Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014

M Hörby kommun 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 80 00 Fax: 0415-134 77 kommunen@horby.se www.horby.se Analys av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter 2014 Rapport 2015-01 Hörby kommun, 242 80 Hörby Besöksadress: Ringsjövägen 4 Tel: 0415-37 83 10 Fax: 0415-37 33 33 miljo@horby.se www.horby.se

Rapport 2015-01 2 (15) Innehållsförteckning 1. INLEDNING -------------------------------------------------------------------------------------------- 3 2. SYFTE, URVAL OCH AVGRÄNSNINGAR --------------------------------------------------------- 3 2.1 Syfte ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 2.2 Urval ---------------------------------------------------------------------------------------------------------- 3 3. FAKTA OM BEKÄMPNINGSMEDEL -------------------------------------------------------------- 4 3.2 Bekämpningsmedels användning -------------------------------------------------------------------- 4 3.3 Hälsorisker och miljörisker ---------------------------------------------------------------------------- 5 3.5 Bekämpningsmedels spridningsvägar -------------------------------------------------------------- 6 4. GENOMFÖRANDE OCH RESULTAT -------------------------------------------------------------- 7 4.2 Uppföljning från 2005 ----------------------------------------------------------------------------------- 7 4.3 Genomförda analyser ----------------------------------------------------------------------------------- 8 4.4 resultat ------------------------------------------------------------------------------------------------------ 9 4.5 Fakta om de bekämpningsmedel som påvisats i analyserna ------------------------------ 11 5. SLUTSATS ------------------------------------------------------------------------------------------- 12 6. REFERENSLISTA: ---------------------------------------------------------------------------------- 14

Rapport 2015-01 3 (15) 1. Inledning i Hörby har under hösten 2014 genomfört provtagning på enskilda dricksvattentäkter. Provtagningen genomfördes i ett miljömålsprojekt för uppfyllande av nationella miljömålet grundvatten av god kvalitet. Provtagningen har omfattat analys av vissa kemiska och fysikaliska parametrar och har gjorts på sammanlagt 16 fastigheter. Av dessa var det fem stycken som tagit liknande prov 2005. På landsbyggden har många enskild dricksvattentäkt. Hörby kommun erbjuder alla gravida eller familjer med barn under ett år, ett gratis prov på bakterier och vissa fysikaliska ämnen. Det är varje fastighetsägares ansvar att tillse att dricksvattnet är tjänligt 1. Att göra analyser på sitt dricksvatten kan vara kostsamt, speciellt analyser på bekämpningsmedel och därför är kunskapen om förekomst av bekämpningsmedel i enskilda dricksvattentäkter begränsad. Det nationella miljömålet grundvatten av god kvalitet innebär att grundvattnet ska ge en säker och hållbar dricksvattenförsörjning samt bidra till en god livsmiljö för växter och djur i sjöar och vattendrag. 2 Denna rapport har sammanställts av miljöinspektör Malin Holmkvist som även genomfört projektet. 2. Syfte, urval och avgra nsningar 2.1 Syfte Syftet med tillsynsprojektet var att: Öka kunskapen om kvalitén på grundvatten i Hörby kommun. 2.2 Urval Urvalet gjordes utifrån de fastigheter som hade otjänligt dricksvatten i projektet som genomfördes 2005 samt ny provtagning på de fastigheter som via miljökontoret gjort ett barnprov 2013. 2.3 Avgränsningar Projektet har avgränsats till en provtagning per fastighet. Inga uppföljande prover har tagits utan det har fastighetsägarna själv fått bekosta om sådant har velat göras. 1 Livsmedelsverkets Råd om enskild dricksvattensförsörjning, sid. 4 2 Miljömål, http://www.miljomal.se/sv/miljomalen/9-grundvatten-av-god-kvalitet/.(hämtad 2015-01-07)

