Österkvarn -Röda kvarn i Gladsax

2011:46 Österkvarn -Röda kvarn i Gladsax Antikvarisk medverkan, 2011 Ingela Blomén

Rapport 2011:46 Österkvarn -Röda kvarn i Gladsax Antikvarisk medverkan Gladsax socken, 1047 Simrishamns kommun Skåne län Ingela Blomén

Regionmuseet Kristianstad Landsantikvarien i Skåne Kristianstad Box 134, Stora Torg 291 22 Kristianstad Tel 044 13 58 00 vx, Fax 044 21 49 02 Lund Box 153, St Larsomr. Byggnad 10 221 00 Lund Tel 046 15 97 80 vx, Fax 046 15 80 39 www.regionmuseet..se 2011 Regionmuseet Kristianstad / Landsantikvarien i Skåne Rapport 2011:46 ISSN 1651-0933 Omslagsfoto: Författaren. Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriverket, Gävle. Dnr 507-99-502.

Österkvarn Röda kvarn i Gladsax Innehåll Inledning 5 Sammanfattning av utförda åtgärder 6 Administrativa uppgifter 7 Byggnadshistorik med relevans för ärendet 8 Utförda åtgärder 9 Stenfoten 10 Hätta 12 Böle 12 Interiör 12 Övrigt 13 Avvikelser från handlingarna 13 Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder 14 Källor 15 Tryckta källor 15 Muntliga källor 15

Röda kvarn ligger strax öster om byn Gladsax. Gladsax och Röda kvarn ligger i Simrishamns kommun.

Innan renoveringen. Vid slutbesiktningen. Inledning Den antikvariska medverkan vid renoveringsarbetena på Österkvarn är utförd av Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Skåne på uppdrag av fastighetsägaren Anders Elwing. Eftersom renoveringen utförts med hjälp av byggnadsvårdsmedel ställer Länsstyrelsen krav på att arbetet utförs under antikvarisk medverkan. Dokumentationen består av foton, minnesanteckningar från byggmöten samt iakttagelser på plats. Antikvariskt medverkande har varit arkitekt SAR/MSA Ingela Blomén. Kvarnen från öster, innan renoveringen påbörjades. Stenfoten, renoverad men innan fogarna målats vita. 5

Omgången grusad och bölet omklätt med röd plåt. Hättan under pågående arbete. Interiör, trappa ännu inte på plats. Hättan på plats. Sammanfattning av utförda åtgärder Stenfoten. Muren lagades med kalkcementbruk 50/50 och fogarna målades därefter vita. Den befintliga hättan har tjänat som mall för den nytillverkade som tillverkats av böjträ som klätts med spontad panel, dimension lika de befintliga. Utsidan har belagts med polyeter. Böles utsida har klätts om med skyddsplastad klarröd fabriksmålad 0,5 mm väggplåt. Träpanelen har delvis ersatts. Samtliga loft/golv har rivits ut och ersatts med nya. De nya golvbrädorna har dimensioner lika de befintliga. Tappor med dålig bärighet har ersatts med nya. Hantverkare har anlitats för arbetet med bölet, interiören och stenfoten. I övrigt har arbetena gjort med egna insatser. 6

Röda kvarn som ett utropstecken i landskapet. Administrativa uppgifter Objekt: Österkvarn, Gladsax 12:8 & 12:9 Socken: Gladsax socken Kommun: Simrishamn Länsstyrelsens beslut: 434-92576-09 Regionmuseets dnr: K12.20-112-10, 1047 Byggherre/beställare: Fastighetsägare Anders Elwing Entreprenör: Hantverkare har anlitats för arbetet med bölet, interiören och stenfoten. I övrigt har arbetena gjort med egna insatser Antikvarisk medverkan: Regionmuseet Kristianstad/Landsantikvarien i Lund genom arkitekt SAR/MSA Ingela Blomén Andel bidrag: 90% av de kulturhistoriskt motiverade överkostnaderna, samt för antikvarisk medverkan Byggtid: sommar och höst 2011 Slutbesiktning: 2011-11-03 7

