UF 19 SM 1601 Universitet och högskolor Svensk och utländsk bakgrund för studenter och doktorander 2014/15 Swedish and foreign background among students and doctoral students in higher education 2014/15 I korta drag Andelen med utländsk bakgrund fortsätter att öka Läsåret 2014/15 hade 20 procent av högskolenybörjarna (inresande studenter oräknade) utländsk bakgrund. Ett år tidigare var motsvarande andel 19 procent och tio år tidigare var andelen 16 procent. Med utländsk bakgrund avses personer som är utrikes födda eller personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Totalt fanns det 13 100 högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15. Av de 13 100 var 5 600 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 7 500 var utrikes födda. Av de 7 500 utrikes födda hade 1 200 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 6 300 vid sju års ålder eller senare. När det gäller fördelningen mellan kvinnor och män var det ingen stor skillnad mellan högskolenybörjare med svensk och utländsk bakgrund. I båda grupperna var 58 59 procent av högskolenybörjarna kvinnor och 41 42 procent män. Däremot fanns det skillnader inom gruppen med utländsk bakgrund. Bland utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Det var samma fördelning som i gruppen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Bland de utrikes födda som invandrat vid sju års ålder eller senare vara andelen kvinnor 63 procent och andelen män 37 procent. Stor variation mellan olika utbildningar Bland yrkesexamensprogrammen med minst 60 högskolenybörjare totalt hade receptarieutbildningen högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 77 procent läsåret 2014/15. Näst högst andel hade apotekarutbildningen med 67 procent. Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15 fanns på högskoleingenjörsutbildningen följt av civilingenjörsutbildningen med 820 respektive 780 nybörjare. Helen Dryler Tfn, 08-563 087 78 fornamn.efternamn@uka.se Anna Gärdqvist, SCB, tfn 019-17 65 45 anna.gardqvist@scb.se Lisa Sundling, SCB. Tfn 019-17 67 22 lisa.sundling.@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Universitetskanslersämbetet, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5893 Serie Utbildning och forskning. Utkom den 24 maj 2016. URN:NBN:SE:SCB-2016-UF19SM1601_pdf Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Stefan Lundgren, SCB.
Universitetskanslersämbetet och SCB 2 UF 19 SM 1601 På Karolinska institutet har nästan hälften av högskolenybörjarna utländsk bakgrund Karolinska institutet hade den högsta andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15 med 46 procent. Därefter följde Södertörns högskola med 36 procent och Ersta Sköndal högskola med 34 procent. Dessa tre lärosäten har haft en hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund under ett flertal år. Stockholms universitet hade i särklass det största antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund med 2 000. Näst flest hade Göteborgs universitet med 1 100. Andelen 25-åringar med utländsk bakgrund som påbörjar högskolestudier ökar Vid 25 års ålder hade 44 procent av dem med svensk bakgrund i årskullen födda 1989 påbörjat en högskoleutbildning. Den andelen har varit förhållandevis stabil för 25-åringar med svensk bakgrund under de senaste tio åren. Motsvarande andel för 25-åringar födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar har under samma period successivt närmat sig och slutligen passerat andelen för dem med svensk bakgrund. I årskullen födda 1989 var denna andel 46 procent, att jämföra med 35 procent tio år tidigare. En liknande ökning har skett bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid sex års ålder eller tidigare, från 38 procent till 47 procent på tio år. Bland utrikes födda 25-åringar som invandrat vid sju års ålder eller senare har andelen som påbörjat en högskoleutbildning däremot varit ganska oförändrad. Andelen var 34 procent bland födda 1980 och 33 procent bland födda 1989. Många med bakgrund i Bosnien-Hercegovina väljer högskolestudier Bland de utrikes födda år 1989 med bakgrund i Bosnien-Hercegovina hade 57 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Näst högst andel som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Ryssland med 56 procent följt av Iran med 50 procent. Även personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och bakgrund i Iran väljer ofta att studera i högskolan. Av dem som föddes 1989 i denna grupp hade 67 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Var fjärde doktorandnybörjare har utländsk bakgrund Läsåret 2014/15 hade 25 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund var 460. Av dem var 390 utrikes födda och 70 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Fördelningen av kvinnor och män inom de olika grupperna varierade. Bland doktorandnybörjarna med svensk bakgrund var könsfördelningen jämn. I de övriga grupperna var andelen kvinnor högre än andelen män och störst var skillnaden bland doktorandnybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar där andelen kvinnor var 57 procent och andelen män 43. De flesta doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund hade sin bakgrund i Europa och Asien. Medicin och hälsovetenskap vanligt bland doktorandnybörjare med utländsk bakgrund Det största antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund fanns inom medicin och hälsovetenskap, cirka 200. Andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund inom medicin och hälsovetenskap var 27 procent.
