FÖRSLAG 2005:111 1 (6) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2002:12 av Lena-Maj Anding m.fl. (mp) om en långsiktig strategi för utveckling av landstingets folkhälsoarbete Föredragande landstingsråd: Birgitta Sevefjord Ärendet Motionärerna föreslår en långsiktig strategi för utveckling av landstingets folkhälsoarbete. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att anse motionen besvarad. Motionens huvudkrav, att landstinget skall låta utarbeta en långsiktig strategi för en utveckling av landstingets folkhälsoarbete, är tillgodosett genom den folkhälsopolicy som antogs av landstingsfullmäktige i juni 2005. Arbetet har letts av en parlamentariskt sammansatt styrgrupp. Folkhälsopolicyn tar ett samlat grepp över alla landstingets verksamheter och genomförandet av policyn kräver en nära koppling till arbetet med en god miljö och en hållbar utveckling. Det åligger landstingets samtliga verksamheter och bolag att realisera folkhälsopolicyn. Bilagor 1 Motion 2 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande 2005-04-14
FÖRSLAG 2005:111 2 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 15 juni 2005. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 23 augusti 2005. M-ledamöterna antecknade följande särskilda uttalande: Eftersom det tagit tre år att handlägga motionen har landstingsmajoriteten valt att i sitt svar utgå från den mer aktuella folkhälsopolicyn som antogs av landstingsfullmäktige i juni 2005. Även vi utgår från den policyn, eftersom den har givits mandat att påverka SLL:s folkhälsoarbete. Folkhälsopolicyns första delmål Mål 1; Goda livsvillkor har underrubriken Ojämlikhet i hälsa ska minska. Ett utmärkande tema i förslaget till ny policy är att hälsan inte är jämlikt fördelad utan att vissa grupper har en bättre hälsa än andra. Ivern att minska denna ojämlikhet har tyvärr tenderat att göra målet att förbättra hälsan för alla till ett andrahandsmål. Genomgående misstolkas betydelsen av att många hälsoskillnader är klass- och inkomstberoende. Feltolkningen leder till slutsatsen att hälsoproblem bäst möts med ännu större offentligfinansierade satsningar, särskilt i utsatta områden. Underförstått blir budskapet att människor mår bäst av att även i fortsättningen i allt väsentligt vara beroende av landstingets och den övriga skattefinansierade sektorns insatser. Detta vore att konservera en förödande hög skattenivå som låser människor i utsatta miljöer och i ett beroende av offentlig sektor som ingalunda löser några hälsoproblem. Även idéerna om att en flexibel arbetsmarknad skulle rimma illa med en god hälsa markerar ett politiskt ställningstagande som vi inte delar. Däremot är det utanförskap som den rådande politiken i landstinget och riksdagen förorsakar allvarlig för hälsan. Problemet är inte en arbetsmarknad som är flexibel, utan en arbetsmarknad som inte förmår skapa nya jobb. Häri skulle landstinget kunna bidra, genom att främja sjukvårdens förnyelse som tjänsteföretag. Landstinget bör eftersträva att upphandla så mycket hälsooch sjukvård som möjligt. En sådan upphandling kräver enkla regler, varför vi inte kan ställa oss bakom att landstingets alla avtal och upphandlingar ska ha en klausul om hälsofrämjande miljö i länet. Förslaget till folkhälsopolicy behandlar folkhälsofrågorna i ett brett perspektiv. Det förmedlar mycket kunskap om hälsoförhållanden och hälsoproblem i länet samt lämnar många förslag som kan bidra till en bättre folkhälsa. Förslaget är dock i hög grad politiskt färgat. Trots en värdefull och bred genomgång av mål och strategier samt många goda förslag för att
FÖRSLAG 2005:111 3 förbättra folkhälsan, blir ett bestående intryck ändå att man försvarar och vill permanenta en viss sorts politik och ytterligare styra medborgarna i politiskt korrekt riktning. Ärendet och dess beredning Lena-Maj Anding m fl (mp) har i en motion (bilaga), väckt den 10 september 2002, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att ta fram långsiktiga hälsopolitiska mål, för antagande i landstingsfullmäktige, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att föreslå en samordnad organisation för hälsofrågorna, för fastställande i landstingsfullmäktige, att uppdra åt hälso- och sjukvårdsnämnden att redovisa resurs- och utbildningsbehov, både på kort och lång sikt, med anledning av motionens beslut. Utskottsbehandling Hälso- och sjukvårdsutskottet har den 17 maj 2005, enligt landstingsdirektörens förslag, föreslagit landstingsstyrelsen att avge yttrande enligt direktörens synpunkter i tjänsteutlåtandet. M-ledamöterna reserverade sig. Landstingsstyrelsen behandlade förslaget till ny folkhälsopolicy samma dag som hälso- och sjukvårdsutskottet behandlar denna motion. Policyn är tänkt att omfatta alla de områden motionärerna tar upp i sin motion. Vi hade flera invändningar mot den nya policyn. De invändningarna ägde aktualitet även vid utskottets sammanträde några timmar senare, varför vi alltjämt hänvisar till våra synpunkter i ärendet om ny folkhälsopolicy. Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 14 april 2005 bifogas (bilaga).
