Kommunalekonomisk utjämning för landsting. Utjämningsåret 2014 Utfall

Kommunalekonomisk utjämning för landsting Utjämningsåret 2014 Utfall

Kommunalekonomisk utjämning för landsting Innehåll Innehåll 1. Kommunalekonomisk utjämning för landsting, utjämningsåret 2014... 4 2. Inkomstutjämning 2014... 5 3. Kostnadsutjämning 2014, kronor per invånare... 6 4. Införandebidrag åren 2014-2019 samt strukturbidrag... 7 Bilaga 1. Kommunalekonomisk utjämning 2009 2014 för landsting... 8 Bilaga 2. Inkomstutjämning, exempel... 9 Bilaga 3. Länsvisa skattesatser... 10 Bilaga 4. Införandebidrag, exempel... 11 Bilaga 5. Kostnadsutjämning mellan landsting beskrivning och räkneexempel... 12 Bilaga 6. Kommunalekonomisk utjämning, en beskrivning... 21 Förfrågningar Statistiska centralbyrån Nina Grönborg tfn 019-17 68 41 Ingela Johansson tfn 019-17 61 69 SCB, Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar (NR/OEM) Telefon 019-17 60 00 (vx) E-post offentlig.ekonomi@scb.se Webbplats www.scb.se/oe0115 Statistiska centralbyrån 3

Tabell 1 Utfall December 2013 4 Tabell 1 Kommunalekonomisk utjämning för landsting, utjämningsåret 2014 Landsting Folkmängd Inkomst- Kostnads- Struktur- Införande- Reglerings- Utfall den 1 nov. utjämning; utjämning; bidrag, bidrag, bidrag(+)/ Kr/inv Kronor Kommun utanför 2013 bidrag(+)/ bidrag(+)/ kr/inv kr/inv regleringslandsting avgift(-), avgift(-), avgift(-) 1, kr/inv kr/inv kr/inv (Tabell 2) (Tabell 3) (Tabell 4) (Tabell 4) (Bilaga 1) Hela riket 9 633 589 25 897 178 998 Stockholms 2 159 252-155 258 0 0-251 -148-318 705 944 Uppsala 345 139 2 822-962 15 0-251 1 624 560 643 736 Södermanlands 277 134 3 893 564 15 0-251 4 221 1 169 893 423 Östergötlands 437 540 4 244-166 15 0-251 3 842 1 681 203 625 Jönköpings 340 751 4 047-789 15 592-251 3 614 1 231 610 359 Kronobergs 187 004 3 782-904 245 0-251 2 872 537 150 259 Kalmar 233 906 3 940 472 15 0-251 4 176 976 884 981 Gotlands kommun 57 147 5 149 358 1 441 0-251 6 697 382 736 309 Blekinge 152 789 4 135 218 516 0-251 4 618 705 640 693 Skåne 1 272 434 4 122-186 15 0-251 3 700 4 708 514 568 Hallands 306 326 2 980-835 15 292-251 2 201 674 346 007 Västra Götalands 1 613 342 3 136-343 15 63-251 2 620 4 227 601 116 Värmlands 273 623 4 093 467 15 0-251 4 324 1 183 255 257 Örebro 285 066 4 304 143 15 0-251 4 211 1 200 526 906 Västmanlands 258 575 3 094 724 15 0-251 3 582 926 319 038 Dalarnas 277 118 3 790 490 15 0-251 4 044 1 120 775 994 Gävleborgs 277 737 4 097 694 15 0-251 4 555 1 265 203 085 Västernorrlands 241 969 2 803 424 15 0-251 2 991 723 826 028 Jämtlands 126 322 4 184 401 799 0-251 5 133 648 461 334 Västerbottens 260 950 3 349-511 257 1 370-251 4 214 1 099 747 638 Norrbottens 249 465 2 502 1 215 667 643-251 4 776 1 191 544 586 1) Regleringsposten redovisas avrundad. Faktiskt belopp är -250,60016137288 kronor per invånare

