Socialdemokraterna Trygghet, rättvisa och utveckling - högre ambitioner för landstinget Landstinget i Uppsala län, s-gruppen Box 602 751 25 Uppsala Besök: Slottsgränd T: 018-611 60 13 www.socialdemokraterna.se/uppsalalan
Innehållsförteckning Inledning... 3 Ekonomi... 3 Hälso- och sjukvård... 4 Vård efter behov kräver resurser efter behov... 4 Utveckla en stark och sammanhållen vård... 4 Tillgänglighet, bemötande och respekt i vården... 6 Äldre... 7 Barn och unga... 8 Kollektivtrafik... 9 Kultur... 10 Medarbetare och ledarskap... 10 2(11)
Inledning Här presenteras socialdemokraternas alternativ till preliminär plan och budget för 2012-2014. Vi anser att det krävs högre ambitioner för hälso- och sjukvården, kollektivtrafiken och kulturen i Uppsala län. Vi vill arbeta för att patientens behov står i fokus, det förebyggande hälsoarbetet är starkt, tillgängligheten och bemötandet i vården är god samt att kollektivtrafiken och miljöarbetet ska utvecklas. Vi vill prioritera kvalitet och trygghet i vården genom att erbjuda en god vård till våra länsbor och vara en mönstergill arbetsgivare till våra medarbetare. Vårt alternativa förslag till Preliminär plan och budget 2012-2014 är ett inriktningsdokument där vi markerar ett antal frågor där vi har andra förslag till lösningar än landstingsmajoriteten. De ekonomiska konsekvenserna av dessa avser vi att presentera i vårt förslag till Landstingsplan och budget 2012-2014 som behandlas och fastställs i november. Samma sak gäller anslag till olika verksamheter och förvaltningar, avsättning till eget kapital mm. Ekonomi Det är oerhört viktigt att vi beslutsfattare i landstinget vågar investera i framtiden och tänka långsiktigt. Detta är ofta en självklarhet när vi investerar i vägar och fastigheter men investeringar måste även gälla människors liv och hälsa. Landstingets alla verksamheter står inför stora utmaningar. Det gäller ekonomi och organisation men även kompetensförsörjning och rekrytering i takt med kommande pensionsavgångar. Det ekonomiskt ansträngda läget sätter press på beslutsfattare, chefer och medarbetare, eftersom svåra beslut måste genomdrivas. Det finns en uppgivenhet hos medarbetare och oro hos patienter, eftersom man ständigt konfronteras med budskapet om besparingar. I tuffa tider krävs också att beslutsfattarna har mod att våga tänka långsiktigt. Mod att investera i ökad kvalitet och patientsäkerhet. Socialdemokraternas politiska linje för landstinget kan sammanfattas med att vi vill få ut maximalt av varje skattekrona i arbetet med att möta de utmaningar som landstinget står inför. Det handlar om att föra en ansvarsfull ekonomisk politik som genomsyras av insikten om att det är bättre att agera förebyggande än att försöka åtgärda problem i efterhand. Vi vill styra resursanvändningen över tid så att ett nytt förhållningssätt med större fokus på tidiga insatser kan få fäste. Det skulle skapa en bättre framtid för många av länet medborgare samtidigt som det ger ekonomisk avkastning. Att förebygga är god ekonomisk hushållning. 3(11)
Hälso- och sjukvård Den som blir sjuk ska veta att han eller hon får hjälp av personal som har den bästa utbildningen, tillräckligt med tid och som vårdar och behandlar enligt välgrundade beslut, vetenskapliga metoder och patientsäker, medicinsk teknik av högsta kvalitet. För att upprätthålla och utveckla en sjukvård som bygger på vård efter behov och allas lika värde krävs att sjukvården utformas utifrån ett medborgar- och patientperspektiv i kombination med hög kvalitet och tillgänglighet. För oss socialdemokrater står folkhälsofrågorna i fokus. Vi menar att det krävs ett ändrat synsätt där helhetssynen på människan genomsyrar vården. Att förebygga ohälsa är lika viktigt som att lindra och bota den. Vi vill därför att landstinget medverkar i utveckling av ett beteendemedicinskt centrum för utveckling av prevention mot folkhälsoproblem som övervikt och fetma, stressjukdomar, sömnproblem med mera i nära samarbete med universitetet. Vård efter