EUROPEISKA KOMMISSIONEN GD Konkurrens Statligt stöd: Sammanhållning, FoU, innovation och verkställighet Verkställighet och procedurreform Bryssel den 13 juli 2012 Samrådsdokument MODERNISERING AV DET STATLIGA STÖDET: REFORM AV FÖRFARANDENA FÖR STATLIGT STÖD Med det här samrådet vill kommissionen få synpunkter från medlemsländerna och aktörerna om handläggningen av klagomål på statligt stöd och kommissionens metoder för informationsinsamling i samband med sina granskningar. I det initiativ för modernisering av det statliga stödet som presenterades den 8 maj 2012 föreslås nämligen en reform av dessa båda aspekter. Den 5 oktober 2012 är sista dag för att skicka in bidrag till samrådet till GD Konkurrens. 1. INLEDNING Den 8 maj 2012 antog kommissionen ett meddelande med titeln Modernisering av det statliga stödet i EU 1. Meddelandet utgör den officiella startpunkten för en omfattande reform av kontrollen av det statliga stödet. Reformen ska se till att politiken för statligt stöd bidrar till både Europa 2020-strategin 2 för tillväxt i EU och budgetkonsolideringen. Den har följande mål: Främja tillväxten på en starkare, dynamisk och konkurrenskraftig inre marknad. Inrikta insatserna på de ärenden som har störst inverkan på den inre marknaden. Skapa enhetliga regler och snabbare beslutsfattande. Den planerade översynen av rådets förordning (EG) nr 659/1999 av den 22 mars 1999 om tillämpningsföreskrifter för statsstödsärenden ( procedurförordningen ) är en av grundbultarna i moderniseringspaketet. Förfarandena för statligt stöd, som fastställs i artikel 108 i EUF-fördraget och mer detaljerat i procedurförordningen, bygger på tre huvudpelare: 1 2 Meddelande från kommissionen till Europaparlamentet, rådet, Europeiska ekonomiska och sociala kommittén samt Regionkommittén Modernisering av det statliga stödet i EU, 8.5.2012, COM(2012) 209 final. Kommissionens meddelande Europa 2020: En strategi för smart och hållbar tillväxt för alla, 3.3.2010, KOM(2010) 2020 slutlig.
Medlemsländerna måste förhandsanmäla planerade stödåtgärder, med undantag för de fall som anges i gruppundantagsförordningen. Det aktuella landet får inte genomföra åtgärden innan kommissionen har fattat sitt beslut. Efter en i huvudsak bilateral preliminär undersökning (medlemslandet och kommissionen), som i princip får ta högst två månader, får kommissionen antingen godkänna stödet eller inleda en formell granskning, som helst ska vara avslutad inom 18 månader. Därefter godkänns (godkännandet kan eventuellt vara villkorat) eller förbjuds stödet. Kommissionen måste också undersöka alla uppgifter, oberoende av källa, som gäller påstått olagligt (oanmält) stöd. Kommissionen ska göra en noggrann och objektiv granskning av alla klagomål den får och fatta sitt beslut utan onödiga dröjsmål. Om kommissionen anser att klagomålet inte är berättigat, så måste den klagande få en tillfredsställande förklaring till varför de sak- och rättsfrågor som den klagande tagit upp inte är tillräckliga för att visa att något statligt stöd föreligger. Slutligen ska kommissionen fortlöpande granska alla gällande stödsystem i medlemsländerna och kan föreslå lämpliga åtgärder till följd av utvecklingen på den inre marknaden. Översynen av procedurförordningen ska i första hand ge kommissionen möjlighet att fatta sina beslut snabbare, men också hjälpa kommissionen att inrikta sig på de ärenden som har störst inverkan på EU-nivå. Målet att främja tillväxten kan bara uppnås om kommissionen har befogenhet att göra prioriteringar. Enligt meddelandet om moderniseringen av det statliga stödet ska kommissionen inleda En modernisering av procedurförordningen när det gäller handläggningen av klagomål och verktygen för marknadsinformation för att kommissionen bättre ska kunna inrikta sina insatser på de fall som är mest relevanta ur inremarknadssynpunkt. Detta förutsätter att kommissionen måste kunna sätta prioriteringar för