Den södra av Kungsstenarna undersöktes och restaurerades 1972 med anledning av att fornlämningen skadats. I rapporten anges att stenen, på grund av att den stått nära vägen och utgjort hinder för snöplogen, skjutits åt sidan ca 2 m (Särlvik 1972). Högen hade på så vis deformerats och flera stenar var synliga i vägkanten. Ett 6 meter långt och 3 meter brett schakt grävdes för hand mellan vägen och stenen. I schaktet fanns en 5 meter lång stenpackning med 0,2 0,6 meter stora stenar lagda i två skikt. Stenpackningen täckte ett brandlager som var ca 2 meter i diameter. I brandlagret fanns brända ben, keramikskärvor, en järnnit och en bältesölja av järn. Den ursprungliga markytan vidtog under brandlagret, ca 45 cm under stenpackningens yta. Undersökningen visade att gravgömman hade legat omedelbart söder om stenen. Det antogs att gravgömman skadats då stenen flyttades varför dess ursprungliga storlek inte kunde bedömas. Brandgraven daterades till yngre järnålder och högen återställdes efter undersökningen. Vid undersökningen ritades vare sig schaktplan eller profilritning på grund av tidsbrist, ej heller genomfördes tornfotografering (Särlvik 1972). Kungsstenarna L A N D S V Ä G E N A12 A13 A10 1991 Redan 1991 förundersöktes området vid den södra av Kungsstenarna inför breddningen av riksväg 46. Norr om stenen undersöktes en 4 meter lång och 1 meter bred stensträng med inslag av stenar som sannolikt ingått i kantkedja, A 12 på figur 7. Det tolkades som en del av stensättningen med den resta stenen. Rester av ytterligare två stensättningar med brandlager undersöktes. I den ena hittades en pärla av bergskristall och i den andra fanns ett S- format dräktspänne med stiliserade rådjur eller getter tillsammans med en brodd och nit av järn (Artelius 1993, s. 63 f.). Gravarna daterades till tiden mellan 750 och 900 e.kr. Beträffande den södra av Kungsstenarna bedömdes det mindre troligt att stenen, med tanke på dess storlek, hade flyttats tidigare samband med snöplöjning (Artelius 1993, s. 58). Mot Ulricehamn A11 Fig. 7. Schaktplan från 1991 års undersökning. Planen visar gravlämningarna invid den södra av Kungsstenarna och flatmarksgravfältet norrut. (Artelius 1993). Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2003-04-04. Dnr 601-2003/773. 2002 Då förundersökningen av den södra Kungsstenen genomfördes i april var vägarbetet i ett framskridet skede och den nya vägsträckningen förbi stenarna var nedschaktad. Makadam var lagd på den nya vägbanan fram till den södra av Kungsstenarna och stenen stod kvar på en ca 5 7 m stor, sparad yta. Inledningsvis banades en ca 6 5 meter stor yta av väster om den gamla värbanan för att frigöra plats för en tillfällig placering av stenen tills dess att trafiken lagts om till den nya vägen. Den slutgiltiga placeringen av stenen genomfördes efter trafikomläggningen och är något närmare den nya vägen. På den upptagna ytan för stenens tillfälliga placeringen fanns inga spår av fornlämning. Jorden kring den södra av Kungsstenarna torvades därefter av och en mindre stenpackning, ca 1,2 meter i diameter, runt stenen rensades fram. Packningen bestod av några större stenar lagda som stöd mot stenen med mindre stenar över och runt om. Matjorden var mycket lucker och sen- 12 UV Väst Rapport 2002:23. Arkeologisk förundersökning och utredning

