Samhällsutvecklingsnämndens arbetsutskott Utdrag ur PROTOKOLL 2016-02-08 31 Svar på föreläggande om återföring av avlopp till åkermark SUN-2013-30 Arbetsutskottet förslag till beslut Samhällsutvecklingsnämnden beslutar att anta bilagorna 1,2, och 3 som svar på punkt 1 i föreläggande från bygg- och miljönämnden mot Knivsta kommun för att ta fram system för att möjliggöra hantering av avloppsslam på åkermark. Ärende Tjänsteskrivelse 2016-01-25, plan för återföring 2016-01-15, ansökan om LOVA-bidrag och hantering av fosforfiltermaterial 2015-01-13 har varit utsända. Marika Palmér Rivera, VAstrateg informerar.
Sida 1 av 3 Handläggare Tjänsteskrivelse Diarienummer Marika Palmér Rivera Datum SUN-2016/30 VA-strateg 2016-01-25 Samhällsutvecklingsnämnden Svar på föreläggande om återföring av avlopp till åkermark SUN-2016/30 Förslag till beslut Samhällsutvecklingsnämnden beslutar att anta bilagorna 1, 2, och 3 som svar på punkt 1 i föreläggande från bygg- och miljönämnden mot Knivsta kommun för att ta fram system för att möjliggöra hantering av avloppsslam på åkermark Sammanfattning Bygg- och miljönämnden har förelagt dåvarande tekniska utskottet att senast 2015-12-31 ta fram en plan för inrättande av system som möjliggör en effektiv och lokal återföring av näringsinnehållet i avloppsvatten från enskilda avlopp till åkermark. Förvaltningen, i dialog med LRF:s kommungrupp, har arbetat fram en sådan plan som finns beskriven i bilagorna 1, 2 och 3. Bakgrund Bygg- och miljönämnden beslutade 2014-03-18 att förelägga Knivsta kommun med dess tekniska utskott gällande punkt 1 och Knivsta Vatten gällande punkt 2 att senast den 31 december 2015 ta fram en plan i vilken ingår tidsplan samt teknisk och infrastrukturell lösning för inrättande av sådant eller sådana system som: 1. möjliggör en effektiv och lokal återföring av näringsinnehållet i avloppsvatten från enskilda avlopp till åkermark. 2. möjliggör en effektiv återföring av näringsämnen i slam från de kommunala reningsverken till produktiv mark. Föreläggandet sker med stöd av miljöbalken 2 kap, 5 samt EU:s avfallsdirektiv (antaget av Sverige 2011). Sedan föreläggandet skrevs har kommunstyrelsens tekniska utskott upphört, och samhällsutvecklingsnämnden har övertagit avfallsansvaret, och därmed ansvar för omhändertagandet av avloppsfraktioner från enskilda avlopp. Förvaltningen har under 2014-2015 arbetat med att ta fram en plan enligt punkt 1, vilken finns beskriven i bilagorna 1, 2 och 3. Planen har tagits fram i dialog med LRF:s kommungrupp för Knivsta och utgår från omhändertagande och återföring av de två avloppsfraktioner från enskilda avlopp som är av störst intresse för lantbruket. För omhändetagande och återföring av toalettvatten från slutna tankar innebär planen att en ny anläggning för hygiensering av toalettvatten från slutna tankar byggs på mark som kommunen arrenderar ut till en lantbrukare. Lantbrukaren kommer att driva anläggningen
Sida 2 av 3 och sprida toalettvattnet på åkermark för odling av fodersäd. Ett system för återföring av fosforfiltermaterial från fosforfällor kommer att tas fram i samarbete med den entreprenör som hämtar avloppsfraktioner från enskilda avlopp. Ekonomisk konsekvensanalys Grunden för föreläggandet är krav enligt miljöbalken, och alltså något som samhällsutvecklingsnämnden måste uppfylla. Om föreläggandet in besvaras på ett tillfredsställande sätt, kan det förses med vite vilket innebär kostnader för samhällsutvecklingsnämnden. Genomförandet av planen innebär kostnader för avfallskollektivet. Investeringskostnaden för framtagande av ett system för återföring av toalettvatten från slutna tankar har beräknats till ca 1 930 000 kr, av vilket ca 220 000 kr är kostnad för förvaltningens egen arbetstid (se bilaga 2). LOVA-bidrag har sökts från Länsstyrelsen om 965 000 kr. Om bidrag beviljas kommer således investeringskostnaden för avfallskollektivet att vara 745 000 kr (exkl. förvaltningens arbetstid). Kostnaden för behandling av toalettvattnet från slutna tankar i Käppala reningsverk är idag 85 kr/m 3. Driftskostnaden för återföringssystemet bedöms vara i samma storleksordning, eller endast något högre, och kommer endast att ha en försumbar eller marginell påverkan på avfallskollektivets kostnader. Förbrukat fosforfiltermaterial från fosforfällor för enskilda avlopp hämtas inte idag, utan ett system behöver byggas upp för att detta ska vara möjligt. Taxan kommer att sättas i enlighet med kostnaden för tömning och återföring, och kommer därför att vara helt självfinansierat. Barnkonsekvensanalys Barnkonsekvensanalys är gjord enligt checklista. Bilagor Bilaga 1. Plan för effektiv och lokal återföring av näringsinnehållet i avloppsvatten från enskilda avlopp till åkermark Bilaga 2. Ansökan om LOVA-bidrag från Länsstyrelsen för system för återföring av toalettvatten från slutna tankar till åkermark i Knivsta kommun Bilaga 3. Hantering av fosforfiltermaterial från enskilda avlopp i Knivsta kommun Tobias Arvidsson Samhällsbyggnadschef Beslutet ska expedieras till: Akten Marika Palmér Rivera Peter Sydstrand Bygg- och miljönämnden
Sida 3 av 3 Barnchecklista inför beslut 1. Påverkar beslutet barn? Ja Nej x Enligt FN är alla under 18 år att betrakta som barn Förklara oavsett svar. Om, ja fortsätt med frågorna. 2. Hur har barns bästa beaktats? 3. Beskriv eventuella intressekonflikter. 4. Har barn fått uttrycka sina åsikter? Ja Nej Förklara oavsett svar.
