Hälso- och sjukvård Delrapport Befolkningens hälsa

Nyckeltalssamverkan Hälso- och sjukvård Delrapport Befolkningens hälsa,,,,,,,,,,,, 23-11-19 Kontaktpersoner landstingen: Operatör Helseplan: Sven-inge Carlson E-post: sven-inge.carlson@lk.dll.se Kontaktperson Dag Gjesteby Olof Larsson E-post: olof.larsson@ltblekinge.se Tel: 21-12 99 88 / +47 22 41 7 6 Peter Molin E-post: peter.molin@ltvastmanland.se E-post: dag.gjesteby@helseplan.no Lena Kirkegaard E-post: lena.kirkegaard@lthalland.se Sven Nilsson E-post: sven.nilsson@ltdalarna.se

NYCKELTALSSAMVERKAN 22... 3 HÄLSO- OCH SJUKVÅRDEN OCH BEFOLKNINGSPERSPEKTIVET... 4 MATERIAL OCH METODER... 6 DIAGRAM...6 TABELLER...6 BEGREPPSFÖRKLARINGAR...6 NYSAM-LÄNEN OCH DESS DEMOGRAFI... 7 ANTAL KOMMUNER...7 FOLKMÄNGD...7 ANDEL ÄLDRE...8 DÖDLIGHET OCH SJUKLIGHET... 9 MEDELLIVSLÄNGD...9 CANCER...1 Bröstcancer och prostatacancer...1 STROKE...14 HÄLSOTILLSTÅND... LÅNGVARIG SJUKDOM...16 LÄKEMEDEL...17 Total läkemedelskostnad...17 Antidepressiva medel...17 Statiner...18 SOCIALA FÖRHÅLLANDEN...19 LÅNGTIDSSJUKSKRIVNING...19 NYBEVILJADE FÖRTIDSPENSIONER OCH SJUKBIDRAG...2 EKONOMISKT BISTÅND...21 UTBILDNING...22 LÅNGTIDSARBETSLÖSHET...23 RÖKANDE BLIVANDE MAMMOR...24 BARN I FATTIGA FAMILJER...26 INDEX...27 KOMMUNTABELLER...32 Rapporten har utarbetats av FoU-enheten, Landstinget. För eventuella frågor, kontakta: fou@lk.dll.se Tfn: 16-1 48 31 2

Nyckeltalssamverkan 22 Nysam För nionde året i rad har en grupp landsting, med Helseplan som operatör, tagit fram nyckeltal för sin hälso- och sjukvård. Antal deltagande landsting har successivt ökat och vilka landsting som deltar inom de olika områdena framgår av delrapporterna. I materialet beskrivs befolkningens hälsa, befolkningens vårdkonsumtion, primärvårdens- och sjukhusens produktion samt landstingens nettokostnader och verksamhetens totalkostnader. Materialet kan användas inom olika delar av organisationen som ett hjälp medel i uppföljning och prioriteringar av resurser. Verksamhetsansvariga kan genom nyckeltal få signaler om utvecklingen av egen verksamhet för att kunna göra nödvändiga förändringar. Jämförelser inom hälso- och sjukvård är komplicerat. Det kommer alltid att finnas olikheter mellan landsting, mellan sjukhus och mellan vårdcentraler och ingen jämförelsestudie kan eliminera hela denna osäkerhet. Även om nyckeltalen bara visar en del av sanningen, har arbetet visat sig vara ett värdefullt verktyg vid uppföljning och analys av hälso- och sjukvård. Intentionerna med nyckeltalssamverkan är att ta fram data så att varje landsting ska kunna jämföra sin hälso- och sjukvård med motsvarande i andra landsting. Avsikten är att nyckeltalssystemet ska kunna utvecklas till ett generellt accepterat system för kontinuerlig uppföljning av den egna verksamheten. En utvecklingsambition som NYSAM delar med Landstingsförbundet och Socialstyrelsen. Genom utvecklingsarbetet har man i betydande grad diskuterat och formulerat gemensamma krav (definitioner, metoder, registreringsrutiner, mm) på ett sådant system. I framtiden gäller det att försäkra sig om att alla driftsenheter som ingår i studien, använder de definitioner man har kommit överens om. NYSAM leds av en styrgrupp med representanter för samtliga deltagande landsting, Socialstyrelsen, Landstingsförbundet och där Helseplan också är representerade. Samarbetet med Landstingsförbundet bör kunna leda till stora vinster för det nationella utvecklingsarbetet. Landstingen har själva tagit fram (baserat på enhetliga definitioner), kvalitetssäkrat och levererat sifferuppgifter från år 22. Grundprincipen är att ansvarig chef på enskilda vårdcentraler och sjukhuskliniker själv ska vara ansvarig för sina siffror. Nyckeltal 22 redovisas i en huvudrapport och 22 delrapporter: befolkningens hälsa, vårdkonsumtion, primärvård, psykiatri, medicin m m, onkologi, hud, barn, kirurgi m m, ortopedi, kvinnosjukvård, ögon, ÖNH och medicinsk service (9 delrapporter). Effekter av hälso- och sjukvårdens insatser är ett viktigt utvecklings område för NYSAM. Tidigare har sjukvårdens verksamhet enbart beskrivits i form av konsumtionsdata, resursinsatser och produktivitetsmått. Detta nya område syftar till att komplettera nyckeltalen med indikatorer om hälsoförhållanden relaterade till hälso- och sjukvårdens mål. Indirekta mått på effekter har hämtats ur olika centrala register men ambitionen är att kunna ta fram mer direkta data. NYSAM kommer att utvecklas enligt sin verksamhetsplan. Det innebär bland annat att ytterligare landsting som är beredda att acceptera de krav som ställs på aktivt de ltagande och kvalitetsambitionerna välkomnas. För Styrgruppen i juni 23 Sven-inge Carlson, ordf. Peter Molin Sven Nilsson Olof Larsson Lena Kirkegaard Dag Gjesteby, operatör Helseplan 3

Hälso- och sjukvården och befolkningsperspektivet Landstingens roll som företrädare för befolkningen har under det senaste decenniet blivit allt mer tydligt, där syftet är att garantera medborgarna en god hälsa och välfärd. Rollen som producent av vård finns fortfarande kvar i stor omfattning men fokus är idag inte lika driftsoch produktionsinriktat. Frågor kring behov, befolkningsperspektiv, patientperspektiv, effekter och folkhälsa har fått allt större betydelse. Inom ramen för Nysam har denna utveckling bland annat tagit sig uttryck i tillskapandet av en Effektgrupp som försökt spegla dessa perspektiv. Detta har bland annat resulterat i rapporten Befolkningens hälsa. Ett befolkningsperspektiv innebär att hälso- och sjukvårdens resurser ska fördelas och prioriteras efter behov. Resultatet måste i sin tur värderas efter vad som åstadkoms i form av hälsovinster i befolkningen och hos patientgrupper. Ett befolkningsperspektiv blir allt viktigare i framtiden. Vi har idag en mycket kraftig utvecklingstakt inom det medicinska området. Nya behandlingsmetoder påverkar vårdbehoven mer och snabbare än förändringar i befolkningens sjuklighet. Det medför ökade krav och ökad efterfrågan på hälso- och sjukvård, en efterfrågan som inte kan mötas med utökad verksamhet. Detta ställer högre krav på prioritering, ledning och styrning. En förutsättning för ledning och styrning är att ha en god informationsförsörjning. I tidigare rapporter har följande figur fungerat som en teoretisk planeringsmodell. Hälsoförhållanden i befolkningen Uppföljning - Hälsovinster för befolkningen - Hälsovinster för patienter Målformuleringar Behov Hälsofrämjande Förebyggande Behandling Rehabilitering Omvårdnad Prioritering - horisontellt - vertikalt Styrning 4

