Digitala spel, 180 högskolepoäng. (Digital Games, 180 ECTS credit points)

Utbildningsplan för Digitala spel, 180 högskolepoäng (Digital Games, 180 ECTS credit points) 1. Allmän information Digitala spel är inriktat mot spelteknik eller speldesign i spelproduktioner. Det är en utbildning som genomgående förenar avancerad teknik med det skapande och dramatiska området. Utbildningen bygger på produktioner i team, lärande genom görande. I produktionerna kan studenterna även arbeta tillsammans med studenter från de övriga utbildningsprogrammen inom området. Utbildningen sker i nära samarbete med företag i branschen och med institutioner inom nationell och internationell spelutveckling och forskning. Utbildningen lägger stor vikt vid spelets innehåll, bild, ljud, dramaturgi och spelupplevelsen i stort. I spel gäller det att finna uttryck för både tanke och starka känslor. Övningarna och produktionerna är därför inriktade på detta. Den tekniska delen av utbildningen är framtidsinriktad. Studenterna kommer att arbeta med flera av de senaste teknikerna inom bland annat grafikprogrammering och AI. Speltekniken inriktas inte på en viss plattform, utan baseras på tekniker som är gångbara oavsett om spelen produceras för PC, konsol, mobiler, webb eller andra distributionsformer. För att underlätta samarbetet mellan de olika inriktningarna på utbildningen, används olika typer av middleware och spelmotorer, så att studenternas arbeten kan bilda en helhet i produktion En högskolepoäng motsvarar en poäng i European Credit Transfer System (ECTS). 2. Beslut och riktlinjer Beslut om att inrätta utbildningsprogrammet har fattats av högskolestyrelsen för Blekinge Tekniska Högskola 2003-11-03. Ansvarig sektion för programmet är sektionen för planering och mediedesign. Utbildningsplanen är fastställd av Utbildningsnämnden vid Blekinge Tekniska Högskola 2009-09-23. Utbildningsplanen gäller för studenter antagna från och med hösten 2008 3. Mål Utöver de nationellt reglerade målen, vilka återfinns i Appendix B, gäller följande mål för utbildningen. Efter genomförd utbildning skall studenten ge uttryck och form (tekniskt och estetiskt) till ett kunskapsinnehåll för 1

att så starkt som möjligt fånga och vidmakthålla ett intresse hos en tänkt mottagare. kunna utmana den digitala medieteknikens och estetikens gränser genom innehållet i produktionerna. behärska att kommunicera, balansera och förverkliga idéer inom en arbetsgrupp och skapa en produktiv samverkan. kunna reflektera över sin egen professionella roll som spelutvecklare vad gäller idé- och teamarbete samt mottagarperspektiv. behärska tekniska, estetiska och kommunikativa aspekter inom ramen för digital spelteknik, speldesign eller spelproducentskap. 4. Lärande och utbildning Programmet tar sin utgångspunkt i att den digitala spelbranschen befinner sig i en kraftig strukturomvandling, från en pionjärfas med teknikdrivna produktioner med fokusering på spelens yta och starkt markerade gränser mellan teknik, design och innehåll, till en växande insikt om att spelutveckling kräver en integrerad kompetens både hos individerna och i samtliga produktionsfaser. Spelbranschen får därmed en potential att utvecklas till att bli en stark aktör inom den etablerade mediesektorn. Gränserna mellan TV-, film- och digital spelproduktion suddas ut alltmer. Digitala spel blir en medieform bland många andra, där de humanistiska, kulturvetenskapliga perspektiven blir lika viktiga som de tekniska. Väsentligt är att innehållsaspekterna kontinuerligt ingår som bärande delar under hela utbildningen, p g a ämnets svårighetsgrad. Samspelet med övriga utbildningar inom utbildningsämnet medieteknik innebär att en digital produktionsprocess är möjlig att genomföra och reflektera över, genom att de visuella och auditiva kunskapsområdena blir tillgodosedda. Programmet är en gestaltande professionsutbildning som förenar digital teknik med det skapande och dramatiska fältet inom digitala medier. För Digitala spel spelar begreppet gestaltning genom produktion i team en avgörande roll. Studenterna lär sig genom att göra, för att kunna ge form och uttryck åt egna idéer och känslor och söka tekniska lösningar, som förstärker det teamet vill uttrycka. I produktionerna kommer studenterna att arbeta tillsammans med studenter från övriga utbildningar inom utbildningsämnet medieteknik. Dessa produktioner skapar också den lust och spänning som är viktig för en professionsutbildning. Med gestaltning menas inom Digitala spel följande: De uttryck och den form (tekniskt och estetiskt) man ger ett kunskapsinnehåll för att så starkt som möjligt fånga och vidmakthålla ett intresse hos en tänkt mottagare. 2