Kvarnmaskineriet. Kontoret. Kvarnstenarna. Kvarlämnade prylar. 8 Byggnadshistorik med relevans för ärendet Österkvarn som även kallas Röda kvarn, lyser som ett rött utropstecken på slätten vid Gladsax. Möllan som byggdes 1875 står på en höjd och syns på flera kilometers avstånd både från öster och söder. Till möllan hörde ett lantbruk på tre tunnland, här fanns kor, grisar och häst. I Gladssax har det funnits fyra väderkvarnar. Röda kvarn hade gott om kunder då det här bjöds på kaffegök. 1940 innehöll möllan tre par stenar, skalningsmaskin, kross och råoljemotor på 20 hästkrafter. Tidigare hade möllan även haft siktningsutrustning. Här fanns även elektrisk belysning. Möllan hade två självseglande vingar som drevs med vindkraft fram till ungefär 1950. Därefter drevs kvarnen med ångmaskin, dieselmotor och från 1953 enbart med elmotor. Kvarnen malde sista gången 1955 och i slutet av 1950-talet togs vingarna ner. Verksamheten vid kvarnen upphörde runt 1965. 1978 var verket intakt med tre par stenar, elmotor, sikt, kross och skala. Ena porten hade då murats igen. Möllan har en stenomgång som är sammanbyggd med en mindre verkstad. Hissen är numera borta. Kvarnverket var intill den ny avslutade renovering påbörjades intakt.

Kvarlämnad litteratur. Motor och mjölsäckar. Del av malningsutrustningen. Kvarlämnade delar. Möllan ligger väl synlig i omgivningen och är en viktig del av landskapsbilden. Byggnaden kan idag räknas som en överloppsbyggnad då den saknar funktion men är ett betydelsefullt historiskt dokument över en förädlingsprocess knuten till jordbruket. Skadorna bedöms vara omfattande och kostsamma att åtgärda och av den anledningen bör en renovering i första hand syfta till att rädda byggnaden och förse den med ett skalskydd. När byggnaden är säkrad är det sedan möjligt att gå vidare med ytterligare åtgärder. Utförda åtgärder Fastighetsägaren har fått bidrag för en total renovering av möllan med undantag av själva inredningen. Möllan var i dåligt skick och i behov av omedelbara åtgärder. Möllan saknar vingar sedan länge och drevs den sista verksamma tiden med en elmotor. Några större insatser verkar inte ha gjorts sedan kvarnen stannade och skadorna innan renoveringen var omfattande. Innan åtgärderna var kvarnen är klädd med eternit på två sidor och med falsad plåt på resterande sidor medan hättan var papptäckt. Möllan har en stenomgång och vidbyggt denna finns en i senare tid tillkommen smidesverkstad. 9

Fasaden innan renoveringen, plåt, papp och eternit. Rötskador på bölet. Stenomgången uppvisade sättningsskador på ett flertal ställen. Invändigt fanns synliga rötskador på samtliga våningsplan. Golven var i såpass dåligt skick att stor försiktigthet var nödvändig vid beträdandet. Merparten av rötskadorna på bölet fanns vi fönstren och golvens rötskador berodde på läckage från hättan. Ett rötsvampsangrepp med synlig fruktkropp fanns på en av broloftets takbjälkar. Det fanns spår efter omfattande läckage och rötskador på kronhjulet samt på bjälkarna i hättan på grund av att papptäckningen inte hållit tätt. I arbetsbeskrivningen föreslogs prefabricerade fönster samt färdigmålad plåt. Befintliga fönster, dörrar och portar har i möjligaste mån behållits och renoverats och den föreslagna plåten accepterades med motiveringen att den ger byggnaden ett skalskydd till rimlig kostnad. Det viktigt att slå vakt om de möllor som finns kvar i landskapet och genom att förse byggnaden med en ny beklädnad var det möjlighet att bevara den för framtiden. Stenfoten Muren lagades med kalkcemetbruk 50/50 och fogarna målades därefter med kalkfärg. För att få ett jämnt underlag lades grus ovanpå stenfoten. Marken framför inkörsporten släntades för att förbättra avrinningen och få vattnet ett rinna bort från byggnaden. Bottenvåningens cementgolv har gjutits på med cirka tio cm för att förhindra att vatten skulle bli stående i den fördjupning som fanns i golvet. 10

Hätta, böle och stenfot vid slutbesiktningen. Hättan underifrån. Nytillverkat fönster och fönstersmyg. Plåtarbete vid nytillverkat fönster. 11

Formpressade lameller formar hättan. Hättan delvis klädd med furupanel. Hätta Den befintliga hättan har tjänat som mall för den nytillverkade. Till konstruktionen användes furupanel 56x40 mm som sju och sju sammanfogats till lamellersom limmats och böjts under tryck för att få rätt form. Därefter har stommen klätts med spontad furupanel 95x22 mm lika de befintliga. Hättan har därefter täckts med glasfiber och svart gelcoat (polyesterplastmassa). Böle All eternit och plåt togs ned och panelen som täckte stommen besiktigades. Därefter bestämdes att byta den panel som uppvisade skador. Till detta användes sågade granbrädor 200x28 mm. Ambitionen var att behålla så mycket panel som möjligt. Panelbrädor med rötskadade ändar renskars och användes högre upp i konstruktionen. Därefter täcktes bölet med ny underlagspapp. Som nytt skalskydd användes sedan 0,5 mm klarröd fabriksmålad väggplåt. Plåtarna monterades vertikalt för att i möjligaste mån följa den gamla beklädnadens riktning. För monteringen avändes skruv. Interiör Samtliga loft/golv har rivits ut och ersatts med nya. De nya golvbrädorna har dimensioner lika de bifintliga. Tappor med dålig bärighet har ersatts med nya. 12

