Västsvenska Industrioch Handelskammarens rapport nr 2007:3 ISSN 1650-7965 Sårbarhetsindex 2007 En jämförelse av de västsvenska kommunernas sårbarhet Kraften i Västsveriges utveckling utgår från Göteborg och dess kranskommuner. Nio av de tio högst placerade kommunerna tillhör Göteborgs arbetsmarknadsregion.
Västsvenska Industri- och Handelskammaren är en privat näringslivsorganisation med närmare 2 600 västsvenska företag är medlemmar. På deras uppdrag arbetar vi för affärer och tillväxt i Västsverige. Handelskammaren erbjuder konsulttjänster och nätverk. Vi driver också frågor med stor vikt för det västsvenska näringslivets utveckling. Infrastruktur och samspelet mellan skola och näringsliv är två av våra prioriterade områden. Publicerad av Västsvenska Industri- och Handelskammaren 2007. Citera oss gärna, men ange källa.
Så står sig de västsvenska kommunerna Vad gör man klockan 18.00 när den vaniljstång man behöver till efterrätten inte finns i skafferiet? För många västsvenskar innebär detta inga större problem. Möjligen blir det något dyrare, men servicebutiken på hörnet räddar kryddningen. Andra västsvenskar får välja annan efterrätt. De har inte tillgång till en servicebutik inom rimligt avstånd. Denna skillnad i serviceutbud i olika delar av Västsverige är en realitet, och en skillnad som har ökat på senare år. Statistik från Konsumentverket visar att de personer som bor i västsvensk glesbygd får allt längre till affären. I Gullspång har det genomsnittliga avståndet till livsmedelsbutiken ökat med 32 procent sedan 2001. Samtidigt ser vi att utbudet av servicebutiker har ökat. Under tio år har antalet servicebutiker ökat med 39 procent och uppgick 2005 till mer än 1 500. Det är inte en allt för vild gissning att flertalet av dessa återfinns i tätorterna. Siffror från analysföretaget Tema Stad & Trafik visar ett tydligt samband mellan befolkningstäthet och serviceutbud i 45 av Sveriges tätorter. Utbudet i de större städerna blir dessutom mer diversifierat. Somliga närbutiker väljer att anpassa utbudet till sitt geografiska läge, kanske genom att profilera sig med picknickkorgar för utflykten. Andra butiker väljer en profil där ekologiska varor från lokala producenter spelar en viktig roll. Ytterligare andra väljer låga priser medan några väljer ett exklusivt sortiment. I storstaden finns inte bara vaniljen. I storstaden finns valmöjligheterna. Utvecklingen är en naturlig följd av hur befolkningens sammansättning i olika delar av Västsverige har förändrats. Det finns ett flöde av unga människor från hela landet till storstadsregionerna. Av Västsveriges 51 kommuner är det idag bara 16 som har fler invånare i åldern 20-24 år, än vad man hade för tio år sedan. Framförallt är det högskoleorterna (med kranskommuner) som har lyckats locka till sig unga. En kommuns förmåga att attrahera unga är ett sätt att värdera ortens möjligheter att möta framtiden. Med den här rapporten försöker vi fördjupa insikten i hur de enskilda västsvenska kommunerna står sig i konkurrensen med andra svenska kommuner. För många kommuner handlar det om att hitta vägar att vända en negativ trend. För andra handlar det om att vårda de villkor som hittills visat sig vara gynnsamma. Den här rapporten är ett inlägg i diskussionen om hur vi möter framtiden: Hur sårbara är Västsveriges kommuner? Västsverige juni 2007 Anders Källström, VD, Västsvenska Industri- och Handelskammaren 3
Innehåll Inledning 7 En värld i förändring 7 Regionen som ekonomisk motor 7 Kommunerna arbetsmarknadsregionens beståndsdelar 8 Sårbarhetsindex 2007- resultaten i korthet 8 Slutsatser och rekommendationer 10 Sårbarhetsindex 2007 fördjupad analys 11 Befolkningstillväxt 12 Demografi 13 Utbildningsnivå 14 Förvärvsintensitet 14 Hälsa 15 Nyföretagande 16 Arbetsgivarspridning 16 Bilaga 1. Tabeller 18 Bilaga 2. Så har vi räknat 21 5
Inledning En värld i förändring 1990 fanns 11 miljoner mobiltelefonabonnemang i världen. 2004 fanns det 1,7 miljarder en ökning med mer än 15 000 procent 1. För 40 år sedan var Zambia dubbelt så rikt som Sydkorea. I dag är Sydkorea 27 gånger rikare än Zambia. Sydkorea valde globalisering näringsfrihet och handelsutbyte. Det gjorde inte Zambia 2. Under 1990-talets sista månad hade ungefär 1,7 miljoner svenska hushåll Internetaccess. Det motsvarar knappt 40 procent av hushållen. I december 2005 var antalet uppe i drygt 3,3 miljoner cirka 70 procent av hushållen 3. Citaten ovan illustrerar olika aspekter av samma sak. Vi lever i en värld stadd i snabb förändring. Globaliseringen är ett faktum. Det talas om den nya geografin en geografi med två nivåer: världen och regionen. Världen är vår marknad. Där finns våra kunder, som vi genom mobil kommunikation och Internet, förbättrade språkkunskaper och harmoniserade regelverk kan utveckla närmast gränslösa relationer med. Samtidigt är regionen vår plattform en region som har formats av våra livsmönster och de sätt som dessa har ändrats över tid. För 150 år sedan rörde sig de flesta av oss inte mer än 500 meter från sängen för att ta oss till arbetet på åkern, i kyrkan eller byskolan. För 50 år sedan var motsvarande sträcka fem kilometer till närmaste orts fabrik, skola eller kommunalkontor. Idag rör vi oss i genomsnitt fem mil från sängen varje dag och passerar minst en, ofta flera kommungränser 4. Den nya geografins båda nivåer är nära sammanlänkade. Arbetsmarknadsregionen, snarare än riket, utgör den plattform från vilken våra företag ska nå världsmarknaden. Om vi har tillräckligt starka arbetsmarknadsregioner leder det till fortsatt tillväxt. 1 Källa: Det svenska teleundret, Anders Johnson, Ekerlids Förlag, 2004. 2 Källa: Globalisering ger den enskilde möjlighet att välja, Johan Norberg, Sydsvenska Dagbladet, 2001. Källa: Svensk telemarknad 2005, PTS (Post- & Telestyrelsen). 