Utgångspunkten är att hälso- och sjukvården ska fördelas utifrån befolkningens behov. Information om hälsoläget, fastställande av mål, analyser av behov och uppföljning av hälsovinster blir därför viktiga moment. Hälsoförhållandena i befolkningen beskrivs med epidemiologisk metod. Det kan vara både mer renodlade medicinska mått och medborgarnas egna beskrivningar av situationen. Den tidigare redovisade modellen ( snurran ) kan kompletteras med en modell som även väger in några ytterligare aspekter som är viktiga att ta hänsyn till ur ett lednings- och styrningsperspektiv. Viktiga förutsättningar i denna modell är förutom kunskap om hälsoförhållanden i befolkningen även att vi använder evidensbaserade metoder, väger in kostnadseffektivitet samt att hänsyn måste tas till att verkligheten sätter gränser genom de resurser som man har till förfogande. Dessa mer professionella aspekter måste sedan ställas mot olika avvägningar som kommer från den politiska arenan. Här kan olika värderingsmässiga ställningstaganden öppet diskuteras och ställas mot den mer professionella kunskapen. I denna rapport presenteras ett antal nyckeltal som beskriver olika aspekter av befolkningens hälsa. Dessa nyckeltal kan fungera både som hälsolägesbeskrivningar och uppföljningsindikatorer. Syftet är att, på samma sätt som övriga Nysam-rapporter, väcka frågor snarare än att ge svar. Eventuella skillnader mellan län och kommuner bör ge anledning till mer fördjupade och detaljerade lokala analyser.

Material och metoder Rapporten är en sammanställning över olika demografiska, sociala och hälsomässiga förhållanden. Den ger en möjlighet att få en samlad bild av hälsoläget i Nysam-länen. Rapporten är en uppdatering av förra årets delrapport, men några variabler har tillkommit och några har tagits bort. Den baseras på material från en rad olika källor, främst registerdata från Statistiska centralbyrån (SCB) och Socialstyrelsen. Källorna redovisas i anslutning till tabeller och diagram. Diagram I huvuddelen av denna rapport redovisas Nysam-länens avvikelser från riket i så kallade indexdiagram. Att redovisa epidemiologiska data på detta sätt kan verka vanskligt. Det vanliga är att redovisa frekvenser. Vi är medvetna om att vissa skillnader är små och inte alltid signifikanta. Redovisningar av denna typ kan ibland förstora upp skillnader. Diagrammen får därför läsas med stor försiktighet. Syftet är dock, som i övrig Nysamrapportering, att ställa frågor snarare än att ge svar. I tabellbilagan finns de faktiska värdena för några av variablerna. Detta är dock inte möjligt för alla variabler då talen blir osäkra när de redovisas på kommunnivå. Avvikelsediagrammen eller indexdiagrammen ska tolkas enligt följande: Har ett län ett positivt värde har länet ett högre värde på den aktuella variabeln jämfört med riket. Har länet ett negativt värde har länet ett lägre värde jämfört med riket. Huruvida det är bra eller dåligt för ett län att avvika på det ena eller andra sättet går inte att säga rent generellt. Denna tolkning får läsaren själv göra. I kapitlet Index redovisas ett indexdiagram för varje län. I dessa finns dels några utvalda variabler från denna rapport, dels finns ekonomi- och vårdkonsumtionsdata. De variabler som är hämtade ur rapporten jämförs med riket, men uppgifterna om ekonomi och vårdkonsumtion jämförs med Nysam-länens median. Tabeller Sist i rapporten, i kapitlet Kommuntabeller, redovisas några av variablerna på kommunnivå. För att snabbt få en överblick på variationen mellan kommunerna, inom varje län och för varje variabel, är det högsta värdet markerat med rött och det lägsta med grönt. Begreppsförklaringar Flera av de redovisade variablerna bygger på -årsmedelvärden. Detta innebär att ett medelvärde för fem års uppgifter beräknas för att få mer stabila resultat. Exempelvis bygger ett -årsmedelvärde för 1998 på uppgifter från åren 1996-2. Begreppet incidens betyder antalet nya fall av en viss sjukdom i en viss befolkning under en definierad tidsperiod. Några av variablerna är åldersstandardiserade. Detta innebär att hänsyn tas till skillnader i åldersstruktur mellan länen. Vid tolkning av åldersstandardiserade variabler är ålderseffekten eliminerad och skillnader mellan olika områden eller grupper beror på något annat. Vid jämförelse av försäljning av läkemedel används förkortningen DDD som betyder definierad dygnsdos. 6

Nysam-länen och dess demografi Det är viktigt att ha en viss bakgrundskunskap om länen när de resultat som redovisas i denna rapport ska tolkas. Intressant är bland annat skillnaden i antal kommuner och i folkmängd, som varierar stort mellan några av länen. Åldersstrukturen är också en viktig variabel och i denna rapport visas särskilt skillnaderna i andelen äldre. Antal kommuner Antalet kommuner i länen varierar stort, alltifrån som endast består av en kommun till med 49 kommuner.,,,,, samt har alla mindre än 1 kommuner. Hela området som omfattas i Nysam bestod år 22 av kommuner, vilket motsvarar drygt hälften av samtliga kommuner i Sverige. Antal Folkmängd 22-12-31 Län kommuner Antal kvinnor Antal män Totalt 74 798 7 77 149 87 138 717 137 919 276 636 1 29 33 28 348 7 381 1 139 1 137 897 277 12 6 14 12 138 426 278 1 8 63 862 64 8 127 947 8 88 222 88 76 176 978 9 13 718 128 288 29 6 6 1 1 411 147 244 298 6 127 919 127 311 2 23 11 129 997 128 9 28 912 49 79 37 748 86 1 8 23 12 138 449 134 963 273 412 Totalt Nysam 2 111 736 2 86 89 4 197 82 Källa: SCB Folkmängd Folkmängden i Nysam-länen är varierande. är minst och har en befolkning på drygt 7 människor. är den största regionen med ett invånarantal på drygt 1, miljon människor. Förutom, och har de övriga länen ett antal mellan 2 och 3 personer. Dessa variationer är viktiga att ha i åtanke vid tolkningar av statistik. Dels ger ett större befolkningsunderlag säkrare statistik, dels kan populationen i vissa fall bli så liten att det i själva verket handlar om endast ett fåtal personer. Ett problem som kan infinna sig i de fall regionen är stor och omfattar många invånare är att eventuella skillnader inom länet utjämnas. är ett sådant exempel, där det finns både en storstadskommun och många små kommuner. Samtliga län förutom, och har ett större antal kvinnor än män. 1 Den 1 januari, 23 fick en 7: e kommun, Knivsta. Den kommunen finns än så länge särredovisad i den offentliga statistiken enbart när det gäller folkmängd och utbildning för 22. 7

Andel äldre Andelen äldre i befolkningen har ökat under de senaste 1 åren och ökningen väntas fortsätta. Vårdkonsumtionen är större bland de äldre jämfört med yngre grupper och i och med att gruppen äldre ökar kommer vårdbehovet med all sannolikhet successivt att öka. I riket var 8,9 procent av befolkningen 7 år eller äldre år 22. -2-2 - -1-1 2 2 7 år och äldre, 22. Procentuella avvikelser från riket. Källa: SCB Samtliga Nysam-län, utom fyra (två av dessa avviker inte alls), har en högre andel äldre jämfört med riket. utgör ett av de två län med lägre andel äldre än riket, 7,4 procent, vilket innebär en avvikelse med 17 procent från riket. hade högst andel äldre, 1,7 procent, en avvikelse på 2 procent från riket. 8

