Norska Första majmärken.

Norska Första majmärken. Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg. Märkessamlingen hos Arbetarrörelsens Minnesbibliotek i Göteborg. Sveriges finaste märkessamling med förklarande texter till alla märken. Sammanställd av Ove Theliander

Om det norska häftet Häftet visar de Norska Första majmärken som är kända, det finns troligen Första majmärken som har utkommit som är okända. Det första kända märket är från 1892. I Sverige finns det böcker om vilka Första majmärken som ut kommit men det finns inga böcker i Norge om Första majmärken. Om serien med häften Detta häfte är det första häftet av en serie planerade häften om Arbetarrörelsens Minnesbibliotekets märkessamling. Bakgrunden till Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling speglar arbetarrörelsens märkeshistoria från slutet av 1800-talet fram till idag. De flesta märkena i samlingen utgörs av Lennart Nybergs samlande. Lennart började samla märken redan 1966 och har samlat märken från Sverige, Norden och övriga världen. Även Inge Johansson har varit en storsamlare och bidragit med många av samlingens märken. Rossamlingen från 1987 års val är samlad av Ove Theliander som även har planerat och organiserat hela märkessamlingen samt kompletterat med nya märken. Alla tre har varit medlemmar i Arbetarrörelsens Första Maj Förening, en märkes-samlarförening som fanns åren 1981 2010. Föreningen utgav 833 stycken samlarrapporter om märken från arbetarrörelsen. Även många andra samlare runt om i landet och i Norge har skänkt märken till märkessamlingen! Det viktigaste med märkessamlingen är inte att den skall innehålla så många märken som möjligt och därför har vi ibland avstått från att sätta in en del märken och olika varianter i samlingen, som storlekar, olika färger mm. Det viktigaste är att samlingen visar vilka märken som har kommit ut genom åren och varför. Vi har försökt att finna fakta om märkena; ofta är det mycket svårt att få fram information om märken och därför kan det förekomma felaktigheter i texterna. 2

Personregister till Norges Första majmärken. Hans Berntsen 1961. Tryggve Bratteli 1985. Einar Gerhardsen 1965 och 1988. Kyrre Grepp 1954. Rachel Grepp 1967. Adolf Gundersen 1957. Viggo Hansteen 1966. Christian Holtermann Knudsen 1930 och 1951. Jaurès Jean 1915. Carl Jeppersen 1930 och 1952. Ole Lian 1955. Tryggve Lie 1969. Nelsson Mandela 2014. Karl Marx 1912, 1933. Fernanda Nissen 1956. Oscar Nissen 1960. Johan Nygårdsvold 1955 och 1965. Eilert Sundt 1964. Marcus Thrane 1913 och 1948. Oscar Torp 1959 och 1965. Martin Tranmæl 1968. Martha Tynes 1963. Henrik Wergeland 1958. Rolf Wickstrøm 1966. Norges Första majmärke 1936, 1937 och 1940. Den Norska arbetarrörelsen införde en enhetssymbol hammarmärket efter en önskan att skapa en ny enkel symbol. Mer information om införandet av hammarmärket finns i Arbeidernes Opplysningsforbunds broschyr från 1934 som finns på Arbeiderbevegelsens arkiv og bibliotek. 3

Norska Första majmärken 8 Timer arbejde 8 Timer hvile 8 Timer frihed 1 ste Mai 1892. Telegram till Handels o Sjöfolkstidningen i Göteborg 1892-05-02 från Kristiania(Oslo fr.o.m. 1925) om Första majfirandet. I arbetarnas tåg deltog 3 000 4 000 personer, tillhörande 31 fackföreningar. I spetsen bars fanan med påskrift 8 timmars normalarbetsdag. Tåget samlades vid Tullinlökken, där antagligen 8-10 000 personer voro närvarande. Doktor Nissen talade för normalarbetsdagen, smeden Lundblad för den Internationella socialdemokratiska organisationen och socialisten Jeppesen för allmän rösträtt. Allt försiggick med största lugn. 1.Mai 1893-1895, uppgift saknas om det funnits Första majmärke dessa år. 8 Arbejde 8 Frihed 1.Mai 1896. (märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) 4

8 T (8 timers) 1 sta Mai 1897. (märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) 8 T.A. (8 timers arbeidsdag) 1 ste Mai 1898. (märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) 1.Mai 1899. (märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) 5