Detta fordrar en förening av tanke och känsla i planering och genomförande av en produktion där studenten söker kontakt med en önskad mottagare eller användare. Under utbildningen Digitala spel får studenterna möjlighet att arbeta med och utveckla professionskunskaper. Professionskunskaperna är både de generella som krävs oavsett gestaltningens form och innehåll och de specifika professionskunskaperna som krävs för digital spelutveckling. De generella professionskunskaperna är idéarbete, teamarbete, produktionskunskap och mottagarkunskap. För att idéarbete och teamarbete ska vara möjligt och för att utveckla mottagarkunskap, krävs kvalificerad analys och reflektion under och efter produktionen. Reflektionen består i en värdering av hur de generella och specifika professionskunskaperna blir gestaltade i produktion. Reflektionen sker i dialog med och med feedback från handledare som har närhet och distans till produktionen. Därigenom kan handledaren fungera som katalysator i osäkra, problematiska situationer, utmana när frågorna ska formuleras och medverka till att de gestaltande läroprocesserna blir synliga. De specifika professionskunskaperna ryms inom tre kunskapsområden: Digital spelteknik Speldesign Spelproduktion Utbildningen lägger lika stor vikt vid teknisk som estetisk gestaltning. I alla medieformer gäller det att finna berättelser och uttryck för både tanke och starka känslor. Övningarna och produktionerna är därför inriktade på detta. Utbildningen sker i nära samarbete i projektform med företag i branschen, inte minst i examensarbeten, och med institutioner inom digital medieteknikforskning. Progressionen inom programmet garanteras genom att: gestaltning finns som ett grundvärde i alla kurser för att inte bryta samspelet mellan dem. det finns en kontinuitet och progression mellan kurserna. program- och kursansvariga har ett helhetsansvar för alla momenten i linjen från idé planering genomförande examination analys utvärdering. det finns tydliga examinationskriterier som anger kraven för gestaltningens innehåll och form inom varje kurs, men som också anger progressionen i programmet. Utbildningen bedrivs huvudsakligen på svenska, men föreläsningar på engelska kan förekomma. 5. Huvudsakligt upplägg av utbildningen 3

Den första terminen inleds med en profilkurs för att ge programidentitet. Därefter genomförs höstens kurser tillsammans med övriga utbildningar inom utbildningsämnet medieteknik för att ge synergieffekter både för studenterna och för att kunna utveckla gemensamma kunskapsområden. Inför vårterminen väljer studenterna inriktning; spelteknik eller speldesign. Det andra året inleds tillsammans med studenterna från övriga utbildningar inom utbildningsämnet medieteknik, för att få en gemensam grund i generella professionskunskaper. Därefter genomförs profilkurser som innehåller spelteknik eller speldesign, som fördjupar de specifika professionskunskaperna. Genom produktion i team kommer studenterna att utvecklas även utanför den specialisering de har valt. Året avslutas med en större och sammanfattande produktionskurs, för att studenterna ska kunna foga samman de generella och specifika professionskunskaperna i en produktion. Tredje året får studenterna möjlighet att fördjupa sig inom de specifika professionskunskaperna som de finner mest intressanta inför kandidatarbetet. Tillsammans med handledare utformar de kurser med för tillfället mest relevant innehåll, antingen det handlar om speldesign eller spelteknik. Vårterminen årskurs 3 ägnas åt kandidatarbetet. Kurserna på programmet läses enligt nedanstående studieordning. Nedan följer den rekommenderade studiegången på programmet. Förkunskapskraven för programmets kurser finns angivna i respektive kursplan. Obligatoriska kurser är markerade med O. Valbara kurser är markerade med V. För en treårsöversikt, se s 9. År 1 Gemensamma introduktionskurser med övriga medieteknikprogram: ME1111 Grundkurs i digitala medier, 7,5hp O ME=Medieteknik Studenten förvärvar grundläggande färdigheter i bild- och ljudteknik, idé-, team- och produktionsarbete inom digitala medier, och därmed introducerar kursen generella och specifika professionskunskaper. ME1106 Grunder i webbproduktion, 7,5hp O Studenten tillgodogör sig grundläggande färdigheter i webbteknik och form för publicering av arbetsprov och CV, samt en grund för publicering av digitala medieproduktioner, t ex video och animationer i flashgränssnitt. Gemensamma introduktionskurser för Digitala spel: DV1110 Objektorienterad programmering (OOP) med C++ (inriktning medieteknik), 7,5hp O (Datavetenskap) Studenten tillgodogör sig grundläggande färdigheter i C++ och skaffar sig därmed en introduktion till OOP för bl a digital spelutveckling 4