5 Tabell Utfall December 2013 Tabell 2 Inkomstutjämning 2014 Landsting Folkmängd Skatteunderlag Uppräknat skatteunderlag Skatteutjämnings- Underlag för Del av underlag Del av underlag Länsvis skattesats, Inkomstden 1 nov. enligt 2013 års Kronor Kr/inv Andel underlag, kronor inkomst- som ligger som ligger % utjämning; Kommun utanför 2013 taxering, kronor av riks- (115%) utjämning; mellan över (Bilaga 2) bidrag(+)/ landsting Uppräkningsfaktor medel- bidrag (+)/ 115-125% av 125% av Bidrag Avgift Avgift avgift(-), 2013 1,039 värdet avgift (-), riksmedelvärdet riksmedelvärdet (90%) (85%) (60%) kr/inv 2014 1,027 i % kronor Hela riket 9 633 589 1 775 405 548 200 1 894 451 816 424 196 651 100,0 2 178 623 147 006 284 171 330 582 Stockholms 2 159 252 462 170 185 300 493 160 082 735 228 394 116,1 488 311 924 810-4 848 157 925-4 848 157 925 0 10,05 9,53 6,90-155 Uppsala 345 139 63 963 631 900 68 252 585 310 197 754 100,6 78 052 718 912 9 800 133 602 0 0 9,94 9,42 6,79 2 822 Södermanlands 277 134 47 686 392 300 50 883 907 963 183 608 93,4 62 673 479 969 11 789 572 006 0 0 9,15 8,63 6,00 3 893 Östergötlands 437 540 75 585 342 300 80 653 566 257 184 334 93,7 98 949 080 321 18 295 514 064 0 0 10,15 9,63 7,00 4 244 Jönköpings 340 751 59 214 951 000 63 185 491 109 185 430 94,3 77 060 378 636 13 874 887 527 0 0 9,94 9,42 6,79 4 047 Kronobergs 187 004 32 202 344 200 34 361 607 986 183 748 93,4 42 290 702 145 7 929 094 159 0 0 8,92 8,40 5,77 3 782 Kalmar 233 906 39 668 308 500 42 328 187 590 180 962 92,0 52 897 526 127 10 569 338 537 0 0 8,72 8,20 5,57 3 940 Gotlands kommun 57 147 9 202 740 200 9 819 811 539 171 834 87,4 12 923 716 902 3 103 905 363 0 0 9,48 8,95 6,32 5 149 Blekinge 152 789 26 162 128 700 27 916 377 916 182 712 92,9 34 553 026 085 6 636 648 169 0 0 9,52 9,00 6,37 4 135 Skåne 1 272 434 217 274 051 500 231 842 928 475 182 204 92,7 287 759 231 314 55 916 302 839 0 0 9,38 8,86 6,23 4 122 Hallands 306 326 56 193 288 600 59 961 217 180 195 743 99,5 69 275 211 360 9 313 994 180 0 0 9,80 9,28 6,65 2 980 Västra Götalands 1 613 342 292 899 750 100 312 539 557 043 193 722 98,5 364 855 115 288 52 315 558 245 0 0 9,67 9,15 6,52 3 136 Värmlands 273 623 45 830 590 200 48 903 668 765 178 726 90,9 61 879 472 059 12 975 803 294 0 0 8,63 8,11 5,48 4 093 Örebro 285 066 48 974 945 500 52 258 862 521 183 322 93,2 64 467 291 061 12 208 428 540 0 0 10,05 9,53 6,90 4 304 Västmanlands 258 575 46 366 898 200 49 475 937 825 191 341 97,3 58 476 387 174 9 000 449 349 0 0 8,89 8,37 5,74 3 094 Dalarnas 277 118 47 903 502 700 51 115 576 267 184 454 93,8 62 669 861 591 11 554 285 324 0 0 9,09 8,57 5,94 3 790 Gävleborgs 277 737 47 947 574 600 51 162 603 320 184 212 93,7 62 809 847 605 11 647 244 285 0 0 9,77 9,25 6,62 4 097 Västernorrlands 241 969 43 376 448 900 46 284 969 928 191 285 97,3 54 720 962 692 8 435 992 764 0 0 8,04 7,52 4,89 2 803 Jämtlands 126 322 20 986 036 900 22 393 213 632 177 271 90,1 28 567 549 765 6 174 336 133 0 0 8,56 8,04 5,41 4 184 Västerbottens 260 950 45 702 534 800 48 767 026 866 186 883 95,0 59 013 490 218 10 246 463 352 0 0 8,53 8,01 5,38 3 349 Norrbottens 249 465 46 093 901 800 49 184 636 197 197 160 100,3 56 416 172 972 7 231 536 775 0 0 8,63 8,11 5,48 2 502 Anm. Beträffande uppräkningsfaktorer och länsvisa skattesatser, se bilagorna 2 och 3.

Tabell 3 Utfall December 2013 6 Tabell 3 Kostnadsutjämning 2014, kronor per invånare Landsting Folkmängd Standardkostnad Struktur- Utjämningsden 31 dec Hälso- och Befolknings- Löner Kollektiv- kostnad bidrag (+)/ Kommun utanför 2012 sjukvård därav förändringar trafik utjämningslandsting Hälso- och glesbygds- avgift(-) sjukvård tillägg Genomsnittlig kr/inv. strukturkostnad: Vägt genomsnitt: 9 555 893 19 887 19 887 0 23 0 1 033 20 944 Kr/inv. Stockholms 2 127 006 18 888 19 037-149 104 221 1 989 21 202 258 Uppsala 341 977 19 012 18 957 55 0 31 939 19 982-962 Södermanlands 274 723 20 905 20 875 30 0-79 682 21 508 564 Östergötlands 433 784 20 173 20 212-39 0-79 684 20 778-166 Jönköpings 339 116 19 712 19 662 50 0-79 522 20 155-789 Kronobergs 185 887 19 605 19 579 26 0-79 514 20 040-904 Kalmar 233 548 20 973 20 894 79 0-79 522 21 416 472 Gotlands kommun 57 241 21 063 20 422 641 0-79 318 21 302 358 Blekinge 152 315 20 780 20 759 21 0-79 461 21 162 218 Skåne 1 263 088 19 884 19 977-93 0-79 953 20 758-186 Hallands 304 116 19 443 19 498-55 0-79 745 20 109-835 Västra Götalands 1 600 447 19 724 19 794-70 0-79 956 20 601-343 Värmlands 273 080 20 836 20 729 107 0-79 654 21 411 467 Örebro 283 113 20 450 20 504-54 0-79 716 21 087 143 Västmanlands 256 224 20 804 20 857-53 0 131 733 21 668 724 Dalarnas 276 555 20 823 20 593 230 0-79 690 21 434 490 Gävleborgs 276 637 21 117 21 063 54 0-48 569 21 638 694 Västernorrlands 241 981 20 994 20 910 84 0-18 392 21 368 424 Jämtlands 126 201 20 712 20 311 401 0-79 712 21 345 401 Västerbottens 260 217 20 014 19 631 383 0-79 498 20 433-511 Norrbottens 248 637 21 578 20 679 899 0-79 660 22 159 1 215