Dödlighet och sjuklighet Nysam Dödlighet och sjuklighet är vanliga och viktiga mått för att beskriva hälsoläget. Medellivslängd är ett mått som ofta används i samband med dödlighet. Insjuknande i cancer och stroke, självrapporterat hälsotillstånd och långvarig sjukdom är variabler som speglar sjukligheten i befolkningen. Avsnittet avslutas med tre läkemedelsvariabler total humanläkemedelsförsäljning samt försäljning av antidepressiva läkemedel och statiner (blodfettssänkande medel). Medellivslängd Det vanligast förekommande dödlighetsmåttet är medellivslängd. Kvinnornas medellivslängd är högre än männens, men skillnaden mellan könen har minskat. Medellivslängden för perioden 1998-22 var 82, år för kvinnorna och 77,3 år för männen. Detta innebär en ökning på 1, år för kvinnorna och 2, år för männen jämfört med medellivslängden tio år tidigare. Stora skillnader finns mellan olika grupper, speciellt tydligt blir det vid jämförelser av individer med olika socioekonomiska förutsättningar. Även geografiska skillnader förekommer och är värda att notera. Kvinnor Män -2-1, -1 -,, 1 1, 2-2 -1, -1 -,, 1 1, 2 Medellivslängd vid -års ålder, 1998-22. Procentuella avvikelser från riket för respektive kön. Källa: SCB De största avvikelserna från riket har. Medellivslängden för kvinnor och män i är 1 år respektive 1,2 år längre än i riket totalt. På är kvinnornas medellivslängd,9 år kortare jämfört med riket och i är männens medellivslängd,7 år kortare. Den största skillnaden mellan två län var 1,9 år och fanns både bland kvinnor och bland män. För kvinnorna fanns den skillnaden mellan och och för männen mellan och. 9

Cancer Efter hjärt- och kärlsjukdomar är cancer den vanligaste dödsorsaken i Sverige. Cancer drabbar framförallt äldre personer och med en åldrande befolkning kan antalet cancerfall förväntas öka. Ökningen beräknas till cirka 1 procent per år. Däremot visar en nyligen genomförd studie vid Epidemiologiskt centrum att dödligheten i cancersjukdomar har minskat under de senaste 4 åren. Den som får en cancerdiagnos idag har en livslängd som är sju år längre än den som fick diagnosen 196. I riket var cancerincidensen bland kvinnor 4,4 per 1 kvinnor och bland män 8,3 per 1 män. Kvinnor Män -2 - -1-1 2-2 - -1-1 2 Cancerincidens, -årsmedelvärde för åren 1996-2. Procentuella avvikelser från riket för respektive kön. Källa: Socialstyrelsen Samtliga Nysam-län förutom två ligger under rikets värde, både när det gäller kvinnor och män. har högst cancerincidens när det gäller kvinnorna, 47,8 per 1 kvinnor, vilket innebär en avvikelse från riket med procent. hade lägst cancerincidens, 39,1 per 1 kvinnor. Detta innebär en avvikelse från riket med 14 procent. När det gäller män var det län som avvek mest över genomsnittet. Där var cancerincidensen 63,1 per 1 män, vilket innebär en avvikelse från riket med 8 procent. I fanns den lägsta incidensen, 47,9 per 1 män som är en avvikelse från riket med 18 procent. Bröstcancer och prostatacancer De vanligaste cancerformerna är bröstcancer bland kvinnor och prostatacancer bland män. Orsakerna till bröst- och prostatacancer är inte klarlagda, men flera faktorer som påverkar risken för dessa cancerformer är kända. De kvinnliga könshormonerna har stor betydelse för uppkomsten av bröstcancer medan det manliga könshormonet testosteron spelar stor roll för uppkomsten av prostatacancer. Eftersom antalet upptäckta fall av prostatacancer påverkas starkt av obduktionsfrekvensen är talen i den följande texten justerade för detta. Mer än hälften av alla män över 8 år har någon grad av prostatacancer, vilket resulterar i att de län där sökning efter prostatacancer vid obduktion sker, får en högre incidens än övriga län. 1

Bröstcancerincidensen var 13,1 per 1 kvinnor i riket. Prostatacancerincidensen var, per 1 män i riket. Bröstcancer Prostatacancer -3-2 -2 - -1-1 2 2 3-3 -2-2 - -1-1 2 2 3 Cancerincidens, -årsmedelvärde för åren 1996-2. Procentuella avvikelser från riket för bröstcancer (kvinnor) respektive prostatacancer, justerad för obduktionsfrekvens (män). Källa: Socialstyrelsen När det gäller bröstcancer var det län som hade högst incidens jämfört med riket. Incidensen var,6 per 1 kvinnor 2, vilket innebär en avvikelse med 19 procent. Lägst incidens hade där andelen var 11,7 per 1 kvinnor som innebär en avvikelse med 11 procent. var det län som hade högst prostatacancerincidens, 19, per 1 män. Detta innebär en avvikelse från riket med 27 procent. I fanns den lägsta incidensen, 12,2 per 1 män, vilket innebär en avvikelse med 19 procent. På följande sidor redovisas trender för bröst- och prostatacancer. Både bröst- och prostatacancer visar på en ökande trend., och uppvisade en högre incidens av bröstcancer än riket under de sista fem åren av förra årtusendet. Knappt hälften av alla Nysam-län har en högre prostatacancerincidens än riket. 2 Som tidigare nämnts ska man vara medveten om att när det gäller handlar det i många fall om endast några få personer. Detta är ett sådant fall, då,6 per 1 kvinnor innebär ca 4 personer. 11

Bröstcancerincidens, kvinnor, 197-2 -årsmedelvärde per 1 kvinnor. Källa: Folkhälsan i siffror, EpC Nysam --- Riket 2 1 2 1 2 1 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 2 1 2 1 2 1 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 2 1 2 1 2 1 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 2 2 2 1 1 1 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 2 1 7 7 8 8 9 9 ' 12

Prostatacancerincidens, män, 197-2 Nysam Prostatacancerincidens, justeras för obduktionsfrekvens, -årsmedelvärde per 1 män. Källa: Folkhälsan i siffror, EpC --- Riket 2 2 2 1 1 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 1 7 7 8 8 9 9 ' 2 1 2 1 2 1 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 2 1 2 1 2 1 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 2 2 2 1 1 1 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 7 7 8 8 9 9 ' 2 1 7 7 8 8 9 9 ' 13

Stroke Följande uppgifter om stroke är hämtade ur Nysam-rapporten Nyckeltal 22, Hälso- och sjukvård, Delrapport medicin/infektion, där de faktiska incidenstalen, inte avvikelserna från riket, redovisas. Siffrorna kommer att redovisas på samma sätt i denna rapport. År 21 var det 31 16 personer som fick en av de stroke-diagnoser som ligger till grund för Riks-strokes registreringar. Incidensen per 1 personer var i riket 367 fall. Riket 367 442 433 4 Södermanland 44 393 387 376 374 37 348 311 1 2 2 3 3 4 4 Strokeincidens per 1 personer Strokeincidens i Nysam-länen samt riket, 21. Antal nya fall per 1. Källa: Riks-stroke är det landsting som har det lägsta incidenstalet, 311 per 1. kommer därefter och ligger tillsammans med under riksgenomsnittet. är det landsting som har högst incidens. I Delrapport medicin/infektion redovisas tabeller som visar på att det inte är enbart olika åldersfördelning i landstingen som orsakar skillnaden i incidenstal. 14

Hälsotillstånd Människors självupplevda allmänna hälsotillstånd har visat sig vara ett bra mått på den faktiska hälsan. Vetenskapliga undersökningar har visat på ett klart samband mellan dålig självupplevd hälsa och sjuklighet/dödlighet. De enda tillgängliga rikstäckande studier som finns kring självrapporterad hälsa är SCB: s Undersökning om levnadsförhållanden (ULF). I figuren nedan visas de enskilda länens avvikelser från riket vad gäller dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd. -årsmedelvärdet för andelen med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd 1999 var 6, procent bland kvinnor och,1 procent bland män. Det är en ökning med,3 procentenheter för båda könen i jämförelse med -årsmedelvärdet för året innan. Kvinnor -6-4 -2 2 4 6 Män -6-4 -2 2 4 6 Dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd, 16-84 år, åldersstandardiserat, -årsmedelvärde för 1997-21. Procentuella avvikelser från riket för respektive kön. Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden (ULF), SCB Högst andel kvinnor med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd fanns i. Där var andelen 1, procent vilket innebär en avvikelse från riket med 4 procent. Lägst andel fanns på. Där uppgav 3,9 procent ett dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd, vilket innebär en avvikelse från riket med 4 procent. Bland männen fanns den högsta andelen i där 6, procent uppgav ett dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd. Detta innebär en avvikelse med 28 procent. Lägst andel fanns på, 2,8 procent, vilket innebär en avvikelse med 4 procent.

