Sid 1(27)
Sid 2(27) HANDBOKEN THS har skrivit en handbok för engagerade studenter för att allmänbilda, ge insikt och tips om allt från KTHs struktur till rutiner. Boken är framtagen av THS Centralt genom cheferna för utbildningsinflytande. Inledning/syfte Engagemang på THS tar sig många former och uttryck. Det finns dels engagemanget inom hela THS där vi skapar mervärde till vår vardag, dels engagemanget som är riktat mot vår framtid där vi tar kontakt med näringslivet, och dels engagemanget som riktas mot att påverka KTH både gällande våra utbildningar och miljön ikring oss. Studentkåren skapades i syfte att påverka våra utbildningar, och det är att vi sysslar med påverkansarbete mot just utbildningarna som gör att vi får vara en kår idag. Studentinflytandet är på många sätt kärnverksamheten, men alla sätt man engagerar sig på är viktiga och det är ofta man som engagerad student bedriver påverkansarbete utan att vara medveten om det. Denna handbok syftar därför lite extra till att klargöra studentinflytande utöver saker man stöter på som engagerad i andra frågor. Varför en handbok? Engagemang är viktigt för kårverksamheten och de studenter som engagerar sig gör en stor insats för samtliga studenter vid lärosätet. De studenter som engagerar sig ideellt har en svår men viktigt uppgift att göra, en uppgift som varken är enkel eller självklar. Att vara helt insatt, ordna event eller samordna nämnder samtidigt som studier ska skötas och övriga aktiviteter i livet ska hinnas med är en svår balansgång. Denna handbok är tänkt att vara ett stöd för de studenter som tycker att engagemang är viktigt och gärna lägger både tid och energi på det. Allt för att göra det lättare och roligare att engagera sig och utöva studentinflytande. Varför studentinflytande? Enligt 1 kap. 4a högskolelagen ska studenterna ha rätt att utöva inflytande över utbildningen vid högskolorna, och högskolorna ska verka för att studenterna tar en aktiv del i arbetet med att vidareutveckla utbildningen. I högskoleförordningen 3 kap. 9 står det vidare att studenterna vid högskolan har rätt att vara representerade i alla beslutande och beredande organ inom högskolan vars verksamhet har betydelse för utbildningen och studenternas situation. Studenternas rätt till inflytande på högskolan är lagstadgad men varför är den rätten så viktig? KTH har 4906 (2013) anställda, vilket visserligen är en hel del, men antalet studenter är över 17 000. Studenterna fyller en stor roll på högskolan och även om forskning är det som inbringar mest pengar för skolan så vore högskolan ingenting utan sina studenter. Studentperspektivet glöms lätt bort i jakten på en bättre verksamhet och mer pengar att forska för, men studentperspektivet är viktigt. Det är vår rättighet som studenter att ha en god arbetsmiljö, att få läsa kurser av hög och god kvalitet och att få påverka vår egen situation. Ingen vanlig anställd skulle tillåta sig att inte ha detta inflytande över sitt arbete, och även om vi som studenter inte arbetar är våra studier vår dagliga sysselsättning under flera betydelsefulla år i våra liv. Studentinflytande är viktigt för att studenterna ska få en så gynnsam studietid som bara är möjligt.
Sid 3(27) Upplägg och läsanvisningar Om du känner att du har ganska dålig koll på hur KTH och THS egentligen är organiserade kan det vara en idé att börja med att läsa, i alla fall översiktligt, de kapitlen först. Vissa begrepp kan annars lätt bli en aning förvirrande. Om du däremot upplever att du har en del grundläggande kunskap om KTH och studentkåren så kan du antagligen börja direkt med de centrala kapitlen, och bläddra bakåt i handboken först när du känner att det är något visst begrepp eller koncept som du behöver få lite mer klarhet i. Som alla någorlunda breda referensverk är detta garanterat ofullständigt, och som alla någorlunda långa texter innehåller denna säkerligen fel. Rättelser och tillägg kommer att publiceras löpande på studentinflytandesidorna på THS webbplats, www.ths.kth.se. Om man har direkta frågor om boken eller dess innehåll man man höra av sig till Cheferna för Utbildningsinflytande på utbildning@ths.kth.se eller via telefon.
Sid 4(27) INNEHÅLL Inledning/syfte... 2 Varför en handbok?... 2 Varför studentinflytande?... 2 Upplägg och läsanvisningar... 3 1. Definitioner... 6 Definition THS... 6 Definition Sektion... 6 Definition studeranderepresentant... 6 Inflytande på KTH... 6 Studenter ska vara representerade när beslut tas... 6 2. Information... 6 Tekniska högskolans studentkår (THS)... 6 Kårfullmäktige (KF)... 6 Kårstyrelsen (KS)... 6 Kårledningen (KL)... 7 THS Presidie... 7 Kungliga tekniska högskolan (KTH)... 7 Universitetsstyrelsen (US)... 7 Universitetsstyrelsen är det övergripande organ som styr verksamheten på högskolan. Universitetsstyrelsen beslutar enligt högskoleförordningen i följande ärenden:... 7 Campi... 7 Sektionerna... 7 THS Styrdokument... 8 3. Skolor... 8 Skillnader mellan dem... 8 Vilka beslut som fattas på skolnivå... 8 Att ansvaret för skolnivå ligger på Sektionsnivå... 10 4. Engagemanget... 10 Engagerad student... 10 Riktlinjer... 11 Studenternas åsikt... 11 Prioriteringar... 11 Hur många uppdrag klarar man av att hantera?... 11 Tidsram... 11 Undergrupper... 11 Dokumentation... 11 Kontinuitet... 12 Rutiner... 12 Belöning... 12
Sid 5(27) Kunskap... 12 Intyg... 12 Kostnad... 12 Pengar... 12 Tid... 13 Syfte... 13 5. Tips och Trix... 13 Tips för alla förtroendevalda... 13 Tänk på... 13 6. Stöd... 13 Mail, telefon i tid!... 13 Anställda... 13 Företrädare... 13 THS Råd... 14 KL... 14 KTH... 14 Universitetskansler Ämbetet... 15 CSN... 15 Kansliet... 15 Sektionen... 15 7. Regler... 15 Lagar... 15 Högskoleförordningen... 15 THS... 15 Stadgar... 16 Reglementen... 16 Åsiktsdokumentet... 16 Grafiska profilen... 16 HSV/UKÄ... 16 CSN... 16 KTHs studenträttssida... 16 Lokalt... 16 Inofficiella regler... 16 8. Representation... 17 Appendix I - Förkortningar... 18 APPENDIX II - MÖTESORDLISTA... 22