handläggningen av klagomål, vilket omfattar att ge högre prioritet åt påståenden om eventuellt stöd som har stor effekt på konkurrensen och handeln på den inre marknaden. Jämsides med detta bör kommissionen, för att effektivt kunna granska stödärenden med betydande inverkan, ges effektivare verktyg att skaffa sig nödvändig information från marknadsaktörer i god tid och därmed kunna fatta beslut inom en tidsram som är rimlig för företagen. En sådan modernisering av förfarandena skulle också ge kommissionen möjlighet att på eget initiativ inleda fler undersökningar av fall med en betydande snedvridning av konkurrensen som hämmar den inre marknaden. Den bör också möjliggöra en snabb kontroll av stödåtgärdernas marknadseffekter, vilket skulle möjliggöra snabbare beslut. Med det här samrådet vill vi i första hand få medlemsländernas och aktörernas synpunkter på två aspekter av statsstödsprocedurerna, nämligen hur handläggningen av klagomål kan förbättras och hur man ser till att kommissionen får fullständig och korrekt information.
2. Så deltar du i samrådet Vi uppmanar EU-länderna och andra berörda parter att svara på frågorna i formuläret. Man kan svara på alla officiella EU-språk 3. Vissa frågor riktar sig främst till myndigheterna, medan andra gäller både myndigheter och andra berörda parter (aktörer). Därför har vi sorterat frågorna efter huvudsaklig målgrupp. Om du inte berörs av en viss fråga, svara ej tillämpligt. I frågor där det talas om ditt medlemsland eller dina myndigheter kan internationella organisationer utan någon särskild nationell tillhörighet tolka detta som medlemsländer eller myndigheter i EU. Sista dag för att svara på samrådet är den 5 oktober 2012. Svaren ska skickas till Europeiska kommissionen, GD Konkurrens, registreringsenheten för statligt stöd, 1049 Bryssel, med referens HT 2664, helst med mejl till Stateaidgreffe@ec.europa.eu. Vi kommer att lägga ut svaren på vår webbplats: http://ec.europa.eu/competition/consultations/open.html Om du inte vill att din identitet eller delar av ditt svar ska offentliggöras, ange detta tydligt och skicka samtidigt med en icke-konfidentiell version. Om du inte anger vilka delar som ska vara konfidentiella kommer vi att förutsätta att ditt svar inte är konfidentiellt och att det kan offentliggöras i sin helhet. 3 Eftersom det kan ta tid att få svaren översatta från vissa språk, är en engelsk snabböversättning välkommen.
DIN PROFIL Särskilda regler för personuppgiftsskyddet: Vi kommer att publicera alla svar vi får in tillsammans med bidragslämnarens identitet på webben, om inte du inte motsätter dig detta för att det skulle skada dina legitima intressen. I så fall kan vi offentliggöra ditt bidrag anonymt. Reglerna om skydd av personuppgifter finns på webbplatsen Europa: http://ec.europa.eu/geninfo/legal_notices_sv.htm#personaldata 1. Har du några invändningar mot att din identitet offentliggörs? x 2. Gäller i ditt fall något av undantagen i artikel 4 i Europaparlamentets och rådets förordning 1049/2001 av den 30 maj 2001 om allmänhetens tillgång till Europaparlamentets, rådets och kommissionens handlingar 4? Om så är fallet, ska du tydligt markera vilka delar som inte får lämnas ut, motivera varför ditt svar eller din identitet kräver konfidentiell behandling och skicka med en icke-konfidentiell version av ditt svar för publicering på vår webbplats. Ange dina kontaktuppgifter nedan. Namn Organisation som företräds Huvudsaklig verksamhet Helena Linde Sveriges Kommuner och Landsting, SKL Medlemsorganisation för Sveriges kommuner, landsting och regioner Ort (land) E-postadress: Stockholm, Sverige Helena.Linde@skl.se Obs: Vi ber dig att besvara frågorna i angiven ordning, men du är naturligtvis inte tvungen att besvara alla frågor. Du får också gärna lämna kompletterande upplysningar som du anser vara relevanta och som inte tas upp i frågorna i formuläret. 4 EGT L 145, 31.5.2001, s. 43.
