KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi



Relevanta dokument
KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F7

Kemisk bindning I, Chemical bonds A&J kap. 2

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp

Hjälpmedel: räknare, formelsamling, periodiska system. Spänningsserien: K Ca Na Mg Al Zn Cr Fe Ni Sn Pb H Cu Hg Ag Pt Au. Kemi A

Kemisk bindning. Mål med avsnittet. Jonbindning

Spänningsserien och galvaniska element. Niklas Dahrén

Föreläsning 3. Jonbindning, salter och oorganisk-kemisk nomenklatur

Kemi. Fysik, läran om krafterna, energi, väderfenomen, hur alstras elektrisk ström mm.

Namngivningsschema. Lunds universitet / LTH / Brandingenjörsprogrammet / Allmän kemi. Vad vill du namnge? Grundämne Jon. Komplex -förening.

Kemisk bindning II, A&J kap. 3

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Korrosion laboration 1KB201 Grundläggande Materialkemi

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Prislista effektiv from rev. 3 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Repetition av hur en atom blir en jon.

Den elektrokemiska spänningsserien. Niklas Dahrén

Nmr-spektrometri. Matti Hotokka Fysikalisk kemi

ämnen omkring oss bildspel ny.notebook October 06, 2014 Ämnen omkring oss

KEMI 1 MÄNNISKANS KEMI OCH KEMIN I LIVSMILJÖ

Materia och aggregationsformer. Niklas Dahrén

Identifiera okända ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Allmän kemi. Läromålen. Molekylers geometri. Viktigt i kap VSEPR-modellen Molekylers geometri

Kap 8 Redox-reaktioner. Reduktion/Oxidation (elektrokemi)

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

Mendelevs periodiska system

PERIODISKA SYSTEMET. 29 Cu. 27 Co. 26 Fe. 28 Ni. 47 Ag. 45 Rh. 46 Pd. 44 Ru. 76 Os. 77 Ir. 78 Pt. 79 Au. 110 Ds. 109 Mt. 111 Rg. 108 Hs. 65 Tb.

Introduktion till kemisk bindning. Niklas Dahrén

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F3

Prislista effektiv from rev. 5 Analyseringen följer tillgängliga ASTM-metoder

Kap. 3. Kemisk bindning: kovalenta bindningar

Jonföreningar och jonbindningar del 1. Niklas Dahrén

Rättningstiden är i normalfall tre veckor, annars är det detta datum som gäller: Efter överenskommelse med studenterna är rättningstiden fem veckor.

Oxidationstal. Niklas Dahrén

Joner Syror och baser 2 Salter. Kemi direkt sid

KEMA02 Oorganisk kemi grundkurs F11

ICH Q3d Elemental Impurities

Kemi Grundläggande begrepp. Kap. 1. (Se även repetitionskompendiet på hemsidan.)

De delar i läroplanerna som dessa arbetsuppgifter berör finns redovisade på den sista sidan i detta häfte. PERIODISKA SYSTEMET

ATOMENS BYGGNAD. En atom består av : Kärna ( hela massan finns i kärnan) Positiva Protoner Neutrala Neutroner. Runt om Negativa Elektroner

Konc. i början 0.1M 0 0. Ändring -x +x +x. Konc. i jämvikt 0,10-x +x +x

Tentamen i Allmän kemi NKEA02, 9KE211, 9KE , kl

atomkärna Atomkärna är en del av en atom, som finns mitt inne i atomen. Det är i atomkärnan som protonerna finns.

SKB Korrosion av koppar i rent syrefritt vatten

Föreläsning 5. Molekylers rymdgeometri, Dipolmoment, VSEPR-teori och hybridisering

Repetition F3. Lunds universitet / Naturvetenskapliga fakulteten / Kemiska institutionen / KEMA00

Kemiska bindningar. Matti Hotokka

Rättningstiden är i normalfall 15 arbetsdagar, annars är det detta datum som gäller:

NKEA02, 9KE211, 9KE311, 9KE , kl Ansvariga lärare: Helena Herbertsson , Lars Ojamäe

Bilaga 2. Ackrediteringens omfattning. Kemisk analys /1313

Intermolekylära krafter

Jonisering. Hur fungerar jonisering? Vad är en jon?