Långvarig sjukdom I begreppet långvarig sjukdom inkluderas förutom långvarigt sjukdomstillstånd även besvär efter olycksfall, något handikapp eller annan svaghet. -årsmedelvärdet för andelen personer med svåra eller mycket svåra besvär av långvarig sjukdom i riket år 1999 var 2,1 procent för kvinnor och 14,8 procent för män. Kvinnor Män -3-2 -2 - -1-1 2 2 3-3 -2-2 - -1-1 2 2 3 Svåra eller mycket svåra besvär av långvarig sjukdom, 16-84 år, åldersstandardiserat, -årsmedelvärde för 1997-21. Procentuella avvikelser från riket för respektive kön. Källa: Undersökningen av levnadsförhållanden (ULF), SCB Den högsta andelen kvinnor som har svåra eller mycket svåra besvär av långvarig sjukdom fanns på. Andelen var 23,9 procent vilket innebär en avvikelse från riket med 19 procent. Den lägsta andelen fanns i där andelen var 18,2 procent, vilket innebär en avvikelse från riket med 1 procent. Den högsta andelen män med svåra eller mycket svåra besvär av långvarig sjukdom fanns i där andelen var 17,7 procent. Detta innebär en avvikelse från riket med 2 procent. I fanns den lägsta andelen, 1,1 procent, vilket innebär en avvikelse från riket med 32 procent. Anmärkningsvärt här är att s kvinnor har lägst andel med dåligt eller mycket dåligt hälsotillstånd men högst andel med långvarig sjukdom. Eftersom ULF är en urvalsundersökning och ett litet landsting är antalet svarande inte stort jämfört med övriga län och detta kan göra att andelarna blir osäkra. Man ska därför vara försiktig med att dra någon slutsats av detta utan att först studera variablerna närmare. 16

Läkemedel I denna rapport redovisas tre nyckeltal som beskriver läkemedelsförsäljningen. Att ha läkemedelsförsäljning som ett nyckeltal för att beskriva hälsotillstånd kan vara vanskligt. Försäljningen kan variera på grund av till exempel förskrivningspraxis eller att man handlar på en annan ort än den man bor på. Ett skäl för att ändå ta med dessa nyckeltal är, utöver att grovt spegla hälsoläget, att läkemedel utgör en tämligen stor del av kostnaderna för hälso- och sjukvården. Det har visat sig att läkemedelskostnader går att påverka. Av dessa skäl redovisas den totala kostnaden för läkemedel samt två volymmässigt stora läkemedelsgrupper. Total läkemedelskostnad I riket 22 var den totala läkemedelskostnaden knappt 2 7 9 kr per 1 invånare vilket innebär en total kostnad på knappt 22, miljard kr. - -1-1 Den totala läkemedelskostnaden 22. Procentuella avvikelser från riket. Källa: Apoteket AB Det är endast två landsting som har försäljningssiffror som ligger högre än riket och det är och. I var kostnaden drygt 2 77 kr per 1 invånare vilket innebär en avvikelse med 3 procent. Övriga landsting ligger under rikets värde. Lägst ligger som hade en kostnad på drygt 2 228 kr per 1 invånare, vilket innebär en avvikelse med 11 procent. Antidepressiva medel Försäljning av antidepressiva medel (N6A) har ökat kraftigt sedan början av 199-talet. Försäljningen av antidepressiva medel mot recept var under slutet av 198-talet knappt 1 DDD per 1 invånare och dag. År 22 var motsvarande siffra nära 6 DDD per 1 invånare och dag. En av förklaringarna är att nya och bättre läkemedel kommit ut på marknaden. Försäljningen av antidepressiva medel är dubbelt så stor till kvinnor jämfört med män. Försäljningen är störst till personer äldre än 8 år och lägst till personer yngre än 3 år. Tänkbara skillnader mellan länen är skillnader i Hälso- och sjukvårdens organisation, lokala terapitraditioner och skillnader i sjuklighet. 17

I riket 22 var försäljningen av antidepressiva medel 8,4 DDD per 1 invånare och dag. -4-3 -2-1 1 2 3 4 Försäljning av antidepressiva medel 22. Procentuella avvikelser från riket. Källa: Apoteket AB Det landsting som låg högst jämfört med riket var som hade en försäljning på 67, DDD per 1 invånare och dag, vilket innebär en avvikelse med procent. låg lägst jämfört med riket och hade en försäljning på, DDD per 1 invånare och dag, vilket innebär en avvikelse med 14 procent. Statiner Statiner är en grupp läkemedel som verkar blodfettssänkande. Ett läkemedel i denna grupp låg år 22 högst upp på Apotekets försäljningslista över läkemedel på recept. Statiner, eller blodfettssänkande, var den läkemedelsgrupp som samma år stod för den största andelen av den totala försäljningen. I riket 22 var försäljningen av statiner 2,8 DDD per 1 invånare och dag. -4-3 -2-1 1 2 3 4 Försäljning av statiner 22. Procentuella avvikelser från riket. Källa: Apoteket AB Det landsting som avvek mest var som hade en försäljning på 34,2 DDD per 1 invånare och dag, vilket innebär en avvikelse med 3 procent. Det landsting som låg högst jämfört med rikets värde var som hade en försäljning på 6,8 DDD per 1 invånare och dag. Detta innebär en avvikelse från riket med 2 procent. 18

Sociala förhållanden Undersökningar har visat att det finns samband mellan ohälsa och social förhållanden. Det är därför av intresse att studera variabler som speglar den sociala situationen i befolkningen. Uppgifter om långtidssjukskrivning och nybeviljade förtidspensioner speglar ohälsan i befolkningen. Även andel biståndsmottagare (tidigare socialbidragstagare) är viktigt att studera då det finns ett samband mellan bidragstagare och risken att bli sjuk eller skadas. Andra nyckeltal som speglar den ojämlika hälsan är utbildning och arbetslöshet. Lågutbildade har fler hälsoproblem än välutbildade. Samma tendenser finns bland arbetslösa, d v s de som en längre tid gått arbetslösa har fler hälsoproblem än de som är sysselsatta. I detta kapitel redovisas även uppgifter om rökande blivande mammor. Variabeln är en viktig riskfaktor när det gäller barns och vuxnas hälsa. Det finns också klasskillnader i sjuklighet och dödlighet bland barn; exempelvis har barn i tjänstemannafamiljer lägst dödlighet och barn till ej facklärda arbetare har högst dödlighet. För att spegla denna klasskillnad studeras variabeln andel barn i fattiga familjer. Långtidssjukskrivning 3 Antalet långtidssjukskrivna i riket år 22 var för kvinnor,7 per 1 sjukpenningförsäkrade och för män 28,2 per 1 sjukpenningförsäkrade. Kvinnor -6 - -4-3 -2-1 1 2 3 4 6 Långtidssjukskrivna (9 dagar eller mer), 22. Procentuella avvikelser från riket för respektive kön. Källa: RFV Män -6 - -4-3 -2-1 1 2 3 4 6 I fanns den högsta andelen långtidssjukskrivna kvinnor. Andelen var 77,9 per 1 sjukpenningförsäkrade kvinnor, vilket innebär en avvikelse från riket med 4 procent. Den lägsta andelen fanns i där 42,3 per 1 var långvarigt sjukskrivna. Detta innebär en avvikelse med 17 procent. Även bland männen är det län där den högsta andelen återfinns. Där var 41,3 per 1 sjukpenningförsäkrade män långtidssjukskrivna, vilket innebär en avvikelse från riket med 46 procent. Den lägsta andelen fanns på där 23,9 per 1 var långtidssjukskrivna. Detta innebär en avvikelse med procent. 3 Långtidssjukskriven är den som varit sjukskriven 9 dagar eller mer. 19

Nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag Antalet nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag 4 i riket 22 var bland kvinnor 14,9 per 1 registrerade försäkrade kvinnor och bland män 1, per 1 registrerade försäkrade män. Kvinnor Män - -4-3 -2-1 1 2 3 4 - -4-3 -2-1 1 2 3 4 Nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag 22. Procentuella avvikelser från riket för respektive kön. Källa: RFV I finns den högsta andelen nybeviljade förtidspensioner bland kvinnor. Där beviljades 21, per 1 kvinnor förtidspension, vilket innebär en avvikelse från riket med 41 procent. Den lägsta andelen fanns i där 1,4 per 1 blev beviljade pension, en avvikelse med 3 procent. I fanns den högsta andelen för män, 12, per 1 män, vilket innebär en avvikelse från riket med 2 procent. Även för männen var det i den lägsta andelen fanns, 6, per 1, vilket innebär en avvikelse med 3 procent. Dessa siffror skall dock tolkas med stor försiktighet. En stor del av avvikelserna består i skillnader i handläggning av ärendena i de olika länen. Om man exempelvis på en försäkringskassa under en tid satsar särskilt på att ta hand om ärenden som blivit liggande visar detta sig tämligen tydligt i statistiken. 4 Nybeviljade förtidspensioner och sjukbidrag benämns i resten av rapporten för enbart nybeviljade förtidspensioner. 2

Ekonomiskt bistånd En välfärds- och folkhälsoindikator är andelen biståndsmottagare (tidigare socialbidragstagare). Undersökningar har visat att dödlighet och sjuklighet är högre bland socialbidragstagare jämfört med andra grupper. Nysam I riket var det 49,3 kvinnliga biståndsmottagare per 1 invånare i åldern 18-64 år. Motsvarande andel för männen var 47,8. Dessa andelar har under de senaste 4- åren stadigt minskat och från 21 sjönk andelarna med 4,6 enheter för kvinnor och 3,2 enheter för män. Kvinnor Män -4-3 -2-1 1 2 3 4-4 -3-2 -1 1 2 3 4 Biståndsmottagare, 18-64 år, 22. Procentuella avvikelser från riket för respektive kön. Källa: SCB är det län som ligger högst när det gäller antal biståndsmottagare jämfört med riket både när det gäller kvinnor och män. Andelen kvinnliga biståndsmottagare var där 68, per 1 kvinnor, vilket innebär en avvikelse från riket med 38 procent. Det län som låg lägst till jämfört med riket var där det var 36,1 per 1 kvinnor som erhöll ekonomiskt bistånd. Detta innebär en avvikelse från riket med 27 procent. Som tidigare nämnts var det som hade den högsta andelen manliga biståndsmottagare jämfört med riket, 64,1 per 1 män, vilket innebär en avvikelse från riket med 34 procent. I fanns den lägsta andelen manliga biståndsmottagare jämfört med riket, 34,1 per 1 män. Detta innebär en avvikelse från riket med 29 procent. 21

Utbildning Generellt sett har utbildningsnivån blivit högre under de senaste åren. Detta beror till stor del på att de som tillhör den äldre åldersgruppen, med en generellt lägre utbildningsnivå, efterhand blir färre. Samtidigt blir det allt vanligare bland yngre att studera på gymnasiet och därefter fortsätta på högre nivå. I åldersgruppen 16-74 år var det 24, procent bland kvinnorna och 27,2 procent bland männen som enbart hade en förgymnasial utbildning år 22. Kvinnor Män -2 - -1-1 2-2 - -1-1 2 Enbart förgymnasial utbildning, 16-74 år, 22. Procentuella avvikelser från riket för respektive kön. Källa: SCB I fanns den högsta andelen kvinnor med enbart förgymnasial utbildning. Andelen där var 28,9 procent vilket innebär en avvikelse från riket med 18 procent. Lägsta andelen fanns i där 2,8 procent av kvinnorna hade en förgymnasial utbildning. Detta innebär en avvikelse från riket med procent. När det gäller männen hade den högsta andelen med enbart förgymnasial utbildning. Där var andelen 32,1 procent, vilket innebär en avvikelse från riket med 18 procent. I fanns den lägsta andelen lågutbildade män, 24, procent. Detta innebär en avvikelse med 1 procent. Denna variabel kan vara intressant att åldersstandardisera för att se hur stor effekt de olika åldersstrukturerna i länen har. Om detta indexdiagram åldersstandardiseras minskar avvikelserna mellan riket och de respektive länen. Det proportionella förhållandet mellan länen kvarstår dock. 22

Långtidsarbetslöshet Antalet långtidsarbetslösa i riket, första veckan år 23, var 39 18 personer, vilket motsvarar,7 procent bland de i åldersgruppen 16-64 år. Andelen är lika stor som förra året men antalet har minskat med drygt 9 personer. - -4-3 -2-1 1 2 3 4 Långtidsarbetslösa, vecka 1, år 23, 16-64 år. Procentuella avvikelser från riket. Källa: Länsarbetsnämnden i Södermanland I diagrammet ovan syns det att är det län som ligger högst jämfört med riket. Där var 1, procent långtidsarbetslösa (168 personer), vilket innebär en avvikelse från riket med 41 procent. hade lägst andel långtidsarbetslösa,,4 procent (7 personer), vilket innebär en avvikelse från riket med 37 procent. Observera att dessa två län har ungefär lika stor befolkning. Långtidsarbetslös definieras som a) personer, 2 år och äldre, som varit arbetslösa under mer än sex månader samt b) personer under 2 år som varit arbetslösa under mer än 1 dagar. 23

Rökande blivande mammor För att kunna förebygga åtgärdbar död och sjuklighet måste viktiga bestämningsfaktorer vara kända. Någon systematisk rikstäckande redovisning av riskfaktorer saknas i dagsläget. En variabel som följts under en längre tid är rökande blivande mammor. Tobaksrökningens negativa effekter är allvarliga för alla men framförallt för foster och spädbarn. Uppgifter om rökning hos blivande och nyblivna föräldrar registreras inom mödra- och barnhälsovården. I riket var andelen rökande blivande mammor 11, procent år 21, vilket är en minskning med 1 procentenhet sedan 2. -4-3 -2-1 1 2 3 4 Rökande blivande mammor 21. Procentuella avvikelser från riket. Källa: Socialstyrelsen På samt i och var det 14, procent av de gravida som rökte. Detta är en avvikelse från riket med 27 procent. I var det 7, procent som rökte vilket innebär en avvikelse med 36 procent från riket. På följande sida visas trender över andelen rökande blivande mammor för perioden 1983-21 per län jämfört med riket. Det syns en kraftig nedgång från ca 3 procent till dagens 7-14 procent. I några av länen verkar dock trenden planat ut under åren.,, och har i stort sett legat under riksgenomsnittet under hela denna period medan,, och har legat över. 24

Andel () rökande blivande mammor 1983-21 Källa: EpC --- Riket Nysam 4 3 2 1 4 3 2 1 4 3 2 1 4 83 8 87 89 91 93 9 97 99 1 83 8 87 89 91 93 9 97 99 1 83 8 87 89 91 93 9 97 99 1 4 4 3 2 1 3 2 1 3 2 1 4 83 8 87 89 91 93 9 97 99 1 83 8 87 89 91 93 9 97 99 1 83 8 87 89 91 93 9 97 99 1 4 4 3 2 1 3 2 1 3 2 1 4 83 8 87 89 91 93 9 97 99 1 83 8 87 89 91 93 9 97 99 1 83 8 87 89 91 93 9 97 99 1 4 4 3 3 3 2 2 2 1 1 1 83 8 87 89 91 93 9 97 99 1 83 8 87 89 91 93 9 97 99 1 83 8 87 89 91 93 9 97 99 1 4 3 2 1 83 8 87 89 91 93 9 97 99 1 2