Universitetskanslersämbetet och SCB 3 UF 19 SM 1601 Innehåll Statistiken med kommentarer 5 Utländsk bakgrund inledning 5 Studenter och doktorander i högskoleutbildning efter bakgrund 5 Utveckling läsåren 2005/06 till 2014/15 6 Högskolenybörjarnas ålder 9 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område 10 Högskolenybörjare efter studieinriktning 12 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund per lärosäte 13 Påbörjad svensk högskoleutbildning i årskullarna födda 1980 1989 15 Utbildning på forskarnivå 19 Utvecklingen läsåren 2005/06 till 2014/15 19 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område 21 Doktorandnybörjare per forskningsämnesområde 21 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund per högskola 22 Påbörjad doktorandutbildning i årskullarna födda 1975 1984 22 Tabeller 23 Teckenförklaring 23 1 A. Högskolenybörjare och doktorandnybörjare under 65 år läsåren 2005/06 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå och kön. Inklusive inresande studenter/utländska doktorander. 24 1 B. Studenter och doktorander under 65 år i högskoleutbildning läsåren 2005/06 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå och kön. Inklusive inresande studenter/utländska doktorander. 26 2 A. Andel av befolkningen 1 med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder efter svensk och utländsk bakgrund. Procent 28 2 B. Andel av befolkningen 1 med påbörjad svensk doktorandutbildning vid 30 års ålder efter svensk och utländsk bakgrund. Procent 29 3 A. Högskolenybörjare och doktorandnybörjare under 65 år läsåret 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå, ålder och kön. Inklusive inresande studenter/utländska doktorander. 30 3 B. Studenter och doktorander under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, studienivå, ålder och kön. Inklusive inresande studenter/utländska doktorander. 31 4 A. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter geografiskt område, födelseland och kön. Exklusive inresande studenter 32 4 B. Studenter med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter geografiskt område, födelseland och kön. Exklusive inresande studenter 35 5 A. Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter geografiskt område, födelseland och kön. Exklusive utländska doktorander 39
Universitetskanslersämbetet och SCB 4 UF 19 SM 1601 5 B. Doktorander med utländsk bakgrund under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter geografiskt område, födelseland och kön. Exklusive utländska doktorander 40 6. Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för årskullen född 1989 efter geografiskt område 42 7 A. Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, studier mot yrkesexamen/generell examen, område, program för yrkesexamen och kön. Exklusive inresande studenter 45 7 B. Studenter under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, studier mot yrkesexamen/generell examen, område, program för yrkesexamen och kön 51 8. Doktorandnybörjare under 65 år på forskarnivå läsåret 2014/15 fördelade efter utländsk bakgrund, forskningsämnesområde och kön. Exklusive utländska doktorander 58 9 A. Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Exklusive inresande studenter 59 9 B. Studenter under 65 år i högskolebildning läsåret 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Exklusive inresande studenter 63 10. Doktorandnybörjare under 65 år läsåret 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Exklusive utländska doktorander 67 11. Högskolenybörjare under 65 år i högskoleutbildning läsåret 2005/06 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Procent 70 12. Doktorandnybörjare under 65 år läsåren 2005/06 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund, universitet/högskola och kön. Procent 79 Fakta om statistiken 85 Detta omfattar statistiken 85 Invandring till Sverige 85 Utbildnings- och examensstruktur efter 1 juli 2007 86 Definitioner och förklaringar 86 Så görs statistiken 89 Statistikens tillförlitlighet 89 Bra att veta 91 In English 92 Summary 92 List of tables 94 List of terms 95
Universitetskanslersämbetet och SCB 5 UF 19 SM 1601 Statistiken med kommentarer Utländsk bakgrund inledning Syftet med detta statistiska meddelande (SM) är att ge en bild av hur många personer med svensk respektive utländsk bakgrund som påbörjar högskolestudier i Sverige. Svensk och utländsk bakgrund redovisas för studenter och högskolenybörjare på grundnivå och avancerad nivå samt för aktiva doktorander och doktorandnybörjare på forskarnivå. Grundnivån och den avancerade nivån kommer inte att redovisas var och en för sig. Med högskolenybörjare avses studenter som för första gången är registrerade i svensk högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå och med doktorandnybörjare avses studenter som för första gången är registrerade på forskarnivå. Både personer med svensk och utländsk bakgrund tillhör den svenska befolkningen. Inresande studenter och utländska doktorander ingår däremot inte i redovisningen av högskolenybörjare, studerande, doktorandnybörjare och (aktiva) doktorander eftersom de har kommit till Sverige i syfte att studera och därför inte bör jämföras med de som bor permanent i Sverige. I tabellerna 1A, 1B, 3A och 3B ingår dock samtliga studenter och doktorander och där går det att urskilja inresande studenter och utländska doktorander. Definitionen av svensk och utländsk bakgrund är inte entydig utan varierar i exempelvis olika utredningar och analyser. I denna publikation avses med svensk bakgrund personer som är födda i Sverige med minst en inrikes född förälder. Med utländsk bakgrund avses personer, folkbokförda i Sverige, som själva är utrikes födda samt personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Både personer med svensk och utländsk bakgrund är heterogena grupper. Situationen i Sverige för dem med utländsk bakgrund beror bland annat på vilket land de utvandrat från, hur gamla de var när de utvandrade samt hur länge de har vistats i Sverige. Av denna anledning urskiljs i redovisningen både personer som själva är utrikes födda och personer som är födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. I flera fall finns det en ytterligare indelning av dem som själva är födda utomlands vilken tar hänsyn till invandringsålder antingen mellan 0 och 6 år eller vid 7 års ålder eller äldre. För personer som är adopterade är det adoptivföräldrarna som avgör bakgrund och inte de biologiska föräldrarna. Adopterade med minst en inrikes född adoptivförälder räknas till gruppen svensk bakgrund och adopterade med två utrikes födda adoptivföräldrar till gruppen utländsk bakgrund. För mer information se Fakta om statistiken. Studenter och doktorander i högskoleutbildning efter bakgrund Studenter och doktorander i högskolan Svensk bakgrund Utländsk bakgrund Inresande studenter Okänd bakgrund Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Utrikes född Utbytesstudenter Freemoverstudenter Utländska doktorander