4 Källa: Rapport 2005:10 Svenska nav, Västsvenska Industri- och Handelskammaren, 2005. Regionen som ekonomisk motor De arbetsmarknadsregioner som erbjuder bra utbildnings- och karriärmöjligheter lockar till sig unga, ambitiösa människor. Det medför i sin tur att befintliga företag får tillgång till kvalificerad arbetskraft. Förvärvsintensiteten stärks och nyföretagandet gynnas. Med ett stimulerande arbete stärks också förutsättningarna för en god hälsa. Den som trivs med sitt jobb mår ofta bättre. En positiv spiral bildas, där arbetsmarknadsregioner med rätt förutsättningar stärks och kan utgöra motorn för ekonomiskt tillväxt. I Västsverige utgör Göteborgs arbetsmarknadsregion en sådan motor. Göteborg placerar sig på tredje plats på listan över Sveriges starkaste arbetsmarknadsregioner, enligt en tidigare rapport från Västsvenska Industri- och Handelskammaren. I denna rapport vägdes parametrar som nettoinflyttning, demografisk sammansättning, utbildningsnivå och förvärvsfrekvens samman för samtliga Sveriges starkaste arbetsmarknadsregioner 2005 1. Stockholm (66) 2. Umeå (66) 3. Göteborg (60) 4. Malmö (55) 5. Jönköping (32) 6. Linköping (31) 7. Varberg (30) 8. Värnamo (25) 9. Helsingborg (22) 10. Strömstad (22) 11. Gislaved (21) 12. Västerås (17) 13. Halmstad (16) 14. Karlstad (16) 15. Örebro (13) 16. Älmhult (11) 17. Emmaboda (10) 18. Karlskrona (10) 19. Luleå (10) 20. Markaryd (10) 21. Perstorp (10) 22. Vetlanda (10) Källa: Rapport 2005:10 Svenska nav. Sveriges arbetsmarknadsregioner, för att ge en bild av vilka regioner i vårt land som har den kraft som krävs för att fungera som ekonomiska motorer. Göteborgs arbetsmarknadsregion föregås endast av Stockholms och Umeås arbetsmarknadsregioner. Övriga Västsverige är dock svagt representerat på listan ovan. Endast Varbergs och Strömstads arbetsmarknadsregioner kvalar in bland de 22 starkaste arbetsmarknadsregionerna, enligt de parametrar som användes i denna studie. Vi vill se fler västsvenska arbetsmarknadsregioner på listan. Göteborgs 7
arbetsmarknadsregion kommer även i framtiden vara det tydliga nav kring vilket tillväxten i Västsverige kretsar. Det innebär dock inte att Göteborg bör vara det allenarådande navet. Tvärtom bör fler arbetsmarknadsregioner kunna fungera som mindre nav, som sedan kopplas till det starka navet i mitten. Som ett komplext kugghjulssystem, där de enskilda kuggarna bidrar till tillväxtkraft för hela regionen. Kommunerna arbetsmarknadsregionens beståndsdelar Arbetsmarknadsregionen är alltså den mest relevanta nivån att utgå ifrån när ekonomisk tillväxt diskuteras. Samtidigt är kommunen det begrepp som de flesta utgår ifrån både kommunens invånare och dess politiker. Det är ofta kommunen som står för barnomsorg, skola, gatunät och så vidare områden som ligger nära den enskilde kommuninvånarens vardag. Likaså utgår kommunens förtroendevalda politiker självklart från sin kommuns specifika förutsättningar. Kommunen som begrepp lever alltså fortfarande kvar i hög grad. Ett sätt att analysera en arbetsmarknadsregions förutsättningar är att analysera dess beståndsdelar, kommunerna - både var för sig, i relation till andra kommuner i arbetsmarknadsregionen och i relation till riket. Hur sårbara är de västsvenska kommunerna om de ställs inför större, strukturella förändringar? Hur väl klarar kommunerna en nedläggning av den största arbetsgivaren på orten? Hur konjunkturkänsliga är kommunerna? Hur bidrar de till respektive arbetsmarknadsregions styrka? För snart fem år sedan genomförde Västsvenska Industri- och Handelskammaren en sådan jämförelse för första gången. Denna rapport utgör den tredje mätningen av de västsvenska kommunerna och deras sårbarhet inför förändringar Sårbarhetsindex 2007. Sårbarhetsindex 2007 - resultaten i korthet Sårbarhetsindexet består av en sammanvägning av sex indikatorer: befolkningstillväxt, demografi, utbildningsnivå, förvärvsintensitet, hälsa och nyföretagande 5. Indikatorerna har valts för att ge en mångsidig bild av en kommuns sårbarhet inför förändringar. Totalt ingår 51 västsvenska kommuner i mätningen: 49 kommuner i Västra Götalands län, samt Kungsbacka och Varbergs kommun i Hallands län. När vi fortsättningsvis skriver Västsverige, är det dessa 51 kommuner som avses. Av 2007 års mätning framgår bland annat följande: Härryda, Kungsbacka och Lerum placerar sig i topp, med ett medelbetyg på 4,17 på en skala från ett till fem. Förutom Varberg ingår samtliga kommuner som placerar sig på topp-tiolistan i Göteborgs arbetsmarknadsregion 6. Längst ned hamnar Gullspång, med ett medelbetyg på 1,17. I bottenskiktet finns också Bengtsfors, Färgelanda, Mellerud, Munkedal och Töreboda samtliga med ett medelbetyg på 1,67. Endast sju kommuner har förbättrat sitt medelbetyg mellan 2004 och 2007 års mätning och därmed minskat sin sårbarhet. Störst förbättring står Tranemo för. 16 kommuner har ett oförändrat medelbetyg, medan resterande 28 kommuner har försämrat medelbetyget sedan De högst placerade kommunerna 2007 Rank Kommun Medelbetyg 1 Härryda 4,17 1 Kungsbacka 4,17 1 Lerum 4,17 4 Bollebygd 3,83 4 Mölndal 3,83 4 Stenungsund 3,83 7 Göteborg 3,67 8 Partille 3,50 8 Varberg 3,50 10 Ale 3,33 10 Kungälv 3,33 10 Öckerö 3,33 5 En detaljerad beskrivning av metod och beräkningar finns i bilaga 2. Definerat enligt SCBs LA03.