Omr. B Fig. 8. Plan över schakt vid förundersökningen av RAÄ 5, Kölaby socken 2002. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2003-04-04. Dnr 601-2003/773. Kungsstenarna Flyttad sten, nuvarande plats Flyttad sten, tidigare plats Omr. A RV 46 0 100 m tida glasbitar och plast förekom vilket tydde på att stenen stod sekundärt placerad. Efter det att stenen, med hjälp av grävmaskin och tampar, lyfts till den nya, tillfälliga, platsen undersöktes gropen som stenen stått i. Ytterligare inslag av sentida glas och plast bekräftade att stenen varit flyttad en gång tidigare. Stenen hade stått nedgrävd ca 0,8 meter i alven, med en ca 0,3 meter hög stödjande stenpackning runt om. Matjorden runt stenen banades av ned till alven för att undersöka eventuella gravrester. Utmed vägkanten fanns en ca 5 meter lång stensättning som rensades fram. Ca 0,3 meters bredd av asfalten togs bort och det konstaterades att det endast rörde sig om en 0,5 meter bred sträng av stenpackning. I kanten av den fanns en avlång mörkfärgning i alven. Mörkfärgningen var ca 1,6 0,4 0,7 meter stor men endast 0,1 meter djup. Den var fylld med humös sand med inslag av brända ben (F1, 30 g) utmed södra kanten, sentida glas förekom också. Gropen kan tolkas som stenens ursprungliga plats men den Utmed RV 46, delen Blidsberg Trädet förundersökningar av gravfält, utredning och flytt av stenar 13

Fig. 9. Framrensning av stenpackningen kring den södra av Kungsstenarna. Foto: T. Fors. Fig. 10. 1) sannolikt stenens ursprungliga plats, 2) sekundär placering av stenen, 3) remsa av sekundärt lagd stenpackning. Foto: T. Fors. 14 UV Väst Rapport 2002:23. Arkeologisk förundersökning och utredning

kan även vara grävd i samband med 1972 års undersökta schakt. Vid undersökningen av stenpackningen hittades 2 g brända ben (F2) mellan och under stenarna, men också plast- och glasbitar vilket visade att även stensträngen var sekundärt lagd och inte någon gravrest. Profilväggen utmed vägkanten norrut, mot platsen för flatmarksgravfältet, rensades fram för att undersöka om rester av gravlämningar fanns under den gamla vägbanan. Tidigare markberedning för 1930-talets vägbygge med vägdike hade dock gjort att eventuella fornlämningar redan grävts bort. I augusti 2002 placerades stenen på dess nya permanenta plats väster om nya vägen. Schakt grävdes i den gamla vägbanan men inga spår av ytterligare gravar eller andra fornlämningar påträffades. Endast enstaka, spridda små fragment av brända ben och kol noterades. Infart till lokalväg Sammanlagt ca 50 löpmeter, varav 16 meter med 3,3 meters bredd, togs upp på området för lokalvägens nya infart, B på figur 8. Under 10 15 cm tjock matjord vidtog grusig sand. Ingen fornlämning noterades i schakten. Kullen Fem schakt, sammanlagt 91 löpmeter, togs upp på den kulle som eventuellt kommer att schaktas ned, C på figur 2. Under 0,2 0,4 meter tjock matjord vidtog sten- och grusblandad sand. I schakten som berörde kullens fot fanns mörkgråa vattenavsatta sandlager och torvfläckar. Ingen fornlämning noterades i schakten. C Rv46 0 50 m Fig. 11. Plan över upptagna schakt på den kulle som eventuellt ska schaktas ned. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2003-04-04. Dnr 601-2003/773. Utmed RV 46, delen Blidsberg Trädet förundersökningar av gravfält, utredning och flytt av stenar 15