Rapport 2015-01 4 (15) 3. Fakta om beka mpningsmedel 3.1 Vad är ett bekämpningsmedel Ett bekämpningsmedel är ett växtskyddsmedel eller en biocidprodukt. Miljöbalken definierar ett kemiskt bekämpningsmedel som en kemisk produkt som syftar till att förebygga eller motverka att djur, växter eller mikroorganismer, däribland virus, förorsakar skada eller olägenhet för människors hälsa eller skada på egendom. 3 Ett växtskyddsmedel används för att skydda växter eller växtprodukter inom jordbruk, skogsbruk och trädgårdsbruk. 4 En biocidprodukt används för att förebygga och motverka att djur, växter och mikroorganismer orsakar skada eller olägenhet på människors hälsa eller skada på egendom. Exempel på biocidprodukter är myggmedel och träskyddsmedel. 5 3.2 Bekämpningsmedels användning Den största användaren av bekämpningsmedel i Sverige är industrin, det som främst används där är biocidprodukter. Den stora användaren av växtskyddsmedel är jordbruket samt frukt och trädgårdsodlingarna. 2012 såldes 8 555 ton bekämpningsmedel i Sverige. 71 % användes inom industrin och 21 % inom jordbruk, frukt och trädgårdsodlingar. Användning av bekämpningsmedel inom de privata hushållen tenderar att minska. Av den totala försäljningen går ca 8 % till privata hushåll 6. Skåne är det län som använder mest växtskyddsmedel men Skåne är också det län där det finns mest jordbruksmark. I hela landet minskar odlingen av kemikalieintensiva grödor så som spannmål, potatis, sockerbetor och oljeväxter. I Skåne är däremot minskningen mindre än i övriga landet, vilket bidrar till att användningen av växtskyddsmedel i Skåne är mycket högre än i övriga landet. Under 2012 användes 490 ton växtskyddsmedel i Skåne, på andra plats kom Västra Götaland med 89 ton. Det användes 1,1 kg växtskyddsmedel per hektar jordbruksmark i Skåne, detta kan förklaras av att det odlas mer kemikalieintensiva grödor här. 7 För att bekämpningsmedel ska få användas krävs att det är godkänt av Kemikalieinspektionen. Alla bekämpningsmedel som blivit godkända får ett registreringsnummer. Via kemikalieinspektionens hemsida kan vem som helst, via registreringsnumret, få reda på om medlet fortfarande är godkänt och om det finns några användningsvillkor. Många bekämpningsmedel som har varit godkända är inte det längre. 8 3 SFS 1998:808. Miljöbalken, Stockholm, Miljödepartementet 4 Naturvårdsverket, Bekämpningsmedel i miljön, http://www.naturvardsverket.se/sa-marmiljon/manniska/miljogifter/organiska-miljogifter/bekampningsmedel, (hämtat 2014-12-09) 5 Ibid 6 Kemikalieinspektionen, SCB enheten för lantbruksstatistik, Rapport försålda kvantiteter av bekämpningsmedel 2012, Stockholm 7 Larsson Martin, Boström Gustaf, Gönczi Mikaela och Kreuger Jenny, CKB Rapport 2014:1, Kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet 1986-2914. Havs och vattenmyndigheten, Kompetenscentrum för Kemiska bekämpningsmedel. Sid.22-26 8 Kemikalieinspektionen, Bekämpningsmedel, http://www.kemi.se/start/bekampningsmedel/. (Hämtat 2014-12-09)

