Församlingsblad Nr 5 2015 Blickfång i den nya Andaktsrummet i Döderhults församlingshem. Fram till 1930-talets renovering uppsatt i det rundbågade fönstret ovanför altaruppsatsen i Döderhults kyrka.
P Å L E D A N D E P L A T S Vart världen är på väg? Dit du och jag för den Vart är världen på väg egentligen? Det är mångas fråga den här hösten. Gång på gång nås vi av rapporter om mänskligt lidande, förföljelser och ohämmat hat, som blivit vardagsmat. Det som vi tidigare såg på avstånd, och visserligen förskräcktes över, har plötsligt blivit en del av vår omedelbara närhet. En bild i tidningarna, av den drunknade flyktingpojken Aylan på en strand i Turkiet, fick upp våra ögon för att den största flyktingkatastrofen någonsin pågår. Visst hade vi hört talas om båtflyktingarnas riskfyllda resor över Medelhavet tidigare, visst förstod vi att krig driver människor på flykt. Men vi kunde nog inte förstå att det handlade om den omfattningen, att det rörde så Nu har en del av dess hjältar, som kämpat för sitt liv, lyckats komma hit till oss... många och att det skulle påverka oss i vår egen vardag. Nu har en del av dessa hjältar, som kämpat för sitt liv, lyckats komma hit till oss, med förhoppningar om ett nytt liv. Här, i Oskarshamns kommun, bor nu hundratals personer i tillfälliga boenden, människor som klarat av att ta sig hela vägen fram. En del kommer med hela sin familj, somliga kommer med delar av en familj och en del kommer ensamma Nu får de vänta på att just de ska bli ett ärende hos migrationsverket, så att de kan få ett beslut om uppehållstillstånd och förhoppningsvis kan starta på nytt i ett nytt land. När sånt händer sätts många goda krafter i gång. Frivilligorganisationer, församlingar, kommunala inrättningar och privatpersoner gör vad de kan för att på bästa sätt underlätta för de nyanlända. Det sker genom klädinsamlingar, upplåtelse av lokaler, personliga besök för att lära känna de nyanlända och på många andra sätt. För de flesta människor är det en naturlig reaktion, att bry sig, när en medmänniska far illa. Men samtidigt som mycket gott sker och många goda krafter samverkar, så ser vi också motsatsen, när ondska och främlingsfientlighet hotar Vi ser hur en skola, som normalt skulle stå för trygghet, förvandlas till en avrättningsplats, hur byggnader som skulle vara en fristad för de flyende eldas upp, för att skrämma människor och driva dem vidare på sin flykt. Vi ser hur människor, i den offentliga debatten, ifrågasätter människovärdet, genom att hävda sin egen rätt till sitt land och den välfärd som kan erbjudas här. Det finns exempelvis människor som upprörs över att nötköttet tar slut hos den lokale handlaren, när flyktingarna har handlat upp hela lagret som om de hade kommit hit av den anledningen. Ur ett kristet perspektiv finns det inga genvägar förbi en sann medmänsklighet och kärlek till vår nästa och det finns inget utrymme för att understödja ondska och hat. Aposteln Paulus skriver: Kom ihåg att visa gästfrihet, ty det har hänt att de som gjort det har haft änglar som gäster Tänk på dem som sitter i fängelse som om ni var fångar med dem. Tänk på dem som blir misshandlade, som om det gällde er egen kropp. Om vi för en liten stund vågar tänka tanken, att allt det som de nyanlända fått gå igenom skulle drabba oss och våra närstående; om vi vågar tänka tanken att vi skulle känna den rädsla de känt, den hopplöshet som gång på gång tagit över, som om det gällde oss, då kan vi inte förbli oberörda! Då är kärlek och omsorg vårt enda alternativ. Vart är världen egentligen på väg? Frågan är berättigad och det finns bara ett svar: Den är på väg dit du och jag för den! Det är lätt att 2 Ur ett kristet perspektiv finns det inga genvägar förbi en sann medmänsklighet... ställa upp krav på de styrande i ett land, på EU och på världssamfundet, men det måste alltid börja med oss själva. Om vi enbart ställer krav på andra och undrar varför de inte handlar, så kommer ingenting att hända. Men när vi öppnar våra hjärtan för en annan människa så har förändringen av världen påbörjats. Nu, när vi går in i advents- och jultiden, så är det de goda gåvornas tid. Och den största gåvan som vi fått är Jesus Kristus; han som föddes till denna värld för att vitna om Guds kärlek och omsorg om oss, och för att befria oss från det onda - både vårt eget och det som finns omkring oss. Genom hans födelse föddes den sanna kärleken in i världen och det är i den kärleken vi är kallade att leva i kärleken till Gud och till nästan. Därför är advents- och jultiden människokärlekens högtid och det bästa sättet att fira den är genom att öppna sitt hjärta och visa sann människokärlek. Jag önskar er alla en välsignad advents- och jultid! Er tillgivne Ander Byström Kyrkoherde Omslagsfoto: LN