De lägst placerade kommunerna 2007 Rank Kommun Medelbetyg 38 Essunga 2,17 38 Lysekil 2,17 38 Sotenäs 2,17 38 Tidaholm 2,17 38 Vara 2,17 38 Åmål 2,17 44 Dals-Ed 2,00 45 Lilla Edet 1,83 46 Bengtsfors 1,67 46 Färgelanda 1,67 46 Mellerud 1,67 46 Munkedal 1,67 46 Töreboda 1,67 51 Gullspång 1,17 2004. Störst försämring uppvisar Dals- Ed, Götene, Lilla Edet, Orust och Vänersborg samtliga med -0,5 skalsteg. Befolkningstillväxt Störst befolkningstillväxt mellan 2001 och 2006 har Stenungsund haft, med en procentuell befolkningstillväxt på 9,5 procent - fyra gånger så stor som rikets. I nästan hälften av kommunerna har befolkningen minskat under den aktuella mätperioden. Bland de kommuner där befolkningen har minskat som mest finns Gullspång, Bengtsfors och Sotenäs. Demografi Härryda är den kommun som med 87,2 procent har störst andel av befolkningen som är under 64 år. Samtidigt står Härryda för den största minskningen av denna andel sedan undersökningen senast genomfördes år 2004. Minst andel under 64 år har Bengtsfors med 75,5 procent. Mer än två tredjedelar av kommunerna har minskat andelen som är under 64 år sedan 2004. Endast 14 av de 51 kommunerna har nu en större andel under 64 år än riket. Utbildningsnivå Utbildningsnivån är den indikator där Västsverige har flest kommuner med ett snitt under riket. Endast sex kommuner i Västsverige har en utbildningsnivå högre än rikets genomsnitt. Samtliga dessa kommuner tillhör Göteborgs arbetsmarknadsregion. Högst utbildningsnivå har Göteborg med 29 procent, att jämföras med rikssnittet som är 21 procent. Lägst utbildningsnivå har Essunga och Gullspång, där endast 8 procent av befolkningen i arbetsför ålder har en eftergymnasial utbildning på tre år eller mer. Förvärvsintensitet Hela 42 kommuner av de 51 i Västsverige har en högre förvärvsintensitet än riket. Förvärvsintensiteten är 76,3 procent för Västra Götaland och 75,6 procent för riket. Högst förvärvsintensitet har Tranemo med 85,2 procent. Övriga kommuner i topp är Kungsbacka, Bollebygd och Öckerö. Dessa tre kommuner ingår i Göteborgs arbetsmarknadsregion. Bortsett från Göteborg, som med 70,7 procent har lägst förvärvsintensitet, är det i huvudsak kommuner i norra delen av Västsverige som har låga värden. Dit hör Strömstad och Gullspång. Hälsa 16 kommuner har bättre hälsa än rikets genomsnitt. Kungsbackaborna har bäst hälsa, med 30 sjukdagar per person 2006, vilket kan jämföras med rikssnittet 40 dagar. Högst ohälsotal har Gullspång med 58 sjukdagar. Övriga kommuner med höga ohälsotal är bl a Lysekil, Lilla Edet och Mellerud. Nyföretagande Endast fyra kommuner i Västsverige har ett nyföretagande som ligger över rikets snitt på 6,3 nyregistrerade företag per 1000 invånare: Göteborg, Sotenäs, Strömstad och Kungsbacka. Nyföretagandet är generellt sett lägst i Skaraborg där sju av de tio kommuner som har lägst nyföretagande ligger. Allra lägst är nyföretagandet i Mariestad. Arbetsgivarspridning Minst beroende av de tre största privata arbetsgivarna, och därmed minst 9
sårbarhet i förhållande till en genomsnittlig västsvensk kommun, är man i Alingsås. Därefter följer Lerum och Kungsbacka. Färgelanda är den kommun som är mest beroende av de största företagen. Fler jobbar här hos något av de tre största arbetsgivarna om man jämför med den genomsnittliga västsvenska kommunen. Slutsatser och rekommendationer Kraften i Västsveriges utveckling utgår från Göteborg och dess kranskommuner. Det framgår tydligt när resultaten av sårbarhetsindex 2007 sammanfattas. Nio av de tio högst placerade kommunerna tillhör Göteborgs arbetsmarknadsregion. På åttonde plats ligger Varberg, den enda av de tio främsta som inte ingår i Göteborgs arbetsmarknadsregion ännu. Det finns dock tydliga indikationer på att även Varberg inom en snar framtid kan komma att räknas till Göteborgs arbetsmarknadsregion. Varberg är också den enda västsvenska arbetsmarknadsregion som tillsammans med Göteborg och Strömstad kvalar in bland de 22 starkaste arbetsmarknadsregionerna i riket, enligt handelskammarens tidigare rapport Svenska nav. Samtidigt som Göteborg och dess kranskommuner lyser gröna på kartan på följande sida, ser vi en tydlig försämring sedan förra gången sårbarhetsindex sammanställdes. Mer än hälften, 55 procent, av de ingående 51 kommunerna har försämrat sitt medelbetyg sedan förra mätningen 2004. Särskilt synbar är skillnaden bland kommunerna vid Vänerns sydvästliga ände, där tre av dem gått från grönt till gult i kartan. Vi vill se en utveckling där kommunerna i Göteborgs arbetsmarknadsregion tillsammans blir ekonomiskt starkare. Samtidigt vill vi att andra västsvenska tätorter som Uddevalla, Trollhättan, Borås och Varberg, knyter an till den växtkraft som utgår från Göteborgsregionen. Detta gör i sin tur att de kommuner som ingår i de nämnda tätorternas arbetsmarknadsregioner också kan stärkas. Fler kommuner kan därmed gå från rött till gult, och från gult till grönt. För att åstadkomma detta handlar det i konkreta termer bland annat om att: Pendlingen mellan kommuner måste stärkas. Detta erfordrar i sin tur relevanta satsningar på infrastruktur, både vägar och järnvägar. Pendlingsbenägenheten hänger dock inte bara samman med fysisk infrastruktur. Även attityder som rörlighet och förändringsbenägenhet måste stimuleras. Satsa på skolan. Det är i skolan som grunden läggs till ovanstående attityder och andra viktiga attityder som ledarförmåga, ambition och entreprenörskap. Skolan spelar därför en högst väsentlig roll för en kommuns framtida attraktionskraft. Ambitiösa personer vill också ge sina barn en bra start på livet. En skola som kan ge detta borgar för att kompetensen stannar kvar i kommunen. Stärk högskolorna. Även den högre utbildningen i Västsverige måste hålla världsklass. Bra högskoleutbildning bygger på framstående forskning. Denna forskning måste vara relevant för regionens specifika branschkluster och därmed bidra till näringslivsutvecklingen. Utöver forskningen spelar också högskolornas varumärke och ortens attraktivitet som studieort stor roll för att locka till sig ungdomar med rätt attityder och ambitionsnivå. Utveckla livsmiljön. Ett attraktivt boende bygger på närhet till en stimulerande livsmiljö. Naturupplevelser, kulturutbud, sport- och fritidsmöjligheter och ett fungerande serviceutbud hör alla till faktorer som påverkar livsmiljön. En god livsmiljö, inom kommunen eller arbetsmarknadsregionen, borgar för att rätt kompetens väljer att bo kvar. Med sårbarhetsindex 2007 vill Västsvenska Industri- och Handelskammaren stimulera till en fortsatt diskussion om hur regionen kan stärkas genom att sårbarheten minskar bland de västsvenska kommunerna. Nästa gång vi genomför mätningen är det vår förhoppning att fler kommuner lyser gröna på kartan. Det är dock vi västsvenskar själva som ansvarar för att ta oss dit. 10