Beslut om frigränser för radioaktiva ämnen

Kap. 8. Bindning: Generella begrepp, fortsättning

Göran Stenman. Syror och Baser. Göran Stenman, Ursviksskolan 6-9, Ursviken

1. a) Förklara, genom användning av något lämpligt kemiskt argument, varför H 2 SeO 4 är en starkare syra än H 2 SeO 3.

Galvaniska element. Niklas Dahrén

Prov i kemi kurs A. Atomens byggnad och periodiska systemet 2(7) Namn:... Hjälpmedel: räknedosa + tabellsamling

OLIKA SLAGS LÖSNINGAR

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Periodiska systemet. Namn:

Kapitel 14. HA HA K a HO A H A. Syror och baser. Arrhenius: Syror producerar H 3 O + -joner i lösningar, baser producerar OH -joner.

Ämnen runt omkring oss åk 6

Jonbindning och metallbindning. Niklas Dahrén

Kapitel 14. Syror och baser

Kemiska beteckningar på de vanligaste atomslagen - känna till jonladdning på de vanligaste olika kemiska jonerna

FACIT TILL FINALEN GRUNDBOK

Analysera gifter, droger och andra ämnen med enkla metoder. Niklas Dahrén

Kursansvarig: Björn Åkerman

Introduktion till det periodiska systemet. Niklas Dahrén

Intermolekylära krafter

Tentamen ges för: Kemiingenjör tillämpad bioteknik, startår 2014

Kapitel 8 och 9. Kemisk bindning: allmänna begrepp och orbitaler

Analys av tandmaterial

Introduktion... Tabell 1 Doskoefficienter för intecknad effektiv dos efter ett intag av radionuklider...

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi. Deskriptiv Kemi Huvudgrupperna Atkins & Jones kap 15

Grundläggande Kemi 1

Periodiska systemet. Atomens delar och kemiska bindningar

Grundläggande kemi I 10 hp

.Kemiska föreningar. Kap. 3.

F1 F d un t amen l a s KEMA00

Strålsäkerhetsmyndighetens föreskrifter (SSMFS 2008:10) om införsel och utförsel samt rapportering av radioaktiva ämnen

2 H (deuterium), 3 H (tritium)

BASÅRET KEMI B BIOKEMI VT PROTEINER OCH ENZYMER (sid )

Proteiner. Biomolekyler kap 7

PM F Metaller i vattenmossa

SYROR OCH BASER Atkins & Jones kap

Hjälpmedel: Valfri räknare. Periodiskt system är bifogat. Enkelt lexikon från modersmål till svenska

Trender och deras orsak atomradier, jonradier, joniseringsenergi, elektronaffinitet

Fortbildning i elektrokemi för lärare i grundskolan och gymnasiet. KRC, SU,

KEMA00. Magnus Ullner. Föreläsningsanteckningar och säkerhetskompendium kan laddas ner från

Analyslaboratoriet, 4380 A OES 0,003 5,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E415, mod OES 0,003 1,5 vikt% Stål Nej Nej ASTM E572, mod/ss-en 10315:2006

Mineraler. Begreppen mineraler och spårämnen

Proteiner. Biomolekyler kap 7

Svensk författningssamling

Elektrolysvatten. Miljövänlig teknologi för vattenrening,desinfektion och sterilisering

Kovalenta bindningar, elektronegativitet och elektronformler. Niklas Dahrén

Transkript:

KEM A02 Allmän- och oorganisk kemi F6 Övergångsmetaller och koordinationskemi d-blockskemi Atkins & Jones kap 16 (och 6.1-6.4) KEMA02 F7 2012-11-22 1

D-block- och F-blockselement KEMA02 F7 2012-11-22 2

Biologiska Grundämnen KEMA02 F7 2012-11-22 3

Delvis fyllda d-orbitaler Trender och Egenskaper Relativt låga joniseringspotentialer p.g.a. d-orbitalernas utsträckning d-elektroner effektiv skärmade KEMA02 F7 2012-11-22 4