DV1111Tillämpad Objektorienterad programmering (OOP) för medieteknik, 7,5hp O (Datavetenskap) Studenten tillgodogör sig fördjupade färdigheter i C++, dels för att speldesigners ska förvärva fördjupad förståelse av sambandet mellan design och den tekniska implementeringen i spel, dels för att kursen utgör en grund för Spel- och grafikprogrammeringkurser. ME1127 Grunder i digitala spel 1, 7,5hp O Introduktionskurs för Digitala spel, där studenten förvärvar en övergripande uppfattning om arbetsmetoder och förhållningssätt inom programmet, samt arbete med gestaltande produktioner inom spelutveckling genom produktion av brädspelsprototyper. ME1130 Praktisk spelproduktion, 7,5hp O Studenten förvärvar grundläggande färdigheter i praktisk produktion av spel. Studenten tillämpar praktiskt tidigare under året inlärda teoretiska modeller. Speldesign, grunder i specifika professionskunskaper: ME1129 Introduktion till speldesign, 7,5hp O Studenten förvärvar färdigheter i speldesignens specifika krav på struktur, alltifrån estetik till mekanik och kommunikation. Kursen innehåller också digital verktygskunskap för speldemos. ME1133 Spelhistoria & spelperspektiv, 7,5hp O Studenten förvärvar färdigheter om hur synen på digitala spel har förändrats sedan deras uppkomst och hur detta kan relateras till hur andra typer av spel har upplevts. Studenten skaffar sig även insikt i olika perspektiv på och runt spel, tex verklighetsspel, serious games och spel som förmedlare av olika budskap. ME1128 Grunder i digitala spel 2, 7,5hp O Studenten förvärvar fördjupade färdigheter i spelutveckling genom produktion av integrerad fysisk och digital spelprodukt. Spelteknik, grunder i specifika professionskunskaper: ME1132 Spelprogrammering, 15hp O Studenten förvärvar olika former av praktiska tillämpningar och fördjupningar av tekniska lösningar med inriktning på olika former av spelprojekt. År 2 Gemensamma professionskurser med övriga medieteknikprogram: ME1210 Case för digitala medier, 7,5hp O, Medieteknik, grundnivå, B- nivå Studenten förvärvar fördjupade färdigheter i koncept- och idéarbete i team med 5

hjälp av externt formulerat case, d v s generella professionskunskaper. ME1230 Produktion i digitala medier 2 15hp O, Medieteknik, grundnivå, B-nivå Studenten kombinerar sina fördjupade färdigheter i generella och specifika professionskunskaper i team, genom produktion i och reflektioner på digitala medier. Gemensamma professionskurser Digitala spel: ME1231 Förberedande produktion, 7,5hp O, Medieteknik, grundnivå, B- nivå Studenten förvärvar färdigheter i spelproduktioners elementa, generellt och specifikt med avseende på olika former av spel, samt formulera och presentera strukturer, kommunikationsprocesser, roller och ledningsfunktioner i spelproduktioner. Kursen förbereder inför kursen ME1230 Produktion i digitala medier 2. Gemensam kurs för speldesign och spelgrafik: ME12xx Grafisk konceptdesign, 7,5hp V, Medieteknik, grundnivå, B-nivå Studenten förvärvar färdigheter i att ta ställning till val av grafiska uttryck för en produktion, och får därigenom förståelse för det grafiska uttryckets betydelse för upplevelsen av ett spel Spelteknik, kurser i specifika professionskunskaper: ME1234 Spelutveckling i 3D, 22,5hp V, Medieteknik, grundnivå, B-nivå Studenten förvärvar grundläggande kunskaper i programmering, uppbyggnad av grafiska applikationer och digitala spel i 3D samt tillämpar relevanta principer, metoder och terminologi från linjär algebra i dessa applikationer. Kursen avslutas med ett projektarbete i samarbete med inriktning speldesign och inriktning spelgrafik. ME12xx Beteenden och gameplay i spel, 7,5hp V, Medieteknik, grundnivå, B-nivå Studenten förvärvar teoretisk och praktisk kunskap inom olika tekniker och tillämpningar av artificiell intelligens för digitala spel och gameplay. Kursen sammanfattas i ett projektarbete som samtidigt förbereder inför kursen ME1230 Produktion i digitala medier 2 Speldesign, kurser i specifika professionskunskaper: ME1238 Tillämpad storydesign, 7,5p V, Medieteknik, grundnivå, B-nivå Studenten förvärvar färdigheter i praktisk användning av verktygen och teknikerna från kursen ME11xx Storydesign, genom att inrikta sig på hur 6