Sida 1 av 4 Samhällsutvecklingsnämnden Datum Diarienummer Handläggare 2016-01-15 SUN 2016-30 Marika Palmér Rivera Plan för effektiv och lokal återföring av näringsinnehållet i avloppsvatten från enskilda avlopp till åkermark Bakgrund Bygg- och miljönämnden beslutade 2014-03-18 att förelägga Knivsta kommun med dess tekniska utskott gällande punkt 1 och Knivsta Vatten gällande punkt 2 att senast den 31 december 2015 ta fram en plan i vilken ingår tidsplan samt teknisk och infrastrukturell lösning för inrättande av sådant eller sådana system som: 1. möjliggör en effektiv och lokal återföring av näringsinnehållet i avloppsvatten från enskilda avlopp till åkermark. 2. möjliggör en effektiv återföring av näringsämnen i slam från de kommunala reningsverken till produktiv mark. Föreläggandet sker med stöd av miljöbalken 2 kap, 5 samt EU:s avfallsdirektiv (antaget av Sverige 2011). Detta PM beskriver planen enligt punkt 1. Sedan föreläggandet skrevs har kommunstyrelsens tekniska utskott upphört, och Samhällsutvecklingsnämnden har övertagit avfallsansvaret, och därmed ansvar för omhändertagandet av avloppsfraktioner från enskilda avlopp. Potential för återföring från enskilda avlopp De avloppsfraktioner som samlas in från enskilda avlopp i Knivsta kommun, inkl. mängder och återföringspotential, beskrivs i tabellen nedan. Avloppsfraktion Mängd Fosfor (kg) Kväve (kg) Återföringspotential Slam från slamavskiljare (2014) 6 498 m3 Ca 325 kg Ca 840-1700 kg Näringsinnehåll i slam från slamavskiljare är lågt i förhållande till föroreningsinnehållet (t.ex. fosfor-kadmiumkvoten), och därför är detta slam inte attraktivt för lantbruket. Idag körs dock slammet till Käppala reningsverk där det behandlas och ingår det slam som återförs till åkermark via Käppala.
Sida 2 av 4 Sluten tank (2014) 803 m3 Ca 40 kg Ca 440 kg Toalettvatten är den avloppsfraktion som är mest attraktiv för lantbruket, och den avloppsfraktion som utgör basen i LRF:s kretsloppsmodell. Hög potential för återföring av samtliga växtnäringsämnen, och ett särskilt återföringssystem är därför prioriterat. Näringen i det toalettvatten som samlas upp i slutna tankar idag beräknas räcka för att gödsla ca 2-5 ha åkermark (spannmål). Fosforfiltermaterial (2014)* Slam från minireningsverk Ca 8,75 ton Ca 24 kg/år Försumbart kväveinnehåll Mindre mängder, ca 30-40 anläggningar totalt Mindre mängder Försumbart kväveinnehåll Materialet användas som gödselmedel i jordbruket. Innehållet av fosfor är dock relativt lågt i förhållande till kalkningseffekten, och filtermaterialet bör därför främst ses som ett kalkningsmedel med extra gödslingseffekt. Mängden filtermaterial i dagsläget beräknas räcka till ca 1-2 ha åkermark. I stort sett samma kvalitet som slam från reningsverk. Det är i detta skede inte meningsfullt att skapa ett eget återföringssystem för minireningsverksslam, utan återföring sker via slamåterföring från Käppala reningsverk. *Räknat på antal anläggningar (inkl. 5 minireningsverk med integrerad fosforfälla), och 500 kg filtermaterial/filter och byte vartannat år. Som tabellen visar är det framförallt två avloppsfraktioner från enskilda avlopp som är aktuella för återföring till åkermark i Knivsta kommun: toalettvatten från slutna tankar samt filtermaterial från fosforfällor. Åtgärder genomförda till och med 2015-12-31 Nedan listas de aktiviteter som genomförts för att skapa återföringssystem för de prioriterade avloppsfraktionerna: Toalettvatten från slutna tankar Dialog har förts med LRF:s kommungrupp sedan våren 2014, om intresse för återföring av toalettvattnet och andra avloppsfraktioner. Intresset har funnits vara störst för just toalettvattnet från de slutna tankarna. Under 2015 har förvaltningen, som en av fem svenska kommuner, deltagit i projektet Hållbart kretslopp av små avlopp som drivits av LRF. Projektet har bl.a. resulterat i kontakt med en lantbrukare som är villig att driva en hygiensieringsanläggning för toalettvatten, och sprida toalettvattnet på åkermark. En ansökan om LOVA-bidrag för att skapa ett system för återföring av näring från toalettvatten till åkermark (se bilaga 1). I detta ingår:
