HELSINGFORS UNIVERSITET JURIDISKA FAKULTETEN URVALSPROVET 25.5.2015 Sökande med kunskaper i svenska Bedömningsgrunderna för juridiska fakultetens urvalsprov 2015
UPPGIFT 1 Svaren på uppgiften hittas i boken Bärlund & Nybergh & Petrell s. 406-421. Typ av samfund och tillämplig lag Av samfundets firma framgår att det rör sig om ett aktiebolag och Aktiebolagslagen (624/2006) är därmed tillämplig på fallet. Bryggarson är delägare i aktiebolaget ÖlÅtAlla Ab och äger 1/20 av aktiestocken. S.k. minoritetsrättigheter - I aktiebolagslagen finns det stadganden om vissa så kallade minoritetsrättigheter. De s.k. minoritetsrättigheterna skyddar minoriteten mot majoritetens maktmissbruk. Med minoriteten avses i allmänhet de som äger 1/10 av aktiestocken. Minoriteten har bl.a. rätt till s.k. minoritetsutdelning och rätt att kräva att det hålls en extra bolagsstämma. En mindre minoritet än 1/10 kan inte använda sig av minoritetsrättigheter. Eftersom Bryggarsson endast äger 1/20 av aktiestocken, kan han inte använda sig av dessa minoritetsrättigheter. Förutsättningarna för utdelning av aktiebolagets medel - Eftersom aktieägarna inte är personligen ansvariga för aktiebolagets förpliktelser, har det varit nödvändigt att i lagen noggrant reglera förutsättningarna för utdelning av bolagets medel. En förutsättning för vinstutdelning är, utöver att bolaget i den senast fastställda balansräkningen har utdelningsbara medel, att utdelningen inte leder till att bolaget blir insolvent (dvs. att inte kunna betala sina skulder och att denna oförmåga inte är endast tillfällig). Beslut om vinstutdelning fattas av bolagsstämman. - Om bolagets medel har betalats ut till aktieägarna i strid med bestämmelserna i aktiebolagslagen, ska de med ränta återbära det belopp som de tagit emot. Ur beskrivningen framgår att Stålar köpt en båt med medel han lyft ur bolaget, trots att ingen utdelning skulle utgå. Vidare framgår att utdelningen även varit så stor att bolaget riskerar att bli insolvent. Därmed har en utdelning skett i strid med aktiebolagslagen, och Stålar är skyldig att återbetala, inklusive ränta, de medel han lyft. Eventuellt skadeståndsansvar gentemot bolaget och aktieägare - En styrelsemedlem är skyldig att ersätta en skada som hen vid fullgörandet av sitt uppdrag uppsåtligen eller av oaktsamhet i strid med sin omsorgsplikt orsakat bolaget. Skadeståndsansvar gentemot aktieägare förutsätter att aktiebolagslagen eller bolagsordningen överträds. En skadeståndstalan för bolagets räkning ska väckas inom fem år från utgången av den räkenskapsperioden under vilken det beslut eller den åtgärd som är föremål för talan vidtogs. Utbetalning av medel trots att ingen utdelning skulle ske, och med följden att bolagets fortsatta verksamhet äventyrats, bryter klart mot en styrelsemedlems omsorgsplikt (och övriga bestämmelser i aktiebolagslagen). Stålars handlande kan även anses vara uppsåtligt 2
eller åtminstone oaktsamt. Därmed är Stålar skyldig att ersätta eventuell skada han vållat bolaget. - Ett aktiebolag företräds av styrelsen, som tecknar dess firma. Gränserna för företrädarens befogenheter bestäms framför allt av det verksamhetsområde som anges i bolagsordningen. Bolagsordningen kan ändras endast ändras genom ett bolagsstämmobeslut (2/3 majoritet) eller samtliga aktieägares enhälliga beslut. Stålars argument att samfundet framöver även ska ägna sig åt nautisk affärsverksamhet saknar därmed relevans under alla omständigheter, eftersom nautisk affärsverksamhet överhuvudtaget inte ingår i bolagets i bolagsordningen stadgade verksamhetsområde. En ändring av verksamhetsområdet skulle vidare ha förutsatt antingen ett beslut av bolagsstämman eller ett enhetligt beslut av Stålar och Bryggarsson. Stålar har således brutit mot både aktiebolagslagen och bolagsordningen, åtminstone på en punkt, och är därmed även skyldig att ersätta eventuell skada som vållats Fredrik Bryggarsson (och bolaget) på grund av hans förfarande; Bryggarsson har möjlighet att väcka talan inom fem år. Existensen av eventuell samtyckesklausul, krav om inlösning av aktier eller eventuell