Min framtid. Årskurs och tidsperiod: År 9 vecka 34-39

Relevanta dokument
Ekonomi och konsumtionsfrågor i hemoch konsumentkunskap och samhällskunskap

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet samhällskunskap

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

Pedagogisk planering. Ämne: Samhällskunskap höstterminen Ämnesområden: Beslutsfattande och politiska idéer, Samhällsresurser och fördelning

samhällskunskap Syfte

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i hem- och konsumentkunskap

HKK 3.3 HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP. Syfte. Centralt innehåll

ESN lokal kursplan Lgr11 Ämne: Hem- och konsumentkunskap

Kurs: Samhällskunskap. Kurskod: GRNSAM2. Verksamhetspoäng: 150

Dessutom skall i samband med det skriftliga provet följande uppgift lämnas in skriftligen:

Vårterminsplanering/pedagogisk planering årskrurs 8 Hem- och konsumnetkunskap

Arbetsområde: Okrtitiskt tänkande - en ofta förbisedd förmåga

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 7

Vårterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 7 Hem- och konsumentkunskap

Arbetsområde: Mönsterigenkänning på gott och ont

Arbetsområde: Samtycke (Ska vi ha sex, eller?)

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2014 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

Arbetsområde: Min tid - min strid

FÖRSLAG TILL KURSPLAN INOM SÄRSKILD UTBILDNING FÖR VUXNA GRUNDLÄGGANDE NIVÅ

Arbetsområde: Ljuva dröm - att bli en riktigt svensk

hem- och konsumentkunskap

Höstterminsplanering/Pedagogisk planering 2013 årskurs 8 Hem- och konsumentkunskap

HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP

Arbetsområde: Häng dom jävlarna!

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 14 Teknik, slöjd och hemkunskap

Hö stterminsplanering a k 8

SAMHÄLLSKUNSKAP - KUNSKAPSKRAV ATT UPPNÅ I ÅR 9

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Terminsplanering HKK VT 2015 årskurs 8

Läsårsplan i Samhällskunskap år 6-9, Ärentunaskolan

Sveriges styrelseskick - demokrati, makt och politik Åk 7

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 15 Teknik, slöjd och hemkunskap

analysera samhällsstrukturer med hjälp av samhällsvetenskapliga begrepp och modeller, uttrycka och värdera olika ståndpunkter i till exempel aktuella

3.15 SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

3.15 Samhällskunskap. Syfte. Centralt innehåll

Lägenhetsprojekt, så 9 ht 16 Teknik, slöjd och hem-, och konsumentkunskap

Studie- och yrkesvägledning i undervisningen

Lärarhandledning till tre teman om entreprenörskap för årskurs 7-9

Genom undervisningen i ämnet samhällskunskap ska eleverna sammanfattningsvis ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att reflektera över hur

Hem- och konsumentkunskap. Göteborg 9 november 2011

Förslag den 25 september Samhällskunskap

Del ur Lgr 11: kursplan i samhällskunskap i grundskolan

LEKTIONSFÖRSLAG 2 GARDEROBSKOLL ÄMNE: SAMHÄLLSKUNSKAP HEM- OCH KONSUMENTKUNSKAP SLÖJD ÅRSKURS: GYMNASIET

En grön tråd från förskolan till årskurs 9 i Hagby, Ånestad, Brokind/Sätra samt fsk-åk 6 i Tornhagen/T1 7-9

Individer och gemenskaper

Samhällskunskap 7 Skolval, demokrati och lag och rätt #Valetärditt. Samhällskunskap åk 8 Skolval, Så styrs Sverige och arbetsliv #Valetärditt

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

Kursplaner SAMHÄLLSKUNSKAP

Målet med undervisningen är ett eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att:

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte. Kurser i ämnet

SAMHÄLLSKUNSKAP. Ämnets syfte

Undervisning i lärande för hållbar utveckling. Karin Bårman

Kursplan: Samhällskunskap

Prövningsanvisning. Kurs: Samhällskunskap 1b. Kurskod: SAMSAM01b. Gymnasiepoäng: 100 poäng. Instruktioner och omfattning

Samhällskunskap. Ämnets syfte. Samhällskunskap

SAMHÄLLSKUNSKAP. Syfte

Samhällskunskap. Ämnets syfte

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Skol paket Gör demokrati i skolan! 1

Arbetsområde: Läraren som epostade betyget till Wikipedia

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Begrepp = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop?