Stefan Berg: Egentligen var det Hans Börjesson som övertalade mig. När Församlingsbladet möter Stefan Berg, gift med vår kantor Solweig Hjalmarsson-Berg, i församlingshemmet i Döderhult, känns det gott att sitta ned en stund för ett kort samtal. Stefan tillhör inte bara vår församlings korister, utan är också, vid andra tillfällen än då kyrkokören medverkar, ofta sedd som deltagare i mässan i Döderhults kyrka. Jag ber Stefan berätta om sin egen väg till Döderhults kyrka och församlingshem. - Jag växte upp i Vaggeryd och konfirmerades i Byarums kyrka av Sollan och Stefan är båda engagerade i Döderhults församling. kyrkoherde Birger Nylander. Vaggeryd hade ingen egen kyrka på den tiden. Pappa hade varit engagerad i Helgelseförbundet, men blev under senare år alltmer engagerad i annat ideellt arbete. Själv gick jag, som nästan alla andra barn, i söndagsskola och att jag skulle konfirmeras var en självklarhet. Så kyrka och kristen tro var inget som var obekant för mig när jag mötte Sollan och så småningom kom att följa henne till både kyrkan och församlingshemmet. Möttes ni här i Oskarshamn? - Jag hade fått arbete på OKG och flyttade därför till Oskarshamn och det var här våra vägar möttes och det var här vi gifte oss. Och i mitten av 1990- talet kom jag själv med i kyrkokören i Döderhult. Egentligen var det Hans Börjesson som övertalade mig. Men jag har aldrig ångrat att jag lät mig övertalas, även om jag gjorde ett uppehåll i mitt körengagemang under något år. Att vara gift med en kantor kan väl ha sin sidor? - Man kan kanske tycka det. Sollan är ju oftast upptagen på helgerna inte minst vid årets stora högtider och ofta på kvällstid under veckorna. Men jag är van vid att yrkesarbete ibland inkräktar på fritiden. Pappa hade eget företag och det handlade inte om något 7-17-jobb! Vi har hittat ett sätt att leva tillsammans som fungerar, trots engagemang på det som de flesta uppfattar som fritid. Jag får nog ofta ta ansvar för maten vid årets stora högtider, forts. sid 4 3
forts. från sid 3 men jag trivs med det och det har blivit en självklar del i vårt gemensamma liv. Å andra sidan är jag också ideellt engagerad, bl a i OK Viljan, men man hittar alltid former för det gemensamma livet bara man vill! Och så hjälper jag gärna till med vad jag kan i församlingen. Det hör t ex till traditionen att jag är jultomte efter den stora barngudstjänsten på julafton. Är du inställd på att fortsätta ditt engagemang i kyrkokören? - Absolut. Om inte de övriga koristerna tycker att jag är för gammal. Hur trivs du med gudstjänsttraditionen i Döderhult? - Det kännas alltid tryggt att komma till Döderhults kyrka. Det finns en värme i gudstjänsten som jag kan sakna på andra håll. Och jag har lärt mig att älska inte minst sången och musiken som de utförs i Döderhults kyrka, Text & Bild: LN Det gäller att hitta rätt i församlingens notarkiv. Kommentaren Under denna rubrik kommenterar signaturen LN skeenden i kyrka och samhälle. Döderhultismen så har en av vår församlings vänner kallat spiritualitet och kyrklig tradition som han mött och levt med i många år i Döderhults kyrkodistrikt. Nu tycker varken församlingens nuvarande eller förutvarande ledning att Döderhuts kyrkodistrikt representerar någon ism det brukar ju vara beteckningen på sektartade rörelser inom eller utom kyrkan. Man talar ju om spiritism, ockultism, russelianism, och liknande. Och med sådant önskar Döderhults församling säkert inte att bli förknippad. Vad är det då som gör att man positivt kan tala om Döderhultismen, alltså om ett slags spiritualitet som präglar Döderhults kyrkodistrikt? (Och som gör att vår församlings belackare kan använda begreppet i nedsättande mening.) Jag tycker mig uppfatta, att följande inslag finns i tankegodset både bland våra gudstjänstfirare och bland de många som utifrån betraktar Döderhults församling och vid enstaka tillfällen firar gudstjänst med oss. Jag försöker sammanfatta: En sund världslighet präglar Döderhults församling. Vi bejakar världen och det samhälle som vi är en del av och förstår oss inte på de tendenser som finns och har funnits i