EUROPAPARLAMENTET 2014-2019 Plenarhandling 22.10.2014 B8-0167/2014 } B8-0175/2014 } RC1 GEMENSAMT FÖRSLAG TILL RESOLUTION i enlighet med artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen som ersätter resolutionsförslagen från följande grupper: GUE/NGL (B8-0167/2014) Verts/ALE (B8-0175/2014) om försvinnandet av 43 lärarstudenter i Mexiko (2014/2905(RSP)) Javier Couso Permuy, Patrick Le Hyaric, Marie-Christine Vergiat, Malin Björk, Marina Albiol Guzmán, Paloma López Bermejo, Ángela Vallina, Lidia Senra Rodríguez för GUE/NGL-gruppen Ernest Urtasun, Josep-Maria Terricabras, Jordi Sebastià, Bodil Ceballos, Ska Keller, Ulrike Lunacek, Barbara Lochbihler, Ernest Maragall, Heidi Hautala för Verts/ALE-gruppen Förenade i mångfalden
Europaparlamentets resolution om försvinnandet av 43 lärarstudenter i Mexiko (2014/2905(RSP)) Europaparlamentet utfärdar denna resolution med beaktande av den allmänna förklaringen om de mänskliga rättigheterna, med beaktande av sina tidigare resolutioner om Mexiko, särskilt resolutionen av den 9 mars 2010, med beaktande av Havannaförklaringen från januari 2014, särskilt punkt 1, med beaktande av EU:s lokala uttalande om Iguala, vilket avgavs i samtycke med uppdragscheferna från EU:s medlemsstater i Mexiko den 12 oktober 2014, med beaktande av uttalandena från kontoret för FN:s högkommissarie för mänskliga rättigheter, den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna samt Amnesty International, med beaktande av det övergripande avtalet mellan EU och Mexiko från 2000, med beaktande av högnivådialogen om mänskliga rättigheter, som är en del av det strategiska partnerskapet mellan EU och Mexiko från 2008, med beaktande av EU:s strategiska ram för mänskliga rättigheter och demokrati från juni 2012, med beaktande av artiklarna 135.5 och 123.4 i arbetsordningen, och av följande skäl: A. Situationen för de mänskliga rättigheterna i Mexiko är mycket kritisk, särskilt i delstaterna Chiapas, Oaxaca och Atencoles. B. Enligt uppgifter från Världsbanken levde 52,3 procent av befolkningen under fattigdomsgränsen 2012. Mexiko är bland de länder som har den mest ojämlika fördelningen av välståndet i världen. C. Myndigheterna håller på att inrätta ett ekonomiskt och socialt system som bygger på plundring, privatisering och kommersialisering av grundläggande resurser som mark, vatten och biologisk mångfald. D. Denna politik har lett till ett klimat av trakasserier av sociala organisationer och fängslande av många politiska aktivister och ekonomiska och sociala aktörer. Det mördas fler journalister i Mexiko än i något annat land i världen. E. Det finns en maskopi mellan politiska befattningshavare, folkvalda och karteller med narkotikahandlare. F. Den betydande ökningen av användningen av militär personal sedan valet av president Calderón 2006 har fått mycket allvarliga följder för de mänskliga rättigheterna, med en ökning av påtvingade försvinnanden, utomrättsliga avrättningar, tortyr och godtyckliga frihetsberövanden.
