Lärarhandledning Carmen och hemligheten

Relevanta dokument
Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning Josefs födelsedag

Lärarhandledning Rosa och orden

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning. Illustration: Siri Ahmed Backström

Lärarhandledning Ibbe och Jossi på utflykt

Lärarhandledning Dino och julen

Av: Annika Löthagen Holm. Sluka svenska! Lärarhandledning

Våga snacka Lärarhandledning 3

Våga snacka Lärarhandledning 2

Elevernas förståelse av rörlig media utifrån UR-serien Våga snacka. Christina Säflund Olsson och Lena Vilhelmsson

Våga snacka Lärarhandledning 1

Våga snacka Lärarhandledning 7

Våga snacka Lärarhandledning 4

Våga snacka Lärarhandledning 6

Våga snacka Lärarhandledning 8

Textsamtal utifrån skönlitteratur

Handledning till att läsa och lyssna på skönlitteratur

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

Flerspråkighet en möjlighet!

Våga snacka Lärarhandledning 5

AMIRA TIME. Lätt version. Lärarhandledning

Musikteater Unna EN BIT AV MIG EN LÄRARHANDLEDNING. av Anna Holmlin-Nilsson. Formgivning av Johan Theodorsson

LPP i Engelska ht. 2016

PEDAGOGISKT MATERIAL TILL FÖRESTÄLLNINGEN HEMLIGT

Handlingsplan för Ulvsätersgårdens förskola, läsåret: 2016/2017.

Värdera din digitala integritet

PENGASAGOR HANDLEDNING

Henke och bokstäverna som hoppar

Jag högläser varför då?

Lärarhandledning. av Ann Fagerberg

LÄRARHANDLEDNING. Text: Jenny Edvardsson

"Siri och ishavspiraterna"

Förmågor i naturvetenskap, åk 1-3

Flerspråkighet i förskolan

Arbetsmaterial LÄSAREN Märtas tavlor Författare: Johanna Immonen.

4. Dialogövning Läroplanen säger: Olika former av samtal, dialoger och intervjuer.

Lärarhandledning 2. Kärlek och relationer

Kursplan - Grundläggande engelska

Guide: Hur du utvärderar en digital bilderbokstjänst för förskolan

Låt eleverna reflektera enskilt eller i grupp kring följande frågor. Samla sedan eleverna och diskutera frågorna.

Taggad på Insta. Lärarmaterial. Vad handlar boken om? Lgr 11 Centralt innehåll som tränas. Eleverna tränar följande förmågor

Centralt innehåll. Läsa och skriva. Tala, lyssna och samtala. Berättande texter och sakprosatexter. Språkbruk. Kultur och samhälle.

Att använda svenska 2

Betyg i moderna språk nu redan i år 6. Mia Smith, förstelärare Vallhamra skola, Partille

Min kunskap om vårt samhälle. Lärarhandledning. Bokens syfte och upplägg: Så här använder du boken:

Lokal pedagogisk planering för årskurs 8 i ämnet moderna språk - spanska

Vi tre Fegis! VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Isak är en hjälte VAD HANDLAR BOKEN OM? LGR 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS ELEVERNA TRÄNAR FÖLJANDE FÖRMÅGOR LGRS 11 CENTRALT INNEHÅLL SOM TRÄNAS

Olika sätt att bearbeta egna och gemensamma texter till innehåll och form. Hur man ger och tar emot respons på texter. (SV åk 4 6)

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt

3.6 Moderna språk. Centralt innehåll

Våga snacka Arbetsblad 8

Språkutvecklande plan FAGERSJÖ-MAGELUNGSSKOLAN

Språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt Föreläsning med Tiia Ojala. Pik projektet medfinansieras av Europeiska unionen/europeiska socialfonden.

Arbetsplan. Lillbergets förskola avdelning /2016. Barn och utbildning

3.7.4 Modersmål - meänkieli som nationellt minoritetsspråk

Teckenspråk Online. Beställningsinformation Artikelnummer: Best.nr: (5 licenser)

Lärarhandledning 5. Könssjukdomar och skydd

Läsårsplanering i Svenska som andraspråk årskurs 9 Ärentunaskolan

LÄRARHANDLEDNING. Christina Herrst. Tionde våningen. som klyver lufte. måste skjuta sin p MELODY FARSHIN MELODY FARSHIN. Hon har en krona på

HANDLEDARSTÖD: BARNKONVENTIONEN

Lässtrategier för att förstå och tolka texter samt för att anpassa läsningen efter textens form och innehåll. (SV åk 1 3)

Lärarhandledning 6. Internet och relationer

Vad får språkstörning för konsekvenser för utveckling och lärande? Ida Eriksson, leg. psykolog och Mia Walther, specialpedagog

Trygg och säker på nätet

Bjurö Klubb Illustrera och skriva

Pedagogisk planering för ämnet: Svenska

MSPR 3.6 MODERNA SPRÅK. Syfte

KOPPLING TILL LÄROPLANEN

Del ur Lgr 11: kursplan i engelska i grundskolan

Programmering från början

Att använda svenska 4

BOKEN PÅ DUKEN. Lärarhandledning

Materialets syfte 00 INTRODUKTION

Hjälp! Jag tappar bort en hund. arbetsblad

Vänd dig inte om Lärarmaterial

Tala, skriva och samtala

Skolverkets förslag till reviderade kursplaner i svenska och svenska som andraspråk (arbetsmaterial 25 september 2019).