Kursplanen i ämnet samhällskunskap

Demokrati och politik i Sverige Pedagogisk planering i samhällskunskap och historia åk 8 ht 2012

Samhällsekonomi. Ekonomi = Hushållning. Betalning = Hur hänger din, familjens och Sveriges ekonomi ihop? Pengar, varför då?

Skogsbruk på ren svenska Lektion 6: Vad skulle hända om svenskt skogsbruk inte fanns?

Till$Skolverket$angående$översyn$av$kunskapskrav$och$kursplaner$2015,$för$ ämnet$hema$och$konsumentkunskap$

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

BERÄTTA OM ETT YRKE. LEKTION FÖR ÅRSKURS 7-9 ÄMNEN: Samhällskunskap, Svenska, Bild, Geografi

Då det skriftliga provet är godkänt så kallas du till ett muntligt förhör för att komplettera.

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

Demokrati. Läroplan, examensmål och gymnasiegemensamma ämnen för gymnasieskolan 2011

Världsreligionerna och andra livsåskådningar Religion och samhälle Identitet och livsfrågor Etik

Syntes av kunskapskraven i samhällskunskap åk 6. Till vilka förmågor refererar värdeorden i kursplanen årskurs 6?

Kurs: Religionskunskap. Kurskod: GRNREL2. Verksamhetspoäng: 150

SAMHÄLLSKUNSKAP: Arbete och utbildning

Upplägg 12 oktober. Reformerna innebär bl a. Kursplan Del 1: Föreläsning ca 30 min. Nya reformer i den obligatoriska skolan

3.11 Kemi. Syfte. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet kemi

PRÖVNINGSANVISNINGAR

Att arbeta ämnesintegrerat med entreprenörskap

ANPASSADE UPPGIFTER FÖR NYANLÄNDA ELEVER

I undervisningen ska eleverna ges möjlighet att analysera texter och begrepp, kritiskt granska källor, diskutera och argumentera.

Framställning av berättande informativa och samhällsorienterande bilder om egna erfarenheter, åsikter och upplevelser.

Skogsbruk på ren svenska Lektion 5: Ansvarstagande som inte slutar där skogen slutar.

använda kunskaper i biologi för att granska information, kommunicera och ta ställning i frågor som rör hälsa, naturbruk och ekologisk hållbarhet,

Planering Människokroppen 8C. Vecka Måndag Tisdag Onsdag 34 Cellen Andningen 35 Hjärta och

Religionskunskap. Ämnets syfte

Planering för Fysik Elektricitet och magnetism årskurs 7

Hur blir flera bedömningar ett betyg?

Ekonomi Sveriges ekonomi

Vad vi gör idag? Avslut lunch åk 4 Start av kostproblem

Kropp, kläder och identitet Kopplingar till läroplanen (Lgy 11) för Gymnasiet

Syfte ämnesspecifika förmågor som eleverna ska utveckla genom undervisningen.

Hem- och konsumentkunskap år 9

BIOLOGI Lokal pedagogisk planering åk 7 (Cellen, bakterier, virus och urdjur)

Ämnesplanering Levande organismer 7H

Undervisning Praktiskt moment Förmågor i fokus Kunskapskrav som bedöms

KUNSKAPSKRAV I ÄMNET BIOLOGI

Transkript:

Min framtid Årskurs och tidsperiod: År 9 vecka 34-39 Syfte - Undervisningen ska ge dig förutsättningar att se samhällsfrågor ur olika perspektiv. På så sätt ska du utveckla förståelse för dina egna och andra människors levnadsvillkor, betydelsen av jämställdhet, hur olika intressen och åsikter uppstår och kommer till uttryck och hur olika aktörer försöker påverka samhällsutvecklingen. Undervisningen ska ge dig verktyg att hantera information i vardagsliv och studier och kunskaper om hur man söker och värderar information från olika källor. Genom undervisningen ska du också ges förutsättningar att utveckla kunskaper om hur man kritiskt granskar samhällsfrågor och samhällsstrukturer. Du ska vidare ges möjlighet att utveckla kunskaper om samhällsvetenskapliga begrepp och modeller.