FÖRSLAG 2005:111 4 Bilagor Motionen Det är idag väl känt att samhällsutvecklingen i stort liksom livsvillkor och levnadsvanor har stor betydelse för hälsan. För att få kontroll över hälsooch kostnadsutvecklingen behöver vi bryta ett antal negativa trender. Det är väl känt att barn- och ungdomars psykiska ohälsa ökar och att läkemedelskostnaderna skenar. Detta och människors mat- och levnadsvanor, tobaksoch alkoholmissbruk leder till en allt större ohälsa, allvarliga sjukdomar och stora kostnader för landstinget. Allt fler upplever svåra stressymtom och andra överkänslighetsreaktioner. Människor långtidssjukskrivs med diagnosen utbrändhet och har svårt att komma tillbaka i arbete. Det är dags för politiska beslut för att säkra en mer positiv hälsoutveckling. Det behövs en långsiktig politisk strategi för att förändra rådande situation. Att folkhälsoarbetet får en fastare struktur och tydliga uppföljningsbara mål är av avgörande betydelse för landstingets möjligheter att i nära samverkan med kommuner och hälso- och sjukvårdsproducenter förbättra människors hälsa, minska läkemedelskostnaderna och sjukskrivningarna. Detta kräver samverkan mellan Samhällsmedicin och övrig folkhälsokompetens i länet. Alla goda krafter måste dra åt samma håll. Landstinget bedriver idag ett aktivt folkhälsoarbete på olika nivåer och med olika inriktning. De enheter som är engagerade gör ett mycket bra arbete men arbetar idag utan hälsopolitiska mål från landstingsfullmäktige att sträva mot och utan tydlig samordning. Detta måste ändras. Arbetet med behovsanalyser har utvecklats, men måste användas även för beställning av primär-preventivt folkhälsoarbete och hälsofrämjande insatser inom hälsooch sjukvården. I ett senare skede behöver även de ersättningssystem som finns anpassas efter landstingets hälsopolitiska mål. Den utredning av hur de ekonomiska systemen kan förbättras som pågår väger inte in denna aspekt. Landstingsfullmäktige föreslås med anledning av ovanstående besluta att ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att ta fram långsiktiga hälsopolitiska mål, för antagande i landstingsfullmäktige att ge hälso- och sjukvårdsnämnden i uppdrag att föreslå en samordnad organisation för hälsofrågorna, för fastställande i landstingsfullmäktige
FÖRSLAG 2005:111 5 att ge hälso- och sjukvårdsnämden i uppdrag att redovisa resurs- och utbildningsbehov, både på kort och lång sikt, med anledning av ovanstående beslut Stockholm, den 10 september 2002 Lena-Maj Anding Bengt Cedrenius Åke Askensten Elin Låby Sunhild Dietrich-Larsson Roland von Malmborg Håkan Apelkrona
FÖRSLAG 2005:111 6 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Förvaltningens synpunkter Motionärerna beskriver en bild som mycket väl stämmer överens med det hälsoläge som presenterades i Stockholms läns landstings folkhälsorapport 2003. Utan tvekan är såväl barn och ungdomars psykiska hälsa, levnadsvanor och långtidssjukskrivningar några av de största hoten mot en god hälsa för länets befolkning. Samtidigt tar de en allt större del av hälso- och sjukvårdens resurser i anspråk. Med anledning av detta har ett arbete inletts för att i enlighet med motionärernas vilja, ta ett helhetsgrepp på landstingets folkhälsoarbete. En folkhälsopolicy för Stockholms läns landsting har tagits fram vilken kommer att behandlas i Hälso- och sjukvårdsutskottet i april och i Landstingsfullmäktige i juni 2005. Arbetet har letts av en parlamentarisk styrgrupp. Folkhälsopolicyns syfte är att vara en folkhälsokompass för landstingets samlade folkhälsoarbete genom tydliga målområden och att utgöra ett underlag för samverkan med andra aktörer i länet. Ambitionen är att åstadkomma ett starkt och samlat folkhälsoarbete där alla aktörer drar åt samma håll. Det åligger landstingets samtliga verksamheter och bolag att realisera folkhälsopolicyn i handlingsplaner. För hälso- och sjukvårdens del betyder detta bland annat att behov finns av att belysa hur förebyggande och hälsofrämjande strategier alltmer kan integreras i det ordinarie arbetet.