G. Enligt officiella statliga siffror finns det över 22 000 icke lokaliserade personer i Mexiko. Mer än hälften av dem har försvunnit under mandattiden för den sittande presidenten, Enrique Peña Nieto, och enligt icke-statliga organisationer uppskattas det att mellan 70 000 och 80 000 mord och över 24 000 försvinnanden har inträffat mellan 2006 och 2014. H. De mexikanska myndigheterna underlåter ofta att utreda brott och åtala och bestraffa förövarna på ett tillfredsställande sätt, och enligt den nationella människorättskommissionen förblir mellan 98 och 99 procent av alla brott ostraffade. Den straffrihet som råder i Mexiko är en av orsakerna till ökningen av våldet och brottsligheten i landet, och sociala ojämlikheter och den extrema fattigdomen bland befolkningen är också ansvariga för en ökning av våldet. I. De finns många fall av försvinnande och bortförande av kvinnor, särskilt från ursprungsbefolkningen, och begreppet kvinnomord bygger på definitionen av våld mot kvinnor i artikel 1 i Belém do Pará-konventionen, där det fastställs att med våld mot kvinnor avses i denna konvention varje könsbetingad våldshandling som resulterar i döden, fysisk, sexuell eller psykisk skada eller sådant lidande för kvinnor, vare sig det sker offentligt eller privat. Utrotande av kvinnomord och bestraffning av dem som har begått brottet är en skyldighet och måste vara en prioritering i varje rättsstat. J. Natten mellan den 15 och 16 oktober 2014 mördades María del Rosario Fuentes Rubio, en ung mexikansk kvinna som hade fördömt narkotikakartellernas verksamhet, i delstaten Tamaulipas. K. Román Atilano, ledare för en grupp jordbrukare som hade begärt kompensation för mark som översvämmats efter bygget av en damm i delstaten Sinaloa i nordöstra Mexiko, mördades den 13 oktober 2014 under sändningen av hans radioprogram. L. 22 misstänkta brottslingar (enligt officiella källor) dödades under en konfrontation i Tlatlaya den 30 juni 2014. Sedan dess har vittnen berättat att dessa personer (bland annat en 15-årig flicka) blev offer för en kallblodig avrättning av militären, efter att de frivilligt hade gett upp. I slutet av september greps åtta militärer som deltagit i massakern. M. Den 26 september 2014 begicks ett illdåd i den mexikanska staden Iguala/Guerrero när poliser öppnade eld mot obeväpnade studenter från landsbygdsuniversitetet Ayotzinapa (Escuela Normal) och sköt ihjäl tre studenter, en fotbollstränare, en fotbollsspelare och en bussförare, och omkring 20 personer sårades. Dessa djupt upprörande händelser ledde till det påtvingade försvinnandet av 43 studenter, som fortfarande saknas. N. Såväl massakern som de påtvingade försvinnandena ägde rum mitt i en stad som ligger på endast 190 kilometers avstånd från huvudstaden Mexiko, med två militära bataljoner och ett strategiskt operationscentrum för den federala allmänna åklagarmyndigheten på platsen. Enligt ögonvittnen överlämnade medlemmar ur de lokala säkerhetsstyrkorna minst 17 av de 43 studenterna till kriminella gäng, utan att andra säkerhetsstyrkor ingrep. Studenterna ska ha förts bort i polisbilar och överlämnats till medlemmar i narkotikakartellen Guerreros Unidos. O. De federala myndigheterna underlät att snabbt och resolut vidta åtgärder efter detta ojämförliga brott och påbörjade inget arbete för att leta efter de saknade studenterna eller på
lämpligt sätt skydda de efterlevande och familjemedlemmar utan dröjsmål. Myndigheterna tog sig an frågan först efter att förtvivlade Ayotzinapastudenter och anhöriga till de saknade personerna hade blockerat motorvägen Autopista del Sur, över en vecka efter händelserna och efter nationella och internationella proteststormar. P. En vecka efter bortförandena pekade en av de gripna påstådda förövarna den 3 oktober 2014 ut fem massgravar nära Iguala, med 28 förkolnade lik som enligt dna-analyser inte behöver tillhöra de saknade studenterna. Efter detta har fler massgravar upptäckts i området. De argentinska rättsmedicinska specialisterna behöver bättre förutsättningar för att kunna utföra sitt arbete, som är nödvändigt för att identifiera de döda. Q. Tydliga kopplingar och samarbete mellan lokala myndigheter och kriminella gäng har avslöjats i tidigare rapporter från mexikanska människorättsorganisationer och bekräftats av den mexikanska underrättelsetjänsten CISEN i fallet Iguala, men rapporterna har aldrig lett till några officiella insatser eller åtgärder. Denna maskopi ligger säkerligen bakom detta nya brott. Minst elva medlemmar ur säkerhetsstyrkorna bar tyska vapen i en tidigare polisattack mot studenter vid Ayotzinapauniversitetet den 12 december 2011 i Chilpancingo/Guerrero, där poliser dödade två studenter. R. Igualas borgmästare, José Luis Abarca, och chefen för de lokala säkerhetsstyrkorna, Felipe Flores, är efterlysta men har flytt. Under tiden har 44 poliser och medlemmar i kriminella grupper gripits varav 36 poliser från Iguala och Cocula/Guerrero. S. Händelserna i Guerrero visar en aldrig tidigare skådad grad av kränkningar av de mänskliga rättigheterna och avslöjar extremt allvarliga problem med