Sårbarhetsindex 2007 fördjupad analys Resultatet av 2007 års sårbarhetsindex är tydligt kraften i Västsveriges utveckling utgår från Göteborg med kranskommuner. Bland de tio kommuner som får högst medelbetyg är det bara en kommun Varberg som inte ingår i Göteborgs arbetsmarknadsregion. Av karta 1, som avser 2007, framgår att endast tre kommuner får ett medelbe- Färgsättning karta 1-3 Medelbetyg Bengtsfors >=4 3,33-3,99 2,67-3,32 2,01-2,66 <=2 Strömstad Dals-Ed Åmål Tanum Mellerud Färgelanda Munkedal Sotenäs Lysekil Vänersborg Uddevalla Trollhättan Orust Lilla Edet Tjörn Stenungsund Ale Alingsås Kungälv Göteborg Lilla Edet - Mariestad Töreboda Karlsborg Götene Lidköping Tibro Skara Grästorp Hjo Vara Essunga Tidaholm Gullspång Falköping Lerum Partille Mölndal Härryda Kungsbacka Varberg Öckerö Mark Ulricehamn Herrljunga Vårgårda Borås Tranemo Bollebygd Svenljunga Karta 1: Sårbarhetsindex 2007. Lilla Edet - Lilla Edet - Karta 2: Sårbarhetsindex 2004. Karta 3: Sårbarhetsindex 2002. 11
Samtliga kommuner som har förbättrat sitt medelbetyg sedan 2004 De fem kommuner som har försämrat sitt medelbetyg mest sedan 2004 Kommun 2007 2004 Förändring Tranemo 3,17 2,67 0,50 Herrljunga 2,67 2,33 0,33 Vårgårda 3,17 3,00 0,17 Uddevalla 2,83 2,67 0,17 Tanum 2,50 2,33 0,17 Karlsborg 2,33 2,17 0,17 Falköping 2,50 2,33 0,17 tyg på 4,0 eller högre. Dessa tre är Härryda, Kungsbacka och Lerum, som samtliga har ett medelbetyg på 4,17 och därmed toppar rankinglistan. Detta innebär en försämring sedan förra gången undersökningen genomfördes 2004, då fem kommuner hade medelbetyget 4,0 eller högre. Mölndal och Stenungsund har tappat en placering vardera och går därmed från mörkgrön till ljusgrön färg i kartan. Dessa båda kommuner ingår bland de nio kommuner som tilldelats ljusgrön färg i 2007 års mätning. Också det innebär en försämring sedan förra mätningen 2004, då elva kommuner hade ljusgrön färg. Skillnaden märks tydligt vid Vänerns sydvästra ände, där tre kommuner Vänersborg, Grästorp och Lidköping gått från ljusgrönt till gult. Vänersborg är också en av de kommuner som minskat sitt medelbetyg allra mest, med 0,5 betygsteg. Kommun 2007 2004 Förändring Vänersborg 2,83 3,33-0,50 Götene 2,67 3,17-0,50 Orust 2,50 3,00-0,50 Dals-Ed 2,00 2,50-0,50 Lilla Edet 1,83 2,33-0,50 Totalt sett är det endast sju kommuner som förbättrat sitt medelbetyg mellan 2004 och 2007 års mätning och därmed minskat sin sårbarhet. Störst förbättring står Tranemo för, med 0,5 skalsteg. 16 kommuner har ett oförändrat medelbetyg, medan resterande 28 kommuner har försämrat medelbetyget sedan 2004. Befolkningstillväxt Att ha en hög befolkningstillväxt visar att kommunen är attraktiv. En positiv befolkningstillväxt skapar en större arbetsmarknad och gör det möjligt att locka nya företag till kommunen. Befolkningstillväxten definieras här som förändringen i folkmängd från 2001 till 2006 i förhållande till 2001 års folkmängd. Befolkningstillväxten i hela riket var 2,3 procent under perioden. Kartan visar att en knapp tredjedel av de västsvenska kommunerna har haft en starkare befolkningstillväxt än riket Fem i toppen Fem i toppen Fem i toppen Fem i toppen Befolkningstillväxt förändring av folkmängd mellan 2001 och 2006 Stenungsund 9,52% Kungsbacka 7,84% Härryda 6,05% Lerum 5,01% Ale 4,72% Riket 2,29% Demografi andel av befolkningen under 65 år Härryda 87,2% Ale 86,0% Lerum 85,8% Mölndal 85,4% Partille 85,3% Riket 82,6% Utbildningsnivå andel av befolkningen mellan 25 och 64 år med minst 3-årig eftergymnasial utbildning Göteborg 29% Mölndal 28% Partille 25% Härryda 24% Kungsbacka 23% Förvärvsintensitet andel av befolkningen mellan 20 och 64 år som arbetar Tranemo 85,2% Kungsbacka 84,2% Öckerö 83,8% Bollebygd 83,2% Grästorp 83,1% Riket 75,6% Dals-Ed -2,78% Essunga -2,87% Sotenäs -3,14% Bengtsfors -5,66% Gullspång -6,14% Fem i BOTTEN Karlsborg 76,8% Gullspång 76,8% Mellerud 76,2% Sotenäs 75,5% Bengtsfors 75,5% Fem i BOTTEN Riket 21% Vara 9% Lilla Edet 9% Svenljunga 9% Gullspång 8% Essunga 8% Fem i BOTTEN Bengtsfors 74,0% Dals-Ed 73,9% Gullspång 73,6% Strömstad 72,9% Göteborg 70,7% Fem i BOTTEN 12
Färgsättning karta 4-10 Betyg 5 4 3 2 1 Karta 4: Befolkningstillväxt Källa: SCB, 2006 Karta 5: Demografi Källa: SCB, 2006 mellan åren 2001 och 2006. Det innebär dock inte att majoriteten av Västsveriges kommuner har en lägre befolkningstillväxt än den genomsnittliga kommunen i riket. I värdet för riket väger storstadskommunerna tungt, där befolkningstillväxten har varit hög. Detta medför att majoriteten av övriga kommuner får ett indextal som är lägre än rikets. Stenungsund toppar listan över befolkningstillväxt med en ökning på 9,5 procent. Därmed har Stenungsund haft en befolkningstillväxt som är drygt fyra gånger så stor som riket. Därefter kommer Kungsbacka med 7,8 procent, Härryda med 6 procent och Lerum med 5 procent. I nästan hälften av kommunerna har befolkningen minskat under den aktuella mätperioden. Bland de kommuner där befolkningen har minskat som mest finns Gullspång med -6,1 procent, Bengtsfors med -5,7 procent och Sotenäs med -3,1 procent. Jämfört med 2004, då vi gjorde undersökningen senast, har bilden inte förändrats nämnvärt. Även då hade endast en tredjedel av de västsvenska kommunerna en befolkningstillväxt som var högre än rikets genomsnitt. Demografi Sverige är ett av de länder som har högst medelålder i världen. Därmed blir försörjningsbördan tyngre och trycket ökar på välfärdstjänsterna. En stor andel unga är därför positivt för en kommun. Kartan över demografi visar andelen