AVSNITT 1: HANDLÄGGNING AV KLAGOMÅL PÅ STATLIGT STÖD Klagomål är en mycket bra informationskälla som styr kommissionens undersökningar mot de ekonomiska sektorer där olagligt statligt stöd kringskär konkurrensen på EU-nivå. I dag måste kommissionen undersöka alla påstådda överträdelser av statsstödsreglerna oavsett källa, eftersom det inte finns några specifika formella krav för att få lämna in ett klagomål. För att avsluta en undersökning måste kommissionen fatta ett beslut som säger att åtgärden som klagomålet gäller 1) inte är något stöd eller 2) är ett tillåtet stöd eller 3) kräver en formell granskning eftersom det är tveksamt om det är ett lagligt stöd. Kommissionen får i genomsnitt drygt 300 klagomål varje år. Vi har rätt att ge klagomålen olika prioritet, t.ex. på grundval av den påstådda överträdelsens omfattning, stödmottagarens storlek, berörd ekonomisk sektor eller förekomsten av liknande klagomål. Med hänvisning till vår arbetsbörda och rätt att prioritera bland undersökningar kan vi senarelägga handläggningen av oprioriterade klagomål. De flesta klagomål anses inte vara prioriterade och handläggningstiden tenderar därför att bli allt längre. De första försöken att ta itu med de här problemen gjordes i 2009 års förenklingspaket, i synnerhet reglerna om bästa praxis, som införde ett förfarande i successiva etapper för handläggningen av klagomål. På basis av den prioritet ett klagomål får strävar vi efter att inom två månader från det att klagomålet inkommit skicka ett brev till den klagande och informera om vilken prioritet klagomålet har fått. Därefter är vårt mål att inom ett år avsluta prioriterade undersökningar med ett formellt beslut och skicka ett brev med en preliminär utvärdering av oprioriterade klagomål. För att uppnå målen för moderniseringen av det statliga stödet bör en reform på detta område se till att kommissionen bättre ska kunna inrikta sina insatser på de fall som är mest relevanta ur inremarknadssynpunkt. Detta förutsätter att kommissionen måste kunna sätta prioriteringar för handläggningen av klagomål, vilket omfattar att ge högre prioritet åt påståenden om eventuellt stöd som har stor effekt på konkurrensen och handeln på den inre marknaden. Som underlag för ett sådant förslag vill vi med den här enkäten samla in synpunkter från EUländerna och andra aktörer om handläggningen av klagomål och ta del av dina erfarenheter i egenskap av t.ex. beviljande myndighet, klagande eller stödmottagare i klagomålsärenden.