Barn i fattiga 6 familjer Att mäta hur familjers ekonomiska villkor ser ut och därav kunna avgöra vilka som är fattiga eller inte kan göras på flera sätt och val av metod för detta är inte helt självklar. SCB har utvecklat ett mått, inkomststandard, som mäter ekonomisk utsatthet ur barnens perspektiv. Detta mått bygger på den disponibla inkomsten i hushållet dividerat med en norm för levnadsomkostnader vars storlek beror på familjens storlek och sammansättning. Denna norm består av baskonsumtion, kostnader för boendet samt eventuella barnomsorgsutgifter och fackföreningsavgifter. En inkomststandard under 1, innebär att familjen har det sämre ställt än vad normen skulle tillåta. I denna rapport kallar vi dessa familjer för fattiga. Utifrån detta kan sedan beräkningar av andelen barn i fattiga familjer i varje län göras och det är detta mått som ligger till grund för nedanstående diagram. I riket var det 8,6 procent av alla barn som levde i fattiga familjer år 2 vilket är en minskning med 2,4 procentenheter jämfört med 1999. -4-3 -2-1 1 2 3 4 Barn i fattiga familjer 2. Procentuella avvikelser från riket. Källa: SCB Endast två län ligger över riksgenomsnittet och det är som ligger högst. Där var det 9,6 procent som levde i fattiga familjer, vilket innebär en avvikelse med 12 procent. är det län som ligger lägst jämfört med riket. Där var det,3 procent av alla barn som levde i fattiga familjer, en avvikelse från riket med 38 procent. 6 Att definiera fattigdom är inte helt entydigt. Rädda Barnen beskriver i sin rapport Barns ekonomiska utsatthet under 199-talet olika fattigdomsmått. I föreliggande rapport definieras fattigdom utifrån familjernas olika ekonomiska villkor. Se vidare om detta i ovanstående kapitel. 26

Index För att stimulera till en diskussion om hur verksamheternas aktiviteter och kostnader skulle kunna relateras till befolkningens hälsotillstånd har sammanfattande index tagits fram. Dessa ger en bild av hälsoläget, vårdkonsumtionen och kostnaderna för Nysam-landstingen. Följande variabler ingår i indexdiagrammen: - Förlorade år före 7 år 7, kvinnor och män, -årsmedelvärde för 1996 - Cancerincidens, kvinnor och män, -årsmedelvärde för 1998 - Långtidssjukskrivna, kvinnor och män, år 22 - Förgymnasial utbildning, kvinnor och män, år 22 - Vårdtillfällen/invånare, år 22 - Vårddagar/invånare, år 22 - Läkarbesök primärvården/invånare, år 22 - Läkarbesök sjukhus/invånare, år 22 - Nettokostnad psykiatri/invånare, år 22 - Nettokostnad sjukhusvård/invånare, år 22 - Nettokostnad primärvård/invånare, år 22 Observera att de vita staplarna i indexdiagrammen är jämförelser mot riket medan de övriga är jämförelser mot Nysam-länens median. Förlorade år före 7 år, kv Förlorade år före 7 år, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Vårdtillfällen/inv Vårddagar/inv Läkarbes primärvård/inv Läkarbes sjukhusspec/inv Nettokostnad psykiatri/inv Nettokostnad sjukhusvård/inv Nettkostnad primärvård/inv - -4-3 -2-1 1 2 3 4 7 74 minus dödsålder för de som dött före 7 års ålder. Summan av antal år räknas om till per 1 invånare. 27

Förlorade år före 7 år, kv Förlorade år före 7 år, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Vårdtillfällen/inv Vårddagar/inv Läkarbes primärvård/inv Läkarbes sjukhusspec/inv Nettokostnad psykiatri/inv Nettokostnad sjukhusvård/inv Nettkostnad primärvård/inv - -4-3 -2-1 1 2 3 4 Förlorade år före 7 år, kv Förlorade år före 7 år, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Vårdtillfällen/inv Vårddagar/inv Läkarbes primärvård/inv Läkarbes sjukhusspec/inv Nettokostnad psykiatri/inv Nettokostnad sjukhusvård/inv Nettkostnad primärvård/inv - -4-3 -2-1 1 2 3 4 Förlorade år före 7 år, kv Förlorade år före 7 år, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Vårdtillfällen/inv Vårddagar/inv Läkarbes primärvård/inv Läkarbes sjukhusspec/inv Nettokostnad psykiatri/inv Nettokostnad sjukhusvård/inv Nettkostnad primärvård/inv - -4-3 -2-1 1 2 3 4 28

Förlorade år före 7 år, kv Förlorade år före 7 år, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Vårdtillfällen/inv Vårddagar/inv Läkarbes primärvård/inv Läkarbes sjukhusspec/inv Nettokostnad psykiatri/inv Nettokostnad sjukhusvård/inv Nettkostnad primärvård/inv - -4-3 -2-1 1 2 3 4 Förlorade år före 7 år, kv Förlorade år före 7 år, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Vårdtillfällen/inv Vårddagar/inv Läkarbes primärvård/inv Läkarbes sjukhusspec/inv Nettokostnad psykiatri/inv Nettokostnad sjukhusvård/inv Nettkostnad primärvård/inv - -4-3 -2-1 1 2 3 4 Förlorade år före 7 år, kv Förlorade år före 7 år, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Vårdtillfällen/inv Vårddagar/inv Läkarbes primärvård/inv Läkarbes sjukhusspec/inv Nettokostnad psykiatri/inv Nettokostnad sjukhusvård/inv Nettkostnad primärvård/inv - -4-3 -2-1 1 2 3 4 29

Förlorade år före 7 år, kv Förlorade år före 7 år, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Vårdtillfällen/inv Vårddagar/inv Läkarbes primärvård/inv Läkarbes sjukhusspec/inv Nettokostnad psykiatri/inv Nettokostnad sjukhusvård/inv Nettkostnad primärvård/inv - -4-3 -2-1 1 2 3 4 Förlorade år före 7 år, kv Förlorade år före 7 år, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Vårdtillfällen/inv Vårddagar/inv Läkarbes primärvård/inv Läkarbes sjukhusspec/inv Nettokostnad psykiatri/inv Nettokostnad sjukhusvård/inv Nettkostnad primärvård/inv - -4-3 -2-1 1 2 3 4 Förlorade år före 7 år, kv Förlorade år före 7 år, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Vårdtillfällen/inv Vårddagar/inv Läkarbes primärvård/inv Läkarbes sjukhusspec/inv Nettokostnad psykiatri/inv Nettokostnad sjukhusvård/inv Nettkostnad primärvård/inv * - -4-3 -2-1 1 2 3 4 *Långtidssjukskrivna kvinnor har ett index på 3,9 procent. 3

Förlorade år före 7 år, kv Förlorade år före 7 år, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Vårdtillfällen/inv Vårddagar/inv Läkarbes primärvård/inv Läkarbes sjukhusspec/inv Nettokostnad psykiatri/inv Nettokostnad sjukhusvård/inv Nettkostnad primärvård/inv - -4-3 -2-1 1 2 3 4 Förlorade år före 7 år, kv Förlorade år före 7 år, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Vårdtillfällen/inv Vårddagar/inv Läkarbes primärvård/inv Läkarbes sjukhusspec/inv Nettokostnad psykiatri/inv Nettokostnad sjukhusvård/inv Nettkostnad primärvård/inv - -4-3 -2-1 1 2 3 4 Förlorade år före 7 år, kv Förlorade år före 7 år, m Cancerincidens, kv Cancerincidens, m Långtidssjukskrivna, kv Långtidssjukskrivna, m Förgymnasial utbildning, kv Förgymnasial utbildning, m Vårdtillfällen/inv Vårddagar/inv Läkarbes primärvård/inv Läkarbes sjukhusspec/inv Nettokostnad psykiatri/inv Nettokostnad sjukhusvård/inv Nettkostnad primärvård/inv - -4-3 -2-1 1 2 3 4 31