Centralt innehåll: SO Svenska välfärdsstrukturer och hur de fungerar, till exempel sjukvårdssystemet, pensionssystemet och arbetslöshetsförsäkringen. Vilket ekonomiskt ansvar som vilar på enskilda individer och familjer och vad som finansieras genom gemensamma medel, exempelvis genom skatter. Hur hushållens, företagens och det offentligas ekonomi hänger samman. Orsaker till förändringar i samhällsekonomin och vilka effekter de kan få för individer och grupper. Allt detta kallas för det ekonomiska kretsloppet. Hur länders och regioners ekonomier hänger samman och hur olika regioners ekonomier förändras i en globaliserad värld. Arbetsmarknadens och arbetslivets förändringar och villkor, till exempel arbetsmiljö och arbetsrätt. Utbildningsvägar, yrkesval och entreprenörskap i ett globalt samhälle. Vi bjuder in elever som tidigare gått på Svanberga skola. De berättar om sina erfarenheter av utbildning och arbetsliv. Några orsaker till individens val av yrke och till löneskillnader. Skillnader mellan människors ekonomiska resurser, makt och inflytande beroende på kön, etnicitet och socioekonomisk bakgrund. Sambanden mellan socioekonomisk bakgrund, utbildning, boende och välfärd. Begreppen jämlikhet och jämställdhet. Arbetsformer: Temaarbete SO/HKK - fiktiva familjer (grupparbete kring familjers olika förutsättningar, skyldigheter, rättigheter, möjligheter och val). Samtal kring entreprenörskap, entreprenöriella talanger och vikten av att ha ett nätverk.vilka är mina entreprenöriella talanger? Samtal och reflektion kring kommande prao-period, gymnasieval och arbetsliv. Övningar t.ex. leta lediga arbeten, rangordna arbetsannonser, skriva ansökningar, anställningsintervju. Bearbetning, reflektioner och diskussioner med utgångspunkt från lärarledda lektioner och läromedlet Samhälle idag. Du lär dig nya ord och begrepp! Centralt innehåll i HKK

Konsumtion och ekonomi Ungas privatekonomi, till exempel att handla över Internet, att låna pengar, att handla på kredit eller avbetalning och att teckna abonnemang. Hushållets ekonomi och att beräkna kostnaden för boende, konsumtion, resor och krediter. Konsumenters rättigheter och skyldigheter. Reklamens och mediernas påverkan på individers och gruppers konsumtionsvanor. Ställningstaganden vid val av varor och tjänster, till exempel vid inköp av kläder, livsmedel och resor utifrån perspektiven ekonomisk, social och miljömässig hållbarhet. Jämförelser av produkter utifrån några olika aspekter, till exempel pris och kvalitet. Miljö och livsstil Hur livsmedel och andra varor produceras och transporteras och hur de påverkar miljö och hälsa. Hur man kan hushålla med och ta vara på livsmedel och andra förbrukningsvaror i hemmet. Arbetsfördelning i hemmet ur ett jämställdhetsperspektiv. Aktuella samhällsfrågor som rör privatekonomi, mat och hälsa.

Kunskapskrav och bedömning SO Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Du kan föra enkla resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då enkla samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Du kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då enkla samband med enkla och till viss del underbyggda resonemang. Du värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med enkla resonemang och till viss del underbyggda argument och kan då i viss utsträckning växla mellan olika perspektiv. Du har grundläggande kunskaper om olika samhällsstrukturer (ex banker). Du visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då enkla samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan Du använda begrepp och modeller (ex. det ekonomiska kretsloppet) på ett i huvudsak fungerande sätt. Du kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett i huvudsak fungerande sätt och för enkla och till viss del underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Du kan föra relativt väl utvecklade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då förhållandevis komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Du kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då förhållandevis komplexa samband med utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang. Du värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med utvecklade resonemang och relativt väl underbyggda argument och kan då i förhållandevis stor utsträckning växla mellan olika perspektiv.