kyrkans historia, där kristna tagit avstånd från det världsliga, som de ofrånkomligt är en del av och levt i ett slags ghetto. Visst vet vi att det finns mycket ont i världen, men likväl är jorden Herrens och allt vad därpå är (Ps 24:1). Tron på skapelsens återupprättelse. Målet för kyrkan är skapelsens återupprättelse till vad den var avsedd att vara. Vi tror att varje människas liv och ärliga arbete, i de mest skilda sammanhang, ska ses som steg mot skapelsens fulländning då nya himlar och en ny jord (2 Petr 3:13) ska upprättas. Vad detta kommer att innebära är vad inget öga har sett (1 Kor 2:9). Men meningen med att vara kyrka är alltså att vara steg på vägen mot skapelsens fulländning. Övertygelsen om kyrkans sakramentala karaktär. Spritualitet och gudstjänst i Döderhult utgår från att Gud använder sig av jordiska medel - Bibeln, vatten, bröd, vin och människors vittnesbörd i förkunnelsen för att meddela sig med oss människor. Normalt handlar vår relation till Gud alltså inte om konstigheter eller mirakel utan om vanliga jordiska medel, som Gud brukar. Bibeln föll t ex inte färdig ned från himlen, utan är tillkommen genom att den första generationens kristna (i apostolisk tid) hade angelägna ärenden att förmedla till andra människor. Att kyrkan tagit emot dessa skrifter, som Guds uppenbarade ord, förändrar inte det faktum att envar av de ungefär fyrtio skribenterna har skrivit på sitt eget sätt och i sin tids kontext. Därför lägger församlingen stor vikt vid förkunnelsen som är avsedd att översätta det som skrivits och tillämpa det på vår tid. I sitt gudstjänstfirande, från vilket tron utgår och dit den leder tillbaka, vill församlingen ansluta till de för kristenheten urgamla gemensamma uttryckssätten. Visst kan man kalla det Döderhultism, om man vill, men det är vanlig kristen tro och vanligt kyrkligt arbete det handlar om! LN 4
Döderhults församlingshem: Nya fräscha lokaler i församlingshemmets souterrainvåning Under den gångna sommaren har renoveringsarbeten pågått i Döderhults församlingshem. Församlingen har fått nya fräscha ungdomslokaler och ett mycket vackert kapell eller andaktsrum inrymt i souterrainvåningen. Byggt på 1970-talet Församlingshemmet är byggt på 1970-talet. Innan dess fanns en församlingssal i den numera övergivna kyrkoherdeprästgården, dessutom kunde församlingen disponera en sal i det gamla kommunalhuset (som numera är dagis och förskola). Kyrkokören övade i skolan och symötena hölls i hemmen. Allteftersom Döderhults församling växte, och alltfler verksamheter tillkom, behövdes egna samlingslokaler. Kyrkoherde Carl Magnusson (i Döderhult åren 1952-1968) började redan på 1950-talet drömma om ett församlingshem. Einar Göth, kyrkoherde i Döderhult 1968-1972, sedermera prost i Virestad och så småningom i Hjärsås i Skåne, fick vara med om att spaden sattes i jorden och fick se församlingshemmet invigt. När omfattningen av församlingens verksamhet alltmer ökade på 1980- talet fick prosten Leif (kyrkoherde i Döderhult 1983-2011) ta initiativ till en tillbyggnad av församlingshemmet först med en expeditionsdel (tidigare hade pastorsexpeditonen varit inrymd i kyrkoherdeprästgården) och senare, när alltfler körer tillkom, med en särskild körsal. Nya expeditionslokaler I fjol utvidgades, på kyrkoherde Anders (i Döderhult från 2011) initiativ, expeditionslokalerna, så att flertalet medarbetare nu har egna kontorsrum. Ungdomslokalerna Den gångna sommaren har alltså ungdomslokalerna i souterrainvåningen förnyats. Ingången genom källarplanet har snyggats upp, det stora samkvämsrummet förnyats och så har i en del av det förutvarande ungdomsrummet skapats ett kapell, eller ett mindre kyrkorum. Allan Lindholm, en av vår församlings skaffare, har tillverkat ett vackert altarbord. Dessutom har ett par riktiga kyrkbänkar, som inte längre behövs i Döderhults kyrka fräschats upp och fått sin plats i kapellet. Gamla kyrkfönster På 1980-talet hittade kontraktsadjunkten Jan Byström och prosten Leif, när de letade bland bråten på kyrkvinden, flera av de målade kyrkfönster som funnits i Döderhults kyrka före renoveringen på 1930-talet. Bl a fanns ett mycket vackert målat rundfönster som haft sin plats ovanför altaruppsatsen. Detta fönster och ytterligare ett par stained glasses finns nu på plats i församlingshemmets kapell. Helena och Sollan vid blickfånget i församlingshemmets nya andaktsrum. 5 Vid köksön i souterrainvåningens nya allrum.