Universitetskanslersämbetet och SCB 6 UF 19 SM 1601 Utbildning på grundnivå och avancerad nivå Läsåret 2014/15 var det totala antalet högskolenybörjare yngre än 65 år 86 000. Förutom studerande med svensk och utländsk bakgrund ingår även inresande studenter samt studenter med okänd bakgrund i det totala antalet högskolenybörjare. De inresande studenterna har kommit till Sverige i syfte att studera och bör därför inte jämföras med de som bor permanent i Sverige. Om de inresande studenterna och studenterna med okänd bakgrund exkluderas från det totala antalet högskolenybörjare var antalet 64 200. I den fortsatta redovisningen ingår inte de inresande studenterna eller de med okänd bakgrund. För mer information om samtliga grupper, se tabell 1A, 1B, 3A och 3B. Läsåret 2014/15 fanns det 51 100 högskolenybörjare med svensk bakgrund och 13 100 med utländsk bakgrund (inresande studenter oräknade). Av de 13 100 med utländsk bakgrund var 5 600 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 7 500 var utrikes födda. De som är utrikes födda har kommit till Sverige vid olika åldrar och har vistats i landet olika länge. Av de 7 500 utrikes födda hade 1 200 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 6 300 vid sju års ålder eller senare. Utveckling läsåren 2005/06 till 2014/15 Under den senaste tioårsperioden ökade antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund från 10 100 till 13 100. Störst var dock antalet läsåret 2009/10 då det fanns 13 600 högskolenybörjare med utländsk bakgrund. Antalet i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar ökade under hela tioårsperioden. De utrikes födda ökade fram till läsåret 2009/10 men minskade därefter till ungefär samma antal som i början av perioden. Även antalet högskolenybörjare med svensk bakgrund var som störst läsåret 2009/10 med 66 600. Därefter skedde årliga minskningar till ett antal 2014/15 som var lägre än tio år tidigare. Högskolenybörjare 1 läsåren 2005/06 2014/15 efter svensk och utländsk bakgrund 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Totalt 64 200 61 500 64 800 68 800 80 300 75 200 70 400 68 700 66 200 64 200 Svensk bakgrund 54 100 50 900 53 300 56 500 66 700 61 900 57 500 55 700 53 300 51 100 Utländsk bakgrund 10 100 10 700 11 600 12 300 13 600 13 300 12 900 13 000 12 800 13 100 därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 2 800 3 100 3 500 3 800 4 600 4 800 4 900 5 300 5 500 5 600 Utrikes född 7 300 7 600 8 100 8 500 9 000 8 500 8 000 7 700 7 300 7 500 invandrat 6 år 1 600 1 800 2 100 2 300 2 400 2 200 1 800 1 300 1 200 1 200 invandrat 7 år 5 700 5 800 6 000 6 200 6 600 6 300 6 200 6 400 6 100 6 300 Kvinnor 37 600 36 900 39 100 40 700 46 600 43 500 40 600 40 100 38 400 37 400 Svensk bakgrund 31 500 30 300 31 800 33 200 38 500 35 500 33 000 32 200 30 700 29 600 Utländsk bakgrund 6 100 6 700 7 200 7 400 8 100 8 000 7 600 7 800 7 700 7 800 därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 1 600 1 800 2 100 2 200 2 700 2 700 2 700 3 000 3 200 3 200 Utrikes född 4 500 4 800 5 100 5 200 5 400 5 300 4 800 4 800 4 500 4 700 invandrat 6 år 900 1 100 1 200 1 300 1 300 1 200 900 800 600 600 invandrat 7 år 3 600 3 800 3 900 3 900 4 100 4 100 3 900 4 100 3 900 4 000 Män 26 600 24 600 25 800 28 100 33 700 31 600 29 800 28 600 27 700 26 800 Svensk bakgrund 22 600 20 600 21 400 23 300 28 200 26 300 24 500 23 500 22 600 21 500 Utländsk bakgrund 4 000 4 000 4 300 4 800 5 500 5 300 5 300 5 200 5 100 5 300 därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 1 200 1 300 1 400 1 600 2 000 2 100 2 200 2 300 2 300 2 400 Utrikes född 2 800 2 700 2 900 3 300 3 500 3 300 3 100 2 900 2 800 2 900 invandrat 6 år 700 700 900 1 000 1 100 1 000 800 600 600 500 invandrat 7 år 2 100 2 000 2 100 2 300 2 500 2 300 2 300 2 300 2 200 2 300 1 Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund.
Universitetskanslersämbetet och SCB 7 UF 19 SM 1601 Andelen kvinnor störst bland utrikes födda som invandrat efter 6 års ålder Alla år under tioårsperioden 2005/06 2014/15 var andelen kvinnor bland högskolenybörjarna större än andelen män i samtliga grupper. Andelen kvinnor bland de utrikes födda var hela tiden större än bland dem med svensk bakgrund och bland dem som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var de utrikes födda kvinnorna som invandrat vid sju års ålder eller senare som gav upphov till skillnaden. Läsåret 2014/15 var andelen kvinnor 63 procent och andelen män 37 procent bland utrikes födda som invandrat vid sju års ålder eller senare. Bland utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare var 56 procent kvinnor och 44 procent män. Det var samma fördelning som i gruppen födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. I gruppen med svensk bakgrund var andelen kvinnor 58 procent och andelen män 42 procent. Andelen kvinnor och män bland högskolenybörjare 1 med svensk och utländsk bakgrund läsåren 2005/06 2014/15. Procent 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Kvinnor 59 60 60 59 58 58 58 58 58 58 Svensk bakgrund 58 60 60 59 58 57 57 58 58 58 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 56 59 60 58 58 56 56 57 58 56 Utrikes född 62 64 64 62 61 62 61 63 62 62 invandrat 6 år 57 59 59 58 55 56 53 57 54 56 invandrat 7 år 63 65 65 63 62 64 63 64 64 63 Män 41 40 40 41 42 42 42 42 42 42 Svensk bakgrund 42 40 40 41 42 43 43 42 42 42 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 44 41 40 42 42 44 44 43 42 44 Utrikes född 38 36 36 38 39 38 39 37 38 38 invandrat 6 år 43 41 41 42 45 44 47 43 46 44 invandrat 7 år 37 35 35 37 38 36 37 36 36 37 1 Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund.
Universitetskanslersämbetet och SCB 8 UF 19 SM 1601 Andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund har ökat Mellan läsåren 2005/06 och 2014/15 ökade andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund från 16 till 20 procent. Den stora ökningen inträffade i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar, som ökade från 4 till 9 procent. Gruppen utrikes födda ökade från 11 procent till 12 procent under tioårsperioden. Bland kvinnorna ökade andelen med utländsk bakgrund från 16 till 21 procent under perioden. Bland männen ökade andelen från 15 till 20 procent. Se tabell 1A för mer information om högskolenybörjare. Andelen högskolenybörjare 1 med svensk respektive utländsk bakgrund läsåren 2005/06 2014/15. Procent Totalt 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Svensk bakgrund 84 83 82 82 83 82 82 81 81 80 Utländsk bakgrund 16 17 18 18 17 18 18 19 19 20 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 4 5 5 5 6 6 7 8 8 9 Kvinnor Utrikes född 11 12 12 12 11 11 11 11 11 12 invandrat 6 år 2 3 3 3 3 3 3 2 2 2 invandrat 7 år 9 9 9 9 8 8 9 9 9 10 Svensk bakgrund 84 82 81 82 83 82 81 80 80 79 Utländsk bakgrund 16 18 19 18 17 18 19 20 20 21 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 4 5 5 5 6 6 7 7 8 8 Män Utrikes född 12 13 13 13 12 12 12 12 12 12 invandrat 6 år 2 3 3 3 3 3 2 2 2 2 invandrat 7 år 10 10 10 10 9 9 10 10 10 11 Svensk bakgrund 85 84 83 83 84 83 82 82 82 80 Utländsk bakgrund 15 16 17 17 16 17 18 18 18 20 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 5 5 5 6 6 7 7 8 8 9 Utrikes född 10 11 11 12 11 10 10 10 10 11 invandrat 6 år 3 3 3 3 3 3 3 2 2 2 invandrat 7 år 8 8 8 8 7 7 8 8 8 9 1 Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. För information om antalet studenter 2005/06 2014/15 med svensk och utländsk bakgrund, se tabell 1B.