berättelser förmedlas och upplevs. Dnr BTH 56-1345-2009 ME1237 Leveldesign, 7,5hp V, Medieteknik, grundnivå, B-nivå Studenten erhåller teoretiska kunskaper om leveldesign och hur man använder dem praktiskt genom de färdigheter studenten förvärvat i kursen ME1162 Spelscripting. ME1219 Spelestetik och kulturstudier, 7,5hp V, Medieteknik, grundnivå, B-nivå Studenten förvärvar färdigheter i gestaltningens och estetikens generella och specifika betydelse i olika former av spel, samt att studenten formulerar, framställer och presenterar egna gestaltande uttryck i spelmiljö. Åk 3 Gemensamma fördjupningskurser i specifika professionskunskaper med övriga medieteknikprogram: Studenten förvärvar fördjupade färdigheter i specifika professionskunskaper. Kunskapsområde väljs individuellt av varje student, i samverkan med handledare. En av följande fyra kurskombinationer väljes, efter godkännande av handledare: ME1302 Tematisk fördjupning 1, 30hp V, Medieteknik, grundnivå, C-nivå ME1303 Tematisk fördjupning 2, 22,5hp V, Medieteknik, grundnivå, C- nivå samt 7,5p helt valfri kurs ME1304 Tematisk fördjupning 3, 15hp V, Medieteknik, grundnivå, C-nivå samt 15hp helt valfria kurser ME1305 Tematisk fördjupning 4, 7,5hp V, Medieteknik, grundnivå, C-nivå samt 22,5hp helt valfria kurser ME1301 Kandidatarbete för medieteknik, 30hp O, Medieteknik, grundnivå, C-nivå Studenten sammanfattar de tre årens kunskap och erfarenheter inom en gestaltande professionsutbildning i digitala medier. Detta sker genom produktion samt en kvalificerad slutreflektion. Utbildningsprogrammet genomgår kontinuerlig utvärdering och utveckling, vilket kan medföra att kursutbudet och kursernas placering i tiden förändras. 6. Bedömning och examination 7

Utbildningsprogrammets mål uppnås genom de kurser som ingår i examen. Bedömning och examination sker på kursnivå och detaljer rörande examination och betygssättning finns i respektive kursplan. Det finns en linje i kurserna från introduktion till examination. Examinationskraven är kommunicerbara och igenkännbara i den enskilda kursen och i utbildningen som helhet. Examinationen styrs för den enskilda kursen av dess kursplan och sker generellt på två nivåer: 1. Mätbara kunskaper produktionsresultat. 2. Processen personlig utveckling, som kan brytas ner i följande delar: relevanta frågor vid rätt tillfälle förmågan att hantera resurser i förhållande till idén. teamarbete förmågan att få sig själv och andra att arbeta ihop maximalt i ett team. Teamet ska gestalta idén och bör därför ge utrymme för olika slags människor och tolkningar. nätverksarbete förmågan att skapa kontakter utanför utbildningen. idéarbete förmågan att få idéer/få utrymme för idéer, kommunicera idéer, förverkliga idéer. Förmågan att balansera egna och andras idéer, att hitta bästa kompromissen (avgränsning). Förmågan att hantera motstånd och besvikelser som gestaltande processer ofta innebär i några av dess arbetsfaser. kvalitén på teknikproduktionen Vem är den till för? Är enkelhet och användbarhet maximerad? Är tekniken framtidsinriktad? balanspunkten mellan studentens individuella uttrycksbehov och branschens krav i relation till utbildningens mål. Vissa frågor kan processen inte ge svar på och lämnas öppna. Dock ska frågan formuleras. Därför ska programmet ge utrymme för reflektion i kursmoment och examination. 7. Utvärdering Alla studenter uppmanas att delta i utvärderingen av programmet. Under utbildningens gång utvärderas också varje kurs, och program- och kursutvärderingarna ligger som grund för fortsatt utvecklingsarbete. Målet med utvärderingen ur utbildningens perspektiv är att personal och studenter utvärderar programmets mål och syfte och därigenom kan få ett kritiskt förhållningssätt till det egna arbetet. Detta anger en riktning i förändringsarbetet med enskilda kurser och med programmets utveckling som helhet. Målet med utvärderingen ur studentens perspektiv är att utvärdera det gestaltade produktionen 8