Döderhult i den internationella teologiska litteraturen En av världens främsta forskare kring gudstjänstliv och församlingstillväxt, den amerikanske prästen, Fil Dr Frank C Senn, skriver i förordet till en av sina böcker (New Creation: A Liturgical Worldview /En liturgisk aspekt på världen/) bl a följande (fritt översatt): jag värdesätter inte minst att jag fått möjlighet att tillbringa några dagar i Döderhults församling i Sverige, delta i dess gudstjänster och predika i en söndags-högmässa. Jag upplevde i församlingen en av helig närvaro vibrerande menighet, uppbyggd under flera år genom trofast pastoralt arbete, en församling som genom sin existens vittnade om en tydlig och enkel tanke, nämligen att kyrkan är en gemenskap kallad ut ur världen för att dyrka Gud Fadern genom Sonen och Hans Ande; och inställd i nyskapelsen av världen, för att den ska ställas rätt i sitt förhållande till Gud. Frank Senn har varit professor vid Lutheran Rev. dr Frank C Senn längst till höger vid besök i Döderhults kyrka i början av 1990-talet. Längst till vänster Domprosten Len Black, Inverness. T.v. och t.h. om prosten Leif diakonerna Nilsson och Swahnberg. School of Theology i Chigago och är nyligen pensionerad från tjänsten som kyrkoherde i Immaunel Lutheran Church i Evanston, beläget inom Stor-Chicago-området (en församling grundad av imigranter från Sverige), där han alltjämt biträder med förkunnelse och gudstjänstledning. Frank C. Sens Magnum Opus Hans jättearbete om den kristna gudstjänstens historia. Tack, Hans Börjesson! Döderhults församling vill tacka Hans Börjesson, som nu gått i pension, efter 24 år som kyrkvaktmästare i vår församling. Hans har haft sin huvudsakliga syssla på kyrkogården i Påskallavik och i Påskallaviks kyrka, vid gudstjänster och förrättningar. De senaste två åren har Hans dock arbetat deltid hos oss, men nu har han bestämt sig för att dra sig tillbaka till en ny tillvaro som pensionär på heltid. Vi tackar Hasse för hans glada och trevliga sätt, som har bidragit till många trevliga stunder. Hasses hjälpvillighet och yrkesskicklighet är omvittnade av många, som träffat honom i hans yrkesroll. Nu önskar vi honom all lycka som pensionär och ser fram mot att fortsätta att träffa honom i hans roll som korist i Döderhults kyrkokör! Döderhults församling gm Anders Byström Kyrkoherde 6
Kyrkans juniorer i Påskallavik: Kul att få veta mer om Gud men ibland tar osten slut och det är inte kul Helena Karlsson och juniorer i Påskallavik. av oktober. Ett femtontal 10-13- åringar var samlade kring sina ledare och deltog entusiastiskt i samtalet med Församlingsbladet. Församlingsbladet undrade naturligtvis varför de samlas varje torsdag i kyrkans lokaler och behövde inte vänta på svar: Någon tyckte det var kul! Inte minst att sjunga (helst häftiga) låtar! Och Stina, som var särskilt ivrig att svara, sa att det är kul. Särskilt med de många lekarna. Och Lova höll ivrigt med! Och så kunde Julia berätta att ibland tar osten eller marmeladen till mackorna slut och det är absolut inte roligt! Och så frågar församlingsbladet givetvis vad 10-12-åringar tycker om bibelns berättelser, för sådana får de naturligtvis höra i Kyrkans Hus. Jodå tycker en av pojkarna. Och Stina kompletterar med att det känns bra att få