Universitetskanslersämbetet och SCB 9 UF 19 SM 1601 Högskolenybörjarnas ålder En majoritet av samtliga högskolenybörjare läsåret 2014/15 var yngre än 22 år. Högst andel som var yngre än 22 år fanns i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar med 80 procent. Bland utrikes födda var 34 procent yngre än 22 år. Det var emellertid stor skillnad mellan dem som invandrat före och dem som invandrat från och med 7 års ålder. Andelen som var yngre än 22 år bland dem som invandrat när de var 6 år eller yngre var 63 procent, vilket var i samma storleksordning som dem med svensk bakgrund. Bland dem som invandrat vid 7 års ålder eller senare var endast 29 procent yngre än 22 år. Det var en något högre andel män än kvinnor som var yngre än 22 år med undantag för gruppen utrikes födda som invandrat vid 6 års ålder eller tidigare. Se tabell 3A för mer information. Åldersfördelning för högskolenybörjare 1 efter svensk och utländsk bakgrund läsåret 2014/15. Procent Totalt 21 år 22 24 år 25 29 år 30 34 år 35 64 år Totalt % Totalt antal Svensk bakgrund 61 20 10 3 5 100 51 100 Utländsk bakgrund 54 12 12 9 13 100 13 100 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 80 10 5 2 3 100 5 600 Utrikes född 34 13 17 14 21 100 7 500 Kvinnor invandrat 6 år 63 16 14 4 3 100 1 200 invandrat 7 år 29 12 18 16 24 100 6 300 Svensk bakgrund 60 21 10 4 6 100 29 600 Utländsk bakgrund 51 11 12 10 15 100 7 800 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 80 10 5 2 3 100 3 200 Män Utrikes född 32 12 17 16 24 100 4 700 invandrat 6 år 64 17 13 3 3 100 600 invandrat 7 år 27 11 18 18 27 100 4 000 Svensk bakgrund 63 20 11 3 4 100 21 500 Utländsk bakgrund 57 13 12 8 10 100 5 300 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 80 11 5 2 2 100 2 400 Utrikes född 38 15 17 13 17 100 2 900 invandrat 6 år 62 15 15 5 3 100 500 invandrat 7 år 33 15 18 14 20 100 2 300 1 Exklusive inresande studenter och studenter med okänd bakgrund. För information om åldersfördelningen bland studenter 2014/15 med svensk och utländsk bakgrund, se tabell 3B.
Universitetskanslersämbetet och SCB 10 UF 19 SM 1601 Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område Studenterna med utländsk bakgrund har sitt ursprung i en mängd olika länder. Studenter som är utrikes födda redovisas under det egna födelselandet medan gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland. Om föräldrarna kommer från olika länder redovisas personen under båda länderna och nettoräknas till nivån världsdel. Se Fakta om statistiken för en mer utförlig beskrivning. Bland de utrikes födda nybörjarna läsåret 2014/15 hade de flesta, 42 procent, sin bakgrund i Asien. Därefter följde Europa med 40 procent. Jämfört med för tio år sedan har andelen utrikes födda nybörjare med bakgrund i Europa minskat och andelen med bakgrund i Asien öka. Läsåret 2005/06 var andelen utrikes födda med bakgrund i Europa 47 procent och andelen med bakgrund i Asien 34 procent. Nästan hälften av nybörjarna födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade sin bakgrund i Europa. Andelen med bakgrund i Asien var också stor med 42 procent. Även i denna grupp har andelen med bakgrund i Europa minskat och andelen med bakgrund i Asien ökat under den senaste tioårsperioden. Läsåret 2005/06 var andelen med bakgrund i Europa 71 procent och andelen med bakgrund i Asien 24 procent. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område läsåret 2014/15. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 1 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Europa 40 42 36 48 49 47 därav Norden utom Sverige 7 7 7 11 11 10 därav EU utom Norden 19 20 18 11 11 11 därav Europa utom EU och Norden 13 14 12 29 30 28 Afrika 9 8 12 12 13 12 Nordamerika 4 3 4 1 1 2 Sydamerika 4 4 4 5 5 6 Asien 42 42 43 42 41 43 Oceanien 1 1 1...... 1 Eftersom en persons föräldrar kan komma från olika geografiska områden överstiger summan av procentandelarna 100 procent.
Universitetskanslersämbetet och SCB 11 UF 19 SM 1601 Det land som i särklass flest utrikes födda högskolenybörjare hade sin bakgrund i läsåret 2014/15 var Irak med 1 300. Iran följde därefter med cirka 400 högskolenybörjare. Från dessa två länder kom flest utrikes födda högskolenybörjare också för tio år sedan. Läsåret 2005/06 hade 860 av de utrikes födda sin bakgrund i Iran och 640 i Irak. Däremot var det tredje största landet Bosnien- Hercegovina läsåret 2005/06 jämfört med Tyskland 2014/15. Antal utrikes födda högskolenybörjare efter land läsåret 2014/15 Irak Iran Tyskland Ryssland Kvinnor Män Polen Finland Afghanistan Bosnien-Hercegovina USA Somalia 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400 De enskilt vanligaste ursprungsländerna läsåret 2014/15 bland högskolenybörjarna som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var Bosnien- Hercegovina, Irak och Jugoslavien. Antalet kvinnor med ursprung i länderna i diagrammet nedan var större än antalet män förutom för Vietnam. Läsåret 2005/06 var de enskilt vanligast ursprungsländerna bland högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar Finland, Turkiet och Jugoslavien. Antal högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar efter land läsåret 2014/15 Bosnien-Hercegovina Irak Jugoslavien Kvinnor Män Turkiet Iran Finland Libanon Syrien Vietnam Polen För mer information, se tabell 4A. 0 200 400 600 800 1 000 1 200 1 400