att utvärdera produktionens tillkomsthistoria tid och övriga förutsättningar. Tillkomsthistorien ska utvärderas utifrån bestämda frågor/rubriker en struktur. Frågorna ska utvärdera både vilket stöd utbildningen gett i processen och hur studenterna tagit tillvara sitt ansvar för processen. Utvärderingen kan ske både i grupp och individuellt. 8. Förkunskapskrav För tillträde till utbildningsprogrammet krävs, förutom grundläggande behörighet för högskolestudier, Matematik B med lägst betyget Godkänd. 9. Övergångsregler mellan årskurser Student som klarat mindre än 30 hp efter första årskursen eller mindre än 90 hp efter andra årskursen bör ta kontakt med programansvarig och studievägledare för upprättande av individuell studieplan. Behörighetskraven för enskilda kurser finns angivna i respektive kursplan. Observera att ovanstående övergångsregler endast gäller övergång mellan årskurser. Det kan innebära att studenten, trots uppflyttning, inte är behörig till vissa kurser om studenten inte har uppfyllt den enskilda kursens förkunskapskrav. 10. Examen Utbildningen leder fram till en examen på grundnivå, med benämningen Filosofie kandidatexamen. Huvudområde: Medieteknik Motsvarande benämning på engelska är Degree of Bachelor of Science. Se Appendix B för relevanta utdrag ur examensordningen. Appendix A: Valbara kurser inom utbildningsprogrammet Se under rubriken Huvudsakligt upplägg av utbildningen. 9

Appendix B: Utdrag ur nationella examensordningen Kandidatexamen Omfattning Kandidatexamen uppnås efter att studenten fullgjort kursfordringar om 180 högskolepoäng med viss inriktning som varje högskola själv bestämmer, varav minst 90 högskolepoäng med successiv fördjupning inom det huvudsakliga området (huvudområdet) för utbildningen. Mål Kunskap och förståelse För kandidatexamen skall studenten visa kunskap och förståelse inom huvudområdet för utbildningen, inbegripet kunskap om områdets vetenskapliga grund, kunskap om tillämpliga metoder inom området, fördjupning inom någon del av området samt orientering om aktuella forskningsfrågor. Färdighet och förmåga För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att söka, samla, värdera och kritiskt tolka relevant information i en problemställning samt att kritiskt diskutera företeelser, frågeställningar och situationer, visa förmåga att självständigt identifiera, formulera och lösa problem samt att genomföra uppgifter inom givna tidsramar, visa förmåga att muntligt och skriftligt redogöra för och diskutera information, problem och lösningar i dialog med olika grupper, och visa sådan färdighet som fordras för att självständigt arbeta inom det område som utbildningen avser. Värderingsförmåga och förhållningssätt För kandidatexamen skall studenten visa förmåga att inom huvudområdet för utbildningen göra bedömningar med hänsyn till relevanta vetenskapliga, samhälleliga och etiska aspekter, visa insikt om kunskapens roll i samhället och om människors ansvar för hur den används, och visa förmåga att identifiera sitt behov av ytterligare kunskap och att utveckla sin kompetens. Självständigt arbete (examensarbete) För kandidatexamen skall studenten inom ramen för kursfordringarna ha fullgjort ett självständigt arbete (examensarbete) om minst 15 högskolepoäng inom huvudområdet för utbildningen. Övrigt För kandidatexamen med en viss inriktning skall också de preciserade krav gälla som varje högskola själv bestämmer inom ramen för kraven i denna examensbeskrivning. Högskolespecifikt för BTH För kandidatexamen krävs minst 30 högskolepoäng på C-nivå i huvudområdet, varav det självständiga arbetet ska utgöra minst 15 högskolepoäng. 10