Är energikvartershubbar en viktig del av framtidens hållbara städer?
- En fjärdedel av energin som används i Knivsta produceras lokalt -Försöksplats Knivsta
Frågor Hur skulle den/de tekniskt bästa energilösningen/rna se ut? Hur påverkas den av genomförandefaktorer som ekonomi, lagkrav, affärsmodeller, personliga preferenser Förutsättningar/ingångar Mindre lyckat närvärmeprojekt i villaområde Nya lagen om kommunala särkrav Potentiellt motsatsförhållande mellan energieffektivitet och storskaliga lösningar och solceller/solvärme på byggnader
Förförståelse/mål Förnybart energisystem Sol är bra, kan man få in både solceller och solvärme? Passivhus är bra det lönar sig i långa loppet Ökad elanvändning vintertid är inte bra Fjärrvärme är bra men går det att få till? Ambition Perspektivet vi ville ha var systemperspektiv och LCA Inte nöja oss med att producera el sommartid och köpa tillbaka vintertid
Delprojekt Uthållig kommun projekt, därav fyra studentarbeten Emma Lindblom, Christina Ljungqvist, Malin Åhgren, 2014. What power demand does a residential building have? - A study about electricity consumption of a residential building in Knivsta (UU) Erik Andersson, Daniel Ekspong, Caroline Gustafsson, Sara Hansson, Olof Ivarsson, Per Jäderberg, Åsa Thurin, Fredrik Wengberg, Marit Wiksell, 2014. Nydals energisystem: Undersökning av möjligheter till självförsörjning av el och värme i stadsdelen Nydal i Knivsta (SLU/UU) Carolin Hagelberg, Carl Sandström Libb, Evelina Störe, Viktor Andréen, 2015. Hållbara energisystemlösningar En fallstudie för Nydal (LiU) Welling, Sebastian, 2015. Energy transition in Knivsta: nothing but hot air? : a pilot study of energy system solutions and organizational forms of ownership in Nydal. (SLU/UU) Färgfabriken 2 workshops Tillväxtverket, ERUF ÖMS - Plusenergibyggnader som logistiknod i det koldioxidsnåla lokalsamhället
El och värmebehov för Nydal (Passivhus) El Värme Erik Andersson, Daniel Ekspong, Caroline Gustafsson, Sara Hansson, Olof Ivarsson, Per Jäderberg, Åsa Thurin, Fredrik Wengberg, Marit Wiksell, 2014. Nydals energisystem: Undersökning av möjligheter till självförsörjning av el och värme i stadsdelen Nydal i Knivsta
El och värmebehov för Nydal (Passivhus) El Värme Erik Andersson, Daniel Ekspong, Caroline Gustafsson, Sara Hansson, Olof Ivarsson, Per Jäderberg, Åsa Thurin, Fredrik Wengberg, Marit Wiksell, 2014. Nydals energisystem: Undersökning av möjligheter till självförsörjning av el och värme i stadsdelen Nydal i Knivsta
El och värmebehov för Nydal (Passivhus) El Värme Erik Andersson, Daniel Ekspong, Caroline Gustafsson, Sara Hansson, Olof Ivarsson, Per Jäderberg, Åsa Thurin, Fredrik Wengberg, Marit Wiksell, 2014. Nydals energisystem: Undersökning av möjligheter till självförsörjning av el och värme i stadsdelen Nydal i Knivsta
El och värmebehov för Nydal (Passivhus) El Värme Erik Andersson, Daniel Ekspong, Caroline Gustafsson, Sara Hansson, Olof Ivarsson, Per Jäderberg, Åsa Thurin, Fredrik Wengberg, Marit Wiksell, 2014. Nydals energisystem: Undersökning av möjligheter till självförsörjning av el och värme i stadsdelen Nydal i Knivsta
Bild ur filmen som del av slutrapporten för projektet: http://trahus.se/film
Carolin Hagelberg, Carl Sandström Libb, Evelina Störe, Viktor Andréen, 2015. Hållbara energisystemlösningar En fallstudie för Nydal (LiU)
Förenklade slutsatser Passivhus var bäst om man tog hänsyn till den lite väl höga extrakostnaden i modellen Fjärrvärme bäst värmeproduktion Näst bäst var decentraliserat system men sk mikrokraftvärme
Utblick Tyskland Lyssna bland andra till Astrid Mayer, författare och tysk hållbarhetsexpert samt ansvarig för Freiburg Future Lab.