Rapport 2015-01 5 (15) Hur användningen av bekämpningsmedel får ske är reglerat i Förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425 o började gälla under 2014. 9 3.3 Hälsorisker och miljörisker De aktiva substanserna i ett bekämpningsmedel är utvecklade för att påverka biologiska system och på så vis skada den organism som ska bekämpas. De framställs så att de ska få en kontrollerad effekt mot vissa organismer. Men även andra organismer inklusive människan har biologiska system och därför är det oundvikligt att bekämpningsmedlen kan ge effekter även på människor. För alla ämnen som ingår i bekämpningsmedel beräknas ett acceptabelt dagligt intag för människor. Ett acceptabelt dagligt intag är den mängd som människan dagligen kan få i sig under en livstid utan att det ska ha någon skadlig effekt. 10 Att upptäcka effekter av bekämpningsmedelsrester i miljön kan vara svårt då det kan saknas ett tydligt samband mellan spridningen av bekämpningsmedel och effekterna i miljön. Förändringarna kan ske långsamt och ibland går effekterna först att mäta långt efter exponeringen. Ibland är det inte det aktiva ämnet som är farligt för miljön utan en nedbrytningsprodukt som bildas när modersubstansen bryts ner i miljön vilket också bidrar till att det är svårt att hitta orsakssambandet. 11 Vilken effekterna blir är också svårt att förutsäga då det i naturen finns många olika substanser och dessa tillsammans kan ge helt andra och större effekter än om de verkat ensamma. 12 När effekterna uppkommer långt efter exponering eller efter upprepad eller långvarig exponering kallas det för kroniska effekter. Exempel på sådana är cancer, minskad tillväxt, försämrat immunförsvar och lägre reproduktionsförmåga. Dessa kroniska effekter kan på sikt påverka ett helt ekosystem. 13 Effekterna kan också ske indirekt och behöver inte vara direkt giftiga för en organism men kan påverka dessa om bekämpningsmedlet påverkar de organismer som de lever i samspel med. 14 9 SFS 2014:425, Förordning om bekämpningsmedel, Stockholm, miljödepartementet 10 Livsmedelsverkete http://www.slv.se/sv/grupp1/risker-med-mat/kemiskaamnen/bekampningsmedel/bekampningsmedel1/.(hämtad 2015-01-07) 11 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-och-miljoeffekter/exempel-pamiljoeffekter-i-vattenekosystem/.(hämtad 2015-01-07) 12 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-och-miljoeffekter/blandning-avsubstanser-kan-ge-samverkande-effekter/. (Hämtad 2015-01-07) 13 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-och-miljoeffekter/kroniska-effektervisar-sig-langt-senare/(hämtad 2015-01-07) 14 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiska-

Rapport 2015-01 6 (15) 3.5 Bekämpningsmedels spridningsvägar När grödor ska bekämpas besprutas oftast ett helt markområde. Olika bekämpningsmedel kan stanna kvar i miljön kortare eller längre perioder. De som kan stanna kvar i miljön under en längre period kan också transporteras vidare långt från det bekämpade området. Dessa bekämpningsmedel kan återfinnas i vattendrag och grundvatten. Det är många faktorer som avgör om ett bekämpningsmedel kommer transporteras vidare. Det är odlings- och spridningsteknik som spelar roll men även naturliga förhållanden och processer. Ett bekämpningsmedel som bryts ner snabbt i naturen minskar risken för spridning i miljön. Nedbrytningen sker huvudsakligen via tre olika sätt. Vid fotokemisk nedbrytning är det solens UV- strålar som bryter den kemiska bindningen. Oftast blir det ingen fullständig nedbrytning utan det bildas istället en nedbrytningsprodukt. Kemisk nedbrytning sker i markvattnet och kan påverkas av markvattnets surhetsgrad. Biologisk nedbrytning som är den vanligaste innebär att svampar och bakterier med hjälp av enzymer bryter ned bekämpningsmedlet. 15 Mätningar som är gjorda har visat att 1-5%, av det som körs ut, kan spridas vidare via vindavdrift. Betydelsefullt här är den aktuella vindhastigheten vid spridningstillfället. En ökning med några sekundmetrar vid spridningstillfället kan dubbla mängden bekämpningsmedel som sprids vidare. Bekämpningsmedel kan även avdunsta från mark och gröda. Mätningar har visat att upp till tio % av det som sprids kan försvinna via avdunstning. Ett kraftigt regn som gör marken vattenmättad ökar risken för spridning till vattendrag. När vattnet rinner av åkern kan lösta substanser och substanser bundna till partiklar transporteras till vattendragen. Desto längre tid mellan bekämpningstillfället och regn minskar risken för spridning till vattendrag. 16 Det vatten som marken inte kan lagra transporteras neråt i markprofilen. Bekämpningsmedel som löst sig i markvätskan följer då med vattnet ner till grundvattnet. Störst risk för detta är i sandjordar och sprickiga lerjordar. 17 bekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-och-miljoeffekter/indirekta-effekterkan-vara-svara-att-spara/(hämtad 2015-01-07) 15 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel, http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/vaxtskyddsmedlens-spridningsvagar-imiljon/biologisk-nedbrytning-vanligast/. (Hämtat 2014-12-09) 16 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel, http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/vaxtskyddsmedlens-spridningsvagar-imiljon/borta-med-vinden/. (hämtat 2014-12-09) 17 Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel, http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/vaxtskyddsmedlens-spridningsvagar-imiljon/fran-aker-till-back-eller-grundvatten/. (Hämtat 2014-12-09)