8 T.A.(8 timers arbeidsdag) 1 ste Mai 1900. (märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) 1.Mai 1901-1902, uppgift saknas om det funnits Första majmärke dessa år. 8 timers arb. 1 ste Mai 1903. 1.Mai 1904, uppgift saknas om det funnits Första majmärke detta år. 1ste Mai 1905 8+8+8=24 Arbeide! Ikke krig! 6

8 Timers arbeide 1.Mai 1906. 8 Timers arbeide 1 ste Mai 1907. (pappersmärket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbibliotekets märkessamling) 8 Timers arbeide 1 ste Mai 1908. 7

8, 1 ste Mai 1909. 8 Timers arbeide 1 ste Mai 1910. 8, 1 ste Mai 1911. 8

Arbeidere i alleland forener eder! Karl Marx, 8, 1 ste Mai 1912. Karl Marx, 1818-1883 född i Trier i Kungariket Preussen, död i London, var en tysk sociolog, nationalekonom, historiker och filosof. Han räknas som en av grundarna till sociologin och är upphovsman till den ekonomiska och revolutionära teori som kom att kallas marxism. Frem for 8 timers dagen, Marcus Thrane 1 ste Mai 1913. Marcus Thrane(1817-1890) Politisk arrangör, socialist mm. 1849 1951 var arrangören och ledaren för en omfattande rörelse av Arbetarnas förening med 30 000 medlemmar. Den så kallade Thranitrörelsen var den första politiska massrörelsen i Norge, fängslades 1851 och släpptes 1858.(Pappersmärke) 9

1.Mai 1914. Första majdemonstrationen 1914 i Kristiania var Hjalmar Branting inbjuden av Kristiania arbeiderparti att tala på 1 maj. Branting konstaterade att arbetarrörelsen utvecklats till en stark kraft, inte minst i Norge och Sverige. Han erkände att man fortfarande var en minoritet, i Sverige hade Socialdemokraterna i riksdagsvalen i mars-april visserligen ökat med några procentenheter men var fortfarande mindre än både högern och det liberala partiet. Talet behandlade huvudsakligen försvarsfrågan. Internationellt var läget fortfarande labilt på Balkan (trots freden efter andra Balkankriget i augusti 1913). Branting tog avstånd från rustningshetsen och de krafter i Sverige han nämner Sven Hedin som ville dras med i den tyska storpolitiken. Kungens så kallade borggårdstal i februari var ett påtagligt bevis på detta. Branting nämnde målet, att avskaffa militarismen, men tog avstånd från en antimilitaristisk politik. Mycket försiktigt antydde han skillnaden till den norska socialdemokratin gentemot den svenska försvarsvänliga ståndpunkten. Ordföranden vid talarstolen, där Branting talade, beklagade denna hållning vilket nog var rätt så ovanligt. 1. Majtalet Ort: Kristiania [Oslo], Stadion. Källa: Norska Social-Demokraten 1914-05-02. Ned med Vaabnene Jean Jaurès(1859-1914) 1 ste Mai 1915. Jean Jaurès var en fransk socialdemokrat som blev ledare för det Franska Socialistpartiet och motsatte sig det revolutionära Socialistiska partiet i Frankrike. 10

Han mördades vid utbrottet av första världskriget och är fortfarande en av de viktigaste historiska personerna inom den Franska vänstern. Hjem sklal bygges o vaaben Brytes 1 ste Mai 1916. Sol skal stige Mörket vike 1ste Mai 1917. 1.Mai 1918-1924, uppgift saknas om det funnits Första majmärke dessa år. Arbeidersamling 1.Mai 1925. (pappersmärke) 11

Arbeidereforen dere: 1ste Mai 1926. Samlet til Kamp 1.Mai 1927. 1.Mai 1928. 1.Mai 1929, uppgift saknas om det funnits Första majmärke detta år. 12

1 Mai 1930, avbildade på märket är troligen Christian Holtermann Knudsen och Carl Jeppersen som båda avled 1929. CHR.(Christian) Holtermann Knudsen (1845-1929) typograf och redaktör för tidningen "Vort Arbejde" som 1886 antog namnet Social-Demokraten. Knudsen var Arbeiderpartiets ordförande 1889 90, 1900 03 och 1911 18. Carl Jeppersen (1845-1929) en danskfödd norsk arbetare, tidningsman, politiker och en av grundarna av det Norska Arbeiderpartiet. 1.Mai 1931. 1.Mai 1932. 13