behov kräver resurser efter behov I Uppsala län skiljer sig vårdbehoven och hälsoläget åt mellan olika geografiska områden. För att vården ska bli mer jämlik i länet krävs att vi fördelar våra ekonomiska resurser rättvist. Det är i områden där hälsan är som sämst som insatser behövs mest. Detta kräver tydligare styrning av resurserna. Inte bara för att det är rättvist, inte bara för att det är ett krav enligt hälso- och sjukvårdslagen, utan för att det innebär en investering i bättre hälsa och välmående. För att möta dessa utmaningar krävs att landstinget ser över hela ersättningssystemet. Den demografiska utvecklingen i länet kommer att resultera i en drastisk ökning av behovet av cancersjukvård, strokevård med mera. Vi och fler med oss är medvetna om denna utmaning och det är nu dags att landstinget tar detta på allvar. Vi anser därför att en utredning om hur framtiden kommer att gestalta sig ska genomföras. Det avkastningskrav på 5 % som lagts på de landstingsdrivna vårdcentralerna innebär att ingen konkurrensneutralitet råder mellan egenregin och de privata vårdgivarna. För att återskapa konkurrensneutralitet mellan egenregi och privata vårdgivare och för att klara vårdgarantin och mer förebyggande arbete skall avkastningskravet avvecklas. Utveckla en stark och sammanhållen vård Socialdemokraterna vill utveckla ett starkt och sammanhållet Akademiska sjukhus. Vi vill också utveckla Lasarettet i Enköping genom en utökning av uppdraget när det gäller dagkirurgi samt att lägga stor vikt vid samordningen med närvårdsprojektet i de södra länsdelarna. För oss är det självklart att Akademiska sjukhuset och Enköpings 4(11)
lasarett ska ägas gemensamt. Våra sjukhus har en avgörande betydelse för att ge högkvalitativ och jämlik vård i länet. Samarbetet mellan sjukhusen är också viktig för hela vårdorganisationen. Att bryta ut delar av vården riskerar att slå sönder vårdkedjor för patienter och försämra samverkan mellan olika delar i vården. Det finns många faror med fri etablering inom den specialiserade vården. En stor risk är att det motverkar sammanhållna vårdkedjor och medför orimliga krav på den enskilde patienten att själv samordna sin vård. Det är visat att fri etablering av vårdgivare lockar fram en efterfrågan på vård som inte är baserad på medborgarnas hälsostatus och kan bidra till att en redan ojämlik hälso- och sjukvård blir ännu med ojämlik. Personer med stora vårdbehov och svag ställning kommer att missgynnas i en vård styrd av efterfrågan. Vi ser inte att fri etablering inom den specialiserade vården stärker patienten eller ökar kvalitén. Tvärt om leder det till en splittrad och kostnadsdrivande vård. Det borgerliga förslaget kan till och med vara början till slutet för våra två sjukhus, Akademiska sjukhuset och Lasarettet i Enköping eftersom stora pengar kommer att tas från sjukhusen för att finansiera privata specialister. Med fri etablering inom den specialiserade vården kan också på sikt motiven för landstingen inom sjukvårdsregionen att teckna avtal med Akademiska sjukhuset undergrävas. Vi är övertygade om att utförsäljning och privatisering är fel väg att gå. Vi vill istället stärka och utveckla landstingets verksamheter. För att klara av investeringar i en vård av världsklass krävs att vi håller ihop vårdkedjor och patientflöden. Den socialdemokratiska vägen bygger istället på samverkan mellan kommun och region och mellan sjukhus och vårdcentral. Samarbete får aldrig ersättas av konkurrens och vinstintressen. Bröstcentrum Bröstcancervården i länet är ett tydligt exempel på vad som kan hända om man bryter loss vissa delar av vården. Bröstcancervården innehåller flera delar såsom radiologi (mammografi), onkologi, kirurgi och patologi. Alla dessa specialiteter måste finnas på plats och fungera i takt och ha ett nära samarbete med varandra för att vården ska fungera optimalt. Tyvärr har den borgerliga majoriteten valt att bryta loss och privatisera en av dessa delar, mammografin, vilket har skapat ett geografiskt och