Sida 3 av 4 o o o Att bygga en hygieniseringsanläggning för toalettvatten från slutna tankar på kommunal mark som arrenderas ut till en lantbrukare som ska driva anläggningen och sprida det hygieniserade toalettvattnet. Att skapa en långsiktig organisation för att driva och utveckla återföringssystemet för enskilda avlopp där alla berörda enheter inom Knivsta kommun samt representanter för lantbruket ingår. Att ta fram en plan för hur antalet kretsloppsanpassade enskilda avlopp ska öka i Knivsta kommun (i samarbete med Bygg- och miljönämnden, samt förvaltningens miljöenhet). Fosforfiltermaterial Ett PM har tagit fram som beskriver förutsättningarna för återföring av fosforfiltermaterial (se bilaga 2). Dialog har förts med kommunens slamtömningsentreprenör SITA, som har åtagit sig att ta fram och testa ett system för återföring av filtermaterialet. Detta test ska sedan utgöra en grund för upphandling av ett system för omhändertagande och återföring av fosforfiltermaterial. Genomförande av planen 2016 Toalettvatten från slutna tankar Om LOVA-bidrag beviljas enligt ovan (besked beräknas ges i mars 2016) planeras anläggningen byggas under våren 2016. I samband med detta kommer en plan för drift och skötsel av anläggningen, samt för spridning av toalettvattnet, att tas fram. För att få stöd i framtagandet av planen kommer kontakt att tas med enheten för kretsloppsteknik vid SLU, som varit med och utvecklat den hygieniseringsmetod som ska användas, samt med Uddevalla och Strängnäs kommuner som tillämpar metoden idag. En tidplan tas fram för att säkerställa spridning av det första hygieniserade toalettvattnet under våren 2017. Om LOVA-bidrag inte beviljas kommer andra möjligheter att söka bidrag undersökas, alternativt möjligheter att göra omfördelningar i samhällsbyggnadskontorets investeringsbudget, så att finansiering av anläggningen säkras. En grupp som ska arbeta med återföringssystemet långsiktigt kommer att bildas. I den planeras ingå avfallsansvarig vid samhällsbyggnadskontoret, VA-strateg vid samhällsbyggnadskontoret, representant för miljöenheten vid bygg- och miljökontoret samt den aktuella lantbrukaren, entreprenören som tömmer de slutna tankarna samt ev. ytterligare representant för LRF:s kommungrupp. I samarbete med miljöenheten tas en plan fram hur antalet enskilda avlopp med slutna tankar för toalettvatten kan öka, både genom att bygg- och miljönämnden inför krav på kretsloppsanpassade avlopp, och genom informationsinsatser mm.
Sida 4 av 4 Fosforfiltermaterial Samhällsbyggnadskontoret följer upp SITA:s åtagande att testa ett återföringssystem. Med utgångspunkt i resultatet av detta genomförs en upphandling av ett system för omhändertagande och återföring av fosforfiltermaterial. Utgångspunkten är att ett återföringssystem ska finnas på plats senast våren 2017. Tobias Arvidsson Samhällsbyggnadschef
BILAGA 2 Ansökan om LOVA-bidrag från Länsstyrelsen för system för återföring av toalettvatten från slutna tankar till åkermark i Knivsta kommun Syfte Syftet med projektet är att minska utsläppen av näringsämnen från enskilda avlopp inom Knivsta kommun genom att skapa ett system för återföring av näringsämnen från avlopp till åkermark, och därmed minska konstgödselanvändningen och möjliggöra att ställa kretsloppskrav på enskilda avloppsanläggningar. Mål Projektets övergripande mål är att skapa ett system för återföring av näring från toalettvatten till åkermark. I detta ingår följande mål: - Att bygga en hygieniseringsanläggning för toalettvatten från slutna tankar i Knivsta kommun. - Att skapa en långsiktig organisation för att driva och utveckla återföringssystemet för enskilda avlopp där alla berörda enheter inom Knivsta kommun samt representanter för lantbruket ingår. - Att ta fram en plan för hur antalet kretsloppsanpassade enskilda avlopp ska öka i Knivsta kommun. Bakgrund I Knivsta kommun finns ca 1800 enskilda avlopp, varav ca hälften bedöms sakna efterföljande rening efter slamavskiljare. Utsläpp från enskilda avlopp har följaktligen en betydande påverkan på vattendragen i kommunen. Tidigare har åtgärdstakten varit relativt låg, men resurser för tillsyn har skjutits till under de senaste åren och antalet åtgärdade avlopp har ökat. Den lösning som är mest effektiv för att minska utsläpp från enskilda avlopp är sluten tank för toalettavfallet och rening av BDT-vattnet i en markbaserad anläggning, eftersom toalettavfallet innehåller över 90 % av alla näringsämnen i avloppsvattnet. Eftersom det inte funnits något system för att ta hand om toalettavfallet från de slutna tankarna har det dock varit svårt för bygg- och miljönämnden att ställa kretsloppskrav på enskilda avlopp, dvs. krav på installation av extremt snålspolande toalett och sluten tank. Knivsta kommun har antagit en strategi för vatten och avlopp, med en vision för VA år 2020. I visionen ingår att kommunen har kretsloppsanpassade VA-system, där näringsämnen i avloppsvattnet återförs till produktiv mark och övriga tillgängliga resurser utnyttjas på ett så miljö- och resurseffektivt sätt som möjligt. Strategin är antagen i kommunfullmäktige och det finns följaktligen ett brett politiskt stöd för att införa kretsloppsystem för avlopp i kommunen. Eftersom produktion av konstgödsel är mycket energikrävande finns också återföring av näring från avlopp till produktiv mark med som en punkt i kommunens energistrategi.