straffrihet, maskopi mellan poliser och organiserade kriminella gäng samt övervåld, och därför måste de hanteras inom ramen för de strategiska förbindelserna mellan EU och Mexiko, både det övergripande avtalet och det strategiska partnerskapet, med hjälp av befintliga instrument. T. EU och Mexiko är sammanlänkade genom ett övergripande avtal med en klausul om mänskliga rättigheter och ett strategiskt partnerskap med en tydlig uppsättning gemensamma värden. Överträdelser får konsekvenser för både avtalet och partnerskapet. I den strategiska ramen för mänskliga rättigheter och demokrati från juni 2012 åtog sig EU att göra mänskliga rättigheter till en central del av sina förbindelser med tredjeländer, inbegripet dess strategiska partner och att fortsätta att med hela sin tyngd stödja förespråkare för frihet, demokrati och mänskliga rättigheter i hela världen. U. Mexiko har gjort flera åtaganden i fråga om skyddet av de mänskliga rättigheterna på internationell nivå. Respekten för dessa åtaganden är överordnad nationell lagstiftning. Med det aktuella fallet Iguala står Mexikos trovärdighet som garant för de mänskliga rättigheterna definitivt på spel inom det internationella samfundet. 1. Europaparlamentet uppmanar de federala myndigheterna att göra allt de kan för att återfinna de 43 studenterna från lärarhögskolan Ayotzinapa i staden Iguala och för att de skyldiga till brotten ska ställas inför rätta och bestraffas. Parlamentet betonar likaså behovet av en verklig, öppen och opartisk utredning av dessa brott mot de mänskliga rättigheterna och att normala processrättsliga regler måste tillämpas. 2. Europaparlamentet uttrycker sitt deltagande med familjerna till de sex personer som skjutits till döds, och sin solidaritet med de anhöriga och medstudenterna till de 43 saknade studenterna. Parlamentet uppmanar de mexikanska myndigheterna att ge fullt skydd för liv
och fysisk integritet åt de överlevande studenterna, de anhöriga och vännerna till de 43 saknade studenterna samt de människorättsförsvarare som följer fallet. Vidare uppmanar parlamentet myndigheterna att tillhandahålla psykosocialt stöd och att praktiskt genomföra de försiktighetsåtgärder som de tilldelats av den interamerikanska kommissionen för de mänskliga rättigheterna. 3. Europaparlamentet är bestört över den fortsatta försämringen av situationen för de mänskliga rättigheterna i Mexiko och över bristen på seriösa insatser från statens sida för att bekämpa straffriheten. Parlamentet fördömer återigen de påtvingade försvinnanden och mord som begås av, eller under medverkan av, staten Mexiko. 4. Likaså förväntar sig Europaparlamentet att de mexikanska myndigheterna genomför en fullständig utredning av de 43 påtvingade försvinnandena och eventuella utomrättsliga avrättningarna, de sex morden, de 20 sårade och andra delar av den sammansatta förbrytelse som begicks i september 2014 i Iguala, att de uttömmande fastställer allt ansvar samt att de lagför och verkligen dömer de ansvariga på alla nivåer, i linje med internationella normer. 5. Europaparlamentet betonar att de anhöriga till dem som förts bort och mördats måste få fullständig tillgång till rättslig prövning och informeras fullt ut i alla skeden av utredningen samt få skadestånd för den skada de lidit. 6. Europaparlamentet begär att mordet på två Ayotzinapastudenter den 12 december 2011, där utredningen inte har lett till någonting på grund av myndigheternas bristande intresse, inkluderas i åtalet. 7. Europaparlamentet välkomnar inrättandet av kommittéer i den mexikanska kongressen och senaten för att övervaka utredningarna, och ber att få information om deras respektive resultat. 8. Europaparlamentet efterlyser en snabb utredning av identiteten för de 28 kroppar som påträffades i fem massgravar i början av oktober 2014, liksom av förövarna till detta ytterligare avskyvärda brott i Iguala, och begär att liknande utredningar ska göras av minst tre massgravar till. Parlamentet betonar det akuta behovet att bygga upp ett enat, offentligt och tillgängligt nationellt register över försvunna och saknade personer, liksom en dna-databas med vars hjälp de tusentals döda kroppar som påträffats i massgravar i Mexiko kan identifieras. 9. Europaparlamentet efterlyser också en fullständig utredning av omständigheterna i samband med attacken och bortförandet, inbegripet de statliga och federala myndigheternas upprepade misslyckande med att utreda ett flertal rapporter om maskopi mellan lokala och offentliga tjänstemän och kriminella gäng. 10. Europaparlamentet understryker det akuta behovet att på ett effektivt sätt undanröja alla samarbetsstrukturer mellan myndigheter och organiserad brottslighet. 11. Europaparlamentet betonar att fallet Iguala, om det blir löst i domstol, inte får bli en engångshändelse. Parlamentet påminner de mexikanska myndigheterna om det bredare sammanhanget i målet om mordet på den finländske medborgaren Jyri Jaakkola och den mexikanska medborgare Bety Cariño, som mördades nära San José Copala i Oaxaca den 27 april 2010, medan ytterligare 20 mexikanska och europeiska medborgare sårades.