Under pågående arbete. Interiör. Övrigt Hantverkare har anlitats för arbetet med bölet, interiören och stenfoten. I övrigt har arbetena gjort med egna insatser. De fönster och dörrar som ersatts har tillverkats av en lokal snickare, RL träteknik i Gladsax. Fönstren har platsmålats med vit utegrund fönsterfärg. Den nya porten har tillverkats av 200x35 mm granvirke som strukits med svart kallasfalt. Avvikelser från handlingarna I Länsstyrelsens beslut står; Allt arbete ska utföras med traditionella material och metoder, med befintliga byggnadsdelar som utgångspunkt och efter anvisningar från den antikvarisk medverkande. De delar som bytes skall bytas som lika befintligt, både vad gäller material och utförande. Vad gäller utförandet finns inga anmärkningar men att hättan täcks med gelcoat är en avvikelse. Det är inte ett tradtionellt material eller lika befintligt. Fönsterfärgen som använts är även den ett avsteg från befintlig som var linolja. Färgtypen är inte heller traditionell. Möllan har inte fått några nya vingar, än. Dessa kommer eventuellt att tillverkas senare. Med takte på ägarens ambition och förmåga är det inte alls omöjligt att Österkvarn med tiden återuppstår i sin fulla prakt. 13

Närbild på hättan med nytillverkad vindflöjel. Kulturhistorisk bedömning av utförda åtgärder Helhetsintrycket är gott, arbetet är genomfört med goda snickerikunskaper. Det finns dock ett antal antikvariska invändiningar. Andra material än traditionella har använts, såsom gelcoat på hättan och valet av fönsterfärg. De här åtgärderna genomfördes utan att konsultera antikvarisk medverkande som ställdes inför fullbordat faktum. Syftet med byggnadsvårdsmedel är att främja traditionella material och metoder och i det här fallet har avsteg gjorts från detta. Eftersom det visuella och hantverksmannamässiga intrycket är gott och syftet har varit att behålla möllan i landskapet accepteras dessa avsteg. 14

Källor Tryckta källor Broomé, Nils och Magnusson, Sven-Erik: Övraby Mölla, Skånska vattenkvarnar och vädermöllor, Skånes Hembygdsförbund Årsbok 1980, eget förlag, 1980 Granberg, Terje: Hättkvarnar i sydöstra Skåne, Illugraphic; 2008 Johansson, Carita: skånska möllor väderkvarnar i Skåne, eget förlag, 2003 Anders Elwing, ägare Muntliga källor Lund 2013-01-31 Ingela Blomén 15