Sid 6(27) 1. Definitioner Definition THS Tekniska Högskolans Studentkår (THS) bildades 1902 och är Sveriges äldsta och största teknologkår. Sen starten har THS arbetat för att öka gemenskapen bland KTH:s studenter, värna deras utbildning och hjälpa dem på vägen mot en spännande karriär efter examen. THS organiserar studiebevakning, evenemang och kontakter med arbetslivet, både centralt och lokalt. Med över hundra år på nacken omsätter organisationen nu flera miljoner, har fester för tusentals gäster, påverkar politiker och ger studenter kompetenser de inte kan få via studier. THS har till huvudsakligt ändamål att bevaka och medverka i utvecklingen av utbildningen och förutsättningarna för studier vid Kungliga Tekniska högskolan. THS verksamhetsområde omfattar studerande vid Kungliga Tekniska högskolans (KTH) samtliga utbildningar på grundnivå, avancerad nivå och forskarnivå. Definition Sektion Sektionerna kan ha egen förvaltning om verksamheten kräver det, men verksamheten är även då underställd THS. Kårfullmäktige beslutar om sektion ska ha egen förvaltning. Sektioner med egen förvaltning kan ha annat verksamhetsår än THS. De förvaltar själva sina egna tillgångar och svarar själva för sina egna uppdrag. Sektionsmötet är sektionens högsta beslutande organ, där samtliga sektionens medlemmar har närvarande-, yttrande-, yrkande- och beslutsrätt. Sektionsmötet ska fastställa riktlinjer och budget för sektionens verksamhet. Ordinarie sektionsmöte ska hållas minst en gång per termin, men får ej hållas under tentamensperiod eller lov. Definition studeranderepresentant Inflytande på KTH Studeranderepresentationen är THS främsta sätt för att driva studenternas vilja, studenternas inflytande, i specifika frågor på KTH. Den berör allt från arbetsmiljö och diskrimineringsfrågor till IT och utlandsstudier. Som studeranderepresentant företräder man i första hand alltid THS, men talar för alla KTH:s studenter. Studenter ska vara representerade när beslut tas Enligt högskolelagen har studenter rätt att vara representerade när beslut fattas eller beredning sker som har betydelse för utbildningen eller studenternas situation. Vi har alltså alltid rätt att ha en representant i den här typen av organ. Det är väldigt viktigt att vi har studenter närvarande för att vi skall kunna påverka vår utbildning och vardag. Det finns ett dokument som heter Riktlinjer för studentinflytande på KTH där man kan hitta mer info om just hur KTH ser på studentrepresentation. 2. Information Tekniska högskolans studentkår (THS) Se bifogade bilder om hur THS är uppbyggt Kårfullmäktige (KF) Kårfullmäktige fattar beslut rörande THS organisation samt fastställer övergripande riktlinjer och den ekonomiska ramen för THS verksamhet. Kårfullmäktige ska även granska kårstyrelsens verksamhet och pröva ansvarsfrihet för densamma. Talmanspresidiet leder kårfullmäktiges arbete. Kårstyrelsen (KS) Kårstyrelsen verkställer kårfullmäktiges beslut och har ansvaret för den omedelbara ledningen av THS verksamhet och ekonomi i enlighet med kårfullmäktiges beslut.
Sid 7(27) Kårstyrelsen är ansvarig för att bereda de ärenden som ska behandlas av kårfullmäktige, samt utlysa och bereda de val som ska genomföras av kårfullmäktige och som ej bereds av valberedningen eller regleras på annat sätt. Kårstyrelsen företräder THS mellan kårfullmäktiges sammanträden. Kårstyrelsen har, inom ramen för av kårfullmäktige uppsatt budget, ansvaret för THS personal och övriga arvoderade funktionärer. Kårledningen (KL) Ledningsgruppen har, på delegation från kårstyrelsen, kollektivt ansvar för frågor i den löpande verksamheten av övergripande karaktär, samt frågor som faller mellan etablerade ansvarsområden. Utöver ledamöternas personliga ansvarsområden fördelar kårledningen övrigt arbete internt utifrån de mål och beslut rörande verksamheten som beslutats om av kårfullmäktige och kårstyrelsen. Denna arbetsfördelning redovisas till kårstyrelsen. Det åligger styrelsen att årsvis konstituera en ledningsgrupp, avgränsa dess uppdrag, samt delegera motsvarande ansvar och beslutsrätt. THS Presidie Sitter i både ledningsgruppen och kårstyrelsen. Består utav ordförande och vice ordförande Kungliga tekniska högskolan (KTH) KTHs struktur är uppdelad i tre delar, universitetsförvaltning (UF), linjeorganisationen samt fakulteten. Universitetsförvaltningen leds av förvaltningschefen och sysslar mestadels med myndighetsutövning och administration. Här sitter även juristerna som brukar ha ett annat perspektiv än individer som tillhör ingenjörskulturen. Linjeorganisationen börjar med rektor och slutar med prefekt/programansvarig. Ordningen går i stort Rektor-> skolchef-> prefekter. Ansvaret börjar hos rektor och han delegerar neråt i organisationen och ingen kan bestämma över någon ovanför i strukturen. Fakulteten är uppbyggd på samma sätt som THS, fakulteten, alltså lärarna, röstar fram kandidater till fakultetsrådet och en mängd andra beslutande eller rådgivande organ. De väljer även en dekanus och prodekanus (som rektor måste besluta om) och som företräder fakultetens åsikter. Alla viktiga beslut går genom fakulteten. Universitetsstyrelsen (US) Universitetsstyrelsen är det övergripande organ som styr verksamheten på högskolan. Universitetsstyrelsen beslutar enligt högskoleförordningen i följande ärenden: viktigare frågor om högskolans organisation årsredovisning, budgetunderlag och viktigare framställningar i övrigt åtgärder med anledning av Riksrevisionens revisionsberättelser och revisionsrapporter viktigare föreskrifter frågor i övrigt som är av principiell natur Campi KTH har i dagsläget 5 stycken Campi, dessa ligger på: Valhalla (Kallat Campus KTH), Haninge (Kommer flyttas till Valhalla samt Flemingsberg), Flemingsberg, Kista och Södertälje. De fyra senare kallas ibland för ortscampi. Sektionerna THS består av 20 stycken sektioner. Dessa är:
Sid 8(27) Arkitektursektionen (A) Bergssektionen (B) Datasektionen (D) Doktorandsektionen (Dr) Elektrosektionen (E) Flygsektionen (T) Fysiksektionen (F) Fria sektionen (Fria) Ingenjörssektionen Haninge (IsH) Ingenjörssektionen Telge (IsT) Kemisektionen (K) Maskinsektionen (M) Sektionen för öppen ingång (OPEN) Samhällsbyggnadssektionen (S) Sektionen för Civilingenjör & Lärare (CL) Sektionen för Industriell ekonomi (I) Sektionen för Informations- och Nanoteknik (IN) Sektionen för Medicinsk Teknik (MiT) Sektionen för medieteknik (Media) Sektionen för Energi och Miljö (W) THS Styrdokument THS styrs av ett antal dokument, det viktigaste dokumentet är stadgarna, efter det så följer reglementet dessa dokument styr hur THS fungerar. Åsiktsdokumentet samt olika policyer säger hur THS tycker och gör, dessa policyer samt åsiktsdokumentet ligger till grund för påverkansarbetet. 3. Skolor Skillnader mellan dem En skola på KTH är precis som det låter en egen skola inom universitetet, de sköter väldigt mycket av den dagliga verksamheten och är väldigt självstyrande ifrån KTH centralt (Kan liknas vid THS centralt och THS lokalt). Det är oftast här som de ekonomiska resurserna finns och det är på skolorna som en lärare är anställd. KTH har 10 skolor dessa är: Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad (ABE) Arkitektursektionen, Samhällsbyggnadssektionen, Ingenjörssektionen Haninge Skolan för bioteknologi (BIO) Kemisektionen Skolan för kemivetenskap (CHE) Kemisektionen Skolan för datavetenskap och kommunikation (CSC) Datasektionen, Sektionen för medieteknik Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande (ECE) Sektionen för civilingenjör och lärare Skolan för elektro- och systemteknik (EES/EE) Elektrosektionen Skolan för informations- och kommunikationsteknik (ICT) Sektionen för Informations och Nanoteknik Skolan för industriell teknik och management (ITM) Maskinsektionen, Sektionen för Industriell ekonomi, Sektionen för energi och miljö, Ingenjörssektionen Telge, Bergssektionen Skolan för teknikvetenskap (SCI) Flygsektionen, Fysiksektionen, Sektionen för Öppen ingång Skolan för teknik och hälsa (STH) Sektionen för Medicinsk Teknik, Ingenjörssektionen Haninge Vilka beslut som fattas på skolnivå Rektor delegerar beslutanderätten till skolcheferna i nedan uppräknade ärenden. Det som står nedan plus saker som inte är specificerade i lagar/riktlinjer som skolorna får fatta beslut i. De flesta beslut angående kurser, utformning och innehåll beslutas av skolan. Skolcheferna ansvarar för att verksamheten inom skolan bedrivs i enlighet med lagar och förordningar och KTH:s regelverk. Här följer ett utdrag ur regelverket (hoppa om du vill):
Sid 9(27) Avtal 13 (beslutanderätten kan ej vidaredelegeras) Avtal som rör skolans operativa verksamhet, med den begränsning som följer av det årliga verksamhetsuppdraget. Avtal om uppdragsutbildning. Vid ECE-skolan kan skolchef delegera till enhetschef för Education att teckna avtal. Avtal om adjungerad professor. Avtal om affilierad fakultet. Forskaravtal (avtal mellan KTH och anställd forskare samt i förekommande fall KTH Holding). Besluta att ta emot sponsormedel understigande 50 000 kronor samt ingå avtal därom. Hyresavtal gällande gästforskarbostäder, med avtalstid upp till sex månader. Ekonomi (beslutanderätten kan ej vidaredelegeras om ej annat anges) Beslut om inköp eller upphandling, slutattestering av upphandlade varor eller tjänster samt beställning av varor eller tjänster får vidaredelegeras för belopp understigande en miljon kronor. För centrabildningar delegeras attesträtten till föreståndaren om denne är anställd vid KTH. Är föreståndaren inte anställd vid KTH är det skolchefen eller den skolchefen delegerat till som attesterar. För plattformar delegeras attesträtten till plattformsföreståndaren som attestrar utifrån beslut från plattformens styrgrupp och utifrån värdskolans verksamhetsuppdrag. Avskriva fordringar för skolan understigande ett prisbasbelopp. Rätt att tilldela stipendier till forskarstuderande, om extern part har inrättat och utlyst stipendiet. Underteckna läges- och kostnadsrapporter (periodiska och slutliga) till forskningsfinansiärer som inte kräver annan undertecknare. Kan vidaredelegeras. Personal (beslutanderätten kan ej vidaredelegeras om ej annat anges) Besluta om annonsering om anställning som lektor, biträdande lektor och adjunkt. Anställa lektor och biträdande lektor (efter hörande av rektor). Om skolchefens ställningstagande avviker från anställningsutskottets eller befordringsnämndens förslag ska beslut om anställning som lektor eller biträdande lektor fattas av rektor. Besluta om anställningsvillkor och eventuell förlängning av anställning för lektor och biträdande lektor. Besluta om ansökan om befordran från biträdande lektor till lektor och från adjunkt till lektor. Om skolchefens ställningstagande avviker från anställningsutskottets eller tjänsteförslagnämndens förslag ska beslut om anställning som lektor och biträdande lektor fattas av rektor. Anställa adjunkt och konstnärlig adjunkt. Besluta att avbryta en rekrytering enligt anställningsförordningen (lektor, biträdande lektor och adjunkt). Anställa T/A- personal inom skolan (efter beviljat rekryteringstillstånd från personalchef samt efter hörande av respektive avdelningschef), inklusive beslut att inleda rekryteringsprocess, och besluta om merparten anställningsvillkor. Anställa doktorand. Utse GA och FA (efter hörande av rektor). Utse programansvariga för grund-, avancerad och forskarnivå. Besluta om bisysslor för alla underställda. Besluta om semester och annan ledighet, tjänsteresor, samt övriga personalfrågor för skolans personal (kan vidaredelegeras). Besluta om rätt till tjänstledighet Ändra individuell lön mellan lönerevisionerna, efter samråd med personalchef eller förhandlingschef
Sid 10(27) Ansvar för frågor rörande personal och arbetsmiljö (får vidaredelegeras, men endast till avdelningschef/prefekt). Besluta om arbetsmiljöåtgärder inom skolan. Göra bedömning av huruvida omprövning av beslut bör ske enligt 27 förvaltningslagen (uppenbart oriktiga beslut) och pröva om överklagande har inkommit i rätt tid avseende delegerade ärenden. Kan vidaredelegeras. Fatta beslut om att ompröva ett uppenbart oriktigt beslut. Avge yttrande till Överklagandenämnden för högskolan angående överklagande av tillsättning av annan tjänst än högre lärartjänst. Utbildning (beslutanderätten kan ej vidaredelegeras om ej annat anges) Besluta om antal exemplar, utöver de obligatoriska, av en doktorsavhandling som ska bekostas av skolan. Besluta om tid och plats för disputation och licentiatseminarium (kan vidaredelegeras till FA). Utfärdande av kursbevis för utbildning på grundnivå och avancerad nivå. Allmän förvaltning Göra bedömning av huruvida omprövning av beslut bör ske enligt 27 förvaltningslagen (uppenbart oriktiga beslut) och pröva om överklagande har inkommit i rätt tid avseende delegerade ärenden. Kan vidaredelegeras. Fatta beslut om att ompröva ett uppenbart oriktigt beslut. Avge yttrande till Överklagandenämnden för högskolan angående överklagande av tillsättning av annan tjänst än högre lärartjänst. Löpande ärenden inom skolans ansvarsområden. Organisation av skolans verksamhet och personal. Besluta om arbetsmiljöåtgärder inom skolan. Skolchefens vidaredelegationer framgår av eget delegationsdokument Skolchefens delegationer. Att ansvaret för skolnivå ligger på Sektionsnivå I dagsläget ligger ansvaret för studiebevakningen på skolnivå inom THS på sektionsnivå. Det innebär att det är sektionerna själva som ansvarar för att det finns representanter i skolornas ledningsgrupper samt andra beslutande eller beredande organ, självfallet med stöd av THS Centralt. På många skolor finns det fler än en sektion, vilket gör att man behöver sammarbeta sektionerna mellan på skolnivå. 