veta vad de kristna tror på. Och så återkommer Ina Jansson avslutningsvis till det där att osten till mackorna ibland tar slut. Och när Församlingsbladet till sist ber att få veta hur en juniorkväll i Kyrkans Hus i Påskallavik går till, ropar alla i mun på varandra, men Församlingsbladet tycker sig kunna urskilja ungefär följande: Vi börjar med fika. Och sen är det samling med läsning ur nån bibelberättelse. Sen blir det nån lek och sen ofta nåt pyssel innan kvällen avslutas. Onekligen var det en aning kaotiskt, men Församlingsbladet tror att alltsammans uppfattades korrekt. Text & bilder: LN I vårt Påskallaviks-distrikt har verksamheten för barn och juniorer (10-12 år) som en jojo ömsom gått upp och ömsom gått ned, vissa terminer har många samlats, andra terminer har tillslutningen varit sämre. Denna termin har man startat upp med en stor grupp miniorer (6-9 år) och på torsdagseftermiddagarna samlas ganska många juniorer (10-13 år) i Kyrkans Hus. Ledare är Helena Karlsson och Milda Jonasson. Församlingsbladet kom på besök en torsdag i början 7 Sång och musik under ledning av Milda Jonasson hör till kvällarnas program.
Årets pilgrimsresa till Lourdes I slutet av augusti gick årets pilgrimsresa från Döderhult mot Lourdes i de franska Pyrenéerna. Ett femtiotal församlingsbor och andra bordade en tidig söndagsmorgon den moderna turistbussen och sedan bar det av. Reseledare var kyrkoherde Anders och prostparet Gunnel och Leif Norrgård, som gemensamt hade förberett resan. därför blev avsatt. Rykten gick om att han kanske funnit kartarernas 1) skatt eller kanske tempelriddarnas 2). Mest troligt är att han funnit gamla unika handskrifter i kyrkan och sålt dessa för dyra pengar till samlare eller bibliotek i Paris. Traryd Första uppehållet gjordes vid Traryds kyrka, där prosten Leif för många år sedan var komminister. Kyrkoherde Anders svarade för en morgonbön med anknytning till den innevarande söndagen och i församlingshemmet dracks medhavt morgonkaffe. Färden gick sedan vidare söderut genom Danmark och efter ett par timmars färjetur var man i Tyskland. Frankrike Påföljande dag gick resan vidare mot Frankrike. Uppehåll gjordes i staden Colmar, där gruppen också fick göra ett besök på ett familjeägt vineri, som i generationer tillhört samma släkt. Färden gick därefter vidare söderut och i Taizé, som lärt hela världens kristenhet att sjunga på ett nytt sätt, gjorde pilgrimerna ett uppehåll. Man fick se kyrkan och möta några av de många ungdomar som särskilt vid den här årstiden vistas i Taizé och handla i klostrets egen butik. Rennes le Chateau Nästa uppehåll gjordes i den lilla franska byn Rennes le Chateau. Här fick man höra den märkliga historien om församlingsprästen, som i slutet av 1800-talet för egna pengar lät renovera kyrkan och uppföra påkostade byggnader i byn, men inte avslöjade varifrån han fått sin förmögenhet och Lourdes Samma dags kväll nådde man fram till Lourdes, en stad av ungefär samma storlek som Oskarshamn. Årligen samlas här hundratusentals pilgrimer för fira gudstjänst, gå i procession och dricka ur den källa som ansetts undergörande. Alltsammans tog sin början år 1885 då flickan Bernadette Soubirous hävdade att hon mött Jungfrun Maria. Den svenska gruppen blandade sig med de tiotusentals pilgrimerna och man upplevde starkt hur den kristna kyrkan är en internationell rörelse. Ett av kapellen uppläts för svenska mässor i vilka prästerna Anders och Leif och teol lic Tord Irblad, tidigare rektor för Meto- Det ekumeniska klostret i Taizé. Klocktornet. Foto: AC Entrén till dem hemlighetsfulla Magdalenakyrkan i Renns le Chateau. Foto: AC 8