SEKTION 1.A. ALLMÄNNA FRÅGOR FAKTA Frågor till EU-länderna 1. Hur många gånger per år får ditt land informationsförfrågningar om klagomål? 2. Hur stora resurser och vilken tid lägger ni i genomsnitt ner på att besvara kommissionens informationsförfrågningar i ett klagomålsärende? Hur stor är resurs- och tidsåtgången om ni jämför med t.ex. anmälningar? Frågor till andra aktörer 3. Har du någon gång lämnat in ett klagomål på ett statligt stöd till kommissionen? x 4. Om ja, hur skickade du klagomålet eller klagomålen (med post, med mejl eller via webben)? 5. Har du lämnat in fler än ett klagomål till kommissionen? 6. Om ja, hur många klagomål har du skickat in de senaste fem åren? 7. Om du har lämnat in minst ett klagomål, kan du ange vilken typ av åtgärd det gällde, mottagarna, det påstådda stödbeloppet och den ekonomiska sektorn? 8. Vilka resurser och vilken tid krävdes för att du som klagande skulle besvara kommissionens förfrågningar för att klargöra ditt klagomål? 9. Har du besökt GD Konkurrens webbplats för klagomål på statligt stöd (http://ec.europa.eu/competition/forms/intro_sv.html)? Är den tillgängliga informationen användbar för att förstå syftet med handläggningen av klagomål för kontrollen av statligt stöd? 10. Som mottagare av ett påstått olagligt/oförenligt stöd, vilka resurser och vilken tid gick åt för att förse de nationella myndigheterna med nödvändig information så att de kunde besvara kommissionens förfrågningar om klagomålet? Från förbundet sida har vi vid ett antal tillfällen biträtt i insamlingen av uppgifter i ärenden som rör påstådda stöd i relationen mellan enskilda företag och en kommun, ett landstig eller en region. Det har då visat sig att det är både en tidsödande och svårhanterlig uppgift. När det handlar om påstådda stöd på den lokala nivån är det typiskt sett ofta fråga om att en kommun/landsting/region har behov av att fullgöra ett allmänt intresse på ett område där det finns någon form av marknadsmisslyckade. Alternativt kan det vara fråga om ett allmänt behov av att genomföra en mer komplexa affär där prisbilden inte låter sig fixeras på ett enkelt sätt. Att sammanställa och analysera vilken information som är nödvändig för att klarlägga att det inte är fråga om stöd är då en krävande uppgift som inte
uppenbart kan sägas stå i proportion till den marknadsnytta som ligger i att varje risk för att ett otillåtet offentligt stöd har undanröjts. 11. Har du vänt dig till andra instanser före eller parallellt med ett klagomål? Vilka instanser var det? Vilka resultat gav det? Vilket var i slutändan det effektivaste sättet? SEKTION 1.B. HANDLÄGGNINGSPOLICY FÖR KLAGOMÅL PÅ STATLIGT STÖD Frågor för alla 12. Anser du att ett klagomål till EU-kommissionen är ett lämpligt sätt att skydda företagsoch konsumentintressen? Det kan vara det men det förutsätter att de frågor som hanteras i den ordningen verkligen har den magnituden att det har betydelse för den inre marknadens funktionssätt. Men den stränga syn som idag synes råda kring vad som har betydelse för samhandeln och vad som påverkar konkurrensen kommer eventuella vinster av detta starka skydd för konkurrensintresset att ätas upp av kostnaderna för en alltför tungrodd byråkratisk process. Det finns också en betydande risk för att en dogmatisk klagomålshantering i medborgarnas ögon kommer att underminera förtroendet för EU:s förmåga att göra rätt saker för att värna den inre marknadens funktionssätt. I den meningen är det inte lämpligt att i kommissionen i form av klagomålsärenden hanterar sådana klagomål som till sin natur bara teoretiskt har betydelse för den inre marknaden. Samtidigt kan det i vissa situationer vara nödvändigt att låta det vara möjligt att på gemenskapsnivå kunna skydda företags- och konsumentintressen i någon form men rimligen bör detta begränsas till ärenden av mer principiellt intresse. Det skulle kunna ligga nära till hands att förespråka beloppsgränser i detta sammanhang men det är inte självklart en bra lösning. Beloppsgränser bygger in tröskeleffekter och är blinda för det principiellt betydelsefulla. 13. Om inte, beskriv de allvarligaste bristerna i handläggningen av klagomålen och beskriv vilka prövningsmekanismer som du anser vore lämpligare och varför. Handläggning av klagomålsärenden tar lång tid. Ärenden av mindre betydelse borde lämpligen kunna hanteras på den nationella nivån och det borde kunna finnas en möjlighet att sätta frågan i sitt nationella sammanhang. Bara om det är stöd där staten är direkt involverad och där det är fråga om principiellt viktiga ärenden som involverar den lokala nivån bör prövningsmekanismen ligga på europanivå. 14. Tycker du att dagens förfaranden för klagomålshandläggning gör att man upptäcker de stödåtgärder som har störst inverkan på konkurrensen och handeln på den inre marknaden? Motivera ditt svar.