Universitetskanslersämbetet och SCB 12 UF 19 SM 1601 Högskolenybörjare efter studieinriktning Fördelningen mellan svensk och utländsk bakgrund bland högskolenybörjare läsåret 2014/15 var i princip lika för studier mot generell examen och studier mot yrkesexamen. För studier mot generell examen var andelen med svensk bakgrund 80 procent och andelen med utländsk bakgrund var 20 procent. Motsvarande andelen för studier mot yrkesexamen var 79 respektive 21 procent. För mer information, se tabell 7A. Det område som hade högst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund vid studier mot generell examen var medicin och odontologi, med 37 procent. Därefter följde vård och omsorg med 30 procent. Lägst andel med utländsk bakgrund hade konstnärligt område med 15 procent. Redovisningen efter område är dock en grov indelning och det kan finnas variation inom områdena mellan program eller kurser. Hög andel med utländsk bakgrund på receptarieutbildningen Receptarieutbildningen hade den största andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund bland yrkesexamensprogrammen, 49 procent var utrikes födda och 28 procent var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Det var ytterligare tre program där minst hälften av högskolenybörjarna hade utländsk bakgrund. På apotekarutbildningen var 35 procent utrikes födda och 32 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. På utbildning till tandhygienist var 37 procent utrikes födda och 15 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. På tandläkarutbildningen var 22 procent utrikes födda och 30 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. På utbildningarna till röntgensjuksköterska och biomedicinsk analytiker hade strax under hälften utländsk bakgrund. Yrkesexamensprogram 1 med hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15. Program för yrkesexamen 1, 2 Antal med utländsk bakgrund Andel i % med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Receptarieexamen 160 130 30 77 75 84 Apotekarexamen 130 90 40 67 68 63 Tandhygienistexamen 80 60 20 53 47 83 Tandläkarexamen 100 50 50 52 46 61 Röntgensjuksköterskeexamen 70 60 20 48 48 50 Biomedicinsk analytikerexamen 180 140 40 48 48 49 Högskoleingenjörsexamen 820 180 640 26 24 27 Studie- och yrkesvägledarexamen 30 20 10 25 22 40 Ämneslärarexamen 480 270 210 24 26 22 Socionomexamen 290 230 60 21 19 30 1 Programmen är sorterade med det som hade störst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund först. Endast program med minst 60 högskolenybörjare redovisas. Antalsuppgifterna är avrundade till närmaste tiotal. 2 Program mot lärarexamen redovisas inte trots att andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund var stor (69 procent). Anledningen är att lärarexamen var ersatt med fyra andra examina och detta handlade om vidareutbildning, som ofta vände sig just till utrikes födda lärare. För information om områden och program för studenter med svensk och utländsk bakgrund läsåret 2014/15 se tabell 7B.
Universitetskanslersämbetet och SCB 13 UF 19 SM 1601 Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund på ingenjörsutbildningen På de tio största yrkesexamensprogrammen började mellan 700 (läkarprogrammet) och 5 000 (civilingenjörsprogrammet) nya studenter läsåret 2014/15. På civilingenjörsutbildningen, som alltså hade flest högskolenybörjare läsåret 2014/15, var 6 procent utrikes födda och 9 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Sett till antalet var det närmare 800 högskolenybörjare på civilingenjörsutbildningen som hade utländsk bakgrund. Av de tio programmen mot yrkesexamen med flest högskolenybörjare hade högskoleingenjörsutbildningen den största andelen med utländsk bakgrund, 13 procent utrikes födda och 13 procent födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund på högskoleingenjörsutbildningen var 800, vilket var samma antal som på civilingenjörsutbildningen men fler än på de övriga programmen. Andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund för några stora yrkesexamensprogram 1 läsåret 2014/15. Procent Program för yrkesexamen 1 Andel utrikes födda nybörjare Andel nybörjare födda i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Civilingenjörsexamen 6 6 6 9 8 10 Sjuksköterskeexamen 11 11 13 6 7 4 Högskoleingenjörsexamen 13 12 13 13 12 13 Förskollärarexamen 11 11 9 6 5 9 Grundlärarexamen 10 10 10 10 10 10 Ämneslärarexamen 13 15 10 11 11 12 Socionomexamen 10 9 16 11 11 14 Civilekonomexamen 3 3 4 7 6 7 Juristexamen 6 4 8 10 9 13 Läkarexamen 8 8 8 12 10 14 1 Programmen är sorterade med det som hade flest högskolenybörjare först. Högskolenybörjare med utländsk bakgrund per lärosäte Det fanns stora skillnader mellan lärosätena vad gäller andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund. Delvis kan skillnaderna sannolikt förklaras av olikheter i utbildningsutbud och befolkningens sammansättning i lärosätenas upptagningsområden. Karolinska institutet hade den högsta andelen högskolenybörjare med utländsk bakgrund, 46 procent. Därefter följde Södertörns högskola med 36 procent och Ersta Sköndal högskola med 34 procent. Dessa tre lärosäten har haft en hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund under ett flertal år. Lärosäten 1 som hade hög andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15. Procent Universitet/högskola Andel med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Karolinska institutet 46 46 45 Södertörns högskola 36 36 37 Ersta Sköndal högskola 34 34 35 Malmö högskola 30 31 29 Kungl. Tekniska högskolan 30 29 30 Stockholms universitet 28 29 26 Röda Korsets Högskola 26 28 13 Mälardalens högskola 26 25 28 Sophiahemmet högskola 25 24 43 Teologiska Högskolan, Stockholm 25 21 33 1 Lärosätena är sorterade med det som hade störst andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund först bland lärosäten med minst 60 högskolenybörjare.