distkyrkans teologiska seminarium, tjänstgjorde. Till vår glädje deltog också flera pilgrimer från skilda håll i världen i våra svenska mässor. Katedralen i Chartres med de asymetriska tornen. Foto: AC Hemvägen På hemvägen gjordes bl a ett uppehåll i Chartres med besök i den märkliga katedralen med asymmetriska tornspiror och en märklig labyrint inlagd i golvet. Medeltidens människor anses ha vandrat i labyrinten och sökt finna meningen! Trötta men glada kom gruppen åter till hemtrakten. Rika på erfarenheter och många nya vänner. 1) Kartarerna var en religiös rörelse med kristna inslag som utsattes för förföljelse och utplånades vid slaget i Montsegur 1244, inte långt från Rennes le Chateau. Traditionen hävdar att deras stora skatt av ädla metaller gömdes strax före det avgörande slaget mot rörelsen. 2) Tempelriddar-Orden utplånades i början av 1300-talet och anses innan dess ha gömt Our Lady of Lourdes. Staty ovanför källan. Foto: Manuel González Olaechea y Franco Nya församlingsmusiker Två nya församlingsmusiker har förordnats i vår församling. Eftersom Milda Jonasson tagit över kyrkomusikertjänsten i Kristdala behövdes ersättare i både Bockara och Påskallavik. Anna Rosén kommer under hösten att svara för musiken i Bockara kyrka och Linda Tiri kommer tills vidare att vara kyrkomusiker i Påskallavik. Anna är kantor och musiklärare och undervisar på kantorslinjen på Oskarshamns folkhögskola. Hon har rötterna i vår församling och var en gång musikdirektör Gunilla Anderssons orgelelev. Hon har också under en period varit ledare för församlingens gospelkör. Linda Tiri är nu anställd som kyrkomusiker i Påskallavik. Linda har tidigare varit kyrkomusiker i Borensberg m fl församlingar i Linköpings stift. 9
K Y R K O K A L E Advent Kyndelsmäss 2015-2016 DÖDERHULT November 29 1 i Advent 11 Högmässa, AB. Kyrkokören, gloriakören, Brassensemble. December 6 2 i Advent 11 Högmässa i Gospelton, AB, Gospelkören. 8 Tisdag 14 Luciafirande på Ekersro. Luciakaffe. 13 3 i Advent 11 Högmässa, PPR/LN. 16 Luciagudstjänst, AB. Gloria,- Nimbus- & Katarinakören. 20 4 i Advent 11 Högmässa, LN. Kammarkören. 24 Julafton 11 Kring krubban, AB. Barn ur barnkörerna. 17 Julbön, BGN. Sång: Karin Skoog. 23 Julens midnattsmässa, PPR. Korister ur vuxenkörerna. 25 Juldagen 11 Högmässa, LN. 26 Annandag Jul 11 Högmässa, AB. 27 Söndag e Jul 11 Högmässa, AB/AD. 29 Tisdag 16 Jul-& nyårskonsert. Körer, solister, orkester. Ledning: Solweig Hjalmarsson- Berg. Slutord: AB. 19 Jul- & nyårskonsert. Körer, solister, orkester. Ledning: Solweig Hjalmarsson- Berg. Slutord: LN. 31 Nyårsafton 16 Nyårsbön, PPR. Januari 2016 1 Nyårsdagen 11 Högmässa, AD. 3 Söndag e Nyår 11 Högmässa, LN. 6 Trett d Jul 16 Musikhögmässa, LN. Kyrkokören. 10 1 e Trett d Jul 11 Högmässa, PPR. Kammarkören. 17 2 e Trett d Jul 11 Högmässa, PPR/AD. 24 3 e Trett d Jul 11 Högmässa i Gospelton. AB, Gospelkören. 