+8 +8 +7 +7 +6 +6 +5 +5 +4 +4 +3 +3 +2 +2 +1 +1 Sc Ti V Cr Mn Fe Co Ni Cu Zn Oxidationstal +8 +8 +7 +7 +6 +6 +5 +5 +4 +4 +3 +3 +2 +2 +1 +1 Y Zr Nb Mo Tc Ru Rh Pd Ag Cd +8 +8 +7 +7 +6 +6 +5 +5 +4 +4 +3 +3 +2 +2 +1 +1 La Hf Ta W Re Os Ir Pt Au Hg Vanligaste Kända / tillgängliga Flera oxidationstillstånd tillgängliga Högst ox. tal i mitten Högre oxidationstal möjliga och vanligare i 2a och 3e raden Påverkar kemiska egenskaper och användning Ofta amfotera oxider och oxiders egenskaper varierar KEMA02 F7 2012-11-22 5

Övergångsmetallers Atomradie Övergångsmetallernas storlek varierar förvånansvärt lite p.g.a. d-orbitalernas utsträckning effektiv skärmning Lantanidkontraktion gör att andra och tredje radens övergångselement är nästan lika stora Lika storlek gör att man lätt kan blanda metaller i olika grader till homogena legeringar (viktigt inom metallurgi) KEMA02 F7 2012-11-22 6

Metaller i sitt Grundtillstånd och Legeringar Metaller packas i regel i så kallad tätpackning med elektronerna löst associerade med respektive atom Ett hav av elektroner God ledningsförmåga av elektricitet och värme God formbarhet (mjukhet) Legeringar med atomer av liknande storlek ger ofta hårdare matrial, p.g.a. svårare att förskjuta i dissolkationsplanen Jmf. Diamant Riktade starka kovalenta bindningar Mycket hård förening KEMA02 F7 2012-11-22 7

Koordinationskemi - Definitioner Koordinationskomplex Enhet som består av en central atom och därtill bundna grupper som kallas ligander Centralatomer är oftast metaller med Lewis syra egenskaper; kan vara oladdad eller laddad (nästan alltid positivt) Ligander är Lewis baser med fria elektronpar eller elektrontäta områden som kan stabilisera centralatomen; kan vara neutrala eller negativt laddade atomer eller molekyler Koordinationsnummer Antal ligander som binder till centralatomen Vanligast är sexkoordinerade komplex men 4, 5, 2 och 3 är också kända Koordinationssfär det medelavstånd från centralatomen där liganderna anses vara bundna. (Jmf Innersfär, yttersfär och 2a koordinationssfären) KEMA02 F7 2012-11-22 8

Geometri Vanligaste geometrierna för övergångsmetaller (boxar) Sexkoordinerade komplex vanligast och nästan alltid oktahedriska KEMA02 F7 2012-11-22 9

Koordinationskemi - Exempel Homoleptiska komplex Heteroleptiska komplex Cancerläkemedel OBS! Det finns så klart sexkoordinerade heteroleptiska komplex också! [CoCl 2 (NH 3 ) 4 ] + KEMA02 F7 2012-11-22 10

Polydentata ligander Polydentata ligander har flera kovalent sammanbundna grupper som kan binda till metallen, t.ex. etylendiamin och EDTA liganden kelaterar metallen Kelateffekten Mycket stark inbindning av metalljoner M(II) = Zn(II), Co(II) or Ni(II) KEMA02 F7 2012-11-22 11

Polyhaptoligander och metallocener Polyhaptoligander har konjugerade -system som kan binda till metallen t.ex. - ferrocene [Fe( 5 -C 5 H 5 )] (metallocene, sandwich förening) - 6 -bensen trikarbonyl krom(0) Ferrocene KEMA02 F5 F7 8/8/2012 2012-11-22 12

Isomerer - Strukturella Isomerer Två molekyler med samma kemiska sammansättning men med olika struktur Strukturella isomerer olika bindningar Joniseringsisomerer olika antal laddade ligander bundna direkt till metallen Hydratisomerer olika antal vattenmolekyler bundna direkt till metallen Länkisomeri (linkage) samma ligand kan binda med två olika grupper men inte samtidigt Koordinationsisomerer utbyte av ligander mellan två metallkomplex t.ex. [Fe(NH 3 ) 6 ][Cr(CN) 6 ] och [Cr(NH 3 ) 6 ][Fe(CN) 6 ] Joniserings- och hydratisomeri CrCl 3 6H2O (s) Länkisomeri [CrCl 5 (NCS)] 3- och [CrCl 5 (SCN)] 3 KEMA02 F7 2012-11-22 13