4. Engagemanget Det är viktigt att ha en klar bild av vad engagemang faktiskt innebär, både för att ha möjlighet att påverka din egen vardag och för att känna en trygghet i vad som förväntas av dig. Här följer ett försök att klargöra vad det egentligen är för något en engagerad student ger sig in i, och vilka som faktiskt är engagerade. Engagerad student Som en student på KTH har man alla möjligheter att engagera sig i det man tycker är intressant! THS erbjuder ett rikt liv utanför studierna. Allt från Armada (arbetsmarknadsmässan) till Kårspexet (teaterförening), det allt har gemensamt är att det ger glädje, utveckling och gemenskap. Som en vanlig engagerad student kan du göra mycket. Man behöver inte vara vald till någon post på sektionsnivå för att engagera sig. Det finns alltid massa aktiviteter på sektionen eller centralt som man kan engagera sig i. Att fylla i en kursutvärdering är ett sätt att engagera sig inom THS utbildning (eller kanske kan stå utbildningsfrågor). Det
Sid 11(27) engagemanget bidrar till att utbildningarna på KTH utvecklas för att vi ska få den bästa möjliga utbildningen på KTH. Riktlinjer Studenternas åsikt Som studentrepresentant i något av KTH:s organ kommer du att förr eller senare att få frågan och vad tycker studenterna. Det är nu du snabbt ska kunna svara vad studenterna vid din skola/ditt program/hela KTH har för åsikt. Ett svar som inte alltid kan vara lätt att hitta, för vad tycker vi studenter egentligen? Du kan alltid vända dig till THS åsiktsdokument om du är osäker. Åsiktsdokumentet är framtaget av och beslutat om av kårfullmäktig och den åsikt THS har i olika frågor. Åsiktsdokumentet går att finna på THS hemsida. Detta dokument tänker inte allt som dyker upp i olika sammanhang, men det kan i alla fall agera riktlinjer i det flesta fall. Du kan se dig själv som en representativ student och känna själv vad du som student tycker. Viktigt är då att du redogör att du som student tycker si eller så men i övrigt inte kan redogöra för skolans alla studenters åsikt. Det är aldrig fel att säga att du inte vet vad studenterna tycker men att du kan ta med dig frågan och återkomma med svaret. Prioriteringar Vad ska man prioritera när man engagerar sig? Man ska alltid, upprepar alltid prioritera sina studier. Du är här för att studera och känner du att det finns tid och energi att engagera dig inom kåren ska du självklart göra detta. Men det är då viktigt att se konsekvensen med ditt engagemang om det finns risk att det går ut över dina studier så borde du ställa dig frågan om det är dags att minska engagemanget. Det viktiga är att när du tar ut din examen ska känna att du haft en meningsfylld utbildning och att du har fått den personliga utvecklings du förtjänar. Hur många uppdrag klarar man av att hantera? Det är en jättesvår fråga som handlar om hur stora uppdragen är. Att sätta en generell riktlinje för hur många uppdrag som man klarar av handlar om sin egen bedömning. Det man ska komma ihåg är att det finns ett liv camusområdena, du kanske vill motionera/gymma eller sitter med i styrelse för en förening. Det är då upp till dig att bedöma om du har tid att ställa upp till en kandidatur eller ta på dig ett uppdrag till. Det är viktigt att se det ur ett långt perspektiv trots att det kanske bara handlar om ett kort projekt som ryms i kalender så kan det få konsekvenser under senare delen av året pga. brist på vila. Tidsram Att sätta upp tidsramar för sina pågående arbeten i de engagemang man har underlättar kommunikationen till både dig själv och de andra i arbetena. Att ha tydliga deadlines gör det möjligt att ha en välplanerad kalender som även underlättar för att se till att man får den ledighet man förtjänar! Undergrupper Det är bra att tänka på att man alltid kan be andra om hjälp om det är mycket att göra och svårt att hinna med. I vissa fall kanske man till och med vill tillsätta en ny undergrupp för ändamålet. Dessa uppstår när man känner att det finns en efterfrågan man inte kan fylla genom sin egen tid. Man tillsätter då en undergrupp under sig som hjälper en med arbetsuppgifterna. Exempel på undergrupper: Studienämnder, Programgruppen, THS-U osv. Dokumentation När du läser denna bok så finns det möjlighet att du är eller har varit engagerad på kåren. Förhoppningsvis så fanns det dokumentation vad de gjorde föregående år, men tyvärr är det ofta man glömmer bort att dokumentera vad man
Sid 12(27) gör under året. Detta medför att saker glöms bort eller hamnar mellan stolarna då ingen vetat om att de skulle göra detta. Det underlättar då att kunna gå tillbaka i arkivet och se vad alla gjort de senaste åren och kunna lära av deras framgångar och misstag för att utveckla THS verksamhet. Dokumentation känns ofta tråkigt och tidskrävande, men det ger en personlig utveckling då det automatiskt sker en reflektion av både sig själv och sitt arbete. Genom att anteckna vad man gör så får man också en inblick i vad man kan effektivisera eller inte. Kontinuitet Nästan allt arbete inom kåren sker kontinuerligt i någon form. Det är mycket jobbigare att putta igång en boll som är i vilande tillstånd än att putta på en boll i som redan befinner sig i rörelse. Att göra saker kontinuerligt underlättar både för dig och dina efterträdare. Det skapar en stabilitet och förutsägbarhet för dig. En typisk post som mår bra av kontinuitet är den som sköter ekonomin, att bokföra kontinuerligt skapar vana och rutin samt att man kan undvika bekymmer när redovisningarna ska in. Rutiner Rutiner är A och O i en organisation, det kommer göra ditt arbete till ett välsmort kullager. Detta medför även att personer runt omkring kan reagera på att saker inte sker efter rutinen. Har man som rutin att alltid beställa in alkohol till puben på en tisdag så kan någon annan i klubbmästeriet reagera på att alkoholen inte finns där på onsdagen och på så vis