I samarbete med LRF har därför Samhällsbyggnadskontoret arbetat med att ta fram underlag för ett system för att återföra näring från enskilda avlopp till åkermark. Utifrån detta underlag bedömer förvaltningen att det är bäst börja med ett system för att behandla och återföra toalettvatten från befintliga slutna tankar, och därefter arbeta för att fler slutna tankar ska installeras i kommunen så att systemet kan byggas ut på sikt. De befintliga slutna tankarna samlar upp toalettvatten från konventionella vattentoaletter, men nyinstallation av sluten tank är utgångspunkten att extremt snålspolande toaletter ska användas. Idag samlas ca 800 m 3 toalettvatten upp per år i Knivsta kommun. Toalettvattnet bedöms innehålla ca 440 kg/år totalkväve och ca 40 kg/år totalfosfor, vilket räcker för att gödsla ca 2-4 ha åkermark (beroende på gröda och om det är fosfor eller kväve som begränsande). Toalettvattnet behandlas i ett slutet lagringsutrymme (t.ex. en täckt gödselbrunn) med tillsats av urea för att säkerställa hygienseringen, en metod som utvecklats av enheten för kretsloppsteknik vid SLU. Utgångspunkten från början har varit att använda en befintlig gödselbrunn och bygga om den till behandlingsanläggning, men det har visat sig svårt att hitta. Därför föreslås en ny anläggning byggas på kommunal mark som arrenderas av en lantbrukare som är intresserad av att driva systemet och sprida det behandlade toalettvattnet på angränsande åkermark. Bedömningen är också att det är bättre att göra en något större investering på kommunal mark än en något mindre investering på en lantbrukares fastighet, eftersom det säkerställer att kommunen har rådighet över anläggningen också på lång sikt. Anläggningen ska planeras och byggas så att den har kapacitet för en avsevärd ökning av antalet slutna tankar i kommunen. Det finns också tillräckligt med åkermark i anslutning till den planerade platsen för anläggningen för att sprida ytterligare toalettvatten framöver. En viktig del av återföringssystemet är att en stabil organisation som långsiktigt kan driva systemet. Eftersom toalettavfall från slutna tankar är hushållsavfall är det kommunens avfallsnämnd (i Knivstas fall Samhällsutvecklingsnämnden) som ansvarar för systemet. För att systemet ska fungera krävs att olika aktörer samverkar, både olika enheter inom kommunens förvaltning (avfallsenheten, miljöenheten, bygglovsenheten, informationsenheten, m.fl.) och lantbrukare. Erfarenheten från andra kommuner visar att det är viktigt att säkerställa ett långsiktigt samarbete med flera lantbruksaktörer för att inte vara beroende av en lantbrukare. Knivsta kommun har därför inlett ett samarbete med LRF, men formerna för detta behöver utvecklas och konsolideras. Forskning vid Chalmers tekniska högskola 1 har definierat sju nödvändiga organisatoriska och institutionella förutsättningar för hållbara VA-system. Hur dessa förutsättningar uppfylls eller kommer att kunna uppfyllas för återföringssystemet i Knivsta kommun beskrivs i tabellen nedan: 1 Storbjörk, S. (2003) Plötsligt händer det. Institutionella förutsättningar för uthålliga VA-system. Fallen Ringdansen, Surahammar och Hammarby Sjöstad. Forskningsprogrammet Urban Water, rapport 2003:1.
Förutsättning Drivande och ansvarstagande aktörer Värdegemenskap mellan nyckelaktörer delad världsbild, mål, problemsyn Handlingsutrymme lagstiftning och politiskt stöd Fördelning av ansvar och risk Resurstillgång pengar och kunskap Kommunikation med tilltänkta användare Arena för deltagande och konflikthantering Uppfyllelse för Knivsta kommuns återföringssystem Förvaltningens avfallsenhet ansvarar för systemet. En lantbrukare som är villig att ta ansvar för drift av behandlingen av toalettvattnet och för spridningen på åkermark finns. Förstudien inför denna projektansökan visar att de berörda aktörerna (kommunens olika enheter samt lantbrukare) alla tycker att återföring av toalettvatten från slutna tankar är rätt väg att gå. För att säkerställa värdegemenskap på lång sikt behöver dock former för regelbunden diskussion kring dessa frågor utvecklas. Politiskt stöd finns i kommunen. Ett avtal behöver skrivas mellan Knivsta kommun och den aktuella lantbrukaren för att reglera vem som tar ansvar för olika delar av systemet. Utgångspunkten är att Pengar för drift säkerställs genom avfallstaxan. Med Knivsta kommuns expansiva utveckling och medföljande behov inom många områden bedöms det i dagsläget svårt för kommunen att finansiera hela investeringen på egen hand. Tillgången på kunskap säkerställs genom samarbete med SLU och erfarenhetsutbyte med andra kommuner som har liknande system. En kommunikationsplan behöver upprättas för detta. En form för regelbundna möten mellan de olika aktörerna behöver tas fram och implementeras. Det finns följaktligen goda förutsättningar för att systemet ska bli långsiktigt hållbart, men det krävs att organisationen utvecklas och förankras. Det är förvaltningens bedömning att skapandet av ett system för återföring av toalettvatten från slutna tankar till åkermark kommer att ge stor nytta, både på kortare och på lång sikt. Knivsta kommun har 2015 beviljats LOVA-bidrag för projektet Källsorterande avloppslösningar för områden med behov av kommunalt avlopp som genomförs t.o.m. april 2016. Syftet med det projektet är att ta fram en handlingsplan för genomförande av källsorterande avloppslösningar (i första hand vakuumtoalett till sluten tank och lokal behandling av BDT-vattnet) inom kommunalt VA-verksamhetsområde för ett eller två pilotområden. Projektet kopplar till systemet för återföring av toalettvatten från slutna tankar genom att toalettvattnet från dessa pilotområden kan återföras i samma system (genom att VA-huvudmannen anlitar avfallsenheten som entreprenör). Projekten har också beröringspunkter när det gäller kommunikation till kommuninvånare och användare av systemet, och kommunikationen kommer att samordnas där så är möjligt.