av kommunens befolkning som är under 65 år. 2006 var denna andel 82,6 procent i hela riket. Härryda är den kommun som med 87,2 procent har högst andel under 64 år. Samtliga kommuner som har störst andel under 64 år ligger runt, eller i närheten av, Göteborg. Endast 14 av de 51 kommunerna har en större andel under 64 år än riket. Den kommun där andelen av befolkningen under 64 år är som minst är Bengtsfors, med en andel på 75,5 procent. Sedan undersökningen senast genomfördes 2004, har mer än två tredjedelar av kommunerna minskat andelen som är under 64 år i förhållande till riket ett tecken på att Sveriges unga är betydligt mer rörliga än de äldre. Störst minskning står Härryda för, som trots det behåller första platsen på listan över demografi. Desto allvarligare är det för Gullspång, som svarar för den näst största minskningen av andelen under 64 år och därmed kvalar in bland de fem lägst placerade kommunerna med avseende på demografi. 13
Fem i toppen Hälsa ohälsotal, antal utbetalda dagar Kungsbacka 30,0 Tranemo 35,0 Lerum 35,1 Varberg 35,1 Stenungsund 35,5 Riket 39,9 Töreboda 51,5 Mellerud 52,4 Lilla Edet 52,5 Lysekil 54,1 Gullspång 57,9 Fem i BOTTEN Fem i toppen Nyföretagande antal nyregistrerade företag per tusen invånare Göteborg 8,7 Sotenäs 8,1 Strömstad 8,0 Kungsbacka 7,4 Stenungsund 6,3 Riket 6,3 Lilla Edet 3,3 Åmål 3,1 Gullspång 2,9 Töreboda 2,8 Mariestad 2,5 Fem i BOTTEN Fem i toppen Arbetsgivarspridning andel som arbetar på de tre största arbetsgivarna av samtliga som arbetar i kommunen Alingsås 4,0% Lerum 4,1% Kungsbacka 4,5% Uddevalla 5,2% Tjörn 6,0% Västra Götaland 15,7% Essunga 27,2% Trollhättan 28,6% Götene 32,6% Vårgårda 33,8% Färgelanda 41,7% Fem i BOTTEN Utbildningsnivå Konkurrensen i världen ökar ständigt. Sveriges möjligheter att konkurrera beror till stor del på vår förmåga att utveckla nya produkter och tjänster. För att det skall vara möjligt krävs goda kunskaper. En hög utbildningsnivå minskar därmed sårbarheten i en kommun. Kartan över utbildningsnivå visar hur stor andel av befolkningen mellan 25-64 år som har en eftergymnasial utbildning på minst tre år. Denna andel var 21 procent i hela riket 2006. Av alla sex indikatorer är utbildnings nivån den indikator där Västsverige har flest kommuner med ett snitt under riket. Endast sex kommuner i Västsverige har en utbildningsnivå högre än rikets genomsnitt. Samtliga dessa kommuner tillhör Göteborgs arbetsmarknadsregion. Högst utbildningsnivå har Göteborg med 29 procent. Därefter följer Mölndal och Partille. Inte någon av de övriga högskoleorterna Trollhättan, Borås och Skövde har en utbildningsnivå som är högre än rikets genomsnitt. Essunga och Gullspång ligger lägst med en utbildningsnivå på 8 procent. Utbildningsnivån i förhållande till riket har dock ökat i hela 43 av de 51 kommunerna sedan undersökningen senast genomfördes 2004. Störst är ökningen i Bollebygd, Götene och Varberg, som dock ökar från relativt låga nivåer. Förvärvsintensitet Karta 6: Utbildningsnivå Källa: SCB, 2006 Ju fler som förvärvsarbetar desto bättre ekonomi får kommunen och i förlängningen hela samhället. Förvärvsintensitet definieras som kvoten mellan antalet arbetande i åldern 20-64 år och den totala befolkningen i samma åldersklass. Västsverige har en stor andel förvärvsarbetande i jämförelse med riket. Hela 43 kommuner av de 51 i Västsverige har en högre förvärvsintensitet än riket. Förvärvsintensiteten i Västra Götalands län är 76,3 procent att jämföras med 14
Lilla Edet - Karta 7: Förvärvsintensitet Källa: SCB, 2005 Karta 8: Hälsa Källa: Försäkringskassan, 2006 75,6 procent i hela riket. Den kommun som placerar sig högst är Tranemo, med en förvärvsintensitet på 85,2 procent. Övriga kommuner i topp är Kungsbacka, Öckerö samt Bollebygd. Dessa tre ingår i Göteborgs arbetsmarknadsregion. Bortsett från Göteborg, som har lägst förvärvsintensitet (70,7 procent), är det i huvudsak kommuner i norra och nordöstra delen av Västsverige som har låga värden. Dit hör Strömstad och Gullspång. I förhållande till riket har förvärvsintensiteten utvecklats positivt i 30 av de 51 kommunerna sedan undersökningen genomfördes förra gången 2004. Mest positiv utveckling står Munkedal, Strömstad och Tanum för. Noterbart är att Strömstad trots denna ökning fortfarande befinner sig bland de fem lägst placerade kommunerna när det gäller förvärvsintensitet. Bland de kommuner där förvärvsintensiteten utvecklats minst positivt sedan förra mätningen finns Skara, Trollhättan och Töreboda. De två sistnämnda kommunerna hamnar nu strax ovanför de fem lägst placerade i tabellen för förvärvsintensitet. Hälsa Om invånarna i kommunen har en god hälsa blir kommunen mindre sårbar. Fler kan förvärvsarbeta och skattemedel kan istället läggas på andra åtgärder som ökar välfärden och förbättrar ekonomin. Ohälsotalet definieras som antal utbetalda dagar med sjukpenning, arbetsskadesjukpenning, rehabiliteringspenning, sjukersättning eller aktivitetsersättning 7 från socialförsäkringen per registrerad försäkrad i åldern 16-64 år. I hela riket utbetalades i snitt 39,9 dagar 2006. Till skillnad från flera av de övriga indikatorerna är inte mönstret lika entydigt när det gäller hälsan. Göteborgs arbetsmarknadsregion utmärker sig exempelvis inte lika tydligt som den starkaste regionen. 16 kommuner har bättre hälsa än rikets genomsnitt. Kungsbackaborna har bäst hälsa, med ett ohälsotal på 30 dagar. Gullspång är den kommun som ligger sämst till med ett ohälsotal på 58 dagar per person och år. Övriga kommuner med höga ohälsotal är Lysekil, Lilla Edet och Mellerud. Endast tio av kommunerna har förbättrat sitt ohälsotal i förhållande till riket sedan förra mätningen 2004. Stenungsund och Kungsbacka står för de mest anmärkningsvärda förbättringarna. Båda kommunerna återfinns bland de fem Före år 2003 förtidspension och sjukbidrag. Alla dagar är omräknade till heldagar, t ex två dagar med halv ersättning blir en dag. Dagar med sjuklön från arbetsgivare ingår inte i ohälsotalet. 15