Tabell 4 Utfall December 2013 7 Tabell 4 Införandebidrag åren 2014-2019 samt strukturbidrag Landsting Folkmängd Kommunalekonomisk Bidrags- Införandebidrag i kronor per invånare, år Strukturbidrag i kronor per invånare den 1 nov. utjämning 2013 förändring, 2014 2015 2016 2017 2018 2019 Små Bidrags- Särskild Summa Kommun utanför 2013 Slutlig Utfall enligt kronor/ landsting minskning kompensation strukturlandsting ny modell 1 invånare pga föränd. bidrag i inkomst- Kronor per invånare utjämningen Hela riket 9 633 589 95 49 24 15 8 1 30 38 12 66 Stockholms 2 159 252-245 -133 112 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 Uppsala 345 139 1 721 1 645-76 0 0 0 0 0 0 0 0 15 15 Södermanlands 277 134 3 677 4 072 395 0 0 0 0 0 0 0 0 15 15 Östergötlands 437 540 3 240 3 756 516 0 0 0 0 0 0 0 0 15 15 Jönköpings 340 751 3 644 2 896-748 592 296 22 0 0 0 0 0 15 15 Kronobergs 187 004 2 591 2 775 184 0 0 0 0 0 0 230 0 15 245 Kalmar 233 906 4 102 3 988-114 0 0 0 0 0 0 0 0 15 15 Gotlands kommun 57 147 5 856 6 658 802 0 0 0 0 0 0 1426 0 15 1 441 Blekinge 152 789 3 762 4 445 683 0 0 0 0 0 0 501 0 15 516 Skåne 1 272 434 3 484 3 591 107 0 0 0 0 0 0 0 0 15 15 Hallands 306 326 2 408 1 960-448 292 0 0 0 0 0 0 0 15 15 Västra Götalands 1 613 342 2 779 2 560-219 63 0 0 0 0 0 0 0 15 15 Värmlands 273 623 3 941 4 258 317 0 0 0 0 0 0 0 0 15 15 Örebro 285 066 4 156 4 128-28 0 0 0 0 0 0 0 0 15 15 Västmanlands 258 575 3 337 3 504 167 0 0 0 0 0 0 0 0 15 15 Dalarnas 277 118 3 745 3 984 239 0 0 0 0 0 0 0 0 15 15 Gävleborgs 277 737 3 706 4 323 617 0 0 0 0 0 0 0 0 15 15 Västernorrlands 241 969 2 624 3 044 420 0 0 0 0 0 0 0 0 15 15 Jämtlands 126 322 4 844 5 131 287 0 0 0 0 0 0 721 63 15 799 Västerbottens 260 950 4 418 2 892-1 526 1 370 1 074 800 540 283 26 0 242 15 257 Norrbottens 249 465 5 057 4 258-799 643 347 73 0 0 0 0 652 15 667 1) Utfallet 2013 enligt ny modell beräknas exkl. införandebidrag samt den särskilda kompensationen till följd av förändringar i inkomstutjämningen.

Bilaga 1 Utfall December 2013 8 Kommunalekonomisk utjämning 2009-2014, landsting Utjämningsår 2009 2010 2011 2012 2013 2014 A. Anslag, kr 17 316 000 000 19 833 000 000 23 664 301 000 23 651 241 000 24 450 415 000 25 897 179 000 Inkomstutjämningsbidrag, kr 17 677 250 325 17 187 015 129 17 557 358 125 25 218 138 907 26 566 485 808 27 100 853 200 Inkomstutjämningsavgifter, kr -2 209 285 258-2 133 587 421-2 113 747 952-388 349 772-515 970 891-334 684 060 Kostnadsutjämningsbidrag, kr 1 413 610 577 1 549 977 908 1 608 663 292 1 563 191 705 1 611 987 466 2 018 202 782 Kostnadsutjämningsavgifter, kr -1 412 233 541-1 539 986 008-1 609 557 650-1 556 023 408-1 614 292 387-2 021 736 203 Strukturbidrag, kr 656 214 270 656 514 226 656 876 765 656 808 513 656 778 235 638 002 414 Införandebidrag, kr 113 338 872 52 739 994 0 0 0 910 719 825 B. Summa, kr 16 238 895 245 15 772 673 828 16 099 592 580 25 493 765 945 26 704 988 231 28 311 357 958 C. Differens, kr (A - B) 1 077 104 755 4 060 326 172 7 564 708 420-1 842 524 945-2 254 573 231-2 414 178 958 D. Folkmängd året före utjämningsåret 9 248 976 9 331 619 9 408 320 9 476 105 9 546 448 9 633 589 F. Regleringspost, kr per inv (C / D) 116,46 435,11 804,04-194,44-236,17-250,60 Summering, belopp i kronor Utjämningsbidrag 19 090 860 902 18 736 993 037 19 166 021 417 26 781 330 612 28 178 473 274 29 119 055 982 Utjämningsavgifter -3 621 518 799-3 673 573 429-3 723 305 602-1 944 373 180-2 130 263 278-2 356 420 263 Strukturbidrag 656 214 270 656 514 226 656 876 765 656 808 513 656 778 235 638 002 414 Införandebidrag 113 338 872 52 739 994 0 0 0 910 719 825 Regleringspost 1 077 104 752 4 060 326 171 7 564 708 419-1 842 524 945-2 254 573 231-2 414 178 960 Totalt 17 315 999 997 19 832 999 999 23 664 300 999 23 651 241 000 24 450 415 000 25 897 178 998