likvidation - En minoritet som äger mindre än 1/10 av aktierna (och rösterna) har rätt att kräva inlösning av sina aktier av majoritetsägaren, om denne äger mera än 9/10 av aktierna (och rösterna). Stålars påpekanden om att det inte går att bli kvitt aktierna förefaller syfta på att bolagets bolagsordning skulle innehålla en s.k. tillåtelseklausul, med vilken avses att förvärv av aktier i bolaget kräver bolagets samtycke. Detta kan försämra överlåtbarheten av aktierna i bolaget. Eftersom Bryggarsson endast äger 1/20 och Stålar resten, dvs 19/20, som är mera än 9/10 av aktierna, innebär detta att Bryggarson har rätt att kräva inlösen av sina aktier till gängse pris. Inlösningspriset fastställs vid en process som heter legalt skiljeförfarande. Stålars påstående om att Bryggarson inte kan bli kvitt sin andel till gängse pris stämmer därmed inte. Stålars agerande kunde även tänkas uppfylla rekvisitet för försättande i likvidation, eftersom han förefaller att uppsåtligen ha kränkt minoritetens rättigheter. 3
UPPGIFT 2 Svaren på rättsfallet hittas i inträdesboken Tuomas Hupli: Laglighetsgarantier i civilprocessen (2015). Allmänt forum är svarandens tingsrätt, dvs. den tingsrätt inom vars domskrets svaranden har sitt hemvist eller sin vanliga vistelseort. Detsamma gäller bolag, vilket betyder att bolagets hemort är den ort som antecknats i handelsregistret. Men även den tingsrätt inom vars domkrets den juridiska personen har sin huvudsakliga förvaltning betraktas som allmänt forum i fråga om juridiska personer. (s. 40-41) Således kan käranden välja mellan Esbo och Helsingfors tingsrätt. Om motparten, här Verkstad Ab underlåter att avge svaromål inom den tid som domstolen har bestämt, ska käromålet bifallas. Då ges ingen dom, utan i stället en tredskodom, som innebär att talan bifalls. (s. 24) Den processuella avtalsfrihet betyder bl.a. att domstolen är bunden när en part medger motpartens yrkande. (s. 23) Att medge motpartens yrkande innebär en viljeförklaring på basis av vilken det medgivna yrkandet ska bifallas genom dom. (s. 41) I den mån det är möjligt ska i stämningsansökan uppges de bevis som käranden har för avsikt att lägga fram till stöd för sitt käromål. (s. 82) Preklusion innebär att en part i ett visst stadium av rättegången förlorar rätten att bl.a. uppge nya bevis. Med bevis avses bl.a. vittnen. I tingsrätten inträder preklusionen enligt huvudregeln när förberedelsen avslutas. (s. 90) Således behöver Rapid Ab inte i stämningsansökan uppge vilka vittnen bolaget vill höra. Saklegitimationen är en processuell kvalifikation, dvs. en persons rätt att i eget namn processa om det som är föremål för tvisten. (s. 68) När en konkurs börjar förlorar den gäldenär som har försatts i konkurs sin saklegitimation som övergår till konkursboet. Det är konkursboet som i fortsättningen är rätt part i rättegångar som gäller konkursförmögenheten. (s. 70) Rapid Ab ska således väcka talan mot Verkstads Ab:s konkursbo. 4
UPPGIFT 3 Det är fråga om slutande av avtal i upphandling och om ett misstag i ett anbud. I 1 kap. rättshandlingslagen regleras hur avtal kan komma till. Ett avtal uppkommer då man på ett anbud om ingående av avtal har fått ett antagande svar. Anbudsgivaren kan inte återta sitt anbud efter att mottagaren har tagit del av anbudet t.ex. genom att läsa ett brev som innehåller anbudet. Denna bindande verkan föreligger en viss tid och den innebär att anbudets mottagare inom denna tid kan fatta beslut om, huruvida han antar anbudet och alltså får till stånd ett avtal. (Bärlund & Nybergh & Petrell s. 266 f.) Ibland får en rättshandling (t.ex. ett anbud) inte den bindande verkan som i allmänhet anknyter till rättshandlingar, eftersom det i fråga om rättshandlingens ingående, innehåll eller form föreligger ett fel som hindrar uppkomsten av den bindande verkan. Rättshandlingen sägs då vara ogiltig. Om ett anbud eller ett svar är ogiltigt, är det inte bindande, och inte heller ett avtal som har ingåtts på grundval av ett sådant anbud eller svar är bindande. (s. 283) Med en ogiltighetsgrund avses ett fel som förekommer i samband med