Genomförande Projektet genomförs i följande steg: 1. Uppstart och projektplanering: En detaljerad aktivitets- och tidplan för projektet tas fram av projektgruppen. 2. Fördelning av ansvar och upprättande av organisation för återföringssystemet: ett avtal med upprättas med den lantbrukare som ska driva anläggningen och sprida det hygieniserade toalettvattnet på åkermark. Dessutom upprättas en organisation för systemet, som fördelar ansvaret för systemet inom Knivsta kommun, samt mellan kommunen, lantbrukaren och entreprenören som tömmer slutna tanka, och som följer upp och utvärderar systemet. En kommunikationsplan för återföringssystemet tas också fram. 3. Utformning och projektering av anläggning: Projektgruppen tar fram ritningar och bygghandlingar på hur behandlingsanläggningen ska utformas i detalj, i samråd med entreprenören som tömmer de slutna tankarna. Erfarenheter från andra kommuner som har liknande anläggningar, t.ex. Uddevalla och Strängsnäs, tas tillvara i arbetet. I samband med detta görs också en anmälan till miljöenheten, enligt förordningen om miljöfarlig verksamhet. 4. Upphandling av anläggningsarbete: Entreprenör för byggandet av anläggningen handlas upp. 5. Byggande av anläggning: Anläggningen byggs av den upphandlade entreprenören. Projektgruppen kontrollerar att anläggningen uppförs som projekterat. 6. Drifttagning av anläggning: Anläggningen tas i drift, och driften följs upp av projektgruppen. Eventuella justeringar i organisation och drift av systemet görs om behov finns. Anläggningen invigs med pompa och ståt. 7. Framtagande av plan för att öka antalet slutna tankar i Knivsta kommun: Projektgruppen kommer att ta fram en plan för hur antalet slutna tankar kan öka i Knivsta kommun. Planen kan komma att innefatta såväl informationsinsatser (demonstrationsanläggningar, informationsmaterial, avloppsträffar, etc.) som krav på kretsloppsanpassade avloppsanläggningar från Bygg- och miljönämnden. 8. Slutrapportering: En slutrapport om projektet tas fram, som både används av Knivsta kommun för att dokumentera systemet, samt som slutrapportering till Länsstyrelsen. Den kan också användas för att sprida resultatet till andra kommuner.
Organisation Projektledare är Marika Palmér Rivera, VA-strateg vid Knivsta kommun. I projektgruppen ingår också: Tomas Colm, avfallschef, Knivsta kommun Peter Sydstrand, miljöinspektör Knivsta kommun Mattias Jansson, projektledare anläggning, Knivsta kommun Eva-Lotta Johansson, lantbrukare, LRF:s kommungrupp för Knivsta Styrgrupp för projektet är: Tobias Arvidsson, Samhällsbyggnadschef, Knivsta kommun Projektgruppen kommer också att ta hjälp av enheten för kretsloppsteknik vid SLU för stöd kring utformning och uppföljning av hygienseringen i anläggningen. Erfarenhetsutbyte kring utformning av systemet kommer att ske med andra kommuner som har inrättat liknande system, t.ex. Uddevalla, Strängnäs och Södertälje. Konsult kommer att anlitas för projektering och byggledning. Tidplan Projektet påbörjas så snart medel beviljats och avslutas senast 31 december 2016. Budget Projektets totala kostnad beräknas till 1 930 000 kr, fördelade på: Anläggning: ca 1 500 000 kr Konsultarvoden för projektering, byggledning: ca 150 000 kr Personalkostnad Knivsta kommun: ca 220 000 kr Övriga kostnader (anmälan till miljöenheten, konsultstöd för utformning av driftsrutiner för anläggningen, provtagningsprogram etc): ca 60 000 kr LOVA-bidrag söks för 50 % av projektets budget, dvs. 965 000 kr. En mer detaljerad budget ges i bilaga 2. Timkostnaden för Knivsta kommuns egen personal är beräknad till 600 kr/h. Förväntade resultat Det är svårt att bedöma och utvärdera exakt vilka utsläppsminskningar projektet innebär, och beräknade resultat nedan är uppskattningar. Syftet med projektet är inte att åstadkomma utsläppsminskningar på kort sikt, utan att skapa en infrastruktur som är en grund till ett större system för kretslopp av växtnäringsämnen från enskilda avlopp. Kretslopp av växtnäringsämnen är det enda långsiktigt hållbara sättet att minska övergödningen, eftersom man genom att ersätta konstgödsel undviker att ny näring tillförs till systemet och därmed till vattendragen. Även om det i det första skedet är små mängder konstgödsel som kan ersättas, så gör införandet av ett system för återföring det mycket lättare att ställa kretsloppskrav vilket på sikt
innebär att det installeras fler slutna tankar för toalettvatten i Knivsta kommun och mängden konstgödsel som kan ersättas ökar därmed. Eftersom slutna tankar innebär en högre och avsevärt säkrare avskiljning av fosfor och kväve än andra lösningar för enskilda avlopp innebär detta också att utsläppen från enskilda avlopp kommer att minska i kommunen. I projektet ingår också att ta fram en plan för att se till att huvuddelen av de enskilda avlopp som åtgärdas eller installeras i nybyggnation blir slutna tankar för toalettvatten och enklare anläggningar för bad-, disk- och tvättvatten. Återföringssystemet blir också en förebild för andra kommuner i närheten, och bidrar därmed till att fler liknande system skapas. Utsläppsminskningar på kort sikt Enligt statistik från Knivsta kommuns miljöenhet åtgärdas ca 60 enskilda avlopp per år, varav ca 50 st inom normal skyddsnivå och ca 10 st inom hög skyddsnivå. Dessutom anläggs ca 40 nya enskilda avloppsanläggningar per år. Om samtliga dessa anläggningar blir slutna tankar för toalettvatten minskar