undvika en katastrof på fredagens pub. Rutiner finns också till för att undvika att misstag görs, om man har en checklista som man gör rutinmässigt så minskar chansen att man glömmer något. Belöning Förutom ett utökat kontaknät med andra kåraktiva, känna en tillhörighet, bidra till något större, ha fruktansvärt roligt, göra någonting som personer i omgivningen uppskattar, vad är belöning för att få vara aktiv i THS, centralt som lokalt? Kunskap Man får olika kunskaper/erfarenheter beroende på vilket engagemang man är aktiv inom. Det flesta som engagerar sig känner att de får en personligutveckling och kunskaper om hur ideellt arbete fungerar. Intyg Efter att ett uppdrag för THS är genomfört har man rätt till ett diplom för genomfört arbete från THS. Detta diplom skrivs och undertecknas av den ansvariga på THS centralt som ett bevis för det arbete som utförts. Kostnad Med det mesta gott kommer också något dåligt, så vad kostar det att engagera sig i kåren? Det finns egentligen två kategorier av kostnader: pengar och tid. Pengar Att vara mer eller mindre engagerad kostar oftast en del rent pengamässigt. Det kan handla om vad det kostar att gå på den där gasquen, maten du behöver köpa för att du inte hann laga matlåda igår eller en avgift för att få vara med i ett engagemang. Inom THS verksamhet är det mesta till självkostnadspris, men kostnaderna för att vara med i vissa sammanhang är högre än vad det hade varit om man inte deltagit. Det är alltid okej att säga nej till en aktivitet som kostar för det ska inte kännas fel att säga att man inte har råd, för vi är alla studenter och de flesta har det skralt i plånboken. Det kan dock även innebära att du då och då blir bjuden på en fika som studeranderepresentant, eller att ett företag bjuder på lunch om du är engagerad inom näringsliv, men det är inte självklart.
Sid 13(27) Tid Engagemang tar tid. Det är något man måste vara beredd på. Det kan handla både om fritid och i vissa fall att man får prioritera bort studietid, men se till att allt du gör är rimligt och inte till en allt för hög grad påverkar dina studier utan om det gör det så skall det vara på dina villkor. Engagemang ska inte gå ut över studierna. Att vara studeranderepresentant innebär till exempel att lägga en del av sin tid på att förbättra utbildningarna på KTH. Syfte Syftet med engagemang är att berika sin studietid. Det handlar om att samla på sig erfarenheter och utvecklas även utanför klassrummet. Det innebär att få träffa studenter med liknande intressen och att få stöta på verkligheten under kontrollerade former. Driva ett massivt projekt, testa på att dyka, driva en förening, skriva policys, det finns mängder av saker att göra! 5. Tips och Trix Tips för alla förtroendevalda Prata med varandra. Många gånger är det mycket bra att höra andras åsikter och få nya infallsvinklar i en fråga. I de organ det även sitter doktorander representerade prata även med dem. Var förberedd på de möten du ska gå på Fråga kårledningens heltidsarvoderade om något är oklart. Dessa personer arbetar heltid med sina områden och har som uppgift att stödja och hjälpa studeranderepresentanter i deras arbete. Tänk på Det underlättar mycket som engagerad om man aktivt tänker på några små saker: Läs in dig på det du tycker är intressant. Se till att inte göra för mycket utan prioritera fritid m.m. högt. Ha kul! 6. Stöd Mail, telefon i tid! De två bästa medierna för att få kontakt med personer inom den här typen av verksamheter är mail eller telefon, men det måste ske i tid. Ett mail som skickas kanske inte får svar direkt, men det är på väg. En bra riktlinje är att om det tagit mer än två veckor: Maila igen. Anställda Det är alltid bra att utnyttja de som är yrkesverksamma och anställda just för att hjälpa till. Bland de anställda på KTH finns en mängd individer som sitter på sakkunskap och som har i arbetsuppgift att svara på de frågor vi studenter har. Företrädare En idag ofta outnyttjad källa till kunskap är företrädare, de som jobbat med det du gör innan dig. De hjälper ofta gärna till bara de får frågan och sitter på mycket kompetens från tidigare år. De har också oftast ett studentperspektiv
Sid 14(27) kvar, vilket inte till exempel KTH-anställda har, och värnar om organisationen de varit med och fört vidare. Våga fråga och det kan ge mycket både i form av stöd och kunskap. THS Råd På THS Centralt finns en mängd råd där förtroendevalda och intresserade både från THS Centralt och THS Lokalt möts för att diskutera frågor, få utbildningar ect. Råden ser väldigt olika ut och har olika funktioner, men de leds av en ur THS Kårledning och träffas minst en gång per termin. Exempelvis finns Utbildningsrådet som fokuserar på utbildningsfrågor. Här är Cheferna för Utbildningsinflytande ansvariga. (länka till listan??) KL Kårledningen på THS finns alltid där för att hjälpa till, både för en student, en förtroendevald lokalt eller en förtroendevald centralt. Kontakta den som verkar ha mest att göra med den aktuella frågan. Cheferna för utbildningsinflytande har i uppgift att ge studeranderepresentanter stöd, utbildning och rådgivning. Kårordförande (Mediakontakt) 08 790 98 84 ordf@ths.kth.se. Vice kårordförande (Ekonomiskt ansvarig) 08 790 98 85 vordf@ths.kth.se. Näringslivschef 08 790 98 86 naringsliv@ths.kth.se. Projektledare THS Armada 08 790 98 44 armada@ths.kth.se..chefer för utbildningsinflytande 08 790 98 89/90 utbildning@ths.kth.se. Head of THS International 08 790 98 67 international@ths.kth.se Mottagningssamordnare 08 790 98 88 mottagning@ths.kth.se Evenemangschef 08 790 98 24 event@ths.kth.se Studiesocialt ansvarig 08 790 98 87 studiesocialt@ths.kth.se Kommunikationschef 08 790 98 83 kommunikation@ths.kth.se. Chefredaktör för Osqledaren 08 790 98 70 osqledaren@ths.kth.se KTH KTH är ett universitet och de har till uppgift att utbilda oss studenter. Detta innebär att det finns en hel del människor som jobbar heltid och är väldigt kompetenta inom problemområden som vi som studenter möter. Använd den kompetensen så mycket som det bara går. Ett utmärkt verktyg för att få tag på den du vill är att helt enkelt googla så löser sig det mesta. Mail är oftast att föredra om du inte vet att det är rätt person du försöker nå, då vidarebefordrar de dig rätt. Bra saker att ha koll på kan vara studievägledningen, programansvarig, Miljö och Byggnads Avdelningen (de håller på med fysisk miljö).