Universitetskanslersämbetet och SCB 14 UF 19 SM 1601 Om de med utländsk bakgrund delas upp i grupperna utrikes född och född i Sverige med två utrikes födda föräldrar så hade Karolinska institutet i särklass högst andel utrikes födda högskolenybörjare med 29 procent. Närmast följde Ersta Sköndal högskola med 24 procent. Södertörns högskola hade den högsta andelen högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar med 20 procent följt av Karolinska institutet med 17 procent. Försvarshögskolan var det lärosäte med mer än 60 högskolenybörjare som hade lägst andel med utländsk bakgrund, 5 procent. Flest högskolenybörjare med utländsk bakgrund på Stockholms universitet Både andelen och antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund varierade mycket bland de tio största lärosätena läsåret 2014/15. Högst andel med utländsk bakgrund hade Malmö högskola och Kungl. Tekniska högskolan med 30 procent vardera. Vid Stockholms universitet, som hade flest högskolenybörjare totalt, hade 28 procent utländsk bakgrund. Det var 17 procent som var utrikes födda och 11 procent som var födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar. Den jämförelsevis höga andelen med utländsk bakgrund, tillsammans med det största antalet högskolenybörjare, gjorde att Stockholms universitet utmärkte sig när det gällde antalet högskolenybörjare med utländsk bakgrund. De 2 000 högskolenybörjarna med utländsk bakgrund vid Stockholms var nästan dubbelt så många som vid Göteborgs universitet, som hade det näst högsta antalet. Andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund vid lärosäten 1 med störst antal högskolenybörjare läsåret 2014/15. Procent Universitet/högskola Andel utrikes födda nybörjare Andel nybörjare födda i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Stockholms universitet 17 19 13 11 11 13 Lunds universitet 8 9 7 8 8 9 Uppsala universitet 11 12 9 8 8 8 Göteborgs universitet 14 14 13 9 9 9 Linköpings universitet 8 10 6 7 6 7 Linnéuniversitetet 10 9 11 6 6 7 Umeå universitet 9 9 8 4 4 4 Malmö högskola 18 20 16 12 11 13 Kungl. Tekniska högskolan 15 17 14 15 12 16 Karlstads universitet 9 10 8 6 5 7 1 Lärosätena är sorterade med det lärosäte som hade störst antal högskolenybörjare först. Högst andel utrikes födda högskolenybörjare bland de tio största lärosätena hade Malmö högskola med 18 procent. Därefter följde Stockholms universitet med 17 procent och Kungl. Tekniska högskolan med 15 procent. Högst andel högskolenybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade Kungl. Tekniska högskolan med 15 procent följt av Malmö högskola med 12 procent och Stockholms universitet med 11 procent. För mer information om högskolenybörjare med svensk och utländsk bakgrund per lärosäte, se tabell 9A. För information om universitet och högskolor för studenter med svensk och utländsk bakgrund per lärosäte läsåret 2014/15, se tabell 9B. Bland lärosätena med fler än 60 högskolenybörjare läsåret 2014/15 hade Karolinska institutet ökat sin andel högskolenybörjare med utländsk bakgrund mest under perioden 2005/06 2014/15, med 14 procentenheter. För mer information, se tabell 11.
Universitetskanslersämbetet och SCB 15 UF 19 SM 1601 Påbörjad svensk högskoleutbildning i årskullarna födda 1980 1989 I detta avsnitt redovisas uppgifter om hur stor andel av en årskull som påbörjat högskolestudier. Genom att jämföra befolkningsuppgifter med uppgifter om hur många som börjar studera fås ett mått på hur stor andel av en årskull som börjar läsa vid högskolan. Måttet avser i Sverige folkbokförda 25-åringar som påbörjat en svensk högskoleutbildning till och med höstterminen det år de fyller 25 år under förutsättning att de var bosatta i Sverige även vid 18 års ålder. Eftersom måttet avser hur stor andel som påbörjat högskolestudier till och med 25 års ålder dröjer det innan man får information om hur stor andelen är för en viss årskull. Generellt sett påbörjar de flesta högskolestudier i åldrarna 19 21 år. Den senaste årskullen som har uppnått 25 år och som presenteras i detta SM är födda 1989. Förutom den grupp som bedriver högskolestudier i Sverige finns en mindre grupp på ett par procent av 25-åringarna, folkbokförda i Sverige, som enbart bedrivit högskolestudier utomlands. De ingår inte i den här redovisningen. I årskullen födda 1989 hade 44 procent påbörjat en högskoleutbildning vid 25 års ålder. Av dem med svensk bakgrund hade 44 procent påbörjat högskolestudier. Motsvarande andel för gruppen med utländsk bakgrund var 42 procent. Det fanns dock skillnader inom gruppen utländsk bakgrund. I gruppen utrikes född hade 39 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. I gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var motsvarande andel 46 procent. För tredje året i rad var deras andel högre än bland dem med svensk bakgrund. Andel med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder 1 för årskullarna födda 1980 1989 efter bakgrund. Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 Totalt 10 Svensk bakgrund Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 5 Utrikes född 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 1 För att ingå i redovisningen ska personen ha varit bosatt i Sverige vid 18 års ålder. Födelseår I gruppen med svensk bakgrund har andelen som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder varierat mellan 44 och 46 procent för årskullarna födda 1980 1989. I gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar har denna andel ökat från 35 procent i årskullen född 1980 till 46 procent i årskullen född 1989. På tio år har gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar successivt närmat sig och slutligen passerat gruppen med svensk bakgrund. I gruppen utrikes födda har andelen 25-åringar som påbörjat högskolestudier ökat från 35 till 39 procent under de senaste tio åren. I årskullen födda 1989 var andelen kvinnor som påbörjat högskolestudier 51 procent, vilket kan jämföras med 37 procent av männen i samma årskull. Oavsett bakgrund hade en större andel kvinnor än män påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. För mer information, se tabell 2A.
Universitetskanslersämbetet och SCB 16 UF 19 SM 1601 Utrikes födda som invandrat i unga år påbörjar högskoleutbildning i större omfattning än inrikes födda I gruppen utrikes födda är vistelsetid i Sverige en viktig faktor för andelen som påbörjar högskoleutbildning i Sverige vid 25 års ålder. I årskullen födda 1989 hade 47 procent av de utrikes födda som invandrat vid sex års ålder eller tidigare påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Denna andel var något större än i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar, 46 procent och större än i gruppen med svensk bakgrund, 44 procent. Bland utrikes födda som invandrat vid sju års ålder eller senare hade 33 procent i årskullen födda 1989 påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder. Andelen som påbörjat högskolestudier i den här gruppen har minskat i de två senaste årskullarna. Andel av befolkningen med påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för utrikes födda i årskullarna födda 1980 1989. Fördelning efter invandringsålder. Procent 50 45 40 35 30 25 20 15 10 Utrikes född invandrat vid 6 års ålder eller tidigare Utrikes född invandrat vid 7-18 års ålder 5 0 1980 1981 1982 1983 1984 1985 1986 1987 1988 1989 Födelseår Vanligast att utrikes födda med bakgrund i Europa påbörjar högskolestudier Personer med ursprung i olika delar av världen skiljer sig åt i flera avseenden som kan ha betydelse för i vilken utsträckning de börjar studera. Faktorer som påverkar är t.ex. hur länge de har vistats i Sverige, föräldrarnas utbildningsnivå och benägenheten att studera i ursprungslandet. Nedan redovisas hur stor andel av årskullen födda 1989 som påbörjat högskolestudier till och med höstterminen 2014, det år de fyllde 25, efter geografiskt område. Redovisningen görs efter personens eller föräldrarnas födelseland. Uppgifterna avser personer med utländsk bakgrund som var bosatta i Sverige vid 18 års ålder. Personer som är utrikes födda redovisas under det egna födelselandet. Gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar redovisas under föräldrarnas födelseland. Måttet beräknas som den procentuella andelen av 25-åringar i högskoleutbildning med exempelvis fransk bakgrund av det totala antalet folkbokförda i Sverige i motsvarande ålder med fransk bakgrund. Landsuppgifterna aggregeras till geografiska områden (i huvudsak världsdelar). Av de utrikes födda i årskullen födda 1989 med bakgrund i Europa utom EU och Norden hade 44 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Det var en lika stor andel som för 25-åringarna med svensk bakgrund. Lägst andel som påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder hade utrikes födda med bakgrund i Afrika med 30 procent. Det var vanligare att kvinnor hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder än att män hade det, oberoende av geografiskt område.