1.Mai 1933 (framsidan av märket) och Arbeidere slå lag! (baksidan av märket) Karl Marx, 1818-1883 född i Trier i Kungariket Preussen, död i London, var en tysk sociolog, nationalekonom, historiker och filosof. Han räknas som en av grundarna till sociologin och är upphovsman till den ekonomiska och revolutionära teori som kom att kallas marxism. Et nytt, fritt socialistisk Norge! 1.Mai 1934 (framsidan av märket) och Hele Folket i arbeide! (baksidan av märket) 1.Mai 1935 (framsidan av märket) och Fram for arbeiderstyre (baksidan av märket) 14

1.Mai 1936 (framsidan av märket), Norge for folket (baksidan av märket). Märket var det officiella Första majmärket som användes 1936. Norge For Folket dessa märken användes också på Första Maj 1936. (andra märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) 1.Mai 1937. 15

1.Mai 1938, uppgift saknas(2019) hur Första majmärke såg ut 1938. (märket saknas i Arbetarrörelsens Minnesbiblioteks märkessamling) I text från det Norske Arbeiderpartiet står det att demonstrationsmärket 1938 var hammare-märket, vilket hammare-märke som användes vid 1938 års Första majdemonstration har inte Arbeiderbevegelsens arkiv og bibliotek (Arbark) i Norge någon uppgift om. Märkes-samlarna Jens Otto Havdal i Melhus och Per Øivind Eriksen i Oslo tror båda att det var detta hammare-märke som användes 1938. Samhold må til 1899 1939 AFL 1.Mai, Arbeidernes Faglige Landsorganisasjons 40-årsjubileum. 1.Mai 1940. Märke tillverkades men såldes inte på grund av att kriget startade 9 april 1940. 16

1.Mai 1941 1945 utgavs inga Första majmärken, Norge var ockuperat av tyska trupper under andra världskriget. Vi bygger landet 1.Mai 1946. (Pappersmärke) For arbejdets norge 1.Mai 1947. (Pappersmärke) Marcus Thrane 1848 1948. 1.Mai 1948, Marcus Thrane (1817-1890) Politisk arrangör, socialist mm. 1849 1951 var arrangören och ledaren för en omfattande rörelse av Arbetarnas förening med 30 000 medlemmar. Den så kallade Thranitrörelsen var den första politiska massrörelsen i Norge, fängslades 1851 och släpptes 1858.(Pappersmärke) 17

Fred Frihet Solidaritet AFL 1899 1949. 1.Maj 1949, Arbeidernes Faglige Landsorganisasjons 50-årsjubileum.(Pappersmärke) For fred og Framsteg 1.Mai 1950. CHR.(Christian) Holtermann Knudsen (1845-1929) 1.Mai 1951, var typograf och redaktör för tidningen "Vort Arbejde" som 1886 antog namnet Social- Demokraten. Knudsen var Arbeiderpartiets ordförande 1889 90, 1900 03 och 1911 18. Carl Jeppersen (1845-1929) 1.Mai 1952, var en danskfödd norsk arbetare, tidningsman, politiker och en av grundarna av det Norska Arbeiderpartiet. 18

Johan Nygårdsvold (1889-1952) 1.Mai 1953. Stadsminister 1935-1945, ledde regeringen från London under kriget. Kyrre Grepp (1879-1922) 1.Mai 1954. Ordförande i Arbeiderpartiet 1918 1922, gift med Rachel Grepp.(Första majmärket 1967) Ole Lian (1868-1925) 1.Mai 1955. Ordförande i LO 1906 fram till sin död 1925. Fernanda Nissen (1862-1920) 1.Mai 1956. Kvinnosakskvinna och politiker. 19

A.E.(Adolf) Gundersen (1865 1938) 1.Mai 1957. Ordförande för Norsk Skotøyrbeiderförbundet 1904-1938. Henrik Wergeland (1808-1845) 1.Mai 1958. Norsk författare. Oscar Torp (1893-1958) 1.Mai 1959. Ordförande för Arbeiderpartiet 1923-1945, Stadsminister 1951-1955. Oscar Nissen (1843-1911) 1.Mai 1960. Läkare, politiker och ordförande i det Norska Arbejderpartiet 1906-1911, var gift med Fernanda Nissen. (Första majmärket 1967) 20