Lilla Edet - Lilla Edet - Karta 9: Nyföretagande Källa: Jobs & Society, Nyföretagarcentrum, 2006 Karta 10: Arbetsgivarspridning Källa: Svenskt Näringsliv, 2005 högst placerade när det gäller hälsa. Bland de kommuner som har försämrat ohälsotalen mest finns Karlsborg, Vara, Essunga och Svenljunga. Av dessa placerar sig nu Vara precis över de fem lägst placerade kommunerna i tabellen för hälsa. Nyföretagande Ökad internationell konkurrens och förändrade konsumtionsmönster gör att många av de stora industrierna i Västsverige rationaliserar för att vara kostnadseffektiva och därmed konkurrenskraftiga. Nya företag behövs då för att skapa nya arbetstillfällen och välfärd. Nyföretagandet definieras som antal nyregistreringar i kommunen per 1 000 invånare. I riket registrerades i genomsnitt 6,3 företag per 1 000 invånare 2006. Endast fyra kommuner i Västsverige Göteborg, Sotenäs, Strömstad och Kungsbacka har ett nyföretagande som ligger över rikets snitt. Nyföretagandet är generellt sett lägst i Skaraborg. I den regiondelen återfinner vi sju av de tio kommuner som har lägst nyföretagande. Allra sist på listan placerar sig Mariestad, med 2,5 nyregistrerade företag per 1 000 invånare. Nyföretagandet uppvisar en kraftig försvagning sedan undersökningen senast genomfördes 2004. Då hade 21 av de 51 kommunerna ett nyföretagande som var högre än rikssnittet. Endast nio kommuner har stärkt sitt nyföretagande i förhållande till riket sedan förra mätningen. Herrljunga och Färgelanda har ökat nyföretagandet mest, men båda kommunerna placerar sig fortfarande under rikets snitt. Strömstad är den kommun som minskat mest sedan förra mätningen, men kommunen placerar sig fortfarande på topplistan när det gäller nyföretagande. Arbetsgivarspridning En kommun är mindre sårbar och utsatt om den har många livskraftiga, privata arbetsgivare. Ju större andel som inte är anställda på något av de största arbetsgivarna, desto mindre sårbar är kommunen. Spridningen av arbetsgivare beräknas på basis av hur stor andel som är anställd vid de tre största privata arbetsgivarna i kommunen 8. Arbetsgivarspridningen bedöms i jämförelse med den västsvenska genomsnittskommunen och inte rikets snitt, som de övriga indikatorerna. Det är en anledning till att arbetsgivarspridningen inte ingår i beräkningen av kommunernas medelbetyg. Uppgifterna avser 2005. Den kommunala verksamheten, som ofta är den största arbetsgivaren, är inte medräknad. Inte heller arbetsgivare inom landstinget inkluderas. 16
En annan anledning är att en positiv förändring av detta indextal inte behöver vara av godo för kommunen. Om ett av de största företagen i kommunen tvingas lägga ned, skulle det inverka positivt på indextalet, eftersom en mindre andel då skulle vara anställda vid de tre största privata arbetsgivarna. En sådan förändring är dock inte att betrakta som positiv för kommunens invånare i synnerhet inte för de som var anställda på det nedlagda företaget. Den kommun som har störst spridning av arbetsgivare är Alingsås, där endast cirka 4 procent är anställd av någon av de tre största arbetsgivarna. Efter Alingsås följer Lerum och Kungsbacka. Färgelanda är den kommun som är mest sårbar vad gäller spridning av arbetsgivare. Hela 38 procent arbetar här på den enskilt största privata arbetsgivaren Lear Corporation. I Vårgårda är drygt 22 procent anställda vid Autoliv Sverige och i Götene är livsmedelsproducenten Gunnar Dafgård den största privata arbetsgivaren, med nästan 19 procent av dem som arbetar i kommunen. 17
Bilaga 1. Tabeller Tabell 1. Sårbarhetsindex 2007 Sorterat efter rank respektive bokstavsordning Rank Kommun Medelbetyg Kommun Medelbetyg 1 Härryda 4,17 Ale 3,33 2 Kungsbacka 4,17 Alingsås 3,17 3 Lerum 4,17 Bengtsfors 1,67 4 Bollebygd 3,83 Bollebygd 3,83 5 Mölndal 3,83 Borås 2,83 6 Stenungsund 3,83 Dals-Ed 2,00 7 Göteborg 3,67 Essunga 2,17 8 Partille 3,50 Falköping 2,50 9 Varberg 3,50 Färgelanda 1,67 10 Ale 3,33 Grästorp 3,00 11 Kungälv 3,33 Gullspång 1,17 12 Öckerö 3,33 Göteborg 3,67 13 Alingsås 3,17 Götene 2,67 14 Lidköping 3,17 Herrljunga 2,67 15 Tjörn 3,17 Hjo 2,67 16 Tranemo 3,17 Härryda 4,17 17 Vårgårda 3,17 Karlsborg 2,33 18 Grästorp 3,00 Kungsbacka 4,17 19 Borås 2,83 Kungälv 3,33 20 Skara 2,83 Lerum 4,17 21 Skövde 2,83 Lidköping 3,17 22 Trollhättan 2,83 Lilla Edet 1,83 23 Uddevalla 2,83 Lysekil 2,17 24 Ulricehamn 2,83 Mariestad 2,50 25 Vänersborg 2,83 Mark 2,67 26 Götene 2,67 Mellerud 1,67 27 Herrljunga 2,67 Munkedal 1,67 28 Hjo 2,67 Mölndal 3,83 29 Mark 2,67 Orust 2,50 30 Strömstad 2,67 Partille 3,50 31 Falköping 2,50 Skara 2,83 32 Mariestad 2,50 Skövde 2,83 33 Orust 2,50 Sotenäs 2,17 34 Tanum 2,50 Stenungsund 3,83 35 Karlsborg 2,33 Strömstad 2,67 36 Svenljunga 2,33 Svenljunga 2,33 37 Tibro 2,33 Tanum 2,50 38 Essunga 2,17 Tibro 2,33 39 Lysekil 2,17 Tidaholm 2,17 40 Sotenäs 2,17 Tjörn 3,17 41 Tidaholm 2,17 Tranemo 3,17 42 Vara 2,17 Trollhättan 2,83 43 Åmål 2,17 Töreboda 1,67 44 Dals-Ed 2,00 Uddevalla 2,83 45 Lilla Edet 1,83 Ulricehamn 2,83 46 Bengtsfors 1,67 Vara 2,17 47 Färgelanda 1,67 Varberg 3,50 48 Mellerud 1,67 Vårgårda 3,17 49 Munkedal 1,67 Vänersborg 2,83 50 Töreboda 1,67 Åmål 2,17 51 Gullspång 1,17 Öckerö 3,33 18