Parlamentet upprepar behovet att garantera vittnesskydd, verkställa arresteringsordrar, gå vidare med åtal och på vederbörligt sätt bestraffa de skyldiga till mordet. 12. Europaparlamentet uppmanar EU att göra stoppet för straffriheten till en absolut prioritet i sina förbindelser med Mexiko. Kommissionen uppmanas kraftfullt att inleda en verklig politisk dialog och människorättsdialog med landet, och parlamentet kräver att årliga rapporter ska lämnas till Europaparlamentet beträffande de åtgärder som vidtagits till följd av rekommendationerna från denna dialog. 13. Europaparlamentet uppmanar EU och dess medlemsstater att samarbeta med regionala organisationer, särskilt Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater (Celac), och att genomföra Havannaförklaringen från januari 2014, i synnerhet dess punkt 1. Parlamentet betonar att Mexiko är medlem i Celac och anser därför att den organisationen bör spela en nyckelroll i försvaret av de mänskliga rättigheterna i regionen. 14. Europaparlamentet anser att förbindelserna mellan EU och tredjeländer bör bygga på samarbete och ömsesidig utveckling snarare än på partnerskapsavtal och frihandelsavtal. Parlamentet anser att den planerade moderniseringen av det övergripande avtalet mellan EU och Mexiko bör läggas på is, att dess kapitel och mål bör revideras, att alla eventuella kryphål för inflytande från den organiserade brottsligheten, inte minst inom sektorn för finansiella tjänster, måste upptäckas och att det sätt på vilket handelsregler ska skyddas från brottsligt missbruk bör bli föremål för intensiv diskussion med experter, Europaparlamentet och det mexikanska parlamentet samt det civila samhället, samtidigt som ett närmare samarbete i människorättsfrågor, inbegripet bindande tillsynsmekanismer, utvecklas innan andra åtgärder vidtas. 15. Europaparlamentet stöder uppmaningen från icke-statliga organisationer till åklagaren vid ICC och domstolen i Haag att ägna särskild uppmärksamhet åt de brott som begåtts i Mexiko och vid behov inleda en internationell utredning. 16. Europaparlamentet uppmanar alla EU:s medlemsstater, däribland Tyskland, att skjuta upp eller vägra inleda någon förhandling om säkerhetsavtal mellan sig själva och Mexiko och att förklara Mexiko som ett förbjudet område för vapensamarbete, tills rättsstaten återupprättas inom Mexikos hela territorium och den organiserade brottsligheten är under kontroll. 17. Europaparlamentet uppmanar kommissionen att begära exakt information från medlemsstaterna om deras tidigare och aktuella vapensamarbeten med Mexiko, så att europeiska vapen i händerna på den organiserade brottsligheten kan spåras och beslagtas. 18. Europaparlamentet anser också att det kommer att bli möjligt att lösa de återkommande problemen i Mexiko endast genom att garantera lika rättigheter för alla medborgare och ta itu med problemen kopplade till kontrollen över den bördiga jordbruksmarken och resurserna, arbetslösheten samt fattigdomen, med hjälp av åtgärder för att bekämpa korruption, sociala ojämlikheter och diskriminering och främja de sociala, politiska och ekonomiska reformer som är nödvändiga för att garantera ett verkligt oberoende och demokratisk stat. 19. Europaparlamentet uppdrar åt talmannen att översända denna resolution till rådet, kommissionen, den parlamentariska församlingen EU Latinamerika, medlemsstaternas regeringar och parlament, organen i Gemenskapen för Latinamerikas och Västindiens stater samt Mexikos regering.