Regionmuseets rapportserie 2011 Kulturmiljö 1. Södervidinge kyrka ny församlingslokal under läktaren, Södervidinge sn, AM, Petter Jansson och Maria Sträng, 2010 2. Snårarpskeramiken. En aktivitetsbunden produktion, Vä sn, Ceramologisk undersökning, Birgitta Hulthén 3. Arlövs kyrka ljussättning och flytt av altare, Arlövs sn, AM, Maria Sträng, 2010 4. Hässlunda kyrka invändig ändring, Hässlunda sn, AM/AK, Lotta Eriksson & Maria Sträng, 2009-2011 5. Halmstads kyrka yttre renovering, Halmstads sn, AK, Petter Jansson och Kerstin Börjesson, 2007-2008 6. N. H. Nilsson i Hammenhög nytt tak på automobilpalatset, Hammenhögs sn, AM, Helene Stalin Åkesson, 2010-2011 7. Reslövs kvarn omläggning av tak, Reslövs sn, AM, Ingela Blomén, 2010-2011 8. Aosehus, Åhus sn, kompletterande undersökning SU, J Juhlin Alftberg/H Lilja, 2010 9. Kävlinge gamla kyrka, -konserveringsarbeten etapp 1-3, Kävlinge sn, AK/AM, Petter Jansson & Ingela Blomén, 2008-2010 10. Ångfärjestationen en plats för möten och minnen, Helsingborgs sn, BMU, Maria Sträng & Ingela Blomén, 2011 11. Hovby smedja Elvings värld, Norra Åsum sn, BMU, Ingela Blomén, Paul Hansson & Linnea Stolle 12. Vårdplan Alunbruket, Andrarum sn, VP, Jimmy Juhlin Alftberg & Helene Stalin Åkesson, 2011 13. Fleninge kyrka renovering av tornet, Fleninge sn, AM, Maria Sträng, 2010-2011 14. Vårdplan Månsas, Vånga sn, VP, Heikki Ranta, Åsa Jakobsson, Jimmy Juhlin Alftberg och Cisssela Olsson, 2011 15. Tjörnedalagården analys av kunskapsunderlaget, Gladsax sn, KA, Heikki Ranta, 2011 16. KGB i Skåne KvalitetsGranskning av Byggnadsminnen utifrån kunskapsunderlaget, PJ, Kristina Nilén, Anna Rabow och Heikki Ranta, 2010-2011 17. Landskapet som trädgård Pilalléer och pilevallar på Söderslätt, PJ, Patrik Olsson, 2011 18. Lackalänga kyrka renovering av tornspirans tak, AM, Maria Sträng 2011 19. Gamlegård, Dagstorp 5:2 omläggning av halmtak, Dagstorps sn, AM, Ingela Blomén, 2011 20. Ballingstorp och Per-Ols, Kviinge sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2011 21. Burlövs gamla prästgård renovering av källare, Burlövs sn, AM, Ingela Blomén, 2011 22. Kulturens Östarp; Östarp 1:3. Vård- och skötselplan för landskap och kulturmiljö. Everlöv sn, PJ, Åsa Jakobsson och Cissela Olsson, 2011 23. Bondrumsgården 2011, Fågeltofta sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2011 24. Alunbruket i Andrarum. Skötselplan för natur- och kulturhistoriska värden. Andrarum socken, VP, Åsa Jakobsson och Cissela Olsson, 2011 25. Bondrumsgården lagning av takskador, Fågeltofta sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, med bidrag av Therese Melin, 2011 26. Kumlatofta 5:12 omryggning av halmtaket mm, Everlöv sn, AM, Ingela Blomén, 2011 27. Agusastugan diverse åtgärder, Andrarums sn, AM, Jennie Björklund, 2011 28. Övraby mölla förstärkning av hättan, Övraby sn, AM, Ingela Blomén, 2011 29. Solberga kyrka invändig renovering, Solberga sn, AM, Kerstin Börjesson, 2011 30. Tomelilla byagård 2011, Tomelilla sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2011 31. Fjärestads kyrka tillgänglighetsanpassning av entré, Fjärestads sn, AM, Kerstin Börjesson, 2011 32. Nämndemansgården på Ven, Sankt Ibb sn, VP, Anna Rabow, 2011 33. Tranås brydestua, Tranås sn, AM, Jennie Björklund, 2011 34. Cedergrenska gården byte av hängrännor, Åhus sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2011 35. Kälsveds Sigrids, Osby sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2011

36. Emmislövs gamla kyrkogård restaurering av grindstolpar, Emmislövs sn, AM, Helena Nilsson, med bidrag av Jimmy Juhlin Alftberg, 2007 37. Stora Hammars nya kyrka utvändig renovering, etapp 2, Stora Hammars sn, AM, Maria Sträng, 2011 38. Teknikhistorisk safari en publik resa bland industrier i nordöstra Skåne, PJ, Helene Stalin Åkesson i samarbete med Pia Sander, 2009-2011 39. Nedanbäck undantagshuset diverse arbeten, Glimåkra sn, AM, Jennie Björklund, 2011 40. Hovby smedja, Norra Åsum sn, AM, Jimmy Juhlin Alftberg, 2011 41. Örsjö kyrka utvändig renovering, Örsjö sn, AM, Kerstin Börjesson, 2011 42. Båstads nya begravningsplats, Båstad sn, DK, Jennie, Björklund, Ingela Blomén, och Anna Rabow, 2011 43. Brandstad prästgård omläggning av halmtaket mm, Brandstad sn, AM, Ingela Blomén, 2011 44. Pegelhuset ett högvattenmärke i Ystads hamn, Ystad sn, AM, Ingela Blomén, 2011 45. Krageholms mölla byte av bjälke, ståndare och vägg, Ystad sn, AM, Ingela Blomén, 2011 46., Gladsax sn, AM, Ingela Blomén, 2011 Förkortningar: AF- antikvarisk förundersökning AK- antikvarisk kontroll AM- antikvarisk medverkan AU- arkeologisk utredning DK- dokumentation, övrigt FU- arkeologisk förundersökning KA- kulturhistorisk analys MD- murverksdokumentation OU- osteologisk undersökning PJ- projektrapport VP- vårdplan UN- arkeologisk undersökning BD- byggnadsdokumentation BAD- byggn-ark-dokumentation BMU- byggnadsminnesutredning