Universitetskanslersämbetet och SCB 17 UF 19 SM 1601 Bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var andelen som påbörjat högskolestudier störst bland dem med bakgrund i Asien, 55 procent. Därefter följde EU utom Norden med 52 procent. Även i gruppen född i Sverige med två utrikes födda föräldrar var andelen kvinnor som påbörjat högskolestudier högre än andelen män för samtliga geografiska områden. Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder för årskullen födda 1989 efter geografiskt område. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Norden utom Sverige 36 42 31 38 45 30 EU utom Norden 42 50 36 52 57 47 Europa utom EU och Norden 44 52 37 41 50 33 Afrika 30 33 27 48 60 38 Nordamerika 40 44 37 46 53 39 Sydamerika 37 46 29 38 43 32 Asien 36 45 29 55 61 50 Oceanien 1............ 1 Oceanien omfattar t.ex. Australien och Nya Zeeland men redovisas inte p.g.a. få observationer. Utrikes födda med bakgrund i Bosnien-Hercegovina påbörjar högskolestudier i hög grad Nedan redovisas hur stor andel av befolkningen som påbörjat högskoleutbildning vid 25 års ålder bland utrikes födda 1989 för länder med mer än 200 utrikes födda personer i motsvarande ålder i befolkningen. Bland de utrikes födda med bakgrund i Bosnien-Hercegovina hade 57 procent påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder. Motsvarande andel för gruppen med svensk bakgrund var 44 procent. Näst högst andel hade utrikes födda med bakgrund i Ryssland med 56 procent följt av utrikes födda med iransk bakgrund med 50 procent. Två länder med en tämligen stor grupp 25-åringar folkbokförda i Sverige, men med en betydligt lägre andel som påbörjat högskolestudier, var Irak och Jugoslavien. Påbörjad svensk högskoleutbildning vid 25 års ålder bland utrikes födda i årskullen 1989 efter födelseland 1 Födelseland Antal i befolkningen Andel utrikes födda som påbörjat studier Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Irak 2 070 920 1 140 34 44 26 Jugoslavien 1 190 530 660 34 41 29 Bosnien-Hercegovina 1 080 560 520 57 67 47 Somalia 510 240 270 26 30 22 Iran 390 180 210 50 59 43 Afghanistan 320 140 180 33 42 26 Thailand 250 140 110 17 22 12 Libanon 230 110 120 39 46 33 Polen 230 100 130 31 42 22 Turkiet 230 120 110 34 48 19 Ryssland 230 110 120 56 61 53 1 Länderna i tablån är sorterade efter storlek på befolkningsgruppen med den största gruppen först.
Universitetskanslersämbetet och SCB 18 UF 19 SM 1601 Bland personer födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar var det vanligast att de med bakgrund i Iran hade påbörjat högskolestudier vid 25 års ålder, 67 procent, följt av Polen med 51 procent. Andelarna avser länder med mer än 200 personer med två utrikes födda föräldrar i motsvarande ålder i befolkningen. För mer information, se tabell 6.
Universitetskanslersämbetet och SCB 19 UF 19 SM 1601 Utbildning på forskarnivå Läsåret 2014/15 var det totala antalet doktorandnybörjare 3 000. Förutom studerande med svensk och utländsk bakgrund ingår även utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund i det totala antalet doktorandnybörjare. De utländska doktoranderna har kommit till Sverige i syfte att studera och därför bör de inte jämföras med dem som bor permanent i Sverige. Om de utländska doktoranderna och de med okänd bakgrund exkluderas var antalet doktorandnybörjare 1 800. I den fortsatta redovisningen ingår inte de utländska doktoranderna eller de med okänd bakgrund. Se vidare tabell 1A och 1B. Läsåret 2014/15 fanns det 460 doktorandnybörjare med utländsk bakgrund (utländska doktorander oräknade). Av de 460 var 70 födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar och 390 var utrikes födda. De som är utrikes födda har kommit till Sverige vid olika åldrar och har vistats i landet olika länge. Av de 390 utrikes födda hade 40 invandrat till Sverige vid sex års ålder eller tidigare och 340 vid sju års ålder eller senare. Utvecklingen läsåren 2005/06 till 2014/15 Under den senaste tioårsperioden har antalet doktorandnybörjare med utländsk bakgrund ökat från 330 läsåret 2005/06 till 460 läsåret 2014/15. Jämfört med föregående läsår har antalet ökat från 440 till 460. Det är framförallt de utrikes födda doktorandnybörjarna som har ökat. Antalet med svensk bakgrund har däremot minskat jämfört med föregående läsår. Doktorandnybörjare 1 efter svensk och utländsk bakgrund läsåren 2005/06 2014/15 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Totalt 2 170 2 220 2 060 2 450 2 360 2 330 2 370 1 950 1 980 1 800 Svensk bakgrund 1 840 1 870 1 730 2 050 1 910 1 910 1 880 1 510 1 540 1 340 Utländsk bakgrund 330 350 330 400 440 420 490 440 440 460 därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 60 60 60 80 80 70 70 60 80 70 Utrikes född 270 300 270 310 360 350 420 380 360 390 invandrat 6 år 30 40 30 40 50 50 50 30 30 40 invandrat 7 år 240 260 240 270 320 300 370 350 330 340 Kvinnor 1 120 1 160 1 060 1 310 1 260 1 200 1 220 1 020 1 030 920 Svensk bakgrund 970 970 890 1 090 1 010 990 960 790 800 680 Utländsk bakgrund 150 190 170 210 240 210 270 230 230 240 därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 20 30 30 40 40 40 40 30 40 40 Utrikes född 130 170 150 170 200 170 230 200 190 210 invandrat 6 år 10 20 20 20 20 30 30 10 20 20 invandrat 7 år 110 150 130 150 180 140 200 190 170 180 Män 1 060 1 070 1 000 1 140 1 100 1 140 1 150 930 950 880 Svensk bakgrund 880 900 840 960 900 930 930 720 730 670 Utländsk bakgrund 180 160 160 180 200 210 220 210 210 210 därav Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 40 30 40 40 40 30 30 30 40 30 Utrikes född 140 130 120 140 160 180 190 180 180 180 invandrat 6 år 20 20 10 20 30 20 20 20 10 20 invandrat 7 år 120 120 110 120 130 160 170 160 160 160 1 Exklusive utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund. För information om utländska doktorander se Statistiska meddelanden, UF 21.