Stereoisomerer Stereoisomerer samma bindningar olika organissation i rymden Geometriska isomerer samma bindningar men olika läge i förhållande till varandra Optiska isomerer kirala komplex = stereoisomerer som är varandras spegelbilder Vrider planpolariserat ljus i olika riktningar Cisplatin kan bota cancer, men transplatin kan inte! Geometriska isomerer Optiska isomerer / två kirala komplex / spegelbilder KEMA02 F7 2012-11-22 14

Färger hos Metallkomplex Homoleptiska oktahedriska Co 3+ komplex med olika ligander Co 3+ (sex valenselektroner i d-orbitaler - d 6 ) Ljus (foton) Färg uppstår när fotoner av viss energi (våglängd) absorberas mer än andra Energiskillnad mellan d-orbitaler i många övergångsmetaller motsvarar energin i synligt ljus Vad bestämmer energiskillnaden? Studeras m.h.a. spektroskopi KEMA02 F7 2012-11-22 15

Elektronisk Struktur - Orbitaler Orbitalerna beskriver det område runt kärnan där det är högst sannolikhet att hitta elektronerna Varje orbital kan högst innehålla 2 st elektroner Molekylorbitalteorin- Överlapp av två orbitaler från två atomer ger en kovalent bindning (förenklat) s p d http://www.chemcomp.com/journal/molorbs.htm 2012 Chemical Computing Group Inc. All rights reserved KEMA02 F7 2012-11-22 16

Elektronisk Struktur - Kristallfältsteorin En modell som antar att liganderna kan beskrivas som negativa punktladdningar (inte samma som molekylorbitalteorin) När den negativa laddningen närmar sig och överlappar med orbitalerna ökar energinivån för orbitalen på grund av elektrostatisk repulsion Olika geometrier för liganderna/laddningarna ger olika mycket interaktioner med olika orbitaler och splittrar därför d-orbitalerna i olika energinivåer d-orbitalers olika riktningar i rymden KEMA02 F7 2012-11-22 Oktahedrisk geometri på ligandfält 17

Kristallfältsteorin O = Ligandfältssplittringsparametern för oktahedriska komplex KEMA02 F7 2012-11-22 18

Elektronisk Struktur Olika Geometrier (överkurs) Behöver bara kunna ligandfältsplittringen för oktahedriska komplex! Tetragonal distortion Cisplatin Pt(II) (d 8 ) Plankvadratisk (square planar) KEMA02 F7 2012-11-22 19

Spektrokemiska Serien och Elektronkonfiguration Olika ligander orsakar olika stor ligandfältssplittring Paramagnetisk Diamagnetisk Fe(H 2 O) 6 2+ Fe 2+ (d 6 ) Fe(CN) 6 4- O ökar i pilens riktning O kan bestämmas spektroskopiskt Storleken på O påverkar vilken elektronkonfiguration som är stabilast Fe 2+ (d 6 ) spin-cross over komplex Olika magnetiska egenskaper beror på hur många oparade elektroner det finns KEMA02 F7 2012-11-22 20

Detta ska ni kunna om kristallfältsteorin Kunna rita ligandfältssplittringen för ett oktahedriskt komplex (härledningen är överkurs men förståelsen viktig) Diskutera hur ligandfältssplittringens storlek ( O ) påverkar ljusabsorbansen och ge exempel på en stark, en medel och en svagfältsligand. Fe(II) = Fe 2+ d 6 Räkna antalet d-elektroner hos metallkatjoner. Antag att katjonerna av metallerna först tappar sina s-orbital-elektroner och först därefter avger d-orbitalelektroner För övergångsmetaller (d-block) räkna antal d-elektroner så här: (antal valenselektroner vid ox.tal 0) (oxidationstal) = antal d- elektroner Exempel: Fe(III) dvs Fe 3+ har 5 st d-elektroner (skrivs d 5 ) (inte s 2 d 3 ). Co(II) är d 7 (7st d-elektroner) Kunna fylla på rätt antal elektroner i d-orbitalerna och avgöra om komplexet är para- eller diamagnetiskt. Fyll på nedre nivåer först. Vid högt O fyller man de nedre nivåerna med två parade elektroner innan de övre besätts. Vid lågt O fyller man på de övre nivåerna före man fyller två elektroner i samma orbital. KEMA02 F7 2012-11-22 21