organisatoriskt avstånd mellan olika delar i vårdkedjan. Vi vill istället bilda ett Bröstcentrum där alla specialiteter finns samlade under ett tak för att stärka samverkan och ett optimalt utnyttjande av resurser. Så stärker vi tillgängligheten och möjliggör att patienterna får alla undersökningar gjorda på en och samma dag. Vi vill också stärka förutsättningarna för en stark och innovativ forskning inom bröstcancervården. Vi anser att en samlad verksamhet ger ökade möjligheter till forskning och kvalitetssäkring som kommer patienterna tillgodo. Specialistsjuksköterskorna på Bröstcentrum kan följa patienterna genom hela 5(11)
vårdkedjan. Det ger både större trygghet för patienten och förhöjd kvalitetssäkring inför eftervården. Vård i tid och akut omhändertagande En handlingsplan måste till när det gäller vårdgarantin för att öka tillgängligheten till mottagning och operation. Men vård i tid är inte bara en fråga om att uppfylla den nuvarande Vårdgarantins olika delar. Landstinget i Uppsala län måste nu likt många andra landsting följa, analysera och åtgärda väntetider inom länets akutmottagningar. Detta måste ske på ett kvalitativt sätt med patienten i fokus och får inte resultera i enkla lösningar som att stänga akutmottagningarna i Tierp och Östhammar. Ett annat mycket viktigt område som inkluderar alla typer av patienter, planerade såväl som akuta, är återbesöken. Det finns en uppenbar risk att satsningar på nybesök och behandling/operation för att uppfylla Vårdgarantin går ut över möjligheten för patienterna att få sitt återbesök inom planerad tid. Detta måste följas upp noggrant. Våld i nära relationer Våld i nära relationer är ett utbrett samhällsproblem. Det är angeläget att arbeta förebyggande och att söka förhindra alla former våld i nära relationer. Kvinnor och barn är mest utsatta. Landstinget är en av huvudmännen för Nationellt centrum för kvinnofrid, NCK, som dels har en patientmottagning vid Akademiska sjukhuset dels en nationell stödtelefon. I NCK:s uppdrag ingår även att arbeta med metodutveckling, information, forskning och utbildning. Det är viktigt att NCK:s spetskompetens kan tas tillvara inom vårt landsting och att det skapas möjlighet för vårdgivare att arbeta med insikt i frågan och enligt rekommenderade metoder. Det innebär att vårdgivare kontinuerligt bör få utbildning och information samt möjlighet att utveckla sitt samarbete med NCK. Mat God och näringsrik mat måste tillagas i nära anslutning till där patienterna vistas. För att kunna erbjuda mat av hög kvalitet ska patient- och personalmaten tillagas på Akademiska sjukhuset eller i dess nära omgivning. Vi vill också öppna tillagningsköket i Enköpings lasarett. Tillgänglighet, bemötande och respekt i vården Hög tillgänglighet och ett gott bemötande är avgörande för att medborgarna ska känna förtroende för hälso- och sjukvården. Patienter och anhöriga ska bemötas med respekt. Vården ska organiseras så att varje person får den vård som han/hon behöver när de behöver den och varje patient ska känna sig trygg och veta att de får en god och kvalitativ vård. God vård innefattar att patienten upplever ett gott 6(11)
bemötande och respekt. Att vara patient och vårdsökande innebär en utsatthet och sårbarhet som, förutom de problem man söker hjälp för, ytterligare förstärker vikten av ett gott bemötande. För att kunna möta patienterna med respekt och medmänsklighet måste landstinget genom kompetensutveckling arbeta med att värdegrunds- och bemötandefrågor inom hälso- och sjukvården alltid hållas aktuella. Barn, äldre, personer med funktionsnedsättning samt personer med annan etnisk bakgrund är några grupper som kan upplevas vara i en särskilt utsatt situation när de söker vård. Även kvinnor behandlas och bemöts annorlunda än män. För oss socialdemokrater är det tydligt att för att uppnå jämlikhet och likabehandling i vården, krävs det särskilda insatser för vissa för att inkludera alla. Vi vill se ett intensifierat arbete med implementeringen av FN:s konvention