Bilaga 2 Utfall December 2013 9 Inkomstutjämning, exempel 1. Landsting som erhåller inkomstutjämningsbidrag (Jönköpings) A. Skatteunderlag enligt 2013 års taxering, kr 59 214 951 000 (avseende 2012 års inkomster) B. Uppräkning av skatteunderlag 1 B1. Faktor för uppräkning till 2013 års nivå 1,039 B2. Faktor för uppräkning till 2014 års nivå 1,027 C. Uppräknat skatteunderlag 2014, kr (A x B1 x B2) 63 185 491 109 D. Folkmängd den 1 november 2013 340 751 E. Uppräknat skatteunderlag, kr/inv (C / D) 185 430 F. Uppräknad medelskattekraft, hela riket, kr/inv 196 651 G. Skattekraft, andel av riksmedelvärdet, % (E x 100 / F) 94,3 H. Procentsats för skatteutjämningsunderlag, hela riket 115 I. Skatteutjämningsunderlag, kronor (D x F x H / 100) 77 060 378 636 J. Underlag för inkomstutjämningsbidrag, kr (I - C) 13 874 887 527 K. Länsvis skattesats för bidrag, % (se Bilaga 3) 9,94 L. Inkomstutjämningsbidrag, kr/inv (J x K / D / 100) 4 047 M. Inkomstutjämningsbidrag, kr (D x L) 1 379 019 297 2. Landsting som betalar inkomstutjämningsavgift (Stockholms) N. Skatteunderlag enligt 2013 års taxering, kr 462 170 185 300 (avseende 2012 års inkomster) O. Uppräkning av skatteunderlag 1 O1. Faktor för uppräkning till 2013 års nivå 1,039 O2. Faktor för uppräkning till 2014 års nivå 1,027 P. Uppräknat skatteunderlag 2014, kr (N x O1 x O2) 493 160 082 735 Q. Folkmängd den 1 november 2013 2 159 252 R. Uppräknat skatteunderlag, kr/inv (P / Q) 228 394 S. Uppräknad medelskattekraft, hela riket, kr/inv 196 651 T. Skattekraft, andel av riksmedelvärdet, % (R x 100 / S) 116,1 U. Procentsats för skatteutjämningsunderlag, hela riket 115 V. Skatteutjämningsunderlag, kronor (Q x S x U / 100) 488 311 924 810 W. Underlag för inkomstutjämningsavgift, kr (V - P) -4 848 157 925 X. Del av underlag som ligger mellan 115-125% av riksmedelvärdet -4 848 157 925 Y. Del av underlag som ligger över 125% av riksmedelvärdet 0 Z. Länsvis skattesats för avgift mellan 115-125%, % (se Bilaga 3) 6,90 Å. Länsvis skattesats för avgift över 125%, % (se Bilaga 3) 9,53 Ä. Inkomstutjämningsavgift, kr/inv ((X x Z+ Y x Å) / Q / 100) -155 Ö Inkomstutjämningsavgift, kr (Q x Ä) -334 684 060 1) Enligt regeringens beslut om uppräkningsfaktorer för beräkning av preliminära kommunalskattemedel för år 2014.

Bilaga 3 Utfall December 2013 10 Länsvisa skattesatser 2014, procent Län Kom- Därav Lands- Därav Summa Summa Länsvis skattesats 2014 för muner, 95% 85% 60% ting, 90% 85% 60% skatte- skatte- Inkomstutjämnings- Inkomstutjämningsavgift Kommun utanför genom- genom- väx- växlandsting bidrag snittlig snittlig lingar lingar Kom- Lands- Kom- Lands- Kom- Lands- skatte- skatte- 1991-2004- mun 2 ting 3 mun 2 ting 3 mun 2 ting 3 sats sats 2003 2014 (95%) (90%) (85%) (85%) (60%) (60%) 2003 1 2003 1 Stockholms 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 3,58 0,00 19,03 10,05 16,96 9,53 11,80 6,90 Uppsala 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 4,18-0,49 19,14 9,94 17,07 9,42 11,91 6,79 Södermanlands 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 4,28 0,20 19,93 9,15 17,86 8,63 12,70 6,00 Östergötlands 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 3,65-0,17 18,93 10,15 16,86 9,63 11,70 7,00 Jönköpings 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 3,83-0,14 19,14 9,94 17,07 9,42 11,91 6,79 Kronobergs 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 4,71 0,00 20,16 8,92 18,09 8,40 12,93 5,77 Kalmar 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 5,06-0,15 20,36 8,72 18,29 8,20 13,13 5,57 Blekinge 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 3,79 0,32 19,56 9,52 17,49 9,00 12,33 6,37 Skåne 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 4,25 0,00 19,70 9,38 17,63 8,86 12,47 6,23 Hallands 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 4,03-0,20 19,28 9,80 17,21 9,28 12,05 6,65 Västra Götalands 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 4,39-0,43 19,41 9,67 17,34 9,15 12,18 6,52 Värmlands 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 5,00 0,00 20,45 8,63 18,38 8,11 13,22 5,48 Örebro 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 3,92-0,34 19,03 10,05 16,96 9,53 11,80 6,90 Västmanlands 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 4,62 0,12 20,19 8,89 18,12 8,37 12,96 5,74 Dalarnas 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 4,31 0,23 19,99 9,09 17,92 8,57 12,76 5,94 Gävleborgs 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 3,90-0,04 19,31 9,77 17,24 9,25 12,08 6,62 Västernorrlands 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 5,29 0,30 21,04 8,04 18,97 7,52 13,81 4,89 Jämtlands 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 5,07 0,00 20,52 8,56 18,45 8,04 13,29 5,41 Västerbottens 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 4,90 0,20 20,55 8,53 18,48 8,01 13,32 5,38 Norrbottens 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 4,78 0,22 20,45 8,63 18,38 8,11 13,22 5,48 Summa 4,16 Gotlands 20,64 19,61 17,54 12,38 10,53 9,48 8,95 6,32 19,60 9,48 17,54 8,95 12,38 6,32 1) Exklusive kommun utanför landsting. 2) Genomsnittlig skattesats 2003 (därav 95, 85 respektive 60 procent) ökad med länets avvikelse från genomsnittlig skatteväxlingsnivå. 3) Genomsnittlig skattesats 2003 (därav 90, 85 respektive 60 procent) minskad med länets avvikelse från genomsnittlig skatteväxlingsnivå.