Nej, i vart fall inte för svenskt vidkommande. De ärenden som rör Sverige i den mån det går att hitta dem är anhängigjorda av ett fåtal enskilda aktörer. Det urval som då gjorts synes inte ha präglats av behovet att värna den inre marknaden. Snarare verkar det vara fråga om att driva nationella frågor med europarätten som vapen. 15. Om inte, hur anser du att man bättre kan styra klagomålshandläggningen mot de åtgärder som har störst inverkan på konkurrensen och handeln på den inre marknaden? Genom att söka avgränsa prövningen av klagomålsärenden till det som är av mer principellt intresse för den inre marknaden. SEKTION 1.C. LÄMNA IN KLAGOMÅL PÅ STATLIGT STÖD Frågor till EU-länderna 16. Anser du att den icke-konfidentiella version av ett klagomål som kommissionen skickar till myndigheterna ger er möjlighet att bedöma det aktuella problemet? Om inte, vilken information saknas? Hur påverkade den uteblivna informationen er förmåga att besvara kommissionens informationsförfrågan på bästa sätt? Vänligen illustrera ditt svar med konkreta exempel. 17. Tycker du att det är enklare för dina myndigheter att kommentera ett klagomål om den klagande har använt klagomålsformuläret? 18. Hur tror du att kommissionen bäst kan prioritera de klagomål som verkligen gäller påstådda olagliga stöd? Frågor till andra aktörer 19. Har du stött på problem när du ville skicka in ett klagomål till kommissionen? Om ja, kan du beskriva de allvarligaste eller vanligaste problemen (t.ex. tillgång på bevis och insamling av viktig information)? 20. Har du använt klagomålsformuläret på GD Konkurrens webbplats (http://ec.europa.eu/competition/forms/intro_sv.html)? 21. Om ja, tycker du att klagomålsformulärets utformning gör det enklare att skicka in ett klagomål? Om inte, ange för följande aspekter vilka problem du hade: a. Klagomålsformuläret i sig: b. Klagomålformulärets tillgänglighet på kommissionens webbplats: c. Klagomålsformulärets komplexitet:
d. Klagomålsformulärets längd: e. Möjligheten att bifoga ytterligare uppgifter till formuläret: f. Konfidentialitet för klagandenas identitet: g. Konfidentialiteten för den information som skickas till kommissionen: h. Bekräftelse på att kommissionen har tagit emot klagomålet: i. Kommissionens svar: SEKTION 1.D. FÖRFARANDEN FÖR KLAGOMÅLSHANDLÄGGNING Frågor till alla som svarar på enkäten 22. Anser du att kommissionen har hållit dig tillräckligt informerad om de olika stegen i handläggningen av ett klagomål? Om inte, kan du beskriva de allvarligaste eller vanligaste problemen? Nej, det är svårt att hitta vilka klagomål som är anhängiggjorda. Den som är beredd att klaga och driva en fråga bör rimligen också tåla att stå för att anmälan gjorts. Även om det kan finnas bevekelsegrunder för att en anmälan kan göras anonymt borde under alla förhållanden handläggningsprocessen kunna tåla offentlighetens ljus. Också för andra aktörer på marknaden kan det vara av intresse att kunna hålla sig informerad om vilka överväganden som görs i ett enskilt ärende. 23. Kontaktade du kommissionen för att få hjälp med att besvara kommissionens informationsförfrågan? Fick du svar på dina sakfrågor så att du kunde sammanställa dina svar? 24. Anser du att kommissionen avslutade undersökningen av ditt klagomål i rimlig tid? Om inte, varför? 