om barnets rättigheter och FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning. Vi vill även att utbildning i patientbemötande ska vara ett kontinuerligt inslag hos alla personalgrupper som möter patienter. För personer med funktionsnedsättning krävs en utvecklad möjlighet till adekvat habilitering/rehabilitering, detta oavsett om det gäller inom eller utom länet. Äldre En stor del av dem som utnyttjar och behöver sjukvården är äldre. Det är fullt naturligt. I takt med att vi åldras följer normalt nedsättning av funktioner i kroppen. För många sker denna förändring till en början långsamt för att så småningom övergå till en period med allt snabbare funktionsförsämring. För de flesta kompliceras denna fas i livet också av sjukdom och behovet av både omsorg och vård ökar. Vi vet samtidigt att sjukvården inte är organiserad att möta detta på bästa sätt. För patienter med återkommande problem, vid exempelvis kronisk sjukdom, ska det inte vara nödvändigt att söka vård via akutmottagningarna. De ska snabbt få vård genom en direktkontakt med primärvården eller genom direktinläggning på sjukhusens vårdavdelningar. Landstinget behöver också utöka verksamheten med mobila vårdteam så att hembesök för de gamla och multisjuka som har det svårt att ta sig hemifrån blir en självklar del i vården. Det är också viktigt både för individen och för sjukvården att försöka optimera möjligheterna att utnyttja nya primär - och sekundärpreventiva metoder i syfte att minska sjukligheten hos de äldre. En viktig väg kan vara undersöka potentialen av en ny sjuksköterskebaserad verksamhet vid vad vi kan kalla äldrevårdscentraler. En verksamhet som är till för invånare över 75 år och som i stora drag bygger på långvariga gynnsamma erfarenheter från mödravårds- och barnavårdscentraler. Dessa verksamheter har mycket bred acceptans och en hög renommé hos allmänheten och verksamheten kräver inte någon ny infrastuktur utan kan integreras i den befintliga 7(11)
hälsofrämjande verksamheten vid länets vårdcentraler. I länet finns närmare 25000 invånare över 75 år. En försöksverksamhet där cirka 3000 av dessa, i geografiska områden av olika karaktär (storstad, tätort, glesbygd), inbjuds till en årlig hälsokontroll hos distriktssköterska tror vi skulle få positiva effekter för länets äldre medborgare samt för landstingets ekonomi på längre sikt. Barn och unga Barn- och ungas ställning inom hälso- och sjukvården måste stärkas, barnsjukvårdens status måste uppgraderas och barnperspektivet måste tas på större allvar. Det är hög tid att lyfta hela Akademiska Barnsjukhuset och det arbetet som sker där. Idag finns det ett stort behov av intensivvårdsplatser för de svårast sjuka barnen. Sjukvården måste möta varje patient utifrån dennes förutsättningar och behov. Barn har särskilda behov som sjukhuset måste tillgodose. Därför är det viktigt att utveckla och bygga upp en intensivvård på Akademiska sjukhuset som möter barnens behov av vård. För att kunna erbjuda god vård måste även lokaler och den fysiska miljön på barnsjukhuset vara anpassad till barns särskilda behov och med beaktande av familjens medverkande vid barnets tillfrisknande. Många minns när läkaren eller distriktssköterskan kom hem och ställde diagnos eller hjälpte till om barnen hade halsont, öronvärk eller var magsjuk. Dessa barn hamnar idag i stor utsträckning på i bästa fall Närakuten men i sämsta fall på Barnakuten. För att avlasta den hårt ansträngda barnakuten och minska köerna där bör det utredas om möjligheterna att inrätta mobila vårdteam som kan göra hembesök och hjälpa de sjuka barnen med behov av lindrig karaktär men där barnet insjuknat vid tidpunkter då inte primärvården är tillgänglig. Detta skulle också underlätta för familjer med flera barn som då slipper väcka upp alla syskon om ett av barnen har behov av lättare akutvård. Landstinget har genom Barnhälsovården en viktig funktion i att ge stöd i föräldrarskapet. Ett led i detta är att lära känna familjen i sin vardag genom ett hembesök