Tabell 2. Index, värde och rank för samtliga sex parametrar 2007 Befolkningstillväxt Demografi Utbildningsnivå Förvärsvintensitet Index Procent Rank Index Procent Rank Index Procent Rank Index Procent Rank Ale 106 4,7% 5 4,1 86,0% 2-38,1 13,0% 30 6,0 80,1 24 Alingsås 52 3,5% 10-0,7 82,1% 16-6,7 19,6% 7 6,2 80,3 22 Bengtsfors -347-5,7% 50-8,7 75,5% 51-55,9 9,2% 45-2,1 74,0 47 Bollebygd 60 3,7% 9 2,7 84,9% 8-25,0 15,7% 19 10,1 83,2 4 Borås 29 3,0% 14-0,8 82,0% 17-22,0 16,4% 18 0,5 76,0 42 Dals-Ed -221-2,8% 47-3,5 79,8% 34-52,3 10,0% 40-2,2 73,9 48 Essunga -225-2,9% 48-3,6 79,7% 36-59,6 8,5% 51 8,5 82,0 10 Falköping -55 1,0% 25-4,0 79,4% 40-34,7 13,7% 28 6,0 80,1 25 Färgelanda -211-2,5% 46-3,9 79,4% 39-56,2 9,2% 46 4,5 79,0 29 Grästorp -167-1,5% 40-2,4 80,7% 27-45,3 11,5% 36 9,9 83,1 5 Gullspång -368-6,1% 51-7,0 76,8% 48-59,6 8,5% 50-2,6 73,6 49 Göteborg 71 3,9% 7 3,2 85,3% 6 39,0 29,2% 1-6,5 70,7 51 Götene -104-0,1% 33-1,3 81,6% 18-44,6 11,6% 35 8,2 81,8 11 Herrljunga -205-2,4% 44-2,3 80,8% 25-52,2 10,0% 39 8,1 81,7 12 Hjo -87 0,3% 31-3,3 79,9% 31-28,2 15,1% 21 3,3 78,1 34 Härryda 164 6,0% 3 5,6 87,2% 1 16,4 24,4% 4 9,5 82,8 6 Karlsborg -198-2,2% 42-7,0 76,8% 47-27,7 15,2% 20 1,5 76,7 39 Kungsbacka 242 7,8% 2 2,7 84,8% 9 8,7 22,8% 5 11,4 84,2 2 Kungälv 51 3,5% 11 0,7 83,2% 12-14,6 17,9% 9 8,7 82,2 9 Lerum 119 5,0% 4 3,8 85,8% 3 5,7 22,2% 6 9,4 82,7 7 Lidköping -15 2,0% 18-1,6 81,3% 20-19,1 17,0% 13 7,5 81,3 13 Lilla Edet -126-0,6% 36 1,5 83,9% 11-56,9 9,0% 48 0,5 76,0 43 Lysekil -148-1,1% 37-6,2 77,5% 45-28,3 15,0% 22 1,5 76,7 40 Mariestad -62 0,9% 26-4,3 79,1% 42-32,2 14,2% 23 2,7 77,6 36 Mark -15 1,9% 19-2,2 80,9% 23-41,2 12,3% 33 7,0 80,9 18 Mellerud -171-1,6% 41-7,7 76,2% 49-54,5 9,5% 43-0,9 74,9 45 Munkedal -207-2,5% 45-4,4 79,0% 43-54,9 9,5% 44 3,0 77,9 35 Mölndal 69 3,9% 8 3,3 85,4% 4 32,4 27,8% 2 6,1 80,2 23 Orust -72 0,6% 28-3,6 79,7% 35-33,6 13,9% 27 5,0 79,4 28 Partille -37,8 1,4% 22 3,3 85,3% 5 18,7 24,9% 3 5,7 79,9 26 Skara -35 1,5% 21-1,5 81,4% 19-32,3 14,2% 24 4,2 78,8 30 Skövde -5 2,2% 16 0,3 82,9% 14-8,2 19,3% 8 1,9 77,0 37 Sotenäs -237-3,1% 49-8,6 75,5% 50-32,5 14,2% 26 3,4 78,2 33 Stenungsund 315 9,5% 1 3,2 85,3% 7-16,7 17,5% 11 7,3 81,1 16 Strömstad 35 3,1% 12-3,3 79,9% 29-32,3 14,2% 25-3,6 72,9 50 Svenljunga -154-1,2% 38-3,3 79,9% 30-59,4 8,5% 49 6,9 80,8 19 Tanum -51 1,1% 23-5,9 77,8% 44-39,3 12,7% 31 3,8 78,5 31 Tibro -82 0,4% 30-3,4 79,8% 33-50,8 10,3% 37 1,5 76,7 41 Tidaholm -89 0,3% 32-3,6 79,6% 37-51,6 10,2% 38 6,7 80,7 20 Tjörn -54 1,1% 24-2,1 80,9% 22-19,7 16,9% 14 7,3 81,1 17 Tranemo -200-2,3% 43-3,3 79,9% 28-53,9 9,7% 41 12,7 85,2 1 Trollhättan -17 1,9% 20 0,4 83,0% 13-21,9 16,4% 17-0,2 75,5 44 Töreboda -156-1,3% 39-3,9 79,4% 38-54,4 9,6% 42-2,0 74,1 46 Uddevalla 11 2,5% 15-2,3 80,7% 26-16,4 17,5% 10 1,6 76,8 38 Ulricehamn -65 0,8% 27-3,4 79,9% 32-36,0 13,4% 29 7,4 81,2 14 Vara -124-0,6% 35-4,1 79,3% 41-56,7 9,1% 47 6,7 80,7 21 Varberg 96 4,5% 6-1,7 81,3% 21-20,7 16,6% 15 7,4 81,2 15 Vårgårda -10 2,1% 17 2,2 84,5% 10-43,9 11,8% 34 9,1 82,5 8 Vänersborg -73 0,6% 29-2,2 80,8% 24-17,0 17,4% 12 5,2 79,5 27 Åmål -118-0,4% 34-6,8 77,0% 46-41,0 12,4% 32 3,7 78,4 32 Öckerö 29 3,0% 13 0,0 82,6% 15-21,0 16,6% 16 10,8 83,8 3 19
Tabell 2 forts. Hälsa Nyföretagande Kommun Index Dagar Rank Index Antal Rank Ale -10,1 44,4 31-33,3 4,2 31 Alingsås -2,2 40,8 19-23,8 4,8 23 Bengtsfors -6,3 42,6 25-44,4 3,5 41 Bollebygd 6,7 37,4 7-20,6 5 20 Borås -10,9 44,8 33-1,6 6,2 6 Dals-Ed -16,7 47,9 42-22,2 4,9 21 Essunga -9,9 44,3 30-44,4 3,5 42 Falköping -0,5 40,1 18-47,6 3,3 46 Färgelanda -21,3 50,7 45-27,0 4,6 27 Grästorp 6,1 37,6 8-42,9 3,6 39 Gullspång -31,1 57,9 51-54,0 2,9 49 Göteborg 1,5 39,3 14 38,1 8,7 1 Götene -2,4 40,9 20-44,4 3,5 43 Herrljunga -18,9 49,2 43-1,6 6,2 7 Hjo -5,9 42,4 23-22,2 4,9 22 Härryda 10,8 36,0 6-7,9 5,8 10 Karlsborg -9,7 44,2 29-42,9 3,6 40 Kungsbacka 33,0 30,0 1 17,5 7,4 4 Kungälv 0,0 39,9 17-7,9 5,8 11 Lerum 13,7 35,1 3-15,9 5,3 14 Lidköping 1,8 39,2 13-19,0 5,1 15 Lilla Edet -24,0 52,5 49-47,6 3,3 47 Lysekil -26,2 54,1 50-19,0 5,1 16 Mariestad -9,5 44,1 28-60,3 2,5 51 Mark -14,6 46,7 40-33,3 4,2 32 Mellerud -23,9 52,4 48-30,2 4,4 29 Munkedal -22,5 51,5 46-44,4 3,5 44 Mölndal 5,6 37,8 9-3,2 6,1 8 Orust -13,8 46,3 39-3,2 6,1 9 Partille 0,8 39,6 15-19,0 5,1 17 Skara -10,3 44,5 32-25,4 4,7 26 Skövde 4,2 38,3 10-38,1 3,9 38 Sotenäs -19,7 49,7 44 28,6 8,1 2 Stenungsund 12,4 35,5 5 0,0 6,3 5 Strömstad -4,3 41,7 21 27,0 8 3 Svenljunga -13,6 46,2 38-19,0 5,1 18 Tanum -13,1 45,9 36-19,0 5,1 19 Tibro -11,9 45,3 35-33,3 4,2 33 Tidaholm -11,3 45,0 34-46,0 3,4 45 Tjörn 0,5 39,7 16-9,5 5,7 12 Tranemo 14,0 35,0 2-34,9 4,1 34 Trollhättan -5,5 42,2 22-34,9 4,1 35 Töreboda -22,5 51,5 47-55,6 2,8 50 Uddevalla -13,3 46,0 37-23,8 4,8 24 Ulricehamn -6,3 42,6 26-30,2 4,4 30 Vara -15,6 47,3 41-34,9 4,1 36 Varberg 13,7 35,1 4-27,0 4,6 28 Vårgårda 2,3 39,0 12-23,8 4,8 25 Vänersborg -5,9 42,4 24-36,5 4 37 Åmål -8,1 43,4 27-50,8 3,1 48 Öckerö 2,8 38,8 11-11,1 5,6 13 20
Tabell 3. Förändring av sårbarhetsindex från 2004 till 2007 - Sorterat efter bokstavs- och storleksordning Förändring - Bokstavsordning Förändring - Storleksordning Kommun 2007 2004 Förändring Kommun 2007 2004 Förändring Ale 3,33 3,33 0,0 Tranemo 3,17 2,67 0,5 Alingsås 3,17 3,17 0,0 Herrljunga 2,67 2,33 0,3 Bengtsfors 1,67 1,83-0,2 Karlsborg 2,33 2,17 0,2 Bollebygd 3,83 3,83 0,0 Uddevalla 2,83 2,67 0,2 Borås 2,83 3,00-0,2 Falköping 2,50 2,33 0,2 Dals-Ed 2,00 2,50-0,5 Tanum 2,50 2,33 0,2 Essunga 2,17 2,17 0,0 Vårgårda 3,17 3,00 0,2 Falköping 2,50 2,33 0,2 Ale 3,33 3,33 0,0 Färgelanda 1,67 1,83-0,2 Alingsås 3,17 3,17 0,0 Grästorp 3,00 3,33-0,3 Bollebygd 3,83 3,83 0,0 Gullspång 1,17 1,50-0,3 Essunga 2,17 2,17 0,0 Göteborg 3,67 3,67 0,0 Göteborg 3,67 3,67 0,0 Götene 2,67 3,17-0,5 Lerum 4,17 4,17 0,0 Herrljunga 2,67 2,33 0,3 Lysekil 2,17 2,17 0,0 Hjo 2,67 2,83-0,2 Mariestad 2,50 2,50 0,0 Härryda 4,17 4,50-0,3 Mark 2,67 2,67 0,0 Karlsborg 2,33 2,17 0,2 Mellerud 1,67 1,67 0,0 Kungsbacka 4,17 4,33-0,2 Partille 3,50 3,50 0,0 Kungälv 3,33 3,50-0,2 Skara 2,83 2,83 0,0 Lerum 4,17 4,17 0,0 Sotenäs 2,17 2,17 0,0 Lidköping 3,17 3,33-0,2 Svenljunga 2,33 2,33 0,0 Lilla Edet 1,83 2,33-0,5 Ulricehamn 2,83 2,83 0,0 Lysekil 2,17 2,17 0,0 Åmål 2,17 2,17 0,0 Mariestad 2,50 2,50 0,0 Kungsbacka 4,17 4,33-0,2 Mark 2,67 2,67 0,0 Bengtsfors 1,67 1,83-0,2 Mellerud 1,67 1,67 0,0 Borås 2,83 3,00-0,2 Munkedal 1,67 1,83-0,2 Färgelanda 1,67 1,83-0,2 Mölndal 3,83 