Du har goda kunskaper om olika samhällsstrukturer (ex. banker). Du visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då förhållandevis komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan du använda begrepp och modeller (ex. det ekonomiska kretsloppet) på ett relativt väl fungerande sätt. Du kan söka information om samhället och använder då olika källor på ett relativt väl fungerande sätt och för utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Du kan föra välutvecklade och nyanserade resonemang om hur individer och samhällen påverkas av och påverkar varandra och beskriver då komplexa samband mellan olika faktorer som har betydelse för individers möjligheter att påverka sin egen och andras livssituation. Du kan undersöka samhällsfrågor ur olika perspektiv och beskriver då komplexa samband med välutvecklade och väl underbyggda resonemang. Du värderar och uttrycker olika ståndpunkter i några samhällsfrågor med välutvecklade resonemang och väl underbyggda argument och kan då i stor utsträckning växla mellan olika perspektiv. Du har mycket goda kunskaper om olika samhällsstrukturer (ex. banker). Du visar det genom att undersöka hur sociala, mediala, rättsliga, ekonomiska och politiska strukturer i samhället är uppbyggda och fungerar och beskriver då komplexa samband inom och mellan olika samhällsstrukturer. I beskrivningarna kan du använda begrepp och modeller (ex det ekonomiska kretsloppet) på ett väl fungerande sätt. Du kan söka information om samhället och använder då olika Källor på ett väl fungerande sätt och för välutvecklade och väl underbyggda resonemang om informationens och källornas trovärdighet och relevans. Bedömning sker kontinuerligt i muntliga och skriftliga moment (diskussioner,

genomgångar, inlämningsuppgifter) samt vid en avslutande kunskapskontroll (skriftlig eller muntlig). Viktiga ord, namn och begrepp Ekonomi BNP Budget Disponibel inkomst Bruttoinkomst Nettoinkomst Handelsbalans Devalvering Inflation Högkonjunktur Lågkonjunktur Moms Kooperativa företag Monopol Oligopol Sveriges riksbank Fond Aktie Ränta Aktiebolag Aktiemarknad Wall Street Dow Jones Nasdaq Valuta Export Import Planekonomi Marknadsekonomi Blandekonomi EMU Kunskapskrav för slutet av årskurs 9 Kunskapskrav för betyget E i slutet av årskurs 9 Eleven väljer tillvägagångssätt och ger enkla motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då enklaresonemang med viss koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra enkla resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. Eleven kan föra enkla och till viss del underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Kunskapskrav för betyget D i slutet av årskurs 9 Betyget D innebär att kunskapskraven för betyget E och till övervägande del för C är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget C i slutet av årskurs 9 Eleven väljer tillvägagångssätt och ger utvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då utvecklade resonemang med relativt god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra utvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer.

Eleven kan föra utvecklade och relativt väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling. Kunskapskrav för betyget B i slutet av årskurs 9 Betyget B innebär att kunskapskraven för betyget C och till övervägande del för A är uppfyllda. Kunskapskrav för betyget A i slutet av årskurs 9 Eleven väljer tillvägagångssätt och ger välutvecklade motiveringar till sina val med hänsyn till aspekterna hälsa, ekonomi och miljö. Eleven gör jämförelser mellan olika konsumtionsalternativ och för då välutvecklade resonemang med god koppling till konsekvenser för privatekonomi. Eleven kan beskriva och föra välutvecklade resonemang om grundläggande rättigheter och skyldigheter för konsumenter och ge exempel på hur de används i olika konsumtionssituationer. Eleven kan föra välutvecklade och väl underbyggda resonemang kring konsekvenser av olika konsumtionsval och handlingar i hemmet utifrån frågor som rör en hållbar social, ekonomisk och ekologisk utveckling.