att en rättshandling företas eller i dess innehåll eller form och som föranleder ogiltigheten. De allmänna ogiltighetsgrunderna för rättshandlingar regleras i 3 kap. i rättshandlingslagen. (s. 285) Ogiltighet kan följa av att viljeförklaringen inte motsvarar viljan hos den som uttryckt den. Då talar man om förklaringsmisstag. Det är fråga om ett sådant misstag, om viljeförklaringen på grund av felskrivning eller annat misstag har fått ett annat innehåll än vad den som gav viljeförklaringen avsåg. Den kanske vanligaste situationen är att en siffra t.ex. i ett skriftligt anbud ändras på grund av ett skrivfel varför anbudet blir förmånligare än avsett. Viljeförklaringen, dvs. anbudet, är då inte bindande för avgivaren i den givna formen, om inte motparten har varit i god tro. Om motparten däremot inte kände till och inte borde ha känt till misstaget, är viljeförklaringen bindande och dess avgivare kan inte åberopa sitt förklaringsmisstag. Bestämmelsen i rättshandlingslagen om förklaringsmisstag hänför sig endast till det fall att det skett ett misstag när viljeförklaringen utformats. Om misstaget däremot anknyter till själva viljebildningen priset i anbudet motsvarar det tänkta, men vid beräkningen av priset har vissa kostnader bedömts fel eller någon kostnadspost har glömts bort talar man om ett misstag i fråga om motiven eller bevekelsegrunderna. Ett sådant misstag inverkar enligt huvudregeln inte på avtalets giltighet. I vissa fall kan ett avtal ändå bli ogiltigt med stöd av 33 i rättshandlingslagen. Där stadgas att en rättshandling kan vara ogiltig där omständigheterna vid dess tillkomst voro sådana att det skulle strida mot tro och heder att med vetskap om dem åberopa rättshandlingen. Om ett avtal pga. ett motivmisstag blir oskäligt, kan det jämkas (s. 287 ff.). I detta fall genomförde staden en upphandling genom at begära offerter. Det är således fråga om slutande av avtal varför reglerna om hur avtal kommer till blir tillämpliga. Likaså kan reglerna om eventuell ogiltighet och jämkning av rättshandlingar i 3 kap. i rättshandlingslagen bli tillämpliga. Staden har tagit del av de anbud som lämnats varför anbudsgivaren inte längre kan återkalla sitt anbud. Staden hade fäst bolagets uppmärksamhet vid prissättningsgrunderna utan att bolaget då hade meddelat om något fel i anbudet. Då utgångspunkten är att anbudsgivaren svarar för innehållet i sitt anbud borde bolaget då staden vänt sig till bolaget ha granskat riktigheten av innehållet i sitt anbud. Staden kände således av denna orsak inte till att det i bolagets anbud fanns ett fel och borde inte heller ha känt till det. 5
Anbudet är således inte ogiltigt enligt regeln om förklaringsmisstag. Bolaget kan inte heller åberopa ogiltighet med stöd av 33 i rättshandlingslagen på grund av att staden varit aktiv efter att man upptäckt att anbudet var särskilt lågt. Priset var lågt för att bolaget vid beräkningen av priset hade använt sig av fel faktorer som påverkar prissättningen men man reagerade inte då staden framställde sin förfrågan. Det framkommer inte heller att bundenheten skulle leda till en sådan oskälighet som skulle ge anledning till jämkning av avtalet. Bolaget blir skyldigt att i skadestånd ersätta prisskillnaden på 300 000 euro till staden om bolaget inte åtar sig att uppfylla avtalet. Observera! För att göra texten lättare att förstå är modellsvaret utförligare än vad som krävts av ett provsvar som kunde bedömas med fulla poäng. I bedömningen har det således inte lett till poängavdrag fastän noggrannhetsnivån inte varit densamma som i modellsvaret. Vid bedömningen ses till helheten, varför inkonsekvenser har påverkat den slutliga poängsumman. Även den logiska strukturen i svaret och skribentens språkanvändning har beaktats vid bedömningen. Om det i ett svar t.ex. behandlas sådant som inte frågades är svaret mindre värt än ett svar som håller sig till saken. 6