utsläppen av fosfor och kväve med ca 50 kg respektive 1250 kg på två år. Mer sannolikt är att ca hälften av anläggningarna blir slutna tankar för toalettvatten, vilket innebär utsläppsminskningar om 25 kg fosfor och 620 kg kväve per år. Om hälften av anläggningarna som åtgärdas eller byggs blir slutna tankar för toalettavfallet blir på fem år utsläppsminskningen ca 65 kg P/år och 1560 kg N P/år (vilket är den siffra som angivits på ansökningsblanketten). Eftersom tillsyn av enskilda avlopp sker i områden med direkt anslutning till vattendrag och nybyggnation främst sker i tättbebyggda områden och nära vatten så bedöms retentionen vara liten och är därför inte medräknad. Förväntade effekter på lång sikt Med nuvarande åtgärdstakt tar det ca trettio år innan samtliga enskilda avlopp i kommunen har genomgått tillsyn. Med samma beräkningar som ovan (utsläppsminskningar på kort sikt) blir utsläppsminskningen på trettio år ca 390 kg P/år och 9 340 kg N/år om hälften av de enskilda avloppen blir slutna tankar för toalettvatten och lokal behandling av BDT-vattnet istället för andra tillgängliga lösningar för enskilda avlopp. Återföring av växtnäring är också det enda verkligt långsiktiga sättet att minska övergödningen, eftersom det innebär att ny växtnäring inte behöver föras in i omlopp, från brytning av mineral (fosfor) eller fixering från luft (kväve). Enligt forskningen om planetens gränser är förändrade biogeokemiska flöden av kväve och fosfor en av de gränser som överskridits mest 2. Detta är framförallt en följd av att kväve och fosfor inte cirkuleras i jordbruket, utan istället tillförs hela tiden genom produktion av konstgödsel. Återföring av växtnäring från avlopp till åkermark är således avgörande för en långsiktigt hållbar vattenförvaltning, och för hållbar utveckling i stort. Miljöeffekter utöver effekter på havsmiljön Miljöeffekter av återföring av växtnäring från avlopp är bl.a: Minskad användning av ändliga resurser i form av fosfatmineral, svavel och kalium, genom minskad användning av konstgödsel. 2 Steffen et al (2015) Planetary boundaries: Guiding human development on a changing planet. Science, Vol. 347 no. 6223, 13 February 2015.
Minskat utsläpp av växthusgaser vid produktion av kväve för konstgödsel. Minskad mängd kadmium i omlopp i miljön, genom minskad användning av konstgödsel, och därmed minskad brytning av kadmiumhaltigt fosfatmineral. Uppsamling av toalettvatten i slutna tankar förbättrar också smittskyddet avsevärt, eftersom nästan alla smittämnen i avloppet samlas in. Toalettvattnet hygieniseras innan det sprids på åkermark. I dagsläget körs toalettvattnet från de slutna tankarna till Märsta, där de töms ned i ledningen till Käppala reningsverk. Eftersom den planerade behandlingsanläggningen kommer att ligga centralt i kommunen, kommer transportavståndet att minska med i genomsnitt ca 20 km. Detta innebär minskade koldioxidutsläpp från transporten av toalettvattnet. I planen för att få fler slutna tankar för toalettvatten i kommunen ingår att installation av extremt snålspolande toaletter (t.ex. vakuumtoaletter). Detta kommer att innebära en vattenbesparing om ca 18 m 3 per hushåll. Andra konsekvenser Den lantbrukare som driver behandlingsanläggningen och sprider toalettvattnet på åkermark får en extra inkomst från detta. Om systemet blir lyckat och fler slutna tankar installeras kan fler lantbrukare i Knivsta kommun kan bli kretsloppsentreprenörer, vilket ger möjlighet till bättre ekonomi i lantbruksföretagen och utveckling av det lokala näringslivet. I projektet ingår också att informera fastighetsägare som har slutna tankar om att innehållet i deras slutna tankar går till åkermark, vilket kommer att ge en ökad medvetenhet om kretsloppsfrågor och kopplingen mellan avlopp och övergödning/odling. Uppföljning och utvärdering av projektet Inom ramen för projektet kommer en organisation för långsiktig drift och uppföljning av återföringssystemet att tas fram. I denna organisation ingår uppföljning och utvärdering av projektet, inkl. uppföljning av planen för hur fler slutna tankar ska installeras i kommunen. Varje år kommer nyckeltal att tas fram för uppföljning av projektet, till exempel: Antal slutna tankar med extremt snålspolande toalett i Knivsta kommun Antal slutna tankar med konventionell vattentoalett i Knivsta kommun Volym toalettavfall som lämnats till behandling Volym toalettavfall som spridits på jordbruksmark Mängd fosfor respektive kväve från toalettavfall som spridits på åkermark Spridning av resultatet Inom ramen för projektet kommer en kommunikationsplan för återföringssystemet att tas fram, där målgrupper, kanaler och aktiviteter för spridning av projektets resultat kommer att ingå. Exempel på aktiviteter som sannolikt kommer att ingå i kommunikationsplanen är: Utskick till alla hushåll med slutna tankar med information om att deras toalettvatten återförs till åkermark Pressmeddelande till lokal media (dagstidningar, radio, etc) Information på kommunens hemsida Information till kommunens förtroendevalda i berörda nämnder
Informationsträff med lantbrukare i kommunen i samarbete med LRF:s kommungrupp Inbjudan till grannkommuner och andra intresserade aktörer till invigningen av behandlingsanläggningen för toalettvatten. Spridning av resultatet till huvuddelen av Sveriges kommuner genom publicering av slutrapporten avloppsguiden.se. Kontaktperson Kontaktperson för detta projekt är: Marika Palmér Rivera, VA-strateg vid Knivsta kommun Tel.; 018-34 71 65 E-post: Marika.PalmerRivera@knivsta.se
Handläggare Datum Marika Palmér Rivera 2015-01-13 BILAGA 3 Hantering av fosforfiltermaterial från enskilda avlopp i Knivsta kommun Syfte Syftet med detta PM är att beskriva förutsättningarna för ett system för hantering av förbrukat fosforfiltermaterial från enskilda avlopp i Knivsta kommun, samt att förslå hur ett sådant system skulle kunna utformas. Bakgrund Fosforfällor är en tekniklösning för kompletterande fosforrening i enskilda avloppsanläggningar som börjat installeras de senaste fem-sex åren. Tekniken innebär att fosfor binds till ett reaktivt filtermaterial, som byts regelbundet. Det använda filtermaterialet klassas som hushållsavfall, vilket innebär att det är kommunens avfallsverksamhet som ansvarar för borttransport och hantering av materialet. I dagsläget finns dock inget system för tömning och hantering av fosforfiltermaterialet i Knivsta kommun. Enligt kommunens VA-strategi (antagen av kommunfullmäktige 2012-09-13) är visionen för VA år 2020 bl.a. att kommunen har kretsloppsanpassade VA-system, där näringsämnen i avloppsvattnet återförs till produktiv mark och övriga tillgängliga resurser utnyttjas på ett så miljöoch resurseffektivt sätt som möjligt. Ett system för hantering av använt fosforfiltermaterial bör därför i första hand inriktas på att återföra fosforfiltermaterialet till åkermark. Fosforfällor i Knivsta kommun Från 2008 och fram till idag har ca 35 fosforfällor installerats i Knivsta kommun (inkl. fem minireningsverk med integrerade fosforfällor). Mängden filtermaterial och den mängd fosfor respektive kalk som det innehåller finns angivet i tabell 1. Fosforfällornas placering finns angiven i figur 1. Enligt bygg- och miljökontoret snarare minskar än ökar intresset för fosforfällor. Det är därför troligt att antalet anläggningar inte kommer att öka i så stor omfattning framöver. Tabell 1. Antal fosforfällor, mängd filtermaterial och dess innehåll. Antal fosforfällor Mängd filtermaterial Mängd fosfor Kalkningseffekt (2014) 35* Ca 8,75 ton/år** Ca 24 kg/år*** Motsvarande ca 2,2 ton/år*** *Inkl. 5 minireningsverk med integrerad fosforfälla (BIOP och ACT Natural). **Räknat med 500 kg filtermaterial/filter och byte vartannat år. ***Räknat med schablonhalter utifrån litteraturdata: 2 kg fosfor/m3 filtermaterial och kalkningseffekt motsvarande 0,25 kg kalk/ton filtermaterial. Byte vartannat år.
Figur 1. Fosforfällornas placering (blåa punkter) i Knivsta kommun. Vid tillståndsgivning informerar bygg- och miljökontoret om hur fosforfällan ska lokaliseras så att den är åtkomlig för tömning. Information om hur fosforfällan bör placeras står också med i tillståndet till avloppsanläggningen där fosforfällan ingår. Knivsta kommun har avtal med SITA om tömning/hämtning av andra avloppsfraktioner från enskilda avlopp, dvs. från slamavskiljare, slutna tankar och minireningsverk. Avtalet omfattar inte tömning av fosforfällor, och ingen tömning i kommunal regi har hittills skett. Några fastighetsägare har ordnat tömning och påfyllning av nytt filtermaterial genom serviceavtal med leverantören, men i huvuddelen av fosforfällorna har materialet ännu inte bytts ut. Tömning av fosforfällor Det finns två olika huvudtyper av fosforfällor, som töms på olika sätt: fällor med filtermaterial i kassett/storsäck, som töms med kranbil fällor med filtermaterialet i lösvikt, som töms med slamsugbil. Huvuddelen av fosforfällorna i Knivsta kommun har filtermaterialet i kassett/storsäck. För att filterkassetten ska kunna lyftas upp direkt med kranbilen krävs följande: Fosforfällan placeras inom 7-10 m från farbar väg för kranbil om filterkassett/storsäck om 500 kg används. Fosforfällan placeras inom 5 m från farbar väg för kranbil om filterkassett/storsäck om 1000 kg används. Markytan där kranbilen kommer att stå ska klara 20 ton. Det ska finnas svängrum för kran på sju meter över och utmed fordonet. Om filtret är placerat så att kranbilen inte kan komma tillräckligt nära, kan säcken lyftas upp med hjälp av en traktor eller en liten truck som transporterar filterkassetten/säcken till en farbar väg för
kranbil. Detta kan dock vara praktiskt svårt och dyrt att genomföra inom ramen för kommunens hanteringssystem. I så fall kan fastighetsägaren åläggas att själv se till att filtersäcken transporteras till väg farbar för kranbil (i analogi med till exempel avfallshantering på vissa öar). Påfyllning med nytt filtermaterial kan ske genom att kranbilen också tar med en ny filterkassett/säck och lyfter i denna i fosforfällan direkt efter tömning (påfyllning är dock inte kommunens ansvar). Filtermaterial i lösvikt töms med slamsugbil. Det kan vara svårt att få upp materialet om det är för torrt och vatten måste ofta tillsättas. Eftersom filtermaterialet i allmänhet inte ska hanteras tillsammans med slam från slamavskiljare och slutna tankar kan inte filtermaterialet tömmas i samband med slamtömning, utan en särskild körning behövs för fosforfiltermaterialet. Hur ren slambilen måste vara inför tömning av fosforfällor bestäms av vilken avsättning man har för filtermaterialet. Om materialet ska gå till jordbruk är bedömningen att bilen bör vara rengjord innan. Fosforfällor är i allmänhet dimensionerade för byte av filtermaterial vartannat år. Nytt filtermaterial ska tillföras fosforfällan i anslutning till