25. Var du nöjd med hur kommissionen informerade dig om resultatet av undersökningen av ditt klagomål? Om inte, varför? Vad kunde kommissionen har gjort bättre? Svara så konkret du kan. 26. Anser du att tillkännagivandet om nationella domstolars tillämpning av reglerna om statligt stöd från 2009 har ökat medvetenheten om statsstödsfrågor hos domstolarna i ditt land? Om inte, hur tycker du att samarbetet kan stärkas? Tycker du att en mer aktiv hållning från kommissionens sida i nationella tvistemål om statligt stöd kunde ha hjälpt de berörda domstolarna? SEKTION 1.E. DIVERSE
27. Har du några andra synpunkter på handläggningen av klagomål på statligt stöd som du anser inte har kommit fram i de föregående frågorna? En påstådd stödmottagare har en alltför svag ställning i hanteringen av ett klagomålsärende. Från rättssäkerhetssynpunkt är det orimligt att någon som träder i affärsförbindelse med det allmänna ska behöva tåla att inte genast ett ärende inleds betraktas som part i handläggningen. 28. Bifoga gärna kopior av rapporter eller studier som kan vara relevanta för utvärderingen av kommissionens handläggning av klagomål på statligt stöd. SEKTION 2: INFORMATIONSINSAMLING I SAMBAND MED GRANSKNINGAR AV STATLIGT STÖD På senare år har bedömningen av om ett stöd är tillåtet utvecklats betydligt, särskilt i omfattande ärenden. Kommissionen har finslipat sitt effektbaserade synsätt där man försöker balansera de positiva och negativa effekterna av de stödåtgärder som granskas. I det nuvarande granskningsförfarandet är medlemsländerna den huvudsakliga informationskällan. De måste svara på kommissionens förfrågningar, vilket kan leda till beställningar av marknadsstudier, informationsutbyte med stödmottagaren, insamling av marknadsinformation och sammanställning av kommentarer av den klagandes argument. Kommissionen är därför starkt beroende av information från medlemsländerna, vilket kan leda till förseningar när informationen är svåråtkomlig för myndigheterna. Informationsinsamlingen kan också vara arbetskrävande för myndigheterna. Kommissionen försökte lösa några av de här problemen i reglerna om bästa praxis 5. Det blev till exempel praxis att kommissionen i ett formellt granskningsförfarande får skicka en kopia av beslutet att inleda en formell granskning till de berörda parterna och uppmana dem att kommentera specifika aspekter av ärendet. För att uppnå målen för moderniseringen av det statliga stödet måste det gällande förfarandet förbättras, så att man kan effektivisera granskningen av ärenden med betydande inverkan. Därför föreslår vi i kommissionens meddelande av den 8 maj 2012 att vi ska utrustas med effektivare verktyg för att vi i god tid ska få all den information vi behöver direkt från marknadsaktörer, så att vi kan fatta beslut inom en tidsram som är rimlig för företagen. Som underlag för ett sådant förslag vill vi med den här enkäten få EU-ländernas och andra aktörers synpunkter på kommissionens möjligheter att samla in information för sina granskningar. Dessutom vill vi gärna veta vilka erfarenheter du (t.ex. i egenskap av beviljande myndighet, stödmottagare eller aktörer) har av informationsinsamling i samband med granskningar av stödåtgärder. 5 Punkt 34 i Reglerna om bästa praxis för kontroll av statligt stöd, EUT C 136, 16.6.2009. s. 13.