UPPGIFT 4 Uppgiften bestod av fyra delar. Svaren hittas i inträdesboken Tuomas Hupli: Laglighetsgarantier i civilprocessen (2015). Efter varje delmodellsvar anges den sida där svaret finns: Definiera vad som avses med talan om konstitutiv dom. Ange också på vilka rättsområden sådana domar behövs! Genom talan om konstitutiv dom yrkar käranden på en dom som direkt ändrar ett gällande rättsförhållande eller rättsläge. Sådana domar behövs huvudsakligen i familjerätten, gällande bl.a. faderskap, äktenskapsskillnad och vårdnad om barn. (s. 80) Vad avses med lis pendens-verkan och när inträder denna verkan? Med lis pendens-verkan avses att ett senare käromål som gäller samma sak inte får prövas i domstol. Lis pendens-verkan inträder när den första stämningsansökan kommer till tingsrättens kansli. (s. 83) I vilka situationer ska tillstånd till fortsatt handläggning beviljas? Tillstånd till fortsatt handläggning i hovrätten ska meddelas, om 1) det finns anledning att betvivla att tingsrättens domslut är riktigt, 2) det inte är möjligt att bedöma om tingsrättens domslut är riktigt utan att tillstånd till fortsatt handläggning meddelas, 3) det är viktigt att meddela tillstånd med tanke på lagens tillämpning i andra likadana mål, eller om 4) det finns andra vägande skäl till att meddela tillstånd. (s. 159-160) Vad innebär det för rättegången att en processförutsättning är absolut? Ange ett exempel på en absolut processförutsättning! Avsaknaden av en processförutsättning innebär ett hinder för en laglig process. En processförutsättning är absolut om domstolen på eget initiativ måste kontrollera att förutsättningen är uppfylld. Till de absoluta processförutsättningarna hör bl.a. att saken inte tidigare avgjorts i domstol och att domaren är ojävig. (s. 15, 49) 7
UPPGIFT 5 a) Av frågan framgår att B har för avsikt att köpa ett i terrängen utstakat område av en fastighet. Ett sådant område kallas ett outbrutet område av en fastighet och detta område kan genom styckning bli en fast sak, dvs. en självständig fastighet, efter en anteckning i fastighetsregistret. (Bärlund & Nybergh & Petrell s. 135-137) - En del skribenter hade blandat samman styckning och klyvning. b) I jordabalken jämställs förvärv av outbrutna områden med förvärv av hela fastigheter. En form av förvärv av fastigheter är köp av en fastighet. På köpet av det outbrutna området ska alltså jordabalken tillämpas. (s. 136, 151 och 172) - En del skribenter hade felaktigt angett att tillämplig lag är köplagen eller en (fiktiv) lag om fastighetsköp. c) Enligt formstadgandet i jordabalken 2:1 ska ett fastighetsköp slutas skriftligen och köpebrevet ska undertecknas av säljaren och köparen eller dessas ombud. Där föreskrivs också att köpvittnet ska bestyrka köpet i närvaro av samtliga som undertecknat köpebrevet (s. 264). Ett köpvittne behövs ändå inte då fastighetsköpet sluts på elektronisk väg (s. 157 och 265). Som köpvittnen fungerar vissa tjänstemän å tjänstens vägnar samt sådana personer som en lantmäteribyrå förordnat till köpvittne inom sitt verksamhetsområde. (s. 264-265) - Några skribenter angav felaktigt att det behövs två köpvittnen. d) I jordabalken bestäms dessutom att det av köpebrevet ska framgå överlåtelseavsikten, vilket område överlåtelsen gäller, säljaren och köparen samt köpeskillingen och annat vederlag (s. 317). e) Förvärv av ett outbrutet område ska lagfaras, dvs. äganderätten till det outbrutna området ska skrivas in i lagfarts- och inteckningsregistret. (s. 136) Lagfart ska enligt huvudregeln sökas inom sex månader från att överlåtelsehandlingen upprättades (s. 189) och lagfartsmyndighet är den lantmäteribyrå inom vars verksamhetsområde området finns (s. 187). f) Här är det fråga om B:s möjlighet att åberopa fel i fastighet och kräva påföljder. Som rådighetsfel betraktas också att behövliga tillstånd saknas för en byggnad på fastigheten eller för verksamhet som idkas på fastigheten. Om den fastighet som B förvärvat är behäftad med ett rådighetsfel kan han som påföljder få prisavdrag och vid väsentligt fel kräva hävning. Dessutom kan skadestånd utgå (s. 319). - Bristande noggrannhet har lett till poängavdrag. T.ex. betydande fel eller allvarligt fel har inte kunnat poängsättas lika högt som det korrekta uttrycket väsentligt fel i fråga om hävningspåföljden. 8