Rapport 2015-01 7 (15) 4. Genomfo rande och resultat 4.1 Genomförande Ett brev skickades ut till de fastigheter som haft otjänligt vatten 2005 där en telefontid bokades för att genomföra en intervju. Intervjun handlade om det gjorts några åtgärder för att kunna använda vattnet och om det gjorts någon ny provtagning på vattnet. Ett brev skickades ut till de fastigheter som genomfört ett barnprov 2013. I brevet förklarades innebörden av projektet och de gavs möjligheten att anmäla sitt intresse för att medverka. 14 stycken fastighetsägare tillfrågades, 12 stycken ville medverka. En valde dock senare att inte genomföra provtagningen. Efteråt bokades provtagning hos de fastigheter som ville att miljökontoret skulle genomföra provtagningen. De fastigheter som själv genomförde provtagningen hämtade och lämnade sin provtagningsväska på kommunhuset. Alla fastigheter som deltagit har fått en kopia på analysresultatet. 4.2 Uppföljning från 2005 Sju fastigheter hade otjänligt vatten 2005. En fastighetsägare gick inte att få tag på, en fastighetsägare hade själv gjort en ny provtagning och valde därför att inte medverka. Provtagning gjordes därför på 2 fastigheter där det nu fanns filter och på 2 fastigheter där det gjorts nya dricksvattenbrunnar. En fastighet hade borrat en ny brunn men var inte nöjd med det vattnet och var därför intresserad av provtagning i den gamla brunnen som varit otjänlig 2005. Vi gjorde en provtagning i denna brunn för att se vad som hänt på 9 år. Totalt blev det uppföljande provtagning på 5 fastigheter.

Rapport 2015-01 8 (15) 4.3 Genomförda analyser Analyserna är genomförda av Alcontrol, som har avtal med. Alcontrols bedömning av proverna är utförda i enlighet med Livsmedelsverkets råd om enskild dricksvattenförsörjning Gränsvärdena, enligt Livsmedelsverkets föreskrift om dricksvatten (SLVFS 2001:30), för bekämpningsmedel är otjänligt vid 0,10µg/liter per bekämpningsmedel som påvisas eller 0,5µg/l för summan av alla halter av bekämpningsmedel som påvisas i provet. Tabell 1 Kemiska parametrar som analyserades. Benso(a)pyren Dibromklormetan Triklormetan (klorform) Bensen Trikloreten (trikloretylen) Atrazin Bentazon Cyanazin Desisopropylatrazin Dimetoat 2,4-diklorfenoxisyra Fenoxaprop Hexazinon Isoproturon Klorsulfuron MCPA Metamitron Metribuzin Simazin Thifensulfuronmetyl Aldrin Heptaklor Bromdiklormetan Tribrommetan (Bromform) 1,2-dikloretan Tetrakloreten(perkloretylen) AMPA BAM (2,6-diklorbensamid) Bitertanol Desetylatrazin 2,4-diklorprop Diuron Etofumesat Glyfosat Pendimethalin Kloridazon Kvinmerak Mecoprop Metazaklor Metsulfuronmetyl Terbutylazin 2,4,5-triklofenoxisyra Dieldrin Heptaklorepoxid I analysen ingick även fysikaliska parametrar som denna rapport inte kommer gå in djupare på. De parametrar som bidragit till att vattnet blivit otjänligt eller tjänligt med redovisas i tabellen under avsnittet resultat.