RAÄ 4 och 5 i Humla socken En väghållningssten och en milsten i postament, RAÄ 4, stod tidigare invid gamla RV 46 på vägens västra sida. Vägutbyggnaden medför att de har flyttats till ny plats i anslutning till nya vägen. Vägverket föreslog en yta på ett impediment i åkermarken 25 40 meter norrut invid vägen. På platsen ligger ett gravfält med sex jordblandade rösen, RAÄ 5, och tre av gravarna är mycket otydliga och endast 0,1 0,2 meter höga. Vid förundersökningen 2002 var det tydligt att grav/ar skulle beröras på den plats som föreslagits av Vägverket. För att undvika ingrepp i fornlämningen placerades väghållningsstenen vid foten av åkerholmen på dess sydöstra kant. Milstenen i postament placerades intill och nordost om impedimentet. För väghållningsstenen grävdes en ca 0,6 meter stor grop och postamentet med milstenen byggdes upp på markytan utan schaktning. Ambitionen att undvika gravlämningar medförde att avståndet mellan stenarna nu är 18,5 meter i stället för de 5 meter som var innan flytten. Fig. 12. Specialkarta över RAÄ 5 från 1932. Upprättad av G-A Hellman. (ATA). 9. Jordblandat röse, intill 0,25 m högt. Grav? 10. Jordblandat röse, intill 0,10 m högt. Mkt otydligt. Grav? 11. Jordblandat röse, intill 0,10 m högt. Mkt otydligt. Grav. 12. Jordblandat röse, intill 0,60 m högt. I mitten en intill 0,25 m djup grop. Beväxt med några björkbuskar. 13. Jordblandat röse, intill 0,20 m högt. Otydligt. Grav? 14. Sannolikt odlingsröse, intill 0,20 m högt. 15. Jordblandat röse, intill 0,50 m högt. På södra delen är torven borttagen. 0 25 m Väghållningsstenen har triangulärt tvärsnitt, med två mer plana ytor. I fornminnesregistret fanns tidigare uppgift om text på en av sidorna och vid flytten upptäcktes text även på den andra plana sidan. Stenen placerades, som tidigare placering, med en textsida mot SSO och en textsida mot NO. Resultat Förundersökningen av den södra av Kungsstenarna i RAÄ 5, Kölaby, visade att stenen varit flyttad tidigare. Närboende lämnade uppgift om att stenen flyttats 1 2 meter på 1960-talet vilket kan stödja tolkningen att den mörkfärgning som fanns i alven intill vägen, var stenens ursprungliga placering. Graven med den resta stenen har undersökts arkeologiskt vid ett par tillfällen, 1972 och 1991, men delar har även grävts bort osakkunnigt vid markarbeten i samband med vägbyggnationer. Under den gamla vägbanan som 16 UV Väst Rapport 2002:23. Arkeologisk förundersökning och utredning

ska anpassas till omgivande mark påträffades inga ytterligare fornlämningar. Den södra av Kungsstenarna står nu placerad på väster sida om vägen. För att efterlikna det utseende graven en gång haft konstruerades en rund hög, ca 0,3 meter hög, runt stenen. Inga fornlämningar noterades i vägbanans östra kant norrut, ej heller i området för den nya infarten till lokalvägen. Kullen invid vägen ca 600 meter söderut visade sig också vara utan okända fornlämningar. 1 2 Milsten, ny plats RAÄ 5 7 5 3 4 6 8 Väghållningssten, ny plats Flyttning av milsten/vägsten 0 25 m Fig. 13. De nya platserna för milstenen och väghållningsten i RAÄ 4, Humla socken. Godkänd från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriverket 2003-04-04. Dnr 601-2003/773. Utmed RV 46, delen Blidsberg Trädet förundersökningar av gravfält, utredning och flytt av stenar 17

Fig. 14. Väghållningsstenens sida mot SSO. Texten lyder SKÄRUM och STOREG för Skärum och Storegården. Foto: T. Fors. Fig. 15. Väghållningsstenens sida mot NO med texten TOSTARP och VEREG, Tostarp och Väregården. Foto: T. Fors. 18 UV Väst Rapport 2002:23. Arkeologisk förundersökning och utredning

Fig. 16. Milstenen i postament. På dess nya plats invid impedimentet. Foto: B-A. Munkenberg. Utmed RV 46, delen Blidsberg Trädet förundersökningar av gravfält, utredning och flytt av stenar 19