31 Kyndelmäss 11Högmässa med alla åldrar, AB/PPR. Gloriakören. Utdelning av Barnens Bibel. KRISTDALA November 29 1 i Advent 11 Högmässa, PPR. Octava, kyrkokören. Trumpet: Hans Ersson. December 6 2 i Advent 18 Gudstjänst med alla åldrar. Lucia. AB. Kl 17 startar barngruppernas avslutning i förs hemmet. 13 3 i Advent 19 Lucia. Kröning av Kristdala Lucia, PPR. 20 4 i Advent 11 Musikgudstjänst, PPR. Vena & Kristdala Manskör. 24 Julafton 11 Levande julkrubba. PPR. 23 Julens midnattsmässa, AA. Kyrkokören. 27 Söndag e Jul 11 Musikgudstjänst, LN. Julens sånger & psalmer. Sångsolist: Lois Lindholm. 31 Nyårsafton 16 Nyårsbön, AA. Januari 2016 1 Nyårsdagen 18 Ekumenisk högmässa, AA m fl. 3 Söndag e Nyår 11 Högmässa, PPR. 6 Trett d Jul 18 Musikgudstjänst, AA. Kyrkokören. Sång: Karin Skoog. Instrumentalister: Åsa Gunnarsson (piano), Eric Bulmer (klarinett) Madeleine Åverling (Flöjt). 10 1 e Trett d Jul 11 Högmässa, LN. 17 2 e Trett d Jul 18 Högmässa, AD. 24 3 e Trett d Jul 11 Högmässa, AD. 31 Kyndelsmäss 11 Högmässa, LN. Flöjt: Sofie Kollin. BOCKARA November 29 1 i Advent 10 Gudstjänst, AD, kyrkokören. December 13 3 i Advent 18 Högmässa, AD. 20 4 i Advent 10 Gudstjänst, AD. Flöjt: Ottilia Pettersson. 24 Julafton 10 Kring krubban, LN. 23 Julens midnattsgudstjänst, AB, kyrkokören. 27 Söndag e Jul 10 Högmässa, PPR. 10
N D E R Januari 2016 1 Nyårsdagen 18 Högmässa, AD. 6 Trett d Jul 18 Musikgudstjänst, PPR, kyrkokören. 10 1 e Trett d Jul 10 Högmässa, AD. 17 2 e Trett d Jul 10 Gudstjänst, AB. 24 3 e Trett d Jul 18 Högmässa, AB. 31 Kyndelsmäss 10 Ekum högmässa, AD m fl PÅSKALLAVIK November 29 1 i Advent 16 Högmässa, PPR, kyrkokören. Trumpet: Hans Ersson. December 10 Torsdag 18 Lucia. PPR, bangrupperna. Glöggservering. 13 3 i Advent 16 Musikgudstjänst; Hela kyrkan sjunger, LN. Kyrkokören, PROkören, Flöjt: Cassandra Josephsson. 24 Julafton 11 Kring krubban. AD. Musik: Morgan & Mikael Lindefjord. 23 Midnattsgudstjänst, AD, kyrkokören. Trumpet: Hans Ersson. 27 Sönd e Jul 16 Högmässa, PPR. 31 Nårsafton 16 Nyårsbön, AD. Januari 2016 6 Trett d Jul 16 Musikgudstjänst, AD, kyrkokören, Trumpet: Hans Ersson, Linda & Wilma Tiri. 10 1 e Trett d Jul 16 Högmässa, PPR. Flöjt: Ottilia Petersson. 24 3 e Trett d Jul 16 Musikgudstjänst, AD. Döpta i vår församling Juli - Oktober2015 DÖDERHLULT Juli 18 Idun Lena Maud Ågren Ebbe Tage Curt Larsson Alice Jane Andersson Nelly Astrid Andersson 24 Emilia Märta Maria Corneteg Larsson 26 Walter Dag Urban Sandvall Augusti 2 Stina Svea Marianne Liljehammar 22 Naomi Joseph Nova Joseph Arvid Carl Magnus Ragnarsson Fredriksson 29 Noah Mats Hessleryd Ebbot Johan Svaleng September 5 Ellie Elsa Agnes Bogren 13 Lennox Milan Håkansson 26 Millie Amalia Boman Oktober 3 Willie Georg Pehkonen Svea Greta Skeppner 17 Alexander Akilles Jonatan Hult KRISTDALA Augusti 1 Märta Lisa Tyra Hällström 2 Nikolaj Aleksej Jarkins Eriksson AB = Kyrkoherde Anders Byström AD = Komminister Anders Duvlund PPR = Komminister Patrick Petersson Rydsten LN = Prosten Leif Norrgård AA = Kyrkoherde emeritus Arnold Arvidsson BGN = Diakon Bengt-Göran Nilsson Med reservation för ändringar. BOCKARA Augusti 8 Kirah Aurora Uddh Oktober 24 Eira Ellen Louise Front PÅSKALLAVIK Juli 25 Mika Lücke Augusti 15 Ludvig Marucs Kent Lundin 22 Stella Linda Brandt 29 Clara Maria Eleonora Svenzén September 5 Milli Elvy My Isberg Liebgott 26 Lilly Birgitta Thyhrén Oktober 24 Abbe Stefan Mattias Turesson 11 Bockara kyrkas dopfunt Foto: Leif Norrgård