Vecka Tisdag Onsdag Onsdag Fredag Tema SO/HKK SO SV SV/SO 35 Intro: Familjerna Genomgångar Ekonomi, budget, inkomst Ränta 36 Familjerna Genomgångar Inflation Konjunktur Export Import CV Jobbansökan 37 Familjerna Genomgångar Monopol Riksbank Olika typer av ekonomi 38 Familjerna Genomgångar Aktiemaknaden 39 Familjerna Genomgångar

Familjer 1. Ensamstående pappan, förskollärare, med en dotter i tonåren som går på gymnasiet (i Täby). Familjen bor i ett bostadsrättsradhus i norra delen av Norrtälje kommun. 2. Familjen där pappa jobbar två veckor per månad på ett fartyg som maskinist. Mamma är frisör och paret har tre barn, 5, 10 och 12 år gamla. De bor i en sjuttiotalsvilla i Bergshamra. 3. Samboparet (två män) med hunden Karies. Inga barn (ännu), man 1 är tandhygienist och man 2 är tandläkare på en klinik i Täby. Paret bor i villa i Kvisthamra. 4. Kärnfamiljen med mamma som arbetar som programmerare och pappa är just nu föräldraledig, är utbildad arkeolog. Två barn, tvillingar 10 månader gamla. Familjen bor i en bostadsrätt centralt i Norrtälje. 5. Fler-generationsfamiljen. Äger en liten hästgård, mamman driver eget företag (ridskola), pappan är anställd som lastbilschaufför (timmerbil). Tre barn, 16, 15 och 13 år gamla. På gården bor också pappans föräldrar (båda pensionärer, farfar har tidigare varit jordbrukare och farmor har tidigare arbetat som sjuksköterska. Bor i liten by strax utanför Norrtälje. 6. Storfamiljen där mamma är hemma och tar hand om barn och hushåll. Pappa har mindre firma i byggbranschen med två anställda. De har sju barn i åldrarna 2-14 år. De bor i ett stort gammalt hus på Blidö. 7. Det lesbiska paret med ett barn på 3 år. Kvinna 1 jobbar som plattläggare på NCC och kvinna 2 jobbar på RFSL:s huvudkontor i Stockholm. De bor i ett nyrenoverat torp i Rösa. 8. Ensamstående mamman med två barn, 4 och 7 år. Bor i en hyresrätt i Norrtälje kommun på två rum och kök. Hon jobbar som polis i kommunen. 9. Samboparet utan barn. Kvinnan jobbar som bibliotekarie och hennes man jobbar på Willys. De bor i Lägenhet i Vigelsjö.

Vi är nu inne i december månad, underart med lite ledighet snart eller hur? Uppdrag: Er familj ska lägga upp en budget för december månad. Utgå från de grundförutsättningar som ni redan har tagit reda på (= era fasta inkomster/utgifter). Nu ska ni hantera en hel del nya förutsättningar. Detta gäller för samtliga familjer: 1. Det ska köpas julklappar till nära och kära! Gör en seriös/realistisk kalkyl. Vad brukar barn/ungdomar/partner/mor- och farföräldrar få och vad kostar detta? Vad har Ni råd med? Hur prioriterar ni? 2. Det är en riktigt kall december! Ni behöver köpa nya vinterkläder! Gör en seriös/realistisk kalkyl. Vad förväntar sig/kräver en tonåring för kläder, vad har de vuxna för krav, ska det vara nya exklusiva kläder/vinterskor/vinterstövlar, kan second hand vara ett alternativ? Vad har ni råd med? Hur prioriterar ni? 3. Som sagt, det är riktigt kallt (-20)! Hur påverkar detta er boendekostnad? Ökar elpriset? Hur mycket kan uppvärmningskostnaden av bostaden öka? Ta reda på? Gör en kalkyl. 4. Familjen har länge pratat om att komma iväg på någon semester under sportlovet. Ni har höga drömmar men vad har ni råd med? Planera och boka en semester för hela familjen. Vad kommer det att kosta? Hur

tänker ni finansiera detta? Behöver ni/kan ni avsätta pengar till semesterresan nu under december månad? 5. Väv nu in dessa nya utgifter i er månadsbudget! 6. Det händer ytterligare saker i alla familjerna När ni är klara med uppgifterna ovan så kontaktar ni Måns för att få era nya händelser (utgifter) som också ska in i december månads budget! 7. Maila in er budget till: