Näringslivsprogram

Relevanta dokument
NÄRINGSLIVSPROGRAM

Lycksele näringslivsråds förslag till Näringslivsprogram för Lycksele kommun

NÄRINGSLIVSPROGRAM LYCKSELE KOMMUN LIKSJUON KOMMUVDNA

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Lycksele Näringslivsråd

Näringslivsplan för Trosa kommun

Näringslivsstrategi Näringslivsstrategi Kommunfullmäktige /Paragraf Dnr KA 2016/281 Sid 1/7

Ulf Öhlund, ordförande Lilly Bäcklund (S) Christer Rönnlund (M) Joacim Ekbäck Eriksson, Lycksele Handel Per Andersson, Företagarna

Handlingsplan. - Bra näringslivsklimat

Nä ringslivssträtegi fö r Sötenä s kömmun

Näringslivspolicy för Lidingö stad

Näringslivsprogram för Eda kommun Antaget av kommunstyrelsen 2010-

UTKAST Näringslivsstrategi. Vägen till Umeåregionens bästa näringslivsklimat Datum. Utkast ej fastställd

Näringslivspolitiskt program

Näringslivsplan för Trosa kommun

Handlingsplan Förbättrad service till näringslivet i Bengtsfors kommun

Näringslivsprogram Tillsammans mot nya jobb

Företagsklimatet i Landskrona stad 2016

Företagsklimatet i Svalövs kommun 2016

Företagsklimatet i Härnösands kommun 2016

Företagsklimatet i Nykvarns kommun 2016

Företagsklimatet i Sollefteå kommun 2016

Företagsklimatet i Karlshamns kommun 2016

Företagsklimatet i Mariestads kommun 2016

Näringslivsstrategi för Mora

Företagsklimatet i Avesta kommun 2016

Företagsklimatet i Piteå kommun 2016

Företagsklimatet i Sölvesborgs kommun 2016

Företagsklimatet i Falköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Klippans kommun 2016

Företagsklimatet i Vimmerby kommun 2016

Företagsklimatet i Härryda kommun 2016

Företagsklimatet i Hudiksvalls kommun 2016

Företagsklimatet i Arboga kommun 2016

Företagsklimatet i Lindesbergs kommun 2016

Företagsklimatet i Strängnäs kommun 2016

Företagsklimatet i Hylte kommun 2016

Företagsklimatet i Gällivare kommun 2016

Företagsklimatet i Finspångs kommun 2016

Företagsklimatet i Höganäs kommun 2016

Företagsklimatet i Hällefors kommun 2016

Företagsklimatet i Gislaveds kommun 2016

Företagsklimatet i Solna stad 2016

Företagsklimatet i Höörs kommun 2016

Företagsklimatet i Tyresö kommun 2016

Företagsklimatet i Sigtuna kommun 2016

Företagsklimatet i Lunds kommun 2016

Företagsklimatet i Kiruna kommun 2016

Företagsklimatet i Östhammars kommun 2016

Företagsklimatet i Malung-Sälens kommun 2016

Företagsklimatet i Vaxholms stad 2016

Företagsklimatet i Haninge kommun 2016

Yttrande över remiss av motion (2016:75) om en hearing för ett bättre företagsklimat i Stockholm

Företagsklimatet i Katrineholms kommun 2016

Företagsklimatet i Pajala kommun 2016

Företagsklimatet i Östra Göinge kommun 2016

Företagsklimatet i Strömsunds kommun 2016

Företagsklimatet i Laholms kommun 2016

Företagsklimatet i Götene kommun 2016

Företagsklimatet i Säffle kommun 2016

Företagsklimatet i Linköpings kommun 2016

Företagsklimatet i Uppsala kommun 2016

Företagsklimatet i Ljungby kommun 2016

Företagsklimatet i Forshaga kommun 2016

Företagsklimatet i Nässjö kommun 2016

Företagsklimatet i Lycksele kommun 2016

Företagsklimatet i Huddinge kommun 2016

Företagsklimatet i Trelleborgs kommun 2016

Företagsklimatet i Mora kommun 2016

Företagsklimatet i Arvika kommun 2016

Företagsklimatet i Emmaboda kommun 2016

Företagsklimatet i Vännäs kommun 2016

Företagsklimatet i Hultsfreds kommun 2016

Företagsklimatet i Haparanda stad 2016

Företagsklimatet i Strömstads kommun 2016

Företagsklimatet i Hörby kommun 2016

Företagsklimatet i Melleruds kommun 2016

Utveckling av näringslivet och företagsklimatet i glesoch landsbygdskommuner. Lägesrapport 2018

Företagsklimatet i Torsås kommun 2016

Företagsklimatet i Härjedalens kommun 2016

Åmåls kommuns Näringslivsprogram

Företagsklimatet i Gnosjö kommun 2016

Kommunens ambition är att inom mandatperioden: Ligga topp 5 i Svenskt Näringslivs ranking av kommunernas företagsklimat.

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Lycksele Näringslivsråd

Analys näringslivsklimat

Habo kommun - Den hållbara kommunen med ett välmående näringsliv

Näringslivsstrategi. för Staffanstorps kommun. Antagen av Kommunstyrelsen , Dnr 2016-KS-249

SAMMANTRÄDESPROTOKOLL. Lycksele Näringslivsråd

Företagsklimatet i Botkyrka kommun 2016

Företagsklimatet i Borlänge kommun 2016

Företagsklimatet i Karlstads kommun 2016

Företagsklimatet i Örnsköldsviks kommun 2016

Företagsklimatet i Helsingborgs stad 2016

Företagsklimatet i Södertälje kommun 2016

Företagsklimatet i Hässleholms kommun 2016

Företagsklimatet i Värmdö kommun 2016

Företagsklimatet i Skövde kommun 2016

Företagsklimatet i Sundsvalls kommun 2016

Företagsklimatet i Sollentuna kommun 2016

Företagsklimatet i Varbergs kommun 2016

VÄXTKRAFT EMMABODA. Näringslivsprogram för ett företagsammare Emmaboda. KF 15 december. Fotograf Anette Odelberg

Transkript:

2019-02-27 1 (9) Näringslivsprogram 2019 2022 Bakgrund Lycksele Näringslivsråd, som består av Lycksele kommun, Företagarna Lycksele, Lycksele Handel och Västerbottens handelskammare, har arbetat fram förslaget till revidering av Näringslivsprogrammet. Näringslivsprogrammet innehåller mål, delmål och fokusområden för perioden 2019 2022 samt en handlingsplan med åtgärder för perioden 2019-2020. När företag växer skapas fler arbetstillfällen, mer skatteintäkter som bygger välfärd och en bättre kommun. Kommunen kan bidra till näringslivsutveckling genom att skapa bästa möjliga förutsättningar för att starta, driva, utveckla och etablera företag. Snabb ärendehantering, flexibilitet, konstruktiv dialog och en företagsvänlig attityd från politiker och tjänstepersoner är grunden för ett gott företagsklimat. Syfte Näringslivsprogrammet och dess handlingsplan syftar till att skapa en gemensam syn på hur företagsklimatet ska förbättras och därmed bidra till att skapa goda förutsättningar för företagande i Lycksele kommun. Övergripande mål Ett förbättrat företagsklimat som skapar goda förutsättningar för att starta, driva, utveckla och etablera företag i Lycksele kommun. Delmål Företagsklimatet ska förbättras. Antalet nystartade företag ska öka. Tillväxt och sysselsättning hos befintliga företag ska öka. Kommunen och näringslivet ska sträva efter att skapa likvärdiga villkor för företagande utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv. Kompetensförsörjningen till företag ska underlättas och matchning mellan utbildningsutbudet och näringslivets behov förbättras. Antalet lärlingsplatser, lärlingsanställningar och APL-platser ska öka. Andelen lokala företag som deltar i kommunens upphandling ska öka. Andelen upphandlingar från lokala företag ska öka. Andelen kommunal verksamhet i egen regi ska minska. Uppföljning av Näringslivsprogrammet. Näringslivsrådet ansvarar för den samlade uppföljningen och utvärderingen gentemot målen. Näringslivsprogrammets indikatorer för måluppfyllelsen följs upp löpande. En årlig rapport över måluppfyllelse samt redovisning över genomförda åtgärder lämnas årligen till kommunstyrelsen. Näringslivsprogrammet revideras en gång per mandatperiod. Handlingsplanen följs upp och revideras årligen.

2019-02-27 2 (9) Indikatorer för måluppfyllelse 2016 2017 2018 Målvärde 2020 Företagsklimatet ska förbättras Sv. Näringslivs enkät om företagsklimat Sammanfattande omdöme (betyg 1 6) Ranking i Sverige SKLs servicemätning gällande myndighetsutövning mot företag. Ranking i Sverige 52* NKI (Nöjd kund index) 71* *år 2015 3,0 246 2,97 266 3,03 261 4,0 Topp 150 Topp 20 77 Tillväxt och sysselsättning hos befintliga företag ska öka SYNAs tillväxtranking Västerbotten 3 4 7 Topp 3 (tillväxt i befintliga företag) Antal sysselsatta totalt i aktiebolag 1965 1 930 2 150 Antal befintliga företag/arbetsställen Varav aktiebolag 1 426 1 407 570 1 460 600 Antalet nystartade företag ska öka. Antal nystartade företag varav aktiebolag 62 72 53 70 Antal UF-företag åk.3 gymnasiet Andel UF (%) elever åk. 3 gymnasiet 15 13,4 18 18 Likvärdiga villkor för företagande utifrån ett jämställdhets- och jämlikhetsperspektiv Antalet kvinnor som driver företag 288 284 300 Antal kvinnor som startar företag 17 25 Antalet lärlingsplatser, lärlingsanställningar och APL-platser ska öka Antal lärlingsplatser 17 20 Antal lärlingsanställningar 2 5 Antal APL-platser 150 160 Andelen lokala företag som deltar i kommunens upphandling ska öka Andel (%) lokala företag som lämnar in anbud vid kommunens upphandlingar. 35 38 30 35 Andelen upphandlingar från lokala företag ska öka Andel (%) lokala upphandlingar av kommunens totala upphandlingsvolym. 28 24 18 30 Andelen kommunal verksamhet i egen regi ska minska Andel (%) egentlig verksamhet i egen regi. 93,6 85

2019-02-27 3 (9) Fokusområden för ett bra företagsklimat. Näringslivsrådet har identifierat ett antal fokusområden och arbetssätt som ska vara vägledande i arbetet med att förbättra företagsklimatet. Tydligt ledarskap För att uppnå ett bättre företagsklimat krävs en genomarbetad ledningsstrategi hos kommunstyrelsen och kommunledningen. Ledningsstrategin omfattar översiktsplan, konkurrensutsättningspolicy, upphandlingspolicy, lokal utvecklingsstrategi samt näringslivsprogrammet. Dialog För en bra dialog mellan kommunen och företagarna behövs både kunskap och insikt hos kommunen om hur vardagen ser ut för en företagare. Det handlar också om att få företagare att förstå hur kommunen fungerar. Förutom den direkta kontakten mellan kommunens tjänstepersoner och företag kan dialogen mellan kommunen och näringslivet ske på flera olika sätt. I handlingsplanen beskrivs på vilka sätt dialogen med företag sker. Attityder och service till företag Attityder är grunden för ett gott företagsklimat. Företag kommer i kontakt med kommunen i flera olika ärenden. I samtliga fall är det av största vikt att ha ett gott bemötande. Många kontaktytor och ett aktivt deltagande i det lokala näringslivet är tydliga tecken på ett lyckat attitydarbete inom kommunen. Samma sak gäller en serviceinriktad organisation där regler tillämpas på ett flexibelt och möjlighetsinriktat sätt. Det krävs ett omfattande och målinriktat arbete för att förändra attityder och förbättra servicen till företag.

2019-02-27 4 (9) Att starta, driva eller etablera företag i en kommun kan vara komplicerat och invecklat. Det är svårt att veta vem man ska vända sig till och vilken hjälp man kan få. Därför använder Lycksele kommun sig av arbetssättet företagslots som en service till företag. Det innebär att företag får snabb service och konkreta råd i sitt företagande. Det kan handla om exempelvis tillstånd, lediga lokaler eller andra näringslivsrelaterade frågor. Effektiv kommunal förvaltning och en affärsmässig kommun. En effektiv förvaltning innebär att kommunen har ett professionellt bemötande och en smidig, snabb och transparent ärendehantering. Det är vid tillstånds-och tillsynsärenden som ett företag oftast har kontakt med en kommun. Hur reglerna tillämpas har stor betydelse för företagens möjlighet att kunna bedriva sin verksamhet. Det finns ett verktyg som påtagligt stärker företagsklimatet, nämligen upphandlingar av skattefinansierade varor och tjänster. Den offentliga upphandlingen betyder mycket för både den offentliga verksamheten och de privata företagen. Offentlig sektor och näringsliv kan i samverkan bidra till att utveckla varandra. Lycksele kommun arbetar enligt den nyligen reviderade upphandlingspolicyn med insatser som skapar möjlighet för fler lokala företag att medverka i kommunens upphandlingar och stärka deras förmåga att vinna upphandlingen. Kommunen har en policy för alternativa driftsformer och konkurrensutsättning av kommunala verksamheter. Policyn klargör målsättningen/motivet med att verksamheter i egen regi utsätts för konkurrens, vilka verksamheter som kan vara aktuella för alternativa driftsformer och konkurrensutsättning samt vilka principer som ska gälla. Även alternativa driftsformer ska stimuleras. Samverkan skola näringsliv Tidig kontakt med näringslivet är ovärderlig för elevernas förståelse för arbetslivet och kunskap om de lokala företagen. När skolan samverkar med näringslivet börjar eleverna tänka mer på sin framtid. Det kan också stimulera till eget företagande. Även för företagen är kontakterna med skolan viktiga. Två tredjedelar av eleverna kommer att arbeta inom näringslivet när de är klara med skolan och för företagen är kompetensförsörjningen en av de allra största utmaningarna. Företag kan bidra med inspiration till eleverna och göra att undervisningen känns kopplad till verkligheten. Samverkan mellan skola och arbetsliv kan se ut på många olika sätt. I grundskolan kan det handla om att inspirera eleverna och öka kännedomen om olika yrken eller att stärka elevernas beslutsunderlag inför gymnasievalet. I gymnasieskolans yrkesprogram handlar det främst om arbetsplatsförlagt lärande och att göra eleven anställningsbar efter gymnasieskolan. Genom de branschråd som finns vid gymnasieskolan sker dialog direkt mellan företrädare för näringslivet och Tannbergsskolan.

2019-02-27 5 (9) Kompetensförsörjning En avgörande faktor för tillväxt och konkurrenskraft är att företagarens kompetensförsörjning fungerar. Via den kommunal vuxenutbildning samt vissa yrkeshögskoleutbildningar på distans kan Lycksele lärcentrum bidra till kompetensförsörjningen i både offentlig och privat sektor. Ett partsgemensamt arbete för att öka Lyckseles attraktivitet som bostadsort och arbetsort pågår inom processen Attraktiva Lycksele. Samverkan vid rekryteringar till lediga tjänster hos kommun, landsting och företag har inletts och kan utvecklas ytterligare. Insatser för parrekryteringar genom en nyutvecklad applikation kommer att underlätta kompetensförsörjningen.

2019-02-27 6 (9) Handlingsplan Planerade insatser under 2019 2020. Bilaga 1. 1. En utvecklad dialog mellan kommun och näringslivet. Dialogen mellan kommun och näringslivet utgörs i första hand av; Lycksele näringslivsråd. Företagsfrukostar månadsvis. Företagspresentationer vid frukostmöten och vid kommunfullmäktige. Allmänna, branschvisa och geografiska företagsträffar. Lokala programråd vid gymnasieskolan. Företagsbesök från politiker och tjänstepersoner. Kommunens hemsida, digitala nyhetsbrev och utskick. Guldkalaset Lyckseles årliga näringslivsgala Kommunens medverkan vid En dag på stan 2. Näringslivsutveckling och förbättrat näringslivsklimat. Under 2018-2020 har Lycksele kommun beviljats ett särskilt statsbidrag för näringslivsutveckling och förbättrat företagsklimat på totalt 5,2 Mkr. De insatser som statsbidraget ska medfinansiera är; Förstärka kommunens näringslivsservice med fokus på kommunikation, rådgivning och dialog med befintliga företag, nyföretagande och etableringar. Utveckla Näringslivsrådets arbete och starta upp fler branschträffar. Riktade insatser för stöd till Landsbygdsföretagande. Utbildningsinsatser i syfte att öka lokala företags förmåga att delta i offentliga upphandlingar. Effektivisera kommunens beslutsprocess när det gäller tillståndsgivning och bemötandefrågor genom att genomföra SKLs utbildning förenkla helt enkelt. Utbildning kommer genomföras hösten 2019. Införa arbetssättet företagslots hos alla funktioner inom kommunen som har kontakter med företagen. Medfinansiering av utvecklingsprojekt för handels- och centrumutveckling. Insatser för platsmarknadsföring och rekrytering. Utveckla kommunens inflyttarservice. Medfinansiera insatser inom ramen av processen Attraktiva Lycksele som utvecklar näringsliv och ökar Lyckseles attraktivitet som bostads- och arbetsort. Ansvar: Kommunchef 3. Näringslivskontoret erbjuder stöd och rådgivning till företag Under januari 2019 flyttar Näringslivskontoret ut från stadshuset till lokaler på Skolgatan 11 för att öka tillgängligheten för företagare. En näringslivschef rekryteras under 1:a halvåret 2019.

2019-02-27 7 (9) Näringslivskontoret prioriterar följande insatser: En väg in för företagen oavsett ärende. Affärsutveckling befintliga företag Nystartsrådgivning Etableringslots Innovationsrådgivning Branschträffar, dels befintliga inom besöksnäring/handel samt etablering av nya branschträffar efter behov och intresse från företagen. Geografiska företagsträffar på landsbygden Löpande företagsbesök Insatser för att underlätta företagens kompetensförsörjning Insatser gentemot företag för ökad lokal upphandling Förbättra information och dialog med företagen. Utveckla samverkan för näringslivsutveckling inom Region 10. Initiera och bereda projekt som syftar till att stödja näringslivets utveckling. Genomföra projekt NiMR - Näringslivsutveckling inom Möjligheternas region. Ansvar: Verksamhetschef Samhällsbyggnad och Näringslivschef 4. Framtagande av Serviceplaner för landsbygden. Arbetet med att ta fram en lokal serviceplan påbörjades under hösten 2018. Planen är en del av Lycksele kommuns hållbara arbete med näringslivs- och landsbygdsutveckling. Syftet är även att servicetillgängligheten vägs in i kommunens långsiktiga och strategiska planering. Planen ska även nyttjas som ett verktyg för att öka handlingsberedskapen i servicefrågor och vara handledande i stödinsatser. Planen tas fram i dialog med företag, föreningar och medborgare och kommunfullmäktige förväntas ta beslut under 2019. Ansvar: Kommunchef och Näringslivschef 5. Centrumutveckling. Kommunfullmäktige har fastställt ett antal utvecklingsområden som ska utredas vidare under 2019-2020. Inramning av torget Grönstruktur i centrum. Parkeringshus Skolgatan Inglasning gågatan Ansvar: Lycksele kommun 6. Utveckling av turistinformationen till ett Visitor center. Under 2019 2022 genomförs ett projekt som syftar till att utveckla turistinformationen till ett Visitor Center lokaliserat i centrumnära läge. Ansvar: Gold of Lapland i samverkan med Företagarna/handeln och Lycksele kommun.

2019-02-27 8 (9) 7. Insatser för att öka andelen lokala företag som deltar i kommunens upphandlingar En årsplan med insatser för att öka lokala möjligheter att delta i kommunens upphandlingar tas fram och genomförs. Information och dialog om kommunens planerade och genomförda upphandlingar vid frukostmöten, kommunens hemsida och via näringslivskontorets nyhetsbrev samt genom riktade insatser till företag. Ansvar: Lycksele kommun i samverkan näringslivsorganisationerna. 8. Utveckla infrastruktur och bostadsförsörjning. Insatser som pågår: Framtagande av reviderad översiktsplan, trafikstrategi och bostadsförsörjningsprogram. Påbörja översyn av detaljplaner i centrum. Påverkansarbete för elektrifiering av järnvägen Lycksele och Hällnäs. Medverkan i Trafikverkets utredning över trafiklösning vid E12/ Vilhelminavägen Återställning efter rivning och tillskapande av grönytor på Tjärhovet Järnvägsterminal för godstransporter vid Furuviks industriområde. Upphandling av interkommunal lokaltrafik. Insatser för att utveckla transporterna efter E 12:an i samverkan med övriga kommuner efter stråket. Ansvar: Kommunfullmäktiga avseende beslut, Kommunchef och Verksamhetschef Samhällsbyggnad avseende genomförande.