Fig. 17. Den södra av Kungsstenarna nya placering väster om RV 46. En upprätning av stenen har gjorts efter det att bilden togs. Foto: T. Fors. En väghållningssten och en milsten, RAÄ 4 i Humla socken placerades utmed vägen, vid foten av och invid en åkerholme 20 30 meter norrut. På åkerholmen ligger ett gravfält med sex jordblandade rösen, RAÄ 4. Ingen grav berördes av stenarnas nya placering. Sammanfattning Inför utbyggnaden av riksväg 46, sträckan Blidsberg Trädet, norr om Ulricehamn, har Riksantikvarieämbetet, UV Väst genomfört förundersökningar av tre berörda fornlämningar och medverkat vid flyttning av olika typer av stenar i två av fornlämningarna. Dessutom gjordes en utredning av en kulle som eventuellt ska schaktas ned. I Borred, Kölaby har den södra av Kungsstenarna, RAÄ 5, flyttats en kortare bit för att, liksom den norra, stå på den nya vägens västra sida. Det undersöktes också om det fanns ytterligare gravrester under den äldre vägbanan. Bortsett från enstaka spridda, små brända benbitar fanns inga spår av fornlämning. En lokalväg ca 100 meter norrut ska ges ny infart och ca 600 meter söderut kommer en kulle eventuellt schaktas ned. Schakt på dessa områden visade inga fornlämningar. RAÄ 5 i Humla socken är ett gravfält som ligger på ett impediment i åkermark, invid riksvägen. 20 30 meter söder om det stod tidigare en milsten och en väghållningssten i postament, RAÄ 4. Dessa stenar har nu flyttats, väghållningsstenen står vid foten av åkerholmen i dess sydöstra kant och 20 UV Väst Rapport 2002:23. Arkeologisk förundersökning och utredning

milstenen placerades invid impedimentet på dess nordöstra sida. Inga gravar berördes av flyttningarna. Vägverket Region Väst beställde och bekostade uppdraget. Referenser FMR, Fornminnesregistret ATA, Antikvarisk Topografiska Arkivet Artelius, T. 1993. Kölaby vikingatida kulturbygd i övre Ätradalen. Rapport UV 1993:38. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Djurklou, G. 1868 69. Antiqvitets Intendentens Berättelse. Elfsborgs län 2. Särlvik, I. 1975. Arkeologisk undersökning 1972. Fornlämning 5:2, rest sten i hög, Borred, Kölaby sn, Västergötland. Riksantikvarieämbetet Rapport 1975 B58. Riksantikvarieämbetet. Kungsbacka. Utmed RV 46, delen Blidsberg Trädet förundersökningar av gravfält, utredning och flytt av stenar 21

Administrativa uppgifter Förundersökning av RAÄ 5, Kölaby socken, och utredning av kulle Riksantikvarieämbetets dnr: 421-850-2002. Länsstyrelsens dnr: 431-16603-2002. Projektnummer: 1310215. Intrasisprojekt: V2002:009. Undersökningstid: 9 11 april 2002. Projektgrupp: Tina Fors och Mats Lindqvist. Underkonsulter:. Exploateringsyta: 2950 m 2. Undersökt yta: 270 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 7D 6d, edition 2, mars 1986, x 6435000 y 1365250. Koordinatsystem: 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6435000 y 1365250. Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Fynd med Fnr 1 2. Förundersökning av RAÄ 5, Humla socken och flytt av RAÄ 4, Humla socken Riksantikvarieämbetets dnr: 422-1436-2002. Länsstyrelsens dnr: 431-16603-2002. Projektnummer: 1310220. Intrasisprojekt: V2002:009. Undersökningstid: 6 7 och 21 augusti 2002. Projektgrupp: Tina Fors och Betty-Ann Munkenberg. Underkonsulter:. Exploateringsyta: cirka 900 m 2. Undersökt yta: 155 m 2. Läge: Ekonomiska kartan, blad 7D 6d, edition 2, mars 1986, x 6435000 y 1365250 (RAÄ 5, Kölaby socken), x 6427670 y 1364550 (RAÄ 5, Humla socken). Koordinatsystem: 2,5 gon V. Koordinater för undersökningsytans sydvästra hörn: x 6435000 y 1365250 (RAÄ 5, Kölaby socken), x 6427670 y 1364550 (RAÄ 5, Humla socken). Höjdsystem: RH 70. Dokumentationshandlingar som förvaras i Antikvarisktopografiska arkivet (ATA), RAÄ, Stockholm:. Digital dokumentation: förvaras på UV Väst. Fynd: Inga fynd togs tillvara. 22 UV Väst Rapport 2002:23. Arkeologisk förundersökning och utredning