De äldres dag i Påskallavik Förr firades i nästan alla svenska församlingar De äldres dag på höstkanten. Traditionen är inte gammal den tog i de flesta församlingar sin början i slutet av 1940-talet. En grupp pensionärer firade De Äldres Dag i Påskallavik. Gruppförsändelse till hushåll DÖDERHULTS FÖRSAMLING FÖRSAMLINGENS EXPEDITION Kyrkebyvägen 2, 572 50 Oskarshamn Tfn.tid vardag: 9-11, tisd 10-12, tel 105 79, fax 196 10 Kyrkoherden, tel 814 91 Men numera är det ganska få församlingar som håller traditionen levande. En sådan plats är Påskallavik. En av höstens söndagar var församlingens äldre boende i Påskallavik inbjudna till pensionärernas kyrksöndag. Prosten Leif ledde dagens gudstjänst och kunde efter mässan i kyrkan inbjuda en skara äldre församlingsbor till Kyrkans Hus. Efter samkväm berättade prosten om den småländska psalmförfattarinnan Advent! När detta församlingsblad når sina läsare firar vi snart Första söndagen i Advent och vi går in i ett nytt kyrkoår! De följande adventssöndagarna är egentligen en allvarlig tid i kyrkans år tänkta som en period för bättring, bot och besinning. Besinning över det faktum att det var våra synder han bar. Att världen ser ut som den gör det är vi alla på något sätt medskyldiga till. Låt oss tända de fyra adventsljusen och reflektera över våra misstag i vår relation till andra människor och hela skapelsen! Lina Sandell; flera av hennes psalmer har ju en historia och ett par av dessa lyftes nu fram av prosten. Kantor Linda Tiri berättade om sin egen väg till Påskallavik och ledde en musikgissningstävling i vilken de närvarande deltog livligt. En trevlig förmiddag för både de medverkande och enligt vad som sades framför allt för de deltagande pensionärerna! Foto: Lisbeth Karlsson PRÄSTER Kyrkoherde Anders Byström, tel 072-718 14 91 Komminister Anders Duvlund, tel 76 06 84 Komminister Håkan Englund, tel 76 06 83 (t.o.m. 30/9) Komminister Patric Petersson Rydsten, tel 070-254 69 91, (fr.o.m. 25/8) KAMERAL AVDELNING Kamrer Annelie Tingström, tel 76 06 80 BARN- OCH UNGDOMSVERKSAMHET OCH DIAKONI Döderhults församlingshem, tel 105 79, 76 06 86 Förs.pedagog Monia Ivarsson, tel 187 59 Förs.ass. Kerstin Jutterdal, tel 76 06 86 Förs.ass. Helena Karlsson, tel 76 06 82 KYRKOMUSIKER Döderhult: Körexpedition, tel 141 79 Organist Johannes Friberg, tel 072-513 17 00. Kantor Solweig Hjalmarsson-Berg, tel 76 06 81 Bockara: Kantor Anna Rosén, tel 070-509 67 77 Påskallavik: Linda Tiri, tel 070-288 72 71 Kristdala: Kantor Milda Jonasson, tel 187 52 VAKTMÄSTERI Döderhult Exp i församlingshemmet tisd-fred 9.30-10, tel 76 06 88, 76 06 85 Påskallavik Exp. tisd-fred 9.00-9.30, tel 918 98 Bockara Carla Nilsson, tel 521 61 Kristdala Bertil Josefsson, tel 701 65 FÖRSAMLINGSLOKALER Döderhult Anna-Lena Klackenberg, tel 187 57 Ekersro Diakonigård Kerstin Jutterdal, tel 76 06 86 Bockara Carla Nilsson, tel 521 61 Påskallavik (Kyrkans Hus) Jimmie Karlsson, tel 918 98, 913 64 Kristdala Bertil Josefsson, tel 705 24 HEMSIDA www.svenskakyrkan.se/doderhult/ www.minkyrka.se ANSVARIG UTGIVARE Eddy Elmersson Wåhlin Produktion AB, Oskarshamn 2015