Universitetskanslersämbetet och SCB 20 UF 19 SM 1601 Andelen utrikes födda doktorandnybörjare har ökat Mellan läsåren 2005/06 och 2014/15 ökade andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund från 15 till 25 procent. Det är gruppen utrikes födda som står för merparten av ökningen. Bland kvinnorna ökade andelen utrikes födda från 11 till 22 procent under perioden. Bland männen var ökningen något mindre, från 13 till 21 procent. Fördelningen av kvinnor och män inom de olika grupperna varierade. Bland doktorandnybörjarna med svensk bakgrund var könsfördelningen jämn dvs. 50 procent var kvinnor och 50 procent var män. I de övriga grupperna var andelen kvinnor högre än andelen män och störst var skillnaden bland doktorandnybörjare födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar där andelen kvinnor var 57 procent och andelen män 43. Se tabell 1A för mer information om doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund Se tabell 1B för information om doktorander med svensk och utländsk bakgrund Andelen doktorandnybörjare 1 med svensk och utländsk bakgrund läsåren 2005/06 2014/15. Procent Totalt 05/06 06/07 07/08 08/09 09/10 10/11 11/12 12/13 13/14 14/15 Svensk bakgrund 85 84 84 84 81 82 79 77 78 75 Utländsk bakgrund 15 16 16 16 19 18 21 23 22 25 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 3 3 3 3 3 3 3 3 4 4 Kvinnor Utrikes född 12 13 13 13 15 15 18 19 18 22 invandrat 6 år 1 2 1 2 2 2 2 1 2 2 invandrat 7 år 11 12 12 11 13 13 16 18 17 19 Svensk bakgrund 87 83 84 84 81 83 78 78 78 74 Utländsk bakgrund 13 17 16 16 19 17 22 22 22 26 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 2 2 2 3 3 3 3 3 4 4 Män Utrikes född 11 14 14 13 16 14 19 19 18 22 invandrat 6 år 1 2 2 2 2 2 2 1 2 2 invandrat 7 år 10 13 12 11 15 12 16 18 16 20 Svensk bakgrund 83 85 84 84 82 81 81 77 78 76 Utländsk bakgrund 17 15 16 16 18 19 19 23 22 24 Född i Sverige med två utrikes födda föräldrar 4 3 4 4 4 3 3 3 4 3 Utrikes född 13 12 12 12 15 16 17 20 19 21 invandrat 6 år 2 2 1 1 2 2 2 2 1 2 invandrat 7 år 12 11 11 11 12 14 15 18 17 18 1 Exklusive utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund. Åldersmässigt fanns det vissa skillnader mellan doktorandnybörjare med svensk och utländsk bakgrund. Av doktorandnybörjarna med svensk bakgrund var 48 procent yngre än 30 år. Motsvarande andel för doktorandnybörjarna med utländsk bakgrund var 44 procent. I gruppen med svensk bakgrund var 39 procent av kvinnorna och 57 procent av männen yngre än 30. I gruppen med utländsk bakgrund var en större andel av kvinnorna, 48 procent, än av männen, 39 procent, yngre än 30 år. För mer information, se tabell 3A.
Universitetskanslersämbetet och SCB 21 UF 19 SM 1601 Doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område Bland utrikes födda doktorandnybörjare hade de flesta, 59 procent, sin bakgrund i Europa följt av Asien med 25 procent. De länder som flest utrikes födda doktorandnybörjare hade sin bakgrund i var Tyskland och Iran, med 9 respektive 8 procent. Även bland doktorandnybörjarna födda i Sverige med två utrikes födda föräldrar hade de flesta sin bakgrund i Europa följt av Asien. Det enskilt vanligaste ursprungslandet var Finland med 26 procent. För mer information, se tabell 5A och 5B. Andel doktorandnybörjare med utländsk bakgrund efter geografiskt område läsåret 2014/15. Procent Geografiskt område Utrikes född Född i Sv. med två utrikes födda föräldrar 1 Totalt Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Europa 59 64 54 64 62 67 därav Norden 12 13 11 38 44 30 därav EU utom Norden 40 41 38 29 26 33 därav Europa utom EU och Norden 8 10 5...... Afrika 5 4 5 - - - Nordamerika 7 6 7 - - - Sydamerika 3 3 3...... Asien 25 21 29 41 44 37 Oceanien...... - - - 1 Eftersom en persons föräldrar kan komma från olika geografiska områden överstiger summan av procentandelarna 100 procent. Doktorandnybörjare per forskningsämnesområde Andelen doktorandnybörjare med utländsk bakgrund läsåret 2014/15 varierade mellan olika forskningsämnesområden. Högst andel fanns inom forskningsämnesområdet teknik samt medicin och hälsovetenskap med 27 vardera. Inom humaniora hade 26 procent av doktorandnybörjarna utländsk bakgrund. Medicin och hälsovetenskap var det forskningsämnesområde som hade flest doktorandnybörjare totalt och det hade även det högsta antalet med utländsk bakgrund. För mer information, se tabell 8. Andel doktorandnybörjare 1 med utländsk bakgrund efter forskningsämnesområde läsåret 2014/15. Procent Forskningsämnesområde Andel med utländsk bakgrund Totalt Kvinnor Män Totalt 25 26 24 Naturvetenskap 23 31 19 Teknik 27 31 25 Medicin och hälsovetenskap 27 24 30 Lantbruksvetenskap 18 21 0 Samhällsvetenskap 24 25 22 Humaniora 26 32 16 1 Exklusive utländska doktorander och doktorander med okänd bakgrund.