Kommuntabeller Nysam Följande källor gäller för hela tabellbilagan: Källa: SCB Medellivslängd Andel äldre Andel barn i fattiga familjer Utbildningsnivå Källa: Socialstyrelsen Biståndsmottagare Medellivslängd Andel äldre 22 Andel () barn i fattiga Biståndsmottagare 22 Förgymnasial utbildningsbakgrund 1998-22 familjer 22 Kvinnor Män Andel () 7 år- 2 Antal per 1 kvinnor Antal per 1 män Andel () kvinnor Andel () män Riket 82, 77,3 8,9 8,6 49,3 47,8 24, 27,2 82,3 77,7 9,9,7 36,1 34,9 28,9 29,4 Karlshamn 82,4 78,1 9,9,3 28,8 26,8 3,4 32,4 Karlskrona 82,6 77,9 9,9,6 38,7 41, 26,7 24,7 Olofström 82,1 77, 9,9 4, 28, 3,1 31,9 33,4 Ronneby 82,1 76,9 9,8 7,2 42,8 37,8 29,7 29,1 Sölvesborg 82, 78,1 1,2,8 34,7 23,6 3,8 38,1 81,8 77,2 1,3 7,1 49,8 46,3 27,4 3,6 Avesta 81,2 76,8 11, 6,2,4 44,3 31,7 32,4 Borlänge 81,6 76,9 8,8 8, 68, 63, 27,6 28,6 Falun 82,3 78,1 8,9 4,8,9,2 22,4 2, Gagnef 82, 79,1 9,8 7, 33, 27,6 26,3 32,1 Hedemora 82, 7,6 1,6 7,4 31, 24,9 29,8 32,8 Leksand 82,6 78,3 11,9 8,3 38,8 41,8 22,8 29,7 Ludvika 8,8 77,1 12,3 6, 7,6 1,6 31,1 3,1 Malung 82, 7,2 11,1 1, 46,9 44,7 3,1 38,1 Mora 82,2 78, 1,4 6,2 3,4 2,6 26,2 31,6 Orsa 82,3 76,4 11, 1,8 7,9 61,6 26,2 31,4 Rättvik 81,4 78, 14,1 9, 44, 38, 29,1 33,7 Smedjebacken 8,2 7,9 9, 6, 49,9 44,1 33,1 3,7 Säter 82, 77, 9, 7,2 8,9 12, 23,9 31,1 Vansbro 82,3 77, 12,4 9,9 3,4 36,1 3,8 39,4 Älvdalen 82,7 7,4 13, 7, 68,2 1,2 31,8 36,1 81,1 76,7 9,1 9,6 1,6,7 28,6 31,6 81,4 76,6 1,2 7,2 2,9 48,6 28, 32,1 Bollnäs 81,6 76,9 11,1 8,8 1,7 39,3 27,7 32, Gävle 81,9 77. 8,7 7,4 47,2 48,4 2,8 28,4 Hofors 81,2 76, 11,9,8 6,1 47,9 34,4 37,1 Hudiksvall 81,2 76,2 9,8 6,8 79,8 71,6 28,3 32,1 Ljusdal 8,6 76,6 12,2 8,2 1,1 42,4 29,2 34,6 Nordanstig 8,7 7,7 1,6 9,4 3,3 34,9 32, 39,4 Ockelbo 79,3 7, 11,7 6,8 66, 4, 34,1 39,3 Ovanåker 82,8 77,3 11,8 7, 6,4 1,3 33,7 44,8 Sandviken 81,3 76,6 1,4 6, 41, 39,2 28,4 31, Söderhamn 81,1 76, 11, 6,3 1,9 49, 31,6 32,2 32

Medellivslängd Andel äldre 22 Andel () barn i fattiga Biståndsmottagare 22 Förgymnasial utbildningsbakgrund 1998-22 familjer 22 Kvinnor Män Andel () 7 år- 2 Antal per 1 kvinnor Antal per 1 män Andel () kvinnor Andel () män 83, 78, 8,9 7,4 37,1 34,1 2,7 3,4 Falkenberg 83,8 78,4 1,2 9,1 41,7 38,6 29,3 3,6 Halmstad 82,2 77,9 9,3 9, 48,4 43,9 24, 26,4 Hylte 83,2 77,4 11, 8,3 43,2 39,2 36,3 43,7 Kungsbacka 83,8 79,7 6, 4,3 21,2 19, 21,7 24, Laholm 82, 78,1 1,3 8, 41,6 3,7 29,9 39,1 Varberg 82,8 78,6 9, 7,4 32,4 3,8 26, 34,2 81,6 77, 1,7 6,8 1,3, 23, 28,2 Berg 81,9 7,7 13,2 9,9 42,6 41,9 3, 34, Bräcke 79,3 77, 12,1 8,6 4,7 4,4 26,4 33,9 Härjedalen 83,4 77,8 13,6 7,9 9,3 3,3 3,2 33,9 Krokom 8,6 76,6 9,6 6,1 4,1 37,1 23,3 29,8 Ragunda 8,8 7,6 13, 7, 69,9 67, 29,2 3,6 Strömsund 81, 76, 13,4 8,2 79, 78,9 29,4 32, Åre 82, 77,6 9, 1,3 39,7 39,6 24,6 32,2 Östersund 81,9 77, 9,1 4,9 48,9 49,4 19,4 22,6 82,7 78,1 9,7 6,3 42,1 37,7 26, 31, Alvesta 82,1 78, 1,,6 2,4 38,1 28,7 36, Lessebo 81,4 77,8 11,2 6,7 2,2 3,3 3,8 39,4 Ljungby 83,7 77,6 1,,9 32,3 27,7 28, 32,1 Markaryd 82,2 76,3 11,8 9,4 44,3 39,3 3, 42,1 Tingsryd 82,1 78,1 13,2 7, 28, 23,8 32, 38,7 Uppvidinge 82,1 78,1 12,7 7,2 38,8 27, 33,4 42,4 Växjö 82,9 78, 8, 6,1 47, 4, 2,4 23,1 Älmhult 83, 79,3 1,7,3 24,1 22,9 29,8 37,6 81,7 76,9 9,3 8, 68, 64,1 28,3 29,6 Eskilstuna 81, 76, 9,1 1,7 89,8 89,9 28,9 28, Flen 81,4 76,8 1,1 8,4 62,4 6,1 29,9 3, Gnesta 82,9 78, 8,2,9,8 46,9 28,2 32,1 Katrineholm 81,9 76,7 1,6 7,3 61,9 6,1 3, 31,2 Nyköping 81,9 78,3 9,8 7,2 9,6 1, 2,7 27,4 Oxelösund 81,1 76,4 8,8 4,9 49,6, 32,4 32,6 Strängnäs 82,1 77,6 8,,6 3,3 48,2 2,4 29,3 Trosa 81,9 77,7 7,2 3,9 37,7 29, 26,2 28, Vingåker 8,7 77,9 1, 6,7 42, 41,8 34,4 39, 82,6 78, 7,4 7, 43,2 4,6 21,4 24, Enköping 83,4 78,7 8,8 7,7 36,4 38,4 2,8 29,2 Håbo 82,2 77,9 3,3 4,8 37,7 27,2 24,9 28,1 Knivsta 4, 22,4 26, Tierp 81,9 77,9 11,2 8,8 37,3 36,2 32,2 3, 82,6 78,7 6,8 7,7 46,4 4, 17, 2, Älvkarleby 82, 76,9 1,7 7,2 8,3 4, 31,4 34,9 Östhammar 82, 77,8 9,3 6,7 2,1 19,4 31,7 3, 81,8 77,1 8,6,3 47,6 49, 2,8 24,6 Bjurholm 79,6 76,1 14,7 6,2,1 49,1 31, 38,8 Dorotea 84, 78,2,4 8,9 86,7 83,7 27,3 33,9 Lycksele 81,1 77, 1,3,6 76,9 78,9 22,8 29, Malå 81,3 73,9 1,4, 8,1 61,9 29,7 33,1 Nordmaling 8,1 73,8 1,9 6,6 61,8 67,2 29,7 36,8 Norsjö 81, 7,4 11,3 7,2 33,3 32,7 28,8 36,6 33