Figurförteckning Fig. 1. Utsnitt ur GSD-Sverigekartan med RV 46, delen Blidsberg Trädet markerad.... 6 Fig. 2. Utdrag ur Gula kartan, 7D:42 och 7D:62. Skala 1:20 000. A) RAÄ 5 i Kölaby socken, Kungsstenarna, B) Ny infart på lokalväg, C) Kulle som eventuellt ska schaktas ned och D) RAÄ 4 och 5 i Humla socken.... 8 Fig. 3. Kungsstenarna sedda från norr på 1800-talet. Teckningen visar hur den gamla landsvägen mot Ulricehamn gick alldeles intill den södra av stenarna (Djurklou 1868 1969).... 9 Fig. 4. Plan äver Raä 4 och 5 samt landsvägens gamla och nya sträckning som den tedde sig 1932 (ATA). Planen upprättades av G-A Hellman.... 10 Fig. 5. Foto från vägomläggningen på 1930-talet. Vägdiket grävdes fram till graven och den nya vägbanan är planad (ATA).... 11 Fig. 6. Kungstenarna omgivna av den äldre och den nya landsvägen, 1930-tal (ATA).... 11 Fig. 7. Schaktplan från 1991 års undersökning. Planen visar gravlämningarna invid den södra av Kungsstenarna och flatmarksgravfältet norrut.... 12 Fig. 8. Plan över upptagna schakt vid förundersökningen av RAÄ 5, Kölaby socken 2002.... 13 Fig. 9. Framrensning av stenpackningen kring den södra av Kungsstenarna. Foto: T. Fors.... 14 Fig. 10. 1) sannolikt stenens ursprungliga plats, 2) sekundär placering av stenen, 3) remsa av sekundärt lagd stenpackning. Foto: T. Fors.... 14 Fig. 11. Plan över upptagna schakt på den kulle som eventuellt ska schaktas ned.... 15 Fig. 12. Specialkarta över RAÄ 5 från 1932. Upprättad av G-A Hellman. (ATA).... 16 Fig. 13. De nya platserna för milstenen och väghållningsten i RAÄ 4, Humla socken.... 17 Fig. 14. Väghållningsstenens sida mot SSO. Texten lyder SKÄRUM och STOREG för Skärum och Storegården. Foto: T. Fors.... 18 Fig. 15. Väghållningsstenens sida mot NO med texten TOSTARP och VEREG, Tostarp och Väregården. Foto: T. Fors.... 18 Fig. 16. Milstenen i postament. På dess nya plats invid impedimentet. Foto: B-A. Munkenberg... 19 Fig. 17. Den södra av Kungsstenarna nya placering väster om RV 46. En upprätning av stenen har gjorts efter det att bilden togs. Foto: T. Fors.... 20 Utmed RV 46, delen Blidsberg Trädet förundersökningar av gravfält, utredning och flytt av stenar 23

I samband med utbyggnaden av riksväg 46, delen mellan Blidsberg och Trädet, har några fornlämningar (grav, runsten, väghållningssten och milsten) invid vägen flyttats och anpassats till den nya vägen. Lämningarna har på så sätt ändå kvar sin tidigare närhet till vägen. Två gravhögar med resta stenar i Borred, Kölaby kallas i folkmun för Kungsstenarna. Före 1930-talet gick landsvägen öster om stenarna men efter en vägomläggning stod de på ömse sidor om riksväg 46. Nu har en utbyggnad gjorts av riksvägen och genom en kortare flytt av den södra av Kungsstenarna står den, liksom den norra stenen, åter på vägens västra sida. En cirka 180 meter lång sträcka av den gamla vägen söder om Kungsstenarna ska anpassas till omgivande marknivå. Förundersökningen visade att inga rester av fornlämning fanns kvar under den gamla vägbanan. Vid förundersökningen undersöktes även platsen för infarten till en lokalväg ca 100 meter norrut och en kulle öster om vägen ca 600 meter söderut. Inga fornlämningar noterades. Cirka 2,5 kilometer söderut, utmed riksvägen, förundersöktes RAÄ 5, ett gravfält, i Humla socken. Vägutbyggnaden har inneburit att en milsten i postament och en väghållningssten, RAÄ 4, har flyttas. Stenarna som tidigare stod invid vägkanten 20 30 meter söder om gravfältet har nu placerats vid åkerholmen med gravfältet. Ingen grav berördes av stenarnas nya placering. ISSN 1404-2029