inom 30 dagar efter förlossning. I Uppsala län görs detta ytterst sporadiskt idag. Var du bor och vilken vårdcentral du har valt innebär mycket olika chanser för att få ett hembesök. Den som har valt Östhammars vårdcentral och är nyförlöst får högst troligt ett hembesök medan de som valt Nyby vårdcentral inte kan räkna med något stöd då endast 5% av de nyförlösta som får ett hembesök inom 30 dagar. Detta ojämlika system utan barnperspektiv måste landstinget ändra på omedelbart. En viktig verksamhet för ungdomar är Ungdomsmottagningarna och den rådgivning och behandling som ges där av specialutbildade barnmorskor, läkare och psykologer. STI, sexuellt överförda infektioner och oönskade graviditete, kan effektivt förebyggas genom väl utbyggda och tillgängliga ungdomsmottagningar. 8(11)
Många ungdomar mår psykiskt dåligt och är i behov av psykiatrisk kontakt, vård och behandling. En fortsatt utveckling av BUP och den specialistvård, verksamhetsutveckling och samverkan med kommunen som pågår där är nödvändig. Att investera kraftfullt för barn och ungas rätt till förebyggande insatser, vård och behandling på bästa sätt är etiskt riktigt och ekonomiskt effektivt. Barnens hälsa ska stå i centrum och därför måste de orättvisa patientavgifterna för barn och ungdomar avskaffas omedelbart. Föräldrarnas ekonomiska situation ska inte få avgöra vilken vård barnet får och som förälder ska man aldrig behöva fråga sig om man har råd att uppsöka läkare med sitt sjuka barn. Kollektivtrafik En bekväm och prisvärd kollektivtrafik, tillgänglig för alla, är avgörande för ett hållbart samhälle och för att fler ska kunna studera och få ett jobb. Det är en motor för tillväxt och regional utveckling och ett viktigt verktyg i arbetet för en minskad trängsel, färre trafikolyckor och en minskning av koldioxidutsläppen från persontrafiken. Svensk kollektivtrafik driver tillsammans med bland andra Sveriges Kommuner och Landsting ett projekt med syfte att fördubbla kollektivtrafikresandet till år 2020 och på sikt även andelen som reser med kollektivtrafiken. Landstinget och länets kommuner har gett UL samma uppdrag. Socialdemokraterna delar denna ambition och ser det som en självklar del i arbetet för en hållbar utveckling. För att nå målet krävs investeringar i stomlinjer med god turtäthet och ett effektivt nät av kompletterande trafik. Byten mellan olika trafikslag eller turer måste vara smidiga och snabba för resenärerna. Vi socialdemokrater vill även intensifiera landstingets ansträngningar att utveckla länets framtida kollektivtrafik med fokus på spårbunden trafik. Stora taxehöjningar slår hårt, inte minst mot ungdomar, kvinnor och låginkomsttagare, vilka är de tre samhällsgrupper som åker mest kollektivt. Taxorna bör utformas för att underlätta en hög grad av flexibilitet, exempelvis ska ett månadskort innebära obegränsade resor inom hela länet på såväl buss som tåg. Från och med 2012 gäller en ny lag för kollektivtrafik som kraftigt förändrar arbetet och styrningen av kollektivtrafiken. Ansvaret för den regionala och lokala kollektivtrafiken övergår till en regional kollektivtrafikmyndighet, som i Uppsala län blir en del i landstingets organisation. Detta är en fråga som vi socialdemokrater i landstinget har drivit länge, då vi anser att detta kommer att underlätta en mer kraftfull styrning av kollektivtrafiken. 9(11)
Den gångna vinterns buss- och tågkaos ska inte upprepas. Landstinget måste göra sitt för att sätta stopp för överfulla bussar, inställda tåg och förseningar. Ett sätt är att sätta fokus på investeringar i nya tåg och fler bussavgångar. Men en utbyggd kollektivtrafik ställer också krav på en förbättrad infrastruktur. Därför måste landstinget aktivt utmana den moderata regeringen att bygga ut järnvägen och satsa på säkrare vägar. Kultur Ett starkt och fritt kulturliv är en viktig del av välfärden. Alla medborgare i Uppsala län skall ha samma tillgång och möjlighet till ett brett kulturutbud. Ett kulturlöst samhälle är ett historielöst