Bilaga 4 Utfall December 2013 11 Införandebidrag, exemplet Västerbotten 1. Beräkningsunderlag A. Ordinarie utfall, utjämningsår 2013 4 418 B. Utfall enligt ny modell 2013 1 2 892 C. Bidragsminskning, kr/inv -1 526 D. Gränsvärde, kr/inv 250 E. Riksgenomsnittliga införandebidrag 2014 2019, kr/inv E1. - år 2014 95 E2. - år 2015 49 E3. - år 2016 24 E4. - år 2017 15 E5. - år 2018 8 E6. - år 2019 1 2. Införandebidrag 2014 2020, kr/inv 2 F. Införandebidrag 2014 (C - D + E1) 1 370 G. Införandebidrag 2015 (C - 2 * D + E2) 1 074 H. Införandebidrag 2016 (C - 3 * D + E3) 800 I. Införandebidrag 2017 (C - 4 * D + E4) 540 J. Införandebidrag 2018 (C - 5 * D + E5) 283 K. Införandebidrag 2019 (C - 6 * D + E6) 26 1) Utfallet 2013 enligt ny modell beräknas exkl. införandebidrag samt den särskilda kompensationen till följd av förändringar i inkomstutjämningen. 2) Införandebidrag utgår endast om intäktsminskningen överstiger 250 kr per invånare och år.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Bilaga 5 Offentlig ekonomi och mikrosimulering December 2013 12 1. Kostnadsutjämning mellan landsting beskrivning och räkneexempel 1.1 Beräkning av standardkostnader för landstingskommunala verksamheter För de verksamheter och kostnader som omfattas av kostnadsutjämningen beräknas för varje landsting en standardkostnad enligt gällande beräkningsmodeller. Standardkostnaderna som uttrycks i enheten kronor per invånare räknas därefter om med hjälp av nettoprisindex (NPI) till utjämningsårets nivå och avrundas till hela kronor. Utjämningsbidraget/-avgiften för strukturella kostnadsskillnader utgörs av skillnaden mellan landstingets totala standardkostnad, den så kallade strukturkostnaden, och den vägda genomsnittliga strukturkostnaden i riket, vilken baseras på befolkningen den 31 december 2012. Även genomsnittskostnaden är avrundad till hela kronor. För att underlätta förståelsen av beräkningsmodellerna redovisas beräkningarna för Stockholms läns landsting och Jönköpings läns landsting. De resultat som redovisas i tabellen överensstämmer inte alltid exakt med det resultat som erhålls enligt redovisade formler, vilket beror på avrundningar i exempelsamlingens siffermaterial. Dataunderlag för beräkningarna inom verksamheter som ej uppdateras årligen finns presenterat i utredningen Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen (SOU 2011:39). Omräkning till utjämningsårets kostnadsnivå sker med hjälp av NPI. Använda NPI för åren 2013 och 2014 visas i tabell 1. Tabell 1 NPI åren 2013-2014 År NPI (%) Omräkningsfaktor 2013-0,1 0,999 2014 1,0 1,010

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Bilaga 5 Offentlig ekonomi och mikrosimulering December 2013 13 2. Verksamheter för vilka standardkostnader beräknas 2.1 Hälso- och sjukvårdsmodellen 2.1.1 Hälso- och sjukvård Standardkostnaden för hälso- och sjukvård beräknas genom att varje invånare hänförs till en grupp utifrån kön, ålder, civilstånd, sysselsättningsstatus, inkomst och boendetyp. Uppgifterna beräknas på befolkning per den 31 december 2011. Antalet per grupp i respektive landsting multipliceras med en genomsnittskostnad framtagen från Region Skåne. Kostnadsppgifterna uppdaterades inför utjämningsår 2014 och bygger på värden från år 2008. Definitioner som används: Civilstånd: Barn + gifta personer Tidigare gifta Ogifta personer Sysselsättningsstatus: Sysselsatta med kontrolluppgift samt barn under 16 år Ej sysselsatta med kontrolluppgift Ej sysselsatta utan kontrolluppgift Inkomst: Nollinkomsttagare och barn Ej nollinkomsttagare upp till median Personer som har över medianinkomst Medianinkomsten beräknas exklusive nollinkomsttagare och barn. Boendetyp: Småhus Övriga boendetyper vilket i allmänhet innebär flerbostadshus HIV: Standardkostnad för HIV beräknas schablonmässigt. Antaganden görs om hur många HIV-fall som finns i varje landsting. Dessa antaganden är att i hela befolkningen beräknas det finnas: 11 fall per 10 000 invånare i Stockholms läns landsting 4 fall per 10 000 invånare i Region Skåne 3 fall per 10 000 invånare i landstingen i Västra Götaland, Västernorrland och Västerbotten 2 fall per 10 000 invånare i övriga landsting