Ligandfältsteorin (överkurs) Kristallfältsteorin har flera brister T.ex. Varför ger vissa anjoniska ligander mycket svagt ligand fält? Varför ger CN - och CO ligander båda så starkt fält? Ligandfältsteorin är baserad på Molekylorbitalteorin där ligandernas orbitaler överlappar med metallens och ger nya molekylorbitaler Både bindande, anti-bindande och ickebindandeorbitaler bildas Molekylorbitaldiagram för oktahedriska metallkomplex -bindning mellan metall KEMA02 F7 2012-11-22 och karbonylligand (CO) 22

Deskriptiv kemi Övergångsmetaller 1a raden Sc Ytterst få användningsområden Ti Ti(0) hållfast metall med låg densitet TiO 2 skyddar metallens yta, färgämne i vit färg, halvledare framtidens solcellmatrial, V V(0) Legering med järn ger mycket hållfast stål V 2 O 5 Viktig oxidations katalysator (Prod. H 2 SO 4 ) Cr Cr(0) Legering med järn ger rostfritt stål, kromat stål, oxid skikt Cr(VI) föreningar starkt oxiderande i sur miljö (Cr 2 O 7 2- ) KEMA02 F7 2012-11-22 23

Deskriptiv kemi Övergångsmetaller 1a raden Mn Mn(0) legering med järn ger hårdhet utan ökad skörhet Mn-oxider är starka oxidationsmedel (MnO 4-, MnO 2 används i batterier) Mn krävs för aktivitet hos många viktiga enzymer, t.ex. Arginas, PSII Fe Vanligaste grundämnet på (i) jorden, andra vanligaste metallen i jordskorpan Vanligaste mineralen Heamatit (Fe 2 O 3 ), Magnetit (Fe 3 O 4 ) och Pyrit (FeS 2, kattguld) Människor innehåller ca 3 g järn (hemoglobin, cytokromer) KEMA02 F7 2012-11-22 24

Järnframställning 16.3 & 6.3 Järnmalm består av järnoxider som reduceras med koks (kol) vid höga temperaturer Kalksten tillsätts för att binda vanliga föroreningar som sedan separerars som slagg Det producerade tackjärnet (pig iron) kan användas men är sprött Processas vamligtvis vidare till stål i den basiska syreprocessen där syrgas och kalksten tvingas genom den smälta metallen, ger stål med 2% kol Under den senare smältningen tillsätts ofta andra metaller för att legera stålet KEMA02 F7 2012-11-22 25

Deskriptiv kemi Övergångsmetaller 1a raden Co Legering med Fe ger hårt stål Alnico-stål används i pemanenta magneter Vitamin B 12 Livsnödvändig co-faktor Vitamin B 12 Ni Legering med koppar i nickelmynt (1, 5 kr) Ni/Cd laddningsbara batterier Ni 2+ joner aktiva i enzymet Urease som hydrolyserar Urea Aktivt säte i Urease KEMA02 F7 2012-11-22 26

Cu Deskriptiv kemi Övergångsmetaller 1a raden Mynt metall, relativt stabil mot oxidation av syre Legeras med t.ex. Sn (brons), Zn (mässing), Nickel (mynt) Krävs för aktivitet hos många enzymer T.ex. Cytokrom C oxidas, tyrosinas Zn Galvaniserat stål avser oftast stål belagt med ytskikt av Zn Ytskikt av Zn 2 (OH) 2 CO 3 skyddar mot rost (Liksom ärg Cu 2 (OH) 2 CO 3 ) Nödvändigt för många enzymer som t.ex. reglerar/klyver DNA, RNA och andra fosfoester molekyler KEMA02 F7 2012-11-22 27

Människor har rött blod medan hästskokrabban har blått. Beror på övergångsmetallkemi! (Inte hur adlig man är) Rubin Korund med Cr(III) (Al 2 O 3 :Cr 3+ ) (på bit av marmor) Emerald Beryll med Cr(III) (Be 3 Al 2 Si 6 O 18 :Cr 3+ ) (på bit av marmor) Varför olika färg med samma färgivande metall (Cr(III)? KEMA02 F7 2012-11-22 28