hämtning av det gamla materialet. Det är fastighetsägarens ansvar att det görs, men kommunen kan erbjuda påfyllning som en tilläggstjänst i samband med byte. Detta minskar antalet transporter eftersom tömning och påfyllning kan ske med samma kranbil, och ger större möjligheter att säkerställa att nytt filtermaterial verkligen tillförs fosforfällan. Det är dock viktigt att man tydligt informerar fastighetsägarna om att detta är en frivillig tilläggstjänst, och att det också går att köpa påfyllnad av filtermaterial från någon annan leverantör. Spridning av filtermaterial på jordbruksmark Filtermaterial från fosforfällor kan användas som gödselmedel i jordbruket. Innehållet av fosfor är dock relativt lågt i förhållande till kalkningseffekten, och filtermaterialet bör därför främst ses som ett kalkningsmedel med extra gödslingseffekt. Utifrån de resultat som erhållits i fältförsök med spridning av Polonite (det fosforfiltermaterial som dominerar den svenska marknaden) så kan en lämplig dos vara 0,5-1 kg/m 2, det vill säga 5-10 ton per hektar. Detta innebär att det krävs filtermaterial från cirka 8-20 hushåll för att gödsla/kalka ett hektar. För att sprida den mängd fosforfiltermaterial som idag finns i Knivsta kommun behövs följaktligen ca 1-3 ha. Exakt dosering beror på markförhållanden mm. Bioptech, som är leverantör av Polonite, rekommenderar att man låter materialet självtorka cirka en vecka innan spridning. I övrigt behövs ingen behandling. Om man har mycket strikta hygienkrav kan materialet lagras i sex månader, för att säkerställa en fullständig hygienisering. Materialet sprids med vanliga fastgödselspridare som normalt finns tillgängliga i lantbruket. Vid tömning av säcken lyfter man upp den med en kran och skär upp säcken med en kniv så att materialet rinner ut, vanligen på en gödselplatta eller liknande, och därefter sprids materialet 1. Certifieringsreglerna för kvalitetssäkring av avloppsfraktioner 2 anger att det under förutsättning att filtermaterialets ph-värde är > 9,0 inte behövs ytterligare hygienisering före användning. I dagsläget finns inga allmänna regler för användning av avloppsfraktioner på jordbruksmark, utan endast regler för användning av avloppsslam 3. Det är tveksamt om fosforfiltermaterialet räknas 1 Avfall Sverige Utveckling (2012) Fosforfällor. Fosforfiltermaterial ett hushållsavfall. Rapport U2012:03 2 SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut (2012) SPCR 178. Certifieringsregler för System för Kvalitetssäkring av fraktioner från små avlopp. 3 Nya regler för användning av avloppsfraktioner diskuteras, det är inte klarlagt i dagsläget om dessa kommer att innefatta fosforfiltermaterial eller hur kraven kommer att se ut.
som avloppsslam, men slamreglerna kan ändå användas som utgångspunkt för vilka tungmetallhalter som inte bör överskridas i materialet. De filtermaterial som finns på marknaden idag bedöms klara kraven vad gäller tungmetallhalter (om de belastas med normalt hushållsspillvatten). System för hantering av fosforfiltermaterial i Knivsta kommun Ett system för hantering av förbrukat fosforfiltermaterial från enskilda avlopp i Knivsta kommun skulle kunna utformas på något av följande sätt: En entreprenör för tömning upphandlas, som tömmer filter både med kranbil (filterkassetter) och med slamsugbil (lösvikt). Filtermaterialet körs till en lantbrukare för spridning. En lantbrukare tömmer filtermaterial med kranbil, och kör dem till sin egen gård för spridning. De filter som töms med slamsugbil töms av den entreprenör som också tömmer slamavskiljare och slutna tankar, och filtermaterialet körs till lantbrukaren. Tömning och återföring upphandlas av leverantören av filtermaterial, som i sin tur skriver avtal med lantbrukare. Eftersom mängden förbrukat fosforfiltermaterial är liten och kontraktssumma därmed blir låg, kan förenklat upphandlingsförfarande eller direktupphandling antagligen användas. Inför upphandling av tömning och hanteringssystem bör en inventering av fosforfällornas placering och utformning göras, så att möjligheterna för uppställning av kranbil respektive slamsugbil klarläggs. Eftersom det finns så få fosforfällor är det antagligen bättre ur logistik-synpunkt att tömma samtliga fosforfällor vid samma tillfälle, dvs. att samtliga anläggningar töms vartannat år, istället för att hälften töms varje år. Logistiken kring tömningen bör diskuteras med entreprenören. Möjligheten att erbjuda påfyllning med nytt filtermaterial som en tilläggstjänst bör också diskuteras vidare. Slutsatser Det finns drygt 20 fosforfällor i Knivsta kommun, de flesta med filterkassetter men några med filtermaterialet i lösvikt. Det är möjligt att använda filtermaterialet för kalkning/gödsling av åkermark. För att sprida den mängd filtermaterial som uppkommer i Knivsta kommun krävs ca 1-3 ha åkermark. Ett system för hantering av förbrukat fosforfiltermaterial från enskilda avlopp i Knivsta kommun skulle kunna utformas på flera sätt, beroende på val av entreprenör för tömning respektive återföring av materialet till åkermark. Logistiken kring tömning mm bör diskuteras inför upphandling. Inför upphandling av tömning och hanteringssystem bör en inventering av fosforfällornas placering och utformning göras, så att möjligheterna för uppställning av kranbil respektive slamsugbil klarläggs. Lantbrukare i kommunen bör involveras tidigt i processen med att utforma ett hanteringssystem.