Västmanlands läns museum Kulturmiljö Rapport B 2010:B2 Tunaskolan Dokumentation inför ombyggnation till bostäder Dokumentation Kv Katedern 17 Hallstahammars socken Västmanlands län Ia Manbo
Tunaskolan - Dokumentation inför ombyggnation till bostäder Dokumentation Kv Katedern 17 Hallstahammars socken Västmanlands län Länsmuseets dnr: VLM 100075 Ia Manbo VÄSTMANLANDS LÄNS MUSEUM Kulturmiljö rapport B 2010:B2
Utgivning och distribution: Västmanlands läns museum Slottet, 722 11 Västerås Tel 021-15 61 00 Fax 021-13 20 76 E-post: lansmuseet@ltv.se Hemsida: www.vastmanlandslansmuseum.se Västmanlands läns museum 2010 Omslagsfoto: Del av innergården mot söder. Foto: Anders Forsell. Bildnr Vlm_kmvAF-7569. Foto: Där inget annat anges är fotografier tagna av Anders Forsell för Västmanlands läns museum. Kartor ur allmänt kartmaterial Lantmäteriet. Ärende nr MS2006/01172. ISSN 1651-7342 ISBN 978-91-85395-65-1
Inledning Västmanlands läns museum har på uppdrag av Hallstahammars kommun, genom planchef Gun Törnblad, utfört en fotodokumentation och kulturhistorisk värdering av Tunaskolan, kv Katedern 17 i Hallstahammar. Utredningen är beställd med anledning av kommunens kommande försäljning av skolbyggnaderna. Undersökningen Tunaskolan har omfattat en fotodokumentation och översiktlig byggnadsinventering samt identifiering av kulturhistoriska värden. Rapporten innefattar kort historik utifrån det material som funnits tillgängligt och beskrivning av byggnaderna och deras kulturhistoriska värden. Arbetet har utförts av byggnadsantikvarie Ia Manbo och fotograf Anders Forsell. Dokumentation och rapport har sammanställts under april och maj 2010. Utdrag ur digitala fastighetskartan 2004. Den aktuella byggnaden är inringad.
Historik Hallstahammar har anor sedan 1600-talet då en första hammare anlades vid Hallsta hemman. Denna följdes av flera längs med Kolbäcksån och brukstraditionen i Hallstahammar är således lång. Själva köpingen Hallstahammar bildades 1943 i och med att Svedvi socken och delar av Berg och Kolbäcks socknar gick samman. 1 Orten Hallstahammars framväxt har till stor del präglats av tre stora industrier, Hallstahammars bruk (Hallstahammars AB) med traditioner tillbaka till 1600-talets hammare, 2 Bultfabriks AB (Bulten) som grundades på 1870-talet och AB Kanthal som bildades 1931. Efter modernisering och rationalisering av produktionen på 1920-talet och en kraftig expansion på 1940-talet blev Bulten en av Hallstahammars största industrier 3 som tillsammans med AB Kanthal var känd över stora delar av världen. Industrierna efterfrågade arbetskraft som inte fanns på orten vilket ledde till en stor arbetskraftsinvandring från bl a Italien, Norge, Finland och Tyskland och Hallstahammar växte kraftigt under mitten av 1900-talet. 4 Under 1940- och 50-talen skedde stora förändringar inom skolväsendet i Hallstahammar i och med att skolan blev sjuårig och den årliga lästiden utökades. Flera nya skolor byggdes och äldre skolor byggdes till eller om. På grund av den stora inflyttningen till köpingen och ökningen av barnantalet blev behovet allt större. Under flera år användes gamla skollokaler, hobbyrum och andra tillfälliga lokaler för skolverksamhet. Försöken med nioårig enhetsskola som började 1955 gjorde tillsammans med att köpingen fortsatte att växa situationen ohållbar och ytterligare skolor måste uppföras. I Hallstahammars centrum har tre större skolor funnits. En av dessa var Tunaskolan som byggdes för sju klasser och stod klar 1963. Redan sommaren 1968 påbörjades en utbyggnad av skolan så att den skulle komma att rymma 13 klasser. 5 Beskrivning Tunaskolan är uppförd som en så kallad paviljongskola, en skoltyp som uppkom i Tyskland på 1930-talet och som utvecklades framförallt i England under efterkrigstiden. Istället för flervåningsbyggnader med samtliga funktioner samlade i en byggnad blev hus i en våning regel. Byggnadernas funktion blev synlig i organisationen av byggnaderna eller i arkitekturen, till exempel kunde en aulabyggnad eller ett gymnastikhus gå upp i höjd. Korridorer undveks så långt det var möjligt. Byggnaderna placerades runt en större gård alternativt så skapades mindre uterum. Den här typen av skolbyggnad infriade modernismens ideal med en arkitektur som var enkel och ändamålsenlig. Ett nyskapande samarbete mellan arkitekter och lärare förespråkade enkelhet, lätthet och öppenhet. 6 Tunaskolan uppfördes i två etapper. Den första etappen som var klar 1963 bestod av fyra separata byggnader innehållande klassrum, matsal samt lokaler för träslöjd och en gymnastiksal placerade invid två rastgårdar och en bollplan. Vid den andra etappen 1968 tillkom två byggnader för klassrum, läkarmottagning med väntrum samt textilslöjd. I och med de nya byggnaderna kringbyggdes den centrala rastgården och bollplanen. 7 Byggnaderna är 1 Ellnemark Elimar 2 Vikström Eva 3 Darphin Jean-Paul 4 Ellnemark Elimar 5 ibid 6 Karlsson Hjördis 7 Bygglovarkivet
uppförda i gult tegel, där en svag räffling ger fasaden liv och struktur. Plåtavtäckningar och plåtdetaljer är utförda i koppar. Nyare plåtavtäckningar har gjorts i svart fabrikslackerad plåt. Längs byggnadernas innergårdsfasader finns arkader uppburna av pelare i brunmålat trä. Entréerna till skolanläggningen och skolgården markeras av utskjutande tak burna av likadana träpelare. 1989 genomfördes en tilläggsisolering då svagt rosafärgade skivor sattes upp på stora delar av fasaden. Samtidigt byttes samtliga originalfönster, utom tre till gymnastikbyggnadens källare, till de nuvarande vita aluminiumbågarna. I och med att de tre bågarna på gymnastiksalen finns kvar kan slutsatsen dras att de ursprungliga bågarna var i brunmålat trä. Vid en jämförelse med originalritningarna syns även att de nya bågarna sitter två stycken i fönsteröppningar som tidigare endast hade ett fönster. Insläppet av dagsljus har därmed minskat, dessutom är glasen klädda med en solskyddande film. Samtliga ytterdörrar har bytts till bruna aluminiumdörrar. Förmodligen var de äldre dörrarna i ek, exakt utformning är dock okänd. Den nuvarande innergården består av asfalterade ytor i två nivåer. Rumslighet har skapats med träd och buskar. Här finns även två fristående lamparmaturer och en klocka. Händelsehistorik (ur bygglovarkivet) 1963 Nybyggnad 1968 Nybyggnad etapp II 1989 Fasadförändring 1991 Ombyggnad av skola till fritidshem 1992 Uppförande av kallförråd 1992 Ombyggnad av mottagningskök 1993 Ombyggnad av klassrum till kontor 1999 Upptagning av fyra stycken fönster 2010 Försäljning och ombyggnad till bostad
Kulturhistorisk värdering Tunaskolan är ett mycket bra exempel på den genomarbetade skoltyp som uppkom under första hälften av 1900-talet och som under decennier var mycket vanlig vid nybyggnation av skolor i Sverige. Lärare och arkitekter samarbetade för att skapa en funktionell skola med hög arkitektonisk klass. Tunaskolan har ett tidstypiskt formspråk och materialval med många detaljer som visar på omsorg om de som skulle vistas i skolan, såväl elever som lärare, vilket är av social- och samhällshistorisk betydelse. Vid en jämförelse med äldre skolor berättar den om pedagogikens utveckling. Den är även lokalhistoriskt värdefull för alla elever som gått i skolan. Skolans innergård är en viktig del av den sammantagna upplevelsen av miljön. Den är en del av den övergripande arkitektoniska och pedagogiska tanken och dess öppenhet bör värnas liksom äldre buskar och träd som skapar rumslighet. Skolan har genomgått flertalet förändringar sedan byggnadstiden där de flesta har haft en praktisk funktion som har fått gå före kulturhistoriska och estetiska värden. Dock har mycket av skolbyggnadens ursprungliga karaktär bevarats och det tidstypiska formspråket är ännu tydligt. Särskilt värdefulla delar Interiör - Golv av Ekebergsmarmor - Fönsterbrädor av Ekebergsmarmor - Dörrar - Radiatorer - Bara tegelväggar - Takhöjd och rumsvolymer Exteriör - Innergården med terrasseringar och vegetation - Bara tegelväggar - Kopparbeklädnad - Arkader och entréer med pelare - Lamparmaturer - Klocka Diskussion Tyvärr har redan ett flertal okänsliga ingrepp gjorts, utan respekt för byggnadens ursprung eller arkitektoniska helhet. För att bibehålla byggnadens karaktär och för att öka respekten för den som arkitektonisk skapelse bör många av de sentida förvanskningarna av byggnaden avlägsnas eller återställas. Ett återställande av byggnadens fasader bör ses som en långsiktig plan och åtgärder kan ske först när de är tekniskt motiverade. Eftersom originalritningar finns att tillgå bör det vara fullt genomförbart att återställa exteriören till dess ursprungliga utseende. Länsmuseet rekommenderar att nytillskott, till exempel dörrar och fönster, är hantverksmässigt framställda i material av hög kvalitet. Fabrikstillverkade standardprodukter rekommenderas inte till kulturhistoriskt värdefulla byggnader av den här typen. Eftersom skolan ska byggas om till bostäder kommer naturligtvis stora förändringar att göras, vilka i många fall kommer att innefatta ingrepp i stommen och avlägsnande av originalmaterial och ytskikt. Länsmuseet förespråkar ett varsamt förhållningssätt och respekt för de ursprungliga detaljerna. I de fall förändringar måste göras kan nya ytskikt väljas som motsvarar de äldre i utformning, proportioner och kulör. Samtliga åtgärder, oavsett storlek, bör dokumenteras till ord och bild. Arbetena bör präglas av ett långsiktigt tänkande.
Tunaskolan Bild 1. Innergården mot söder. Bildnr Vlm_kmvAF-7504 Bild 2. Gymnastiksalens östra fasad. Bildnr Vlm_kmvAF-7528. Bild 3. Innergården mot söder. Tre oxlar på rad skapar avskildhet mellan de två gårdsytorna. Bildnr Vlm_kmvAF-7547.
Bild 4. Del av skolans norra klassrumsbyggnad till höger och matsalen till vänster. Bildnr Vlm_kmvAF-7563. Bild 5. Längs innergårdens fasader finns arkader uppburna av pelare. Bildnr Vlm_kmvAF-7571. Bild 6. Innergården mot söder. Bildnr Vlm_kmvAF-7574.
Bild 7. Innergården mot norr. Bildnr Vlm_kmvAF-7584. Bild 8. Gymnastiksalen med dekorativ kopparinklädnad. Bildnr Vlm_kmvAF-7605. Bild 9. Originalväggarna i tegel kontrasterar mot de sekundära skivorna. Bildnr Vlm_kmvAF-7626.
Bild 10. Klassrum med platsbyggda originalskåp längs ytterväggen. Bildnr Vlm_kmvAF-7493. Bild 11. Klassrum vid den sydöstra gaveln. Bildnr Vlm_kmvAF-7354. Bild 12. Kapprum med bara tegelväggar och golv av Ekebergsmarmor. Bildnr Vlm_kmvAF-7356.
Bild 13. Kapprum där dörrar och innervägg har målats om. Bildnr Vlm_kmvAF-7369. Bild 14. En del av skolan byggdes om till fritidshem 1991. Bildnr Vlm_kmvAF-7400. Bild 15. Toalett med helkaklade väggar. Bildnr Vlm_kmvAF-7417.
Bild 16. Omklädningsrum vid gymnastiksalen. Bildnr Vlm_kmvAF-7423. Bild 17. Gymnastiksalen. Bildnr Vlm_kmvAF-7430. Bild 18. Kapprum med handfat vid matsalen. Bildnr Vlm_kmvAF-7484.
Litteratur och källor Darphin Jean-Paul. Industriminnesinventering 1998 1999. VLMs arkiv Ellnemark Elimar. Hallstahammar. En hembygdsbok. 1968 Hallstahammars kommuns bygglovarkiv Karlsson Hjördis. Skolhuset, idé och form. Kristianstad 2005. Vikström Eva. Bruksandan och modernismen. Brukssamhälle och folkhemsbygge i Bergslagen 1935-1975. Stockholm: Nordiska museet 1998.
Administrativa uppgifter Västmanlands läns museums dnr: VLM 100075 VO Kulturmiljö; projektnr: 3-10-126 Fastighetsbeteckning: Kv Katedern 17 Landskap: Län: Socken: Kommun: Beställare: Antikvarisk dokumentation Fotodokumentation Västmanland Västmanland Hallstahammar Hallstahammar Hallstahammars kommun Tekniska förvaltningen Gun Törnblad, planchef 734 80 HALLSTAHAMMAR Västmanlands läns museum Ia Manbo, byggnadsantikvarie Slottet 722 11 VÄSTERÅS Tele: 021-15 61 21 Anders Forsell Tele: 070-720 74 90
Västmanlands läns museum, Slottet, 722 11 VÄSTERÅS Tele: 021-15 61 00 Fax: 021-13 20 76 E-post: lansmuseet@ltv.se Hemsida: www.vastmanlandslansmuseum.se ISSN 1651-7342 ISBN 978-91-85395-65-1