Rapport 2015-01 9 (15) 4.4 resultat Tabell 2 Resultatet av provtagningen Fastighet resultat Bekämpningsmedel över 0,1µg/l Köinge 3:26 Hemmeneköp 1:56 Pärup 9:1 Uppföljning Gummastorp 1:29 Uppföljning Råby 12:2 Nyåkra 1:65 Elestorp 3:3 Hemmeneköp 1:81 Uppföljning Orås 17:5 Östraby 2:45 Ny fastighet Sallerup 4:3 Uppföljning Västerstad 21:9 Nyåkra 1:56 Huggelseke 3:20 Brunnslöv 8:25 Uppföljning Orås 10:8 Otjänligt Otjänligt Tjänligt Tjänligt Atrazin, Bam och Terbutylazin. Samt var summan av alla påvisade bekämpningsmedel över 0,5µg/l Spår av bekämpningsmedel BAM BAM och Atrazin Atrazin, BAM, Bentazon och Desetylatrazin BAM, Atrazin och Desetylatrazin Annat som gjort vattnet otjänligt eller tjänligt med Nitrat, kalcium,kalium och hårdhet Nitrat och kemisk syreförbrukning COD-mn Ammonium, kalcium, kalium och hårdhet Koppar Nitrat, kalium nitrat Turbiditet, järn, mangan nitrat Otjänligt Atrazin nitrat Atrazin och Desetylatrazin Kalcium, kalium, hårdhet Nitrat, kalcium, hårdhet nitrat Fluorid, natrium Nitrat, kalium

Rapport 2015-01 10 (15) Diagram 1 visar hur många fastigheter som hade otjänligt, påvisad halt respektive ingen påvisad halt 10 9 8 7 6 5 4 3 2 1 0 Otjänligt påvisad halt ingen påvisad halt Resultatet visar att 2 fastigheter hade otjänligt vatten och 5 fastigheter hade påvisad halt av bekämpningsmedel. Av resultatet kan också utläsas att de fastigheter som hade otjänligt vatten var nya fastigheter i projektet. De som hade påvisad halt var 3 stycken som även var med 2005 samt 2 stycken nya fastigheter. Fastigheten Hemmeneköp 1:81 hade 2005 otjänligt vatten. Denna omgång prov tog vi på samma vatten för att se vad som hänt på 9 år. Resultatet visar att halterna av bekämpningsmedel sjunkit under riktvärdet för otjänligt. Med det är exakt samma bekämpningsmedel som gjorde vattnet otjänligt 2005 som det idag finns påvisad halt av. Två fastigheter med otjänligt vatten 2005 har idag installerat filter, en av dessa hade påvisad halt av bekämpningsmedlet som översteg riktvärdet 2005. Två fastigheter hade borrat nya brunnar och en av dessa hade påvisad halt av samma bekämpningsmedel som översteg riktvärdet 2005. Samma parametrar som påvisats i analyserna 2005 fanns även i de nya proverna. Förutom ett ämne, Isoproturon, som förekom i vattnet hos 3 fastigheter 2005 men inte alls hos de nya provtagningarna.