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Bilaga 5 Offentlig ekonomi och mikrosimulering December 2013 14 Sammanställning av hälso- och sjukvård och HIV Summan av kostnaden för hälso- och sjukvård och HIV utgör den totala kostnaden för landstinget. Den kostnaden multipliceras med en korrigeringsfaktor så att kostnaden överensstämmer med redovisad kostnad. Korrigeringsfaktorn tas fram genom att jämföra den beräknade totalkostnaden för sjukvården i riket och jämföra den med summan av landstingens redovisade nettokostnad för sjukvård år 2012. Därefter multipliceras den korrigerade totalkostnaden med hjälp av nettoprisindex (NPI) året före utjämningsåret samt utjämningsåret för att räkna upp beloppet till utjämningsårets prisnivå. Den uppräknade kostnaden divideras med det totala antalet invånare i respektive landsting och utgör landstingets standardkostnad. 2.1.2 Glesbygdstillägg Merkostnader på grund av gles bebyggelsestruktur beräknas för sjukhusvård, primärvård, ambulansverksamhet och sjukresor efter bosättningsmönster och befolkningsunderlag enligt följande. Beräkningarna baseras på fiktiva lokaliseringar utifrån befolkningen årsskiftet 2009/2010 1. Ett landsting får tillägg (merkostnad) för sjukhusvård om befolkningsunderlaget för ett sjukhus är mindre än 100 000 invånare. Ett landsting får tillägg för primärvård om underlaget för en vårdcentral är under 5 600 personer. Ett landsting får tillägg för ambulansverksamhet om underlaget för en ambulansstation är mindre än 10 000 personer. Ett landsting får tillägg för övernattningsplatser vid vårdcentraler under förutsättning att avståndet mellan vårdcentralen och närmaste sjukhus överstiger 10 mil. För sjukresor till sjukhus beräknas ett vägt medelvärde av besöksfrekvenser grundat på en enkätundersökning som genomfördes av utredningen 2005 års uppföljning av utjämningssystemet. Landstingets merkostnader jämförs sedan med rikets genomsnittliga merkostnad så att samtliga landsting får ett invånarbaserat avdrag som beräknas så att summan av avdragen motsvarar summan av tilläggen. Glesbygdstillägget räknas upp till utjämningsårets kostnadsnivå med hjälp av NPI för året före utjämningsåret samt utjämningsåret. 1 Läs mer i utredningen Likvärdiga förutsättningar Översyn av den kommunala utjämningen, (SOU 2011:39), bilaga 7, Merkostnader på grund av gles bebyggelsestruktur i kommuner och landsting.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Bilaga 5 Offentlig ekonomi och mikrosimulering December 2013 15 2.2 Befolkningsförändringar Standardkostnad beräknas för de landsting vars befolkningsökning mellan den 1 november två år före utjämningsåret och den 1 november året före utjämningsåret överstiger 1,2 procent. Delmodellen är begränsad så att kompensation endast kan utgå till de landsting som mellan den 1 november sex år före utjämningsåret och den 1 november två år före utjämningsåret haft en genomsnittlig årlig befolkningsökning på mer än 1,2 procent. Eftersläpningseffekter De landsting som har haft en årlig genomsnittlig befolkningstillväxt på minst 1,2 procent kompenseras för den eftersläpning av intäkter som förekommer i systemet. För att kunna erhålla tillägg krävs dels att landstinget under en fyraårsperiod haft en årlig genomsnittlig befolkningstillväxt på minst 1,2 procent, dels att landstinget mellan de två senaste mättidpunkterna haft en befolkningstillväxt på minst 1,2 procent. Som mättidpunkter används landstingets befolkning per den 1 november sex, fem, fyra, tre, två och ett år före utjämningsåret 2. Landstinget får kompensation för den befolkningsökning som överstiger gränsvärdet 1,2 procent. Det antal personer som överstiger gränsvärdet adderas till folkmängden per den 1 november två år före utjämningsåret. Sedan gör man en ny beräkning av landstingets utfall från kommunalekonomisk utjämning året före utjämningsåret vilket man ställer mot det faktiska utfallet året före utjämningsåret. Skillnaden mellan dessa båda utfall ligger till grund för tillägget. För att kompensation även ska ske för eftersläpande skatteintäkter görs en ny beräkning av inkomstutjämningen baserad på den ökade folkmängden. Standardkostnad: = Årlig genomsnittlig befolkningstillväxt under fyra år > 1,2 % => befolkningstillväxt mellan de två senaste mättidpunkterna > 1,2 % => Det antal personer av befolkningsökningen som överstiger 1,2 % + antalet personer per den 1 november två år före utjämningsåret => Ökad folkmängd * utfall kr/inv. utjämningsåret före landstingets utfall föregående utjämningsår = tilläggets underlag => tilläggets underlag / faktisk folkmängd den 31 december två år före utjämningsåret 2 Vid den preliminära beräkningen ersätts den 1 november året före utjämningsåret med den 30 juni året före utjämningsåret. För att erhålla tillägg i den preliminära beräkningen krävs det att folkmängden i landstinget ökat med minst 0,8 procentenheter mellan den 1 november två år före utjämningsåret och den 30 juni året före utjämningsåret.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Bilaga 5 Offentlig ekonomi och mikrosimulering December 2013 16 Annars; Standardkostnad = 0. Kompensation för eftersläpningseffekter mäts i första fasen som den årliga genomsnittliga ökningen av folkmängden mellan 2008-11-01 och 2012-11-01. I andra fasen används landstingets befolkningsförändring mellan 2012-11-01 och 2013-11-01. Standardkostnaden räknas ej upp till 2014 års kostnadsnivå. 2.3 Löner Från och med utjämningsår 2008 infördes enligt riksdagens beslut en helt ny delmodell, utjämning av strukturella lönekostnadsskillnader. För landsting beräknas lönekostnaderna utifrån lönerna i länets privata sektor samt läkarnas faktiska lönenivå. Skillnaderna mellan landstingen anges i form av ett index, baserat på regression. Indextalen ska inte uppdateras årligen utan ligga fast tills vidare. Landsting med ett indextal som är större än 100 får ett bruttotillägg. Tillägget finansieras med ett generellt avdrag för alla landsting motsvarande ett med befolkningen den 31 december 2012 vägt medelvärde för tilläggen. Avdraget för 2014 uppgår till 77,84 kronor per invånare. Vid beräkning av tillägget för lönekostnadsskillnader beräknas först en s.k. justerad lönekostnad. För landstingen beräknas denna genom att standardkostnaden för hälso- och sjukvård multipliceras med en genomsnittlig lönekostnadsandel för verksamhetsområdet. Den framräknade justerade lönekostnaden multipliceras sedan med landstingets indextal för att erhålla ett tillägg per invånare för respektive berättigat landsting. Lönekostnadsandelen för hälso- och sjukvård, som inte ska uppdateras årligen, har beräknats till 0,72. Uppräkning av standardkostnaden till utjämningsårets kostnadsnivå sker med hjälp av NPI för åren 2013 2014. 2.4 Kollektivtrafik Standardkostnaden för kollektivtrafiken beräknas länsvis med hjälp av variablerna gleshet, arbetspendling och tätortsstruktur. Därefter fördelas 50 procent till kommunerna och 50 procent till landstingen. För Stockholms län