Sid 15(27) Universitetskansler Ämbetet Universitetskanslerämbetet, UKÄ, är en myndighet med tre huvuduppgifter: att bedriva kvalitetssäkring och juridisk tillsyn samt att ansvara för statistik, uppföljning och granskning av effektivitet på högskoleområdet. Här finns fullt av kompetenta människor som även de har som jobb att arbeta med en mängd frågor som berör en students vardag. Har du några juridiska frågor som är nationella och inte bara rör KTH, hör av dig till dem. UKÄs regelverk står även över KTHs så det de säger gäller. http://www.uk-ambetet.se/ CSN Den som bäst kan besvara frågor rörande CSN är CSN. Ring dem för bästa kontakt, men se till att nedteckna vem du pratade med och när för att kunna ha koll på hur olika frågor och händelser utvecklas. Kansliet Kanslierna ute på skolorna sköter det mesta av administrationen kring studenter. Det är här studievägledare och programhandläggaren sitter. Kansliet kan ofta svara på frågor och stöttar när så behövs. För att ta reda på öppettider och adress till det kansli du tillhör googla KTH + din skola + kansli, eller sök på kth.se. Sektionen Det närmaste stödet för många är sektionerna. Alla inom THS tillhör en sektion och inom den finns det en mängd olika kompetenser man kan ta del av. Våga ta hjälp av dina klasskompisar och fråga om fler skulle vilja jobba med det här eller det där, så kan vi ta del av varandras kunskap och engagemang. 7. Regler Regler är i arbetet som förtroendevald många gånger ett bra stöd och mycket information går att få ut ur dem. För en studeranderepresentant finns till exempel nästan allt som krävs av ett lärosäte nedskrivet någonstans (informella regler finns ofta, men de är inte lika bindande). Lagar KTH och THS lyder alltid under Sveriges lagar. Om du har frågor gällande lagar så är det enklast att ringa UKÄ eller googla. Den viktigaste lagen som KTH lyder under är Högskoleförordningen tillsammans med högskolelagen och alla Sveriges övriga lagar. Högskoleförordningen Denna lag behandlar vad som är en högskola och liknande. Det är här kårens rätt till att vara med och fatta samt bereda beslut finns fastslagen. Du finner den här: http://www.riksdagen.se/sv/dokument- Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Hogskoleforordning-1993100_sfs-1993-100/ THS Även inom THS finns det en typ av lagar som utgörs av våra styrdokument. Dessa lyder även sektionerna under, men de har en egen förvaltning och har därför även egna dokument. Det är genom våra styrdokument som verksamheten regleras och förs framåt på ett strukturerat (vi försöker) sätt. Dessa dokument finner du här: http://ths.kth.se/om-ths/styrdokument-och-moteshandlingar/
Sid 16(27) Stadgar Stadgarna är det viktigaste dokumentet där den fundamentala verksamheten finns reglerad. Den är högst upp i rankingen bland dokumenten (om ett dokument säger något annat så är det ändå stadgarna som gäller). Direktlänk till detta dokument: http://ths.kth.se/wp-content/uploads/2010/01/ths_stadgar_1209271.pdf Reglementen Reglementet är näst dokument på listan som är bra att ha koll på. Detta finner du här: http://ths.kth.se/wpcontent/uploads/2010/01/ths_reglemente_130502.pdf Åsiktsdokumentet Ett dokument som är extra bra att ha koll på är THS Åsiktsdokument. Detta sätts av Kårfullmäktige och säger helt enkelt vad vi tycker i olika frågor. Det som sägs i åsiktsdokumentet är det vi tycker och det behövs inte en undersökning för att det ska gå att använda sig av åsikterna som THS åsikter mot KTH, andra organ eller inom organisationen. Här finner du dokumentet: http://ths.kth.se/wpcontent/uploads/2013/02/%c3%85siktsdokument-2013.pdf Grafiska profilen Det finns på THS en grafisk profil som är skapad för att visa kontinuitet och gemenskap när vi kommuniserar internt och externt. Följ denna så att vi alla vet vart informationen kommer ifrån, och så att kopplingen mellan sektionerna, föreningar och THS Centralt blir tydlig och fin. HSV/UKÄ Högskoleverket/Universitetskanslerämbetet (det senare är det nya namnet) har en mängd lagar och regler som gäller på KTH. Du tar enklas reda på dessa genom att ringa dem eller söka på deras hemsida. CSN CSN är också bra att ha koll på när det kommer till vad de säger och vad som gäller. Här är en länk till dem: www.csn.se/kontakta-oss KTHs studenträttssida KTH har sammanställt en mängd regler som berör studenterna. Den är utarbetad av studievägledarna och behandlar allt från studieavbrott, lagar, kursproblem till CSN. Hemsidan är riktigt bra, bara man hittar den, och här har ni länken: www.kth.se/student/studenträtt Lokalt Även lokalt på THS har vi styrdokument som vi agerar efter. Kolla upp på din sektionshemsida vad som gäller hos dig. Inofficiella regler Särskilt på KTH finns det en mängd inofficiella regler som man bör förhålla sig till. Det kan handla om vem som talar när på ett möte, vilka kedjor beslut måste ta, vem som står över vem ect. De här kan te sig väldigt onödiga, men de är bra att vara uppmärksam på för att inte trampa någon på tårna och uppnå maximal effekt.