Rapport 2015-01 11 (15) 4.5 Fakta om de bekämpningsmedel som påvisats i analyserna Atrazin: Har varit ingående ämne i 13 stycken bekämpningsmedel som någon gång varit godkända för användning i Sverige. Det senaste förbjöds i september 1989. Det vanligaste bekämpningsmedlet var Totex strö som var ett totalbekämpningsmedel som vanligtvis användes på gårdsplaner och längs med vägkanter. Atrazin har inte varit så vanligt för användning inom jordbruket. Atrazin är ganska vanligt förekommande i grundvattnet. 18 BAM (2,6-diklorbensamid): BAM är en nedbrytningsprodukt av diklobenil (2,6- diklorbensonitril) som bland annat ingått i Totex strö. Diklobenil har ingått i 4 stycken bekämpningsmedel som varit godkända i Sverige. Det sista förbjöds 1990-12-31. 19 BAM är vanligt förekommande i grundvattnet. 20 Terbutylazin: Detta har varit ingående ämne i 8 bekämpningsmedel. Det sista blev förbjudet 2003-07-25. Bekämpningsmedlen har används bland annat mot ogräs i odlingar av ärter och åkerbönor, majs, stråsäd, energiskog, i skogsplanteringar, på gårdsplaner och grusgångar. 21 Bentazon: Bentazon finns i Basagarn Sg som fortfarande är godkänt för användning mot ogräs i odlingar av ärt, åkerbönor, slåtter- eller frövall, stråsäd med vallinsådd samt i majs. Dessutom fanns det i ett bekämpningsmedel till som är förbjudet sedan 1992-12-31. 22 Desetylatrazin: En nedbrytningsprodukt av Atrazin. 23 18 Larsson Martin, Boström Gustaf, Gönczi Mikaela och Kreuger Jenny, CKB Rapport 2014:1, Kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet 1986-2914. Havs och vattenmyndigheten, Kompetenscentrum för Kemiska bekämpningsmedel. Sid.10-11, 23, 34 19 Kemikalieinspektionen, Bekämpningsmedels registret, http://webapps.kemi.se/bkmregistret/kemi.spider.web.external/, Sökord 2,6-diklorbensamid. (hämtad2014-12- 09) 20 Larsson Martin, Boström Gustaf, Gönczi Mikaela och Kreuger Jenny, CKB Rapport 2014:1, Kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet 1986-2914. Havs och vattenmyndigheten, Kompetenscentrum för Kemiska bekämpningsmedel. Sid.10-11, 23, 34 21 Kemikalieinspektionen, bekämpningsmedelsregistret, http://webapps.kemi.se/bkmregistret/kemi.spider.web.external/, Sökord Terbutylazin. (hämtad2014-12-09) 22 Kemikalieinspektionen, Bekämpningsmedels registret, http://webapps.kemi.se/bkmregistret/kemi.spider.web.external/, Sökord Bentazon. (hämtad2014-12-09) 23 Larsson Martin, Boström Gustaf, Gönczi Mikaela och Kreuger Jenny, CKB Rapport 2014:1, Kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet 1986-2914. Havs och vattenmyndigheten, Kompetenscentrum för Kemiska bekämpningsmedel. Sid.10-11, 23, 34

Rapport 2015-01 12 (15) 5. Slutsats Samma bekämpningsmedel som hittades 2005 fanns även vid denna provtagning, vilket visar att dessa är väldigt beständiga i naturen. Antalet fastigheter med otjänligt vatten har minskat, sedan provtagningen 2005, detta kan bero på att antalet nya fastigheter där prov togs var lägre till antalet än 2005. Hav och vattenmyndigheten har gjort provtagningar på grundvattnet i Sverige under 1986-2014 och trenden för de bekämpningsmedel som påvisades i Hörby Kommun är minskande. Detta visade även det prov som togs på samma dricksvatten som 2005 utan någon åtgärd för att få bort bekämpningsmedlen gjorts. Att halterna minskat kan vara en effekt av att bekämpningsmedlen nu inte får användas. De fastigheter som installerat filter hade idag tjänligt dricksvatten avseende bekämpningsmedel men vissa hade påvisade halter som låg under gränsen för otjänligt dricksvatten. Installerade filter håller bara en viss tid och effekten av reningen minskar med tiden vilket kan göra att bekämpningsmedel kommer igenom. Där nya brunnar hade borrats fanns påvisade halter eller inga bekämpningsmedel alls. Om det beror på den nya brunnen eller att bekämpningsmedlet minskar med tiden är svårt att säga. Provtagningen visade även att enbart 2 fastigheter hade tjänligt vatten. Övriga hade otjänlig eller tjänligt med. Mycket av detta var på grund av nitrat. Höga halter nitrat är en indikation på påverkan från avlopp, gödsling och andra föroreningskällor. Vid riktvärde över 50µg bör inte vattnet ges till barn under ett år 24. Det är av väldigt stor vikt att fastighetsägarna provtar sitt dricksvatten då dessa parametrar kan förändras över tid. Ett bra vatten kan mycket väl bli otjänligt beroende på vad som händer i omgivningen. Livsmedelsverket rekommenderar provtagning av enskilda dricksvattentäckter vart 3:e år 25. De rester av bekämpningsmedel som hittades i proverna kommer från totalbekämpningsmedel som ofta användes på gårdsplaner och växtskyddsmedel som används i jordbruket. Dessa användes flitigt under tiden då de var godkända. Vanligast var Atrazin och BAM som kommer från totalbekämpningsmedel bland annat Totex strö. Detta har varit förbjudet att använda sedan 1989 26. Bekämpningsmedel som innehöll Atrazin och BAM hade inte sitt huvudsakliga användningsområde inom jordbruket utan användes mest på gårdsplaner och vid vägkanter 27. Det är därför som dessa är vanligt förekommande i enskilda dricksvattentäkter då bekämpning ofta gjordes i närheten av dricksvattenbrunnarna. Då var det ingen som kunde ana att det skulle finnas kvar i grundvattnet 25 år senare. Då kan vi fråga oss vad händer med det vi använder idag? Kommer detta att återfinnas i grundvattnet? Under 2014 började Förordning om bekämpningsmedel SFS 2014:425 att gälla som idag är den förordning som reglerar Sveriges användning av bekämpningsmedel. Men vi vet inte allt och provtagningar som görs runt om i 24 Livsmedelsverkets Råd om enskild dricksvattensförsörjning, sid. 11 25 Livsmedelsverkets Råd om enskild dricksvattensförsörjning, sid. 4 26 Kemikalieinspektionen, Bekämpningsmedels registret, http://webapps.kemi.se/bkmregistret/kemi.spider.web.external/, Sökord Totex strö. (hämtad2014-12-09) 27 Larsson Martin, Boström Gustaf, Gönczi Mikaela och Kreuger Jenny, CKB Rapport 2014:1, Kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet 1986-2914. Havs och vattenmyndigheten, Kompetenscentrum för Kemiska bekämpningsmedel. 34