17 STATISTISKA CENTRALBYRÅN Bilaga 5 Offentlig ekonomi och mikrosimulering December 2013 gäller dock att 60 procent av den beräknade kollektivtrafikkostnaden tillfaller landstinget. 3. Beräkningsexempel 3.1 Hälso- och sjukvårdsmodellen För att den beräknade kostnaden för sjukvård ska överensstämma med den faktiska kostnaden för sjukvård jämför man den faktiska kostnaden per invånare i riket med den beräknade kostnaden per invånare i riket. Uppräkningsfaktorn man erhåller multiplicerar man med den beräknade kostnaden i landstingets hälso- och sjukvård. Beräkningsexempel: Stockholm Jönköping A Befolkning 2011-12-31 2 091 473 337 896 B Sjukvårdskostnad 27 766 270 491 4 648 082 334 C Kostnad för HIV 108 589 278 3 189 738 D Total kostnad B+C 27 874 859 769 4 651 272 072 E Sjukvårdskostnad per inv. okorrigerad D/A 13 328 13 765 F Korrigeringsfaktor 1,416 1,416 G Sjukvårdskostnad per invånare E*F 18 867 19 486 H Glesbygdstillägg -147,82 49,72 I Standardkostnad ej NPI-uppräknad: G+H 18 719 19 536 J NPI 2013 0,999 0,999 K NPI 2014 1,010 1,010 Standardkostnad: I*J*K 18 888 19 712 3.2 Befolkningsförändringar För att erhålla kompensation i delmodellen befolkningsförändringar ska ett landsting uppfylla två villkor: Årlig genomsnittlig befolkningsökning mellan 2008-11-01 och 2012-11- 01 ska överstiga 1,2 procent. Landstingets befolkningsökning mellan 2012-11-01 och 2013-11-01 ska överstiga 1,2 procent. För att erhålla tillägg i den preliminära beräkningen krävs det att folkmängden i landstinget ökat med minst 0,8 procentenheter mellan den 1 november två år före utjämningsåret och den 30 juni året före utjämningsåret.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Bilaga 5 Offentlig ekonomi och mikrosimulering December 2013 18 Stockholm Jönköping Ingående variabler: A1 Folkmängd - 1/11-2008 1 977 874 335 120 A2 Folkmängd - 1/11-2009 2 014 719 335 917 A3 Folkmängd - 1/11-2010 2 050 192 336 844 A4 Folkmängd - 1/11-2011 2 087 902 337 861 A5 Folkmängd - 1/11-2012 2 123 337 338 907 A6 Folkmängd - 1/11-2013 2 159 252 340 751 A7 Folkmängd - 30/6-2013 2 144 862 340 123 Beräkning av eftersläpningseffekter: Stockholm Jönköping Genomsnittlig årlig procentuell folkmängdsförändring: B1 (A2 A1) /A1 * 100 * 0,25 + + (A7 A5) / A5 * 100 * 0,25 1,79 0,28 B2 Tilläggsgrundande tillväxt, steg 1: Om B1 > 1,2 Ja Nej B3 Befolkningsförändring (A6/-A5)/A5*100 1,69 0,54 B4 Ökning över gränsvärde B3-1,2 0,49 - B5 Antal personer över gränsvärde 10 435 B6 Eftersläpningseffekter 104 0 Standardkostnad 104 0 Standardkostnaden räknas ej upp till 2014 års kostnadsnivå. 3.3 Löner Standardkostnad = ((Index baserat på regression 100) * (Standardkostnad för hälso- och sjukvård * genomsnittlig lönekostnadsandel)/100))- generellt avdrag Beräkningsexempel: Stockholm Jönköping A Standardkostnad för Hälso och sjukvård (ej NPI omräknad) 18 719 19 456 B Lönekostnadsandel 0,72 0,72 C Justerad lönekostnad, kr/inv A*B 13 478 14 008 D Index baserat på regression 102,2 99,6 E Bruttotillägg 297 0 F Avgift per invånare 78 78 G Standardkostnad, kr/inv, ej NPIuppräknad E-F 219-78 H NPI 2013 0,999 0,999 I NPI 2014 1,010 1,010 Standardkostnad: G*H*I 221-79

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Bilaga 5 Offentlig ekonomi och mikrosimulering December 2013 19 3.4 Kollektivtrafik Standardkostnaden för län samt landsting och kommunkollektiv i respektive län beräknas enligt följande: Standardkostnad i länet = (- 1 203,80 + 35,01 * roten ur invånardistansen + 1 291,63 * andel boende i tätort med mer än 11 000 invånare + 7 401,42 * andel utpendlare över kommungräns) Standardkostnad för landstinget = 0,5 * Standardkostnaden i länet 3 Beräkningsexempel: Stockholm Jönköping A Roten ur invånardistansen 7,814 13,780 B Andel personer i länet boende i tätorter med minst 11 000 invånare 0,861 0,451 C Andel utpendlare över kommungränsen 0 0 D Standardkostnad länet 1944 612 G Standardkostnad landsting okorrigerad D/0,5 972 306 H Justeringssfaktor 1,690 1,690 I Standardkostnad, kr/inv, ej NPIuppräknad G*H 1 971 517 J NPI 2013 0,999 0,999 K NPI 2014 1,010 1,010 Standardkostnad: I*J*K 1 989 522 Justeringsfaktorn justerar så att det vägda genomsnittet av standardkostnaden överensstämmer med senast kända genomsnittskostnad för kollektivtrafiken. Omräkning av standardkostnaden till utjämningsårets kostnadsnivå sker med hjälp av NPI året före utjämningsåret samt utjämningsåret. 3 Undantag för Stockholms län där 60 procent tillfaller landstinget och 40 procent tillfaller kommunkollektivet.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Bilaga 5 Offentlig ekonomi och mikrosimulering December 2013 20 4. Beräkning av utjämningsbidrag/-avgift Beräkning för Stockholms läns landsting och Jönköpings läns landsting: Verksamhet/kostnad Stockholm Jönköping Vägt riksgenomsnitt A Hälso- och sjukvård 18 888 19 712 19 887 B därav Hälso- och sjukvård 19 037 19 662 19 887 C glesbygdstillägg -149 50 0 D Befolkningsförändringar 104 0 23 G Löner 221-79 0 H Kollektivtrafik 1 989 522 1 033 I Strukturkostnad A+D+G+H 21 202 20 155 20 944 J Vägd genomsnittlig strukturkostnad 20 944 20 944 Utjämningsbidrag (+) alt. Utjämningsavgift (-) I-J 258-789