SEKTION 2.A. ALLMÄNNA FRÅGOR FAKTA Frågor till EU-länderna 29. Hur många informationsförfrågningar får ditt land i genomsnitt från kommissionen varje år? 30. Kan du utifrån dina erfarenheter beskriva de största problemen med att besvara förfrågningarna? Kan du ange vilken typ av information (t.ex. affärsplaner, marknadsandelar och prispolitik) som är svår att få tag på? 31. I hur många fall var det svårt att få svar eftersom den efterfrågade informationen gällde marknadsinformation som inte var offentlig? 32. Hur tekniska eller omfattade var kommissionens informationsförfrågningar, framför allt i ärenden som gällde statliga stödordningar? 33. Föredrog du att begära in uppgifterna direkt från företagen eller att beställa en studie? Om en studie beställdes, hade dina myndigheter tillräckligt med kunskap för att genomföra studien eller var ni tvungna att vända er till externa experter? Vad kostade det, både i reda pengar och i tids- och resursåtgång? Frågor till andra aktörer 34. Kände du till att kommissionen kan ge berörda parter möjlighet att kommentera beslutet att inleda en formell granskning av ett påstått otillåtet stöd? 35. Har du någon gång skickat kommentarer till kommissionen efter offentliggörandet i EU:s officiella tidning (EUT) av ett beslut att inleda en formell granskning? Om ja, ange a. hur du skickade dina kommentarer till kommissionen (brev eller mejl) b. vilken typ av information du skickade in (t.ex. ekonomiska dokument, affärsplaner och kommersiell information) c. hur mycket tid du la ner på att sammanställa dina kommentarer. 36. Har du någon gång haft informella kontakter med kommissionen under den preliminära delen av en granskning? Efter det att den formella granskningen har inletts? Vilken inverkan hade de kontakterna på granskningsförloppet?
SEKTION 2.B. POLICY FÖR INFORMATIONSINSAMLING Frågor till alla 37. I vad mån anser du att de verktyg för informationsinsamling som kommissionen förfogar över är tillräckliga för att upptäcka potentiellt otillåtet stöd med betydande inverkan på konkurrensen och handeln på den inre marknaden? Om du anser att verktygen är otillräckliga, kan du förklara varför? 38. Anser du att kommissionen har tillräckligt med information om hur de relevanta marknaderna och medlemsländernas system för att bevilja statligt stöd fungerar för att effektivt bekämpa olagligt statligt stöd i en viss sektor i alla medlemsländer och därmed garantera likabehandling? 39. Anser du att kommissionen bör ha andra verktyg för att i god tid få tag på nödvändig information från marknadsaktörer, så att kommissionen kan fatta beslut inom rimlig tid för företagen? Vilka verktyg vore lämpliga? SEKTION 2.C. UTFORMNING AV FÖRFARANDENA FÖR INFORMATIONSINSAMLING Frågor till EU-länderna 40. Tycker du att de uppmaningar att kommentera ett beslut att inleda en formell granskning som offentliggörs i EUT räcker för att få in relevant information från tredje part? Om inte, varför? 41. Anser du att den information som kommissionen får från tredje part efter inledningen av en formell granskning är relevant för utredningen? Är den fullständig? Är den trovärdig? Frågor till andra aktörer 42. Tycker du att de uppmaningar att kommentera beslutet om att inleda en formell granskning som offentliggörs i EUT räcker för att få in relevant information från tredje part? Om inte, varför? Nej 43. Tycker du att du har större möjligheter än myndigheterna i ditt land att förse kommissionen med den information som krävs för granskningar av statsstödsärenden? 44. Anser du som är stödmottagare att direkta kontakter med kommissionen skulle ha underlättat och påskyndat granskningen? Ja 45. Kan du tänka dig att frivilligt besvara kommissionens informationsförfrågningar om ett statligt stöd som beviljats en konkurrent?
SEKTION 2.D. DIVERSE 46. Har du ytterligare synpunkter på informationsinsamlingen i samband med granskningar av statligt stöd som du anser inte har framkommit i tidigare frågor? 47. Bifoga gärna kopior av rapporter eller studier som kan vara relevanta för utvärderingen av hur informationsinsamlingen i statsstödsärenden fungerar. 48. Får vi vid behov kontakta dig för att få förtydliganden om den information du har lämnat? JA TACK FÖR DIN MEDVERKAN!