Medellivslängd Andel äldre 22 Andel () barn i fattiga Biståndsmottagare 22 Förgymnasial utbildningsbakgrund 1998-22 familjer 22 Kvinnor Män Andel () 7 år- 2 Antal per 1 kvinnor Antal per 1 män Andel () kvinnor Andel () män Robertfors 81,7 77, 1,8 6,1 44, 4, 26,9 32,9 Skellefteå 81,2 77,6 9, 4,2 4, 4,8 24,1 26,1 Sorsele 81,8 77,2 13, 9,6 2,1 3, 28,7 37,9 Storuman 82, 76,4 11,1 1,6 46,7 46, 29,2 34, Umeå 82,6 77,9,9 4,7 49, 2,,1 18,1 Vilhelmina 81, 73,7 11,4 7,3 36,7 3,4 26,1 31,7 Vindeln 82,6 74, 13,4 7,8 4,4 39,7 27,8 32,1 Vännäs 83,1 78,2 9,8 6, 43,1 4,3 22, 27,8 Åsele 81, 7, 14,7 7,9 6,4 6,3 2,8 33,6 81,6 77,4 9,1 7,8 8,6 8, 27,1 28, Arboga 81,4 78,2 1, 7,7 61,6 49,9 3, 27,8 Fagersta 8,1 76,7 11, 6,7 31, 33,4 33,6 32,9 Hallstahammar 79,7 76, 9,6,7 42,1 46,9 3,7 31,7 Heby 82,1 77,6 9, 9,1 33,3 32, 32,2 38,9 Kungsör 82,4 78,8 8,7, 18, 2,9 29,9 33, Köping 8,8 76,8 1,1 8,4 73,8 69, 29,2 32, Norberg 8,2 78,1 1,4 6,9 1,7 47,4 34, 3,4 Sala 81,8 77,1 1, 8,1 62,4 3,6 26,3 3,4 Skinnskatteberg 82, 77,7 9,4 6,7 38,8 3,2 33,6 38,8 Surahammar 8,7 77, 8, 4,9 43,4 3, 33, 33,6 Västerås 82,2 77, 8,4 8,4 66,3 68,8 23,9 23,1 82,1 77, 8,9 9,1 7,1 4,6 2,6 28, Ale 82,2 77,4 6, 6,9,8 46, 28,3 31,7 Alingsås 81,8 78, 9,4 6,3 33,7 29,7 26,3 29, Bengtsfors 82,1 78,6 13, 8,9 33,7 33,1 3,4 39, Bollebygd 81, 78,6 6,9 3,7 29,7 24,1 29,3 36,6 Borås 82,3 77,4 9,6 8,4, 3,2 29,4 31,3 Dals -Ed 8,1 77,8 9,8 1, 4,3 4,7 36, 4,7 Essunga 81,4 78,1 1,1 8,8 3, 31,2 3,9 39,9 Falköping 82,9 77,6 11,1 7,7 44,8 49,4 28, 3,9 Färgelanda 81,8 77,4 1, 7, 38,4 33,4 34,9 42, Grästorp 81,7 79,1 1,3 6,4 27, 28,4 3,6 3, Gullspång 8,6 77, 1, 1, 77,6 68,3 33, 43,1 Göteborg 81,4 76,3 8, 14,4 91,7 9,3 21, 21,7 Götene 82,8 78,9 8,8,2 21,8 2, 3,9 38, Herrljunga 83,3 78, 1,3 7,8 41,6 3,7 3,3 41,2 Hjo 83,4 77,7 1, 8,2 4,4 37,7 28,8 33,2 Härryda 83,1 78,6,4,3 21,4 21,6 22,8 2,3 Karlsborg 82,9 76,7 13, 8,6 33,7 26,7 27, 3,6 Kungälv 83, 78,7 7,2 6, 3, 26,7 24,1 28,8 Lerum 83,8 79,4,8,1 32,2 31,2 22,2 24,6 Lidköping 82,4 77,9 9,8 6, 3,2 2,8 24,7 29,2 Lilla Edet 8,1 7,9 7,2 7, 2,7 39,1 32,8 36,8 Lysekil 83,1 78,1 1,8 6,1 7, 3,4 3,6 32,3 Mariestad 82,3 77,7 9,9 6,6 26, 22,1 27,7 32,2 Mark 82,7 78,1 1,1 7, 32,7 28,9 32,7 4,6 Mellerud 82,9 77,6 11, 1, 4,4 42, 3,2 4,9 Munkedal 82, 78,7 1,1 1, 49,3 4,8 32, 37,4 Mölndal 82,4 78,1 7,3,9 43,3 44,4 22,6 24,1 Orust 82, 78,4 9,1 7, 38,3 31,8 28,3 3,9 Partille 82,6 77,9 6,9,9 4,7 42,8 22,7 23,8 34

Medellivslängd Andel äldre 22 Andel () barn i fattiga Biståndsmottagare 22 Förgymnasial utbildningsbakgrund 1998-22 familjer 22 Kvinnor Män Andel () 7 år- 2 Antal per 1 kvinnor Antal per 1 män Andel () kvinnor Andel () män Skara 82,3 77, 9,7 6,2 36,7 26,3 26,8 33,1 Skövde 82,6 78, 8, 7,1 21,2 2,4 23,8 27,7 Sotenäs 82,2 76,3 12,6 7,1 34,6 3,6 31,3 34, Stenungsund 82,1 77,8 6, 6,1 47,1 43, 24,4 27,1 Strömstad 81,1 78, 1,6,1 34, 38,2 31, 31,6 Svenljunga 82,8 77, 1,6 7,9 31,8 23,3 37, 46,8 Tanum 82, 79, 11, 8,8 39,4 3,2 29,8 37,9 Tibro 82,4 77,2 9,4 4,9 39,7 42,7 31,1 38, Tidaholm 82,7 77,1 1,2 7,9 46,2 36,4 34,7 38,8 Tjörn 82,1 79, 8, 6,9 37,2 33,9 27,6 31,3 Tranemo 82,7 78,7 1, 6,1 27,4 21, 3,9 47, Trollhättan 82, 77,4 9, 8,8 2,1 44,1 26,2 24,9 Töreboda 8,7 76,6 1,7 1,9 49, 3,2 32, 38,7 Uddevalla 81,6 78,2 1, 8,7,3 48,2 2,7 28,3 Ulricehamn 83,4 79, 1,8 4,8 3,9 32,8 32,2 4,1 Vara 82,2 78,3 11,1 9,7 37,6 3,7 32,4 39,8 Vårgårda 82,1 78, 8,1 6, 37,4 3,8 3,4 39, Vänersborg 82,1 77,2 8,9 6,1 31,7 31,3 24,9 28,4 Åmål 83,3 77,8 12, 7,6 6,6 4,1 3, 33, Öckerö 82, 78,7 8, 6,1 19,1 19,8 27, 32, 81,3 77,4 9,8 8,4 7,6 7,3 26,3 29,2 Askersund 82,2 77,1 1,6 6,9 2,6 22,7 3,9 36,1 Degerfors 81, 77,2 1,6 7, 42,9, 31, 3,9 Hallsberg 8,6 77, 9,9,8 31,9 32,6 29,1 34,9 Hällefors 8,1 76, 12, 7,6 4,8 1,6 33,8 38,1 Karlskoga 8,7 76,8 11,6 6,7 32,7 3,3 29,3 28,9 Kumla 8,6 76,9 8,8 4,3 36,2 38,3 29,8 31, Laxå 82,8 76, 11,3 6,6 34,7 28, 36, 3,4 Lekeberg 81, 79,9 8,7 7,3 3,3 41,6 28,2 37,4 Lindesberg 81,7 77, 1,7 7,2 47,9 48,6 28,9 33,1 Ljusnarsberg 8, 73,1 12,9 9,1 9,6 71,7 32,7 36,3 Nora 81,4 77,7 1,1 8,1 4,3 4, 26,7 28,3 81, 77,8 8,9 1,6 76,6 77,4 22,3 24, 3