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Bilaga 6 Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar December 2013 21 Kommunalekonomisk utjämning, en beskrivning Utjämningssystemet 2014 Syftet med utjämningen är att åstadkomma likvärdiga ekonomiska förutsättningar för alla kommuner och landsting att bedriva sin verksamhet. Utjämning görs inom ramen för ett delsystem för kommuner och ett för landsting. Delsystemen som är likartat uppbyggda består vardera av fem olika delar, nämligen inkomstutjämning, kostnadsutjämning, strukturbidrag, införandebidrag och regleringsbidrag/-avgift. Riksdagen beslutade i november 2013 att införa ett nytt system för kommunalekonomisk utjämning. Riksdagsbeslutet var baserat på den proposition som regeringen tidigare överlämnat till riksdagen (Prop. 2013/14:FiU3). Lagstiftningen träder i kraft den 1 januari 2014. Inkomstutjämningen ändras genom att avgiften sänks för de kommuner och landsting som betalar inkomstutjämningsavgift. I kostnadsutjämningen behålls nuvarande delmodeller, men vissa uppdateringar och justeringar görs. Nuvarande strukturbidrag reduceras. Ett särskilt bidrag införs inom ramen för strukturbidraget för att kompensera de kommuner och landsting som får lägre intäkter till följd av förändringen i inkomstutjämningen. Ett införandebidrag införs därutöver som begränsar en kommuns eller ett landstings bidragsminskning till 250 kronor/invånare och år. Statligt finansierad inkomstutjämning Inkomstutjämningen finansieras i huvudsak av staten. Kommuner och landsting garanteras genom ett inkomstutjämningsbidrag 115 procent av en uppräknad medelskattekraft. Kommuner och landsting som har en skattekraft över den s.k. garantinivån betalar en inkomstutjämningsavgift till staten. Nytt för utjämningsår 2014 är att inkomstutjämningsavgiften sänks för den del av skatteutjämningsunderlaget som ligger mellan 115-125 procent av riksmedelvärdet. Kostnadsutjämning för utjämning av strukturella skillnader Kostnadsutjämningen syftar till att utjämna för strukturella behovs- och kostnadsskillnader, t.ex. skillnader i andelen barn eller andelen äldre. Systemet ska däremot inte utjämna för kostnader som beror på skillnader i vald servicenivå, avgiftssättning och effektivitet. Kostnadsutjämningen för kommuner består av tio delmodeller: Förskola, fritidshem och annan pedagogisk verksamhet Förskoleklass och grundskola Gymnasieskola Individ- och familjeomsorg

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Bilaga 6 Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar December 2013 22 Barn och ungdomar med utländsk bakgrund Äldreomsorg Befolkningsförändringar Bebyggelsestruktur Löner (fr.o.m. 2008) Kollektivtrafik I kostnadsutjämningen för landsting görs beräkningar avseende Hälso- och sjukvård. Utjämningsåret 2006 tillkom en delmodell med benämningen Befolkningsförändringar. Utjämningsåret 2008 tillkom en delmodell för utjämning av lönekostnadsskillnader (jfr kommunerna). Delmodellen Kollektivtrafik är gemensam för kommuner och landsting. För varje delmodell beräknas en standardkostnad. Standardkostnaderna summeras till en strukturkostnad för varje kommun och landsting. Kommuner och landsting som har en lägre strukturkostnad än genomsnittet för respektive kollektiv får betala en kostnadsutjämningsavgift och de som har en högre strukturkostnad än genomsnittet får ett kostnadsutjämningsbidrag. Summan av avgifterna skall i stort motsvara summan av bidragen. Strukturbidrag utgår tills vidare och utan årlig omräkning Kommuner och landsting kan få strukturbidrag. Bidragen beräknades inför utjämningsår 2014 i kronor per invånare och ska utgå årligen och tills vidare. Nivån på utgående bidrag, i kronor, bestäms m.a.o. av befolkningsutvecklingen i berörda kommuner och landsting. Kommunernas strukturbidrag utgörs av: Tidigare bidrag för svagt befolkningsunderlag Tidigare bidrag för näringslivs- och sysselsättningsfrämjande åtgärder eller större bidragsminskning Särskild kompensation till de kommuner som får lägre intäkter till följd av förändringarna i inkomstutjämningen Landstingens strukturbidrag utgörs av: Tidigare bidrag för små landsting Tidigare bidrag för Större bidragsminskning Särskild kompensation till landsting som får lägre intäkter till följd av förändringarna i inkomstutjämningen Införandebidrag Kommuner och landsting som vid ett införande av det nya utjämningssystemet 2014 får en bidragsminskning alternativt avgiftshöjning har rätt till ett årligt införandebidrag för den del av bidragsminskningen som överstiger 250 kronor per invånare. Införandebidragen trappas av stegvis med 250 kronor per invånare och år.

STATISTISKA CENTRALBYRÅN Bilaga 6 Offentlig ekonomi och mikrosimuleringar December 2013 23 Regleringsbidrag eller -avgift beräknas på totalnivå Nettot av inkomstutjämning, kostnadsutjämning och strukturbidrag samt införandebidrag jämförs med de för utjämningsåret anslagna medlen för kommuner respektive landsting. Om nettobeloppet överstiger anslaget ska en regleringsavgift erläggas. Om nettot uppgår till ett belopp som är mindre än anslaget utgår ett regleringsbidrag. Regleringsbidraget/-avgiften beräknas för kommuner och landsting på totalnivå och var för sig som enhetliga belopp i kronor per invånare. SCB:s beräkningar utgör underlag för Skatteverkets beslut Beräkningar inom ramen för den kommunalekonomiska utjämningen ska under året före utjämningsåret genomföras två gånger, en gång i september och en gång i december. Syftet med septemberberäkningen är att förse kommuner och landsting med ett preliminärt underlag för budgetarbetet. SCB:s decemberberäkning utgör underlag för Skatteverkets preliminära beslut om vilka bidrag och avgifter som ska utgå under utjämningsåret. Kommuner och landsting kan senast den 15 februari påtala brister och oriktiga uppgifter i underlaget för beslutet. Skatteverket ska senast den 15 april fatta slutliga beslut om vilka bidrag och avgifter som ska utgå under utjämningsåret.