Rapport 2015-01 13 (15) landet visar hela tiden att bekämpningsmedel finns kvar. Det är svårt att bli av med bekämpningsmedel i vattnet eftersom de tenderar att vara långlivade. Projektet har gett oss lite mer kunskap om hur grundvattnet i Hörby ser ut. Det är därför viktigt att värna om om vårt vatten och hela tiden arbeta förebyggande för att kunna uppnå det nationella miljömålet grundvatten av god kvalitet.

Rapport 2015-01 14 (15) 6. Referenslista: Kemikalieinspektionen, SCB enheten för lantbruksstatistik, Rapport försålda kvantiteter av bekämpningsmedel 2012, Stockholm Kemikalieinspektionen, Bekämpningsmedels registret, http://webapps.kemi.se/bkmregistret/kemi.spider.web.external/ Larsson Martin, Boström Gustaf, Gönczi Mikaela och Kreuger Jenny, CKB Rapport 2014:1, Kemiska bekämpningsmedel i grundvattnet 1986-2914. Havs och vattenmyndigheten, Kompetenscentrum för Kemiska bekämpningsmedel. Livsmedelsverkete http://www.slv.se/sv/grupp1/risker-med-mat/kemiskaamnen/bekampningsmedel/bekampningsmedel1/ Livsmedelsverkets Råd om enskild dricksvattensförsörjning Miljömål, http://www.miljomal.se/sv/miljomalen/9-grundvatten-av-god-kvalitet/ Naturvårdsverket, Bekämpningsmedel i miljön, http://www.naturvardsverket.se/sa-marmiljon/manniska/miljogifter/organiska-miljogifter/bekampningsmedel SFS 1998:808. Miljöbalken, Stockholm, Miljödepartementet Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel, http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/vaxtskyddsmedlensspridningsvagar-i-miljon/biologisk-nedbrytning-vanligast/ Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel, http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/vaxtskyddsmedlensspridningsvagar-i-miljon/borta-med-vinden/ Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel, http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/vaxtskyddsmedlensspridningsvagar-i-miljon/fran-aker-till-back-eller-grundvatten/ Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-ochmiljoeffekter/exempel-pa-miljoeffekter-i-vattenekosystem/. Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-ochmiljoeffekter/blandning-av-substanser-kan-ge-samverkande-effekter/.

Rapport 2015-01 15 (15) Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-ochmiljoeffekter/kroniska-effekter-visar-sig-langt-senare/ Sveriges Lantbruksuniversitet, Kompetenscentrum för kemiska bekämpningsmedel http://www.slu.se/sv/centrumbildningar-och-projekt/kompetenscentrum-for-kemiskabekampningsmedel/information-om-bekampningsmedel-i-miljon1/exponering-ochmiljoeffekter/indirekta-effekter-kan-vara-svara-att-spara/