Sid 17(27) 8. Representation Som förtroendevald och person med ett utsett mandat så för man i en del situationer THS och KTH-studentens talan. Det här gäller i de fall som faller under ett givet uppdrag man fått, i en studeranderepresentants fall i frågor som rör det organ där man sitter, och då man har goda belägg för det man säger. Goda belägg är till exempel underlag från enkätundersökningar, skrivelser i åsiktsdokument eller förda diskussioner under ett kårfullmäktige. Om det är en fråga som inte faller under ett uppdrag, eller som saknar gott belägg, är det okej att yttra sin egen åsikt om man är tydlig med att representanten uttrycker sina egna åsikter som THSmedlem/KTHstudent. En stor del av att representera THS handlar om att vara medveten om hur det som sägs tas emot och hur det framställs. Man representerar organisationen genom sig själv, både åsiktsmässigt och i person.
Sid 18(27) Appendix I - Förkortningar Inom högskolevärlden används en mängd förkortningar. Här följer en lista på de vanligaste förkortningarna på THS och KTH: A Arkitektursektionen, THS Dr Doktorandsektionen, THS AAE Administrative assessment exercise E Elektrosektionen, THS ABE AFS Skolan för arkitektur och samhällsbyggnad, KTH Avdelningen för studentservice EC ECE Evenemangschef Skolan för teknikvetenskaplig kommunikation och lärande ARG AU Arbetsmarknadsgruppen (arbetsorgan inom Reftec) Anställningsutskottet EAE Educational assessment exercise EES Skolan för elektro- och systemteknik, KTH AUA B BN BIO CHE ChS CL CSC Avdelningen för utbildningsadministration, KTH Bergssektionen, THS Befordringsnämnden, föredetta Centrala Tjänsteförslagsnämnden, KTH Skolan för bioteknologi, KTH Skolan för kemivetenskap, KTH Chalmers Studentkår Sektionen för Civilingenjör och Lärare, THS Skolan för datavetenskap och kommunikation, KTH AFS F FN FoFu FR Fria Gru HHS HHSS Studentkår HF Avdelningen för studentservice Fysiksektionen, THS Filmnämnden, THS Forskning och forskarutbildning Fakultetsrådet, KTH Fria Sektionen Grundutbildning Handelshögskolan i Stockholm Handelshögskolan i Stockholms Högskoleförordningen CSN Centrala Studiestödsnämnden HL Högskolelagen CFU Chef för utbildningsinflytande HoTHSI Head of THS international CTFN Centrala Tjänsteförslagsnämnden, nu heter den Befordringsnämnden. HSV HÅP Högskoleverket Helårsprestation CTH Chalmers Tekniska Högskola HÅS Helsårsstudent D Datasektionen, THS I THS Sektionen för industriell ekonomi,
Sid 19(27) ICT Skolan för informations- och kommunikationsteknik, KTH KORK Kårordförandes rådskonferens (arbetsorgan inom Reftec) INV KTH innovation KR Kommunikationsråd IOR frågor IsH Reftecs utskott för internationella Ingenjörssektionen Haninge, THS KS KTH Kårstyrelse Kungliga Tekniska Högskolan IsK IN THS IR ISO ISS IsT ITM Ingenjörssektionen Kista, THS Sektionen för informationsteknik, Internationella rådet International student office International Student Service, THS Ingenjörssektionen Telge, THS Skolan för industriell teknik och management, KTH KTHB Kungliga Tekniska Högskolans Bibliotek KY Kvalificerad yrkesutbildning LG LHS LinTek LiTH LPE Ledningsgrupp Lärarhögskolan i Stockholm Linköpings Teknologers Studentkår Tekniska Högskolan i Linköping Lokalplaneringsenheten, KTH ITU IT-universitetet, KTH och SU LSa Lokalservice-avdelnigen, KTH JML JML-rådet Jämlikhet, mångfald och likabehandling Jämlikhet, mångfald och likabehandling rådet LTH LTU LÄS Lund Tekniska Högskola Luleå Tekniska Universitet Lärarhögskolans studentkår JUR Juridiska avdelningen M Maskinsektionen, THS K Kemisektionen, THS Media Sektionen för medieteknik, THS KC Kanslichef ME Sektionen för mikroelektronik, THS KF KI KIR KO Kårfullmäktige, THS Karolinska Institutet Kommunikation och internationella relationer, KTH Kårordförande MF MG MiT Medicinska Föreningen (en av studentkårerna vid KI) Marknadsföringsgruppen (ligger under PG) Sektionen för Medicinsk informatik och Teknik KomC Kommunikationschef MR Mottagningsrådet MS Mottagningssamordnare
Sid 20(27) NC NNC NKM NR NTK NX OL OPEN OR Näringslivschef Nobel night cap Nymbles klubbmästeri Näringslivsrådet Naturvetar- och Teknologkåren vid Umeå Universitet Näringslivsgruppen Osqledaren Öppen ingång Ordförande rådet RÄT S SCI SFS SIF SM SMURF Rektorerna på de tekniska högskolornas samarbetsforum. Samhällsbyggnadssektionen, THS Skolan för teknikvetenskap, KTH Sveriges Förenade Studentkårer Svenska industritjänstemannaförbundet Sektionsmöte Samrådsmöte under Reftec, förvaltning (arbetsorgan inom Reftec) Ordf Ordförande SN Studienämnd PA PAS PBI PBL Programansvarig, Personalavdelningen Programansvarig student Problembaserad inlärning Problembaserat lärande SNO SR SSA SSCO Studienämndsordförande Studiemiljörådet, THS Studiesocialt ansvarig Stockholms Studentkårers Centralorganisation PLA PG Projektledare Armada Programgruppen (Eller en gammal utbildningsmupp!) SSSB STH Stiftelsen Stockholms Studentbostäder Skolan för teknik och hälsa, KTH RAE Reftec RG RN RO RUBIK RU FR Research assessment exercise Sammanslutning av studentkårer vid Sveriges tekniska högskolor. Rektorsgruppen Radionämnden, THS Research office Reftecs utbildnings- och internationaliseringskommitté (arbetsorgan inom Reftec) Resursfördelningsutskottet, under STORK SU SUS SöderS T T-bas TFN THS Studiesociala utskottens ordförandes rådskonferens (arbetsorgan inom Reftec) Stockholms Universitet Stockholms Universitets Studentkår Södertörns högskolas studentkår Flygsektionen, THS Tekniskt basår Tjänsteförslagsnämnd Tekniska Högskolans Studentkår
Sid 21(27) THSC THSL THST TKL Universitet TLTH Högskola TORK UKÄ UF UHR UR URK US UU UTN VHS Vordf VORK VP W YTH THS centralt THS lokalt THS totalt (Lokalt + centralt) Teknologkåren vid Luleå Tekniska Teknologkåren vid Lunds Tekniska Tidningsredaktionernas ordförandes rådskonferens (arbetsorgan inom Reftec) Universitetskansler ämbetet Universitetsförvaltningen, KTH Universitets och högskolerådet Utbildningsrådet, THS Reftecs utskott för utbildningsfrågor Universitetsstyrelsen, KTH Utbildningsutskottet, under FR Uppsala Naturvetar- och Teknologkår Verket för högskoleservice Vice ordförande Vice ordförandes rådskonferens (arbetsorgan inom Reftec) Verksamhetsplan Sektionen för Energi och miljö Yrkesteknisk högskola