samhälle. Kulturarvet måste hela tiden bevaras, vårdas, visas och tillgängliggöras för alla. Alla länsbor ska ha möjlighet att fördjupa sina erfarenheter och vidga sina perspektiv genom att ta del av och delta i olika former av kulturyttringar. Särskild vikt ska läggas vid att nå nya grupper och att ge barn och ungdomar förutsättningar att delta i kulturlivet. En mer jämlik och jämställd kulturkonsumtion bidrar också till en förbättrad folkhälsa. Vi socialdemokrater anser att det är viktigt att långsiktigt behålla den egna orkestern Uppsala Kammarorkester och att Upplandsmuséet måste få förutsättningar att såväl bevara som att visa vårt kulturarv. Kulturen bidrar också till tillväxten. Dels genom att locka turister och besökare till länet, men även genom företagandet inom de kulturella och kreativa näringarna. Detta måste landstinget utveckla och stödja. Medarbetare och ledarskap För Socialdemokraterna är det avgörande att Landstinget i Uppsala län är och betraktas som en attraktiv arbetsgivare där medarbetarna är delaktiga och erbjuds intressanta och stimulerande arbetsuppgifter. Landstinget ska ha ett arbetsklimat som präglas av delaktighet, lyhördhet, jämställdhet, inflytande över organisation och ekonomi samt möjlighet att påverka budgetprocessen och ekonomin på den egna arbetsplatsen. Trycket är idag hårt inom många av landstingets verksamheter. Överbeläggningar på vårdavdelningar, förändringar av verksamheten som ibland inte är förankrade bland personalen, arbetstidsmodeller som, enligt många, förändras till det sämre och allt fler upplever att de blir kränkta i arbetet. Landstingets anseende som arbetsgivare riskerar att kraftigt försämras om inte åtgärder vidtas. Vi står, liksom andra 10(11)
kommuner och landsting, inför stora pensionsavgångar och medföljande rekryteringsbehov. Det ska vara attraktivt att jobba inom landstinget i Uppsala län. Delaktigheten och inflytandet måste öka och ett systematiserat sätt att arbeta med utveckling av det egna arbetet måste etableras. Heltid är en avgörande fråga för den anställde. Det ofrivilliga deltidsarbetet i landstinget innebär inte bara lägre lön för den enskilde medarbetaren utan också lägre ersättning om man blir sjuk, mindre föräldrapenning om man får barn, sämre arbetslöshetsersättning om man förlorar jobbet och lägre pension när man blir gammal. Ändå har mer än var tionde av landstingets anställda endast en deltidstjänst. Bland primärvårdens anställda kvinnor är det 27% som arbetar deltid. Det är inte en god personalpolitik och det gör inte landstinget till en attraktiv arbetsgivare. Vi socialdemokrater vill minska antalet osäkra anställningar, ersätta de ofrivilliga deltiderna med heltidstjänster och göra heltid till utgångspunkt vid alla nyanställningar. Heltid ska vara en rättighet för alla anställda och deltid en möjlighet för de som behöver gå ned i arbetstid. Det skulle göra landstinget till en bättre arbetsgivare och det skulle förbättra de enskilda medarbetarnas ekonomiska situation. Man ska kunna leva och åldras på sin lön. Genom att vara ett föredöme som arbetsgivare kan landstinget ha ett positivt inflytande på arbetsmarknaden i stort. Men landstinget har inte bara många anställda i sin egen organisation. Allt fler verksamheter bedrivs i dag av privata utförare. För att upprätthålla goda arbetsvillkor för anställda, oavsett vilken entreprenör det är som driver verksamheten, är det viktigt att landstinget ställer villkor om bland annat rätt till heltid, meddelarfrihet, kollektivavtal/motsvarande med mera vid sina upphandlingar och i sina regelböcker. Risken är annars att vi får en snedvriden konkurrens mellan landstingets utförare och de privata. I slutändan är det arbetstagarna som är förlorare. Arbetstidens förläggning är en viktig arbetsmiljöfråga. Dels hur den läggs så att den innehåller rimliga återhämtningstider och är sammanhållen och inte delad. Dels hur den enskilde kan påverka arbetstidens förläggning så att den bäst passar både individ och verksamhet. 11(11)