Färgfabriken har sedan starten 1995 fungerat som en plattform för samtida kulturella uttryck med tonvikt på konst, arkitektur och stadsplanering. I flera av våra projekt och utställningar, både i Sverige och utomlands, har vi utvecklat metoder med målet att undersöka och försöka förstå komplexiteten i vår föränderliga värld. Färgfabriken drivs av en vilja att spegla den heterogena och mångkulturella värld vi lever i. Vi vill pröva gränserna för vad en konsthall är och skulle kunna utvecklas till.
System- och livscykelperspektiv Passivhus och träkonstruktioner som passivhus Förnybara byggmaterial DC-system i byggnader Byggnadsintegrerad småskalig förnybar energi med offgrid- och reglerkraftfunktion (systempositiv) Energieffektiva kretsloppsanpassade VA-lösningar Energieffektiva installationer, rätt energikvalitet till rätt sak Smart styr- och reglerteknik/ smarta-hem -funktioner
TrähusETT En självförsörjande byggnad som minimerar miljöpåverkan ur ett system- och livscykelperspketiv
Projekt Uthållig kommun modeller för stadsdelar att bli självförsörjande på förnybar energi Plusenergibyggnader som logistiknod i det koldioxidsnåla lokalsamhället 二 十 一 世 纪 新 前 线 21 st Century Frontiers इक क सव सद क स म ए Workshops på Färgfabriken + deltagare!
Kontaktuppgifter Martin Wetterstedt Knivsta kommun Tel. 018-347120 Martin.wetterstedt@knivsta.se Se även trahusett.se & trahusett.se/film
EXTRA MATERIAL
Utkast till ledord för hållbar energiproduktion och -användning i stadsdelar 2016-02-02 Martin Wetterstedt
Minimera exergianvändningen: Välj rätt energislag för rätt ändamål. Utnyttja så låggradig energi som möjligt för att lösa ditt behov. Exempel: passivhus, värmedrivna vitvaror, spillvärme för uppvärmning Använd solenergi för att täcka energibehovet i så stor utsträckning som möjligt, tex. genom solceller och solfångare, samt andra förnybara energislag* Maximera exergiproduktionen: Eftersträva att även producera el vid all energiomvandling, tex. vid förbränning av biobränslen med hjälp av stirlingmotor eller annan teknik för att omvandla värme till el. Bidra till att minska miljöbelastning från el i övriga samhället: Om möjligt, producera el då det är som mest brist i samhället och använd el då den används minst, tex. genom ny teknik med smarta hem -funktioner vilken flyttar bort elanvändning från "toppar" * Se andra källor för prioritering mellan olika förnybara energislag
Dra nytta av det faktum att: ju lägre energibehov en stadsdel har desto lättare och fördelaktigare blir det att förse den med lokal förnybar el och värme värme är relativt billigt att korttidslagra lokalt, el i dagsläget dyrt, men att... el är effektivt att transportera långa sträckor medan värme är ineffektivt 2016-02-02 Martin Wetterstedt
Kostnadsjämförelse skolor 2012-2015 Röd: Passivhus (int. Standarden), Blå: BBR, Gul: Miljöbyggnad guld, Grå: Miljöbyggnad silver
Problem Statement Europe s energy future requires us to master a substantial transformation towards sustainability. We are caught in national ways of thinking, yet need a common European vision to design our future energy system. Europeans across all sectors public policy, corporate, civil society and individual citizens need to work together towards a sustainable energy system in order to secure prosperous living conditions for themselves and future generations. Who we are Wuppertal Institute for Climate, Environment and Energy and the Centre for Social Investment of Heidelberg University are merging their expertise in the realms of systemic-ecological and socio-cultural innovation to create the System Innovation Lab.