4,00-0,2 Kungälv 3,33 3,50-0,2 Orust 2,50 3,00-0,5 Munkedal 1,67 1,83-0,2 Partille 3,50 3,50 0,0 Mölndal 3,83 4,00-0,2 Skara 2,83 2,83 0,0 Skövde 2,83 3,00-0,2 Skövde 2,83 3,00-0,2 Stenungsund 3,83 4,00-0,2 Sotenäs 2,17 2,17 0,0 Trollhättan 2,83 3,00-0,2 Stenungsund 3,83 4,00-0,2 Varberg 3,50 3,67-0,2 Strömstad 2,67 3,00-0,3 Hjo 2,67 2,83-0,2 Svenljunga 2,33 2,33 0,0 Lidköping 3,17 3,33-0,2 Tanum 2,50 2,33 0,2 Tjörn 3,17 3,33-0,2 Tibro 2,33 2,67-0,3 Härryda 4,17 4,50-0,3 Tidaholm 2,17 2,50-0,3 Tibro 2,33 2,67-0,3 Tjörn 3,17 3,33-0,2 Öckerö 3,33 3,67-0,3 Tranemo 3,17 2,67 0,5 Gullspång 1,17 1,50-0,3 Trollhättan 2,83 3,00-0,2 Töreboda 1,67 2,00-0,3 Töreboda 1,67 2,00-0,3 Grästorp 3,00 3,33-0,3 Uddevalla 2,83 2,67 0,2 Strömstad 2,67 3,00-0,3 Ulricehamn 2,83 2,83 0,0 Tidaholm 2,17 2,50-0,3 Vara 2,17 2,50-0,3 Vara 2,17 2,50-0,3 Varberg 3,50 3,67-0,2 Dals-Ed 2,00 2,50-0,5 Vårgårda 3,17 3,00 0,2 Götene 2,67 3,17-0,5 Vänersborg 2,83 3,33-0,5 Orust 2,50 3,00-0,5 Åmål 2,17 2,17 0,0 Vänersborg 2,83 3,33-0,5 Öckerö 3,33 3,67-0,3 Lilla Edet 1,83 2,33-0,5 21
Bilaga 2. Så har vi räknat Sårbarhetsindex visar hur 51 kommuner i Västsverige (49 kommuner i Västra Götalands län, samt Kungsbacka och Varbergs kommun i Hallands län) ser ut utifrån sex indikatorer. Dessa är: 1) Befolkningstillväxt 2) Demografi 3) Utbildningsnivå 4) Förvärvsintensitet 5) Hälsa 6) Nyföretagande För varje indikator görs en karta där de olika kommunerna tilldelas en färg beroende på vilket betyg de har, d v s hur de placerat sig i förhållande till riket. De kommuner som fått en femma respektive en fyra får mörkgrön respektive ljusgrön färg. De kommuner som har ett värde något bättre eller något sämre än riket har fått en trea i betyg och därmed en gul färg i kartorna. Orange respektive röd färg har de kommuner med tvåa respektive etta i betyg. Det sammanvägda betyget för kommunerna i Västsverige utgår från genomsnittsbetyget av samtliga sex ingående indikatorer. Indikatorn som visar spridning av arbetsgivare ingår inte i det sammanvägda betyget, eftersom den är baserad på medelkommunen i Västsverige och inte genomsnittet för riket. Rapporten är sammanställd och författad av Kajsa Dahlsten och Stefan Gustavsson vid Västsvenska Industri- och Handelskammarens avdelning Affärsklimat. Varje kommuns index beräknas i förhållande till riket, där rikets index är lika med noll. Om kommunen får ett index över noll betyder det att den är mindre sårbar än rikets snitt. Erhåller kommunen ett indextal under noll innebär det således att den är mer sårbar än rikets snitt. Utifrån den indexserie som tas fram för varje indikator betygssätts kommunerna. Betygsskalan sträcker sig från ett till fem och utgår från värdet för riket. Av de kommuner som ligger över riket delas femmor, fyror och treor ut enligt följande fördelning: 20 procent får en femma 40 procent får en fyra 40 procent får en trea Av de kommuner som ligger under riket ges en likadan fördelning av betygen: 40 procent får en trea 40 procent får en tvåa 20 procent får en etta Därefter räknas ett medelvärde ut. 22
Västsvenska Industri- och Handelskammarens rapportserie Rapport 1999:1 Att locka unga till tekniken Rapport 1999:2 Flyg för Västsverige. Företagens strategi för ett västsvenskt flygtrafiksystem Rapport 1999:3 Vägar för Västsverige. Företagens strategi för investeringar i det västsvenska vägsystemet Rapport 1999:4 Teknikstuderandes krav på framtida livsmiljö Rapport 2000:1 Samlad EU-Kompetens - Är det av intresse för Göteborgsregionen? Rapport 2000:2 Teknikers syn på teknisk utbildning Rapport 2001:1 Utbud och efterfrågan på tekniker i Västra Götaland. Rapport 2001:2 Alternativ finansiering genom partnerskap - vid investeringar i vägar och järnvägar Rapport 2002:1 Västsverige en tyst del av Sverige. Rapport 2002:2 Skola Näringsliv: Från skilda världar till gemenskap Rapport 2002:3 Position Väst 2002 - det som mäts blir gjort Rapport 2002:4 Vad tycker du om flyget? Rapport 2002:5 Västsverige en tyst del av Sverige. Rapport 2003:1 Bygg färdigt Västsveriges vägar och järnvägar. Rapport 2003:2 Värdeskapande IT-universitet Rapport 2003:3 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg Rapport 2003:4 Betyg på Västsveriges ekonomi 2003 Rapport 2003:5 Kan vägavgifter påskynda utbyggnaden av de västsvenska motorvägarna? Rapport 2004:1 Västsvenska entreprenörer på jakt efter såddkapital Rapport 2004:2 Från bra till bäst. Om det livslånga lärandet i Västsverige Rapport 2004:3 Kampen om kompetensen 1. Attraherar vi kompetens via våra högskolor? Rapport 2004:4 Kampen om kompetensen 2. Flyttar företagens makt från regionen? Rapport 2004:5 Betyg på Västsveriges ekonomi 2004 Rapport 2005:1 Västsverige en tyst del av Sverige 2004 Rapport 2005:2 Sårbarhetsindex 2004 Rapport 2005:3 Affärsrelevant forskning Rapport 2005:4 Kampen om kompetensen 3. Flyttar våra företag? Rapport 2005:5 Ny förbindelse över Göta älv Rapport 2005:6 The State of Primary Education for Expatriate Children in Göteborg 2005 Rapport 2005:7 Värdeskapande kompetens Rapport 2005:8 Fokus Attityd 2005 Rapport 2005:9 Bygg ut E 20 till motorväg Rapport 2005:10 Svenska nav Rapport 2006:1 Fokus Attityd Skolledare Rapport 2006:2 Värdeskapande persontransporter Rapport 2006:3 Har vi en industri i världsklass? Rapport 2006:4 Förtroendet för välfärdens leverantörer Rapport 2006:5 Bryr sig västsvenskar i riksdagen om Västsverige? Rapport 2006:6 En tyst del av Sverige 2006 Rapport 2006:7 Fokus Attityd 2006 Rapport 2006:8 Vägar till världen Rapport 2007:1 Making West Sweden a Better Location for International Companies Rapport 2007:2 Ett viktigt stråk för svenskt gods Rapporterna finns att ladda ner på www.handelskammaren.net/rapporter.
Västsvenska Industri- och Handelskammaren Mässans Gata 18, Box 5253, 402 25 Göteborg Tel 031-83 59 00 Fax 031-83 59 36 info@handelskammaren.net www.handelskammaren.net