Sid 22(27) Appendix II Mötesordlista Acklamation: Beslut fattas genom att ledamöterna svarar med allmänt bifall när ordföranden frågar på de olika beslutsförslagen (propositionerna). Man svarar helt enkelt ja eller nej när ordförande säger till. (Utan rösträkning; jämför votering) Adjungera: Beslut att låta utomstående personer (till exempel experter) delta vid t.ex. styrelsens möten. Man kan till exempel adjungera in någon med närvara och yttranderätt, då får hen vara med på mötet och säga saker, men inte lägga förslag eller rösta. Ajournering: Sammanträdet avbryts för att fortsätta vid en senare tidpunkt. Det är alltså samma protokoll som gäller, men deltagarna vid de olika tillfällena kanske inte är de samma. (jämför bordläggning) Beredning: Saker som skall tas upp på mötet förbereds, ofta i en mindre grupp utsedd av ordföranden. Beslut: När man bestämmer i frågan som är uppe. Vid sittande sammanträde fattas beslutet enhälligt eller med majoritet genom acklamation eller efter votering (kolla upp de orden på andra ställen i listan). Bifall, Avslag: Vid beslut på sammanträden finner man bifall eller avslag. Bifall är att säga ja till det som föreslagit och som det ska beslutas om. Avslag är att säga nej till det som föreslagit och som det ska beslutas om. Bordläggning: Behandling eller beslut i en fråga uppskjuts till ett senare sammanträde. Dagordning: Lisa över vad som kommer hända på mötet och i vilken ordning. Kallas också föredragningslista. Delegera: Lämna över beslutanderätten till annat organ eller till en eller flera personer. Entledigande: Om man önskar, mitt i en mandatperiod, inte ha det uppdrag man blivit vald till ansöker man/lämnar man in ett entledigande. Fyllnadsval: Om ledamot under pågående mandatperiod avsäger sig ledamotskapet och det inte finns en suppleant sker fyllnadsval inom den aktuella valkorporationen. Man väljer helt enkelt om, men bara för den tidsperioden som är kvar.
Sid 23(27) Föredragande: Föredragande kallas den som har förberett ett ärende och drar det för mötet. En föredragning är ofta inledningen till diskussion och eventuellt beslut. Föredragning: Muntlig redogörelse för beslutsunderlag. Föredragning görs av ordföranden eller den hen utser. Föredragningslista: se Dagordning. Högskolelagen och -förordningen: Här finns bestämmelser om högskoleorganen, deras sammansättning, uppgifter med mera. Justering: Är granskning och underskrift av protokoll. Justeringsperson: Utses vid sammanträdet och genomför justeringen. Kandidat/kandidera: Kandidat är den person som ställer upp i val till en post. Majoritet, absolut: Minst 50 procent av rösterna. Majoritet, enkel: Majoritet som inte är kvalificerad majoritet (alltså antingen absolut eller relativ). Majoritet, kvalificerad: Minst 75 procent av rösterna. Majoritet, relativ: Förslaget har helt enkelt fått flest röster av de möjliga alternativen. Mandatperiod: Den tid för vilken ledamot eller suppleant utses. Alltså hur länge man sitter på posten. Motion: Ett förslag som är skickat till mötet. Nominera: Föreslå kandidater. Ordningsfråga: Frågor rörande något som gäller mötesordningen, till exempel paus eller ajournering. Går alltid före talarlistan. Se även Sakupplysning, Replik och Streck i debatten.
Sid 24(27) Proposition: En proposition är ett styrelseförslag, det vill säga en motion som kommer från styrelsen. Protokollsanteckning: Om det är något som en ledamot vill ge offentlighet åt så kan han begära att detta antecknas i protokollet, till exempel motivering till ett ställningstagande vid ett visst beslut. Remiss: Innebär att olika instanser (grupper ect) skall yttra sig i frågan eller att en fråga skickas till till organ eller sakkunnig för utredning. Replik: Replik begär man då man kort skall svara på personligt angrepp. Man får inte angripa någon och inte argumentera. Går alltid före på talarlistan. Reservation: En ledamot som inte är nöjd med ett beslut som fattas skall om hen fortfarande vill hävda att beslutet är mot hens mening, reservera sig mot beslutet. Att du röstar mot beslutet innebär att du accepterar majoritetens beslut, men med en reservation ställer man sig mot beslutet. Man kan reservera sig genom en enkel muntlig anmälan (blank reservation) som antecknas till protokollet, eller genom att lämna in en skriftlig motivering som tas som bilaga till protokollet. Det är inte möjligt att reservera sig i efterhand. Sakupplysning: Kan man begära och kortfattat ge, till exempel om någon ger felaktig uppgift. Du helt enkelt rättar någon eller kommer med information som ändrar bilden av det någon säger. Streck, streck i debatten: Streck betyder att inga personer får yttra sig utom de som redan är anmälda, alltså står på talarlistan, och de som anmäler sig direkt efter det att streck är beslutats. Streck i debatten är en Ordningsfråga. Suppleant: Den som har rätt att inträda i stället för ledamot när ledarmoten inte kan. De utses på samma sätt som ledamöter. Suppleanterna skall underrättas om sammanträden och ärenden som skall behandlas. Talarlista: Lista förd av ordföranden över de personer som begärt ordet, alltså vill medelat att de vill säga något. Talarlistan får endast brytas av repliker, sakupplysningar och diskussion i ordningsfrågor. Votering: Begäran om votering innebär krav på att rösträkning skall ske. Alltså att rösterna skall räknas. Sådant krav skall tillgodoses av ordföranden.
Sid 25(27) Yrkande: Ett förslag. Yrkande, formellt: Förslag om uppskov till exempel bordläggning, ajournering, remiss eller återremiss. Yrkande, materiellt: Förslag till beslut i sakärendet, alltså en specifik fråga. Återremitering: Mötet kräver ett nytt yttrande i en tidigare tillbakaskickad fråga. Övriga frågor: Du kan alltid föra upp egna frågor under den här punkten. Här får ej beslut tas om inte samtliga närvarande är överens i frågan.
Sid 26(27) Appendix III KTH:s struktur
Sid 27(27) Appendix III THS:s Struktur