KÄRLEK. Genom undervisningen ska eleverna ges förutsättningar att utveckla sin förmåga att

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Buddhism, Heliga skrifter

MEN JAG AR KAR I HENNE Lärarmaterial

Förskolans Arbetsplan 2016/2017

Tänket bakom filmen. Lärarhandledning: Islam, Heliga skrifter

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan Kursplan i ämnet engelska

LPP, Klassiker. Namn: Datum:

HÖJ DINA SO- BETYG! Allmänna tips

ENGELSKA 3.2 ENGELSKA

3.7.3 Modersmål - jiddisch som nationellt minoritetsspråk

Programmering är för alla en värderingsövning

MODERSMÅL 3.7 MODERSMÅL

Förslag den 25 september Engelska

Betyg i årskurs 6. Grundskolans läroplan

Transkript:

Lärarhandledning Carmen och hemligheten Illustration: Siri Ahmed Backström

VAD GÖR JAG NU? Radioserien Vad gör jag nu? består av tio ljudberättelser där barn ställs inför stora och små dilemman. Serien riktar sig till elever som läser svenska som andraspråk på låg- och mellanstadiet. Förord Kanske kan även du som är vuxen känna igen dig i någon av de situationer som uppstår i vår radioserie Vad gör jag nu? : Får man bli besviken på en nyfödd lillebror? Vad ska man göra om man blir utelåst? Vad gör man om man hittar en alldeles ensam harunge i skogen? Berättelserna erbjuder inga tydliga svar, utan just frågor. Vi hoppas att när berättelsen är slut tar samtalet i klassrummet vid. Förmodligen har eleverna olika lösningar. Kanske har de till och med varit med om någonting liknande som de vill berätta om? Avsnitten utspelar sig i vardagsnära miljöer som eleverna har nytta av att känna till språkligt till exempel ett kök, ett sjukhus eller en skog. Skådespelaren Gunilla Röör har läst in berättelserna och därefter har vi stöttat med ljudeffekter och musik. Vi som har arbetat med Vad gör jag nu? hoppas att serien leder till intressanta diskussioner som hjälper elever både att öva sin svenska och lära känna varandra närmre. Kanske får även du som lärare en lite tydligare bild av dina elever vad de tycker, känner eller har varit med om. Producenter: Kicki Möller och Ida Säll. Projektledare: Lena Ahlström Syfte och mål Vad gör jag nu? utgår från kursplanen i svenska som andraspråk och består av ljudberättelser som alla har ett barn i huvudrollen. Varje berättelse mynnar ut i att barnet ställs inför ett praktiskt eller etiskt problem, varpå barnet ställer sig frågan Vad gör jag nu?. Frågeställningen inbjuder till diskussioner om tänkbara lösningar på problemet, men ger också utrymme för elevernas egna berättelser och erfarenheter. I materialet Vad gör jag nu? får eleverna arbeta aktivt med sitt lyssnande. Även om elevernas språk till att börja med är på en enkel nivå ska förväntningarna vara höga och uppgifterna kognitivt utmanande. Språk och identitet hör nära samman och eleverna måste tidigt i sin språkutveckling få tilltro till sin förmåga att uttrycka egna tankar. 2/7

Så här kan du arbeta med inläsningarna I lärarhandledningen kan du få tips om olika aktiviteter och hur du kan arbeta med olika typer av stöttning före, under och efter lyssnandet för att ge eleverna goda förutsättningar att diskutera och samtala vidare kring frågeställningarna efter varje avsnitt. Till varje avsnitt finns arbetsblad med elevuppgifter men också specifikt material för dig som pedagog. Där kan du få tips om ord som är relevanta att gå igenom innan lyssnandet, ytterligare diskussionsfrågor samt fördjupningar och användbara länkar. Före lyssnandet För att eleverna ska få en god behållning av lyssnandet kan du ta hjälp av de betydelsebärande orden och skapa en förförståelse. Att skapa förförståelse kan man göra på olika sätt, t ex: Ta hjälp av bilder. Diskutera aktuella ord och begrepp. Ge en sammanfattning av innehållet. Under lyssnandet Be eleverna att fokusera på några betydelsebärande punkter: Vem/vilka handlar det om? Var utspelar sig händelsen? (miljö) Vad händer? Problem? Skriv gärna punkterna synligt som stöd för eleverna. 3/7

Efter lyssnandet Eftersom varje avsnitt avslutas med ett dilemma - Vad gör jag nu? - är det också startpunkt för en diskussion. Här kan man med fördel använda EPA-modellen, det vill säga Enskilt Parvis Alla. Det innebär att man först låter eleverna tänka och eventuellt skriva på egen hand. Därefter pratar man med en kompis och redogör för sina tankar. Till slut lyfter man diskussionen och reflekterar tillsammans i helklass. Fördelen med detta är att alla hinner reflektera, få talutrymme och föra fram sina argument. De gemensamma diskussionerna ger nya perspektiv och fördjupar diskussionen ytterligare. Stötta gärna eleverna med så kallade börjor. Börjorna ger eleverna hjälp med språkliga formuleringar, det vill säga stödmeningar. HÄR FÖLJER NÅGRA EXEMPEL PÅ BÖRJOR : JAG TYCKER ATT. FÖR ATT JAG TROR.. DÄRFÖR ATT.. JAG TÄNKER ATT OM. SÅ Å ENA SIDAN Å ANDRA SIDAN DESSUTOM ÄVEN OM Visa eleverna hur man använder de olika fraserna för att föra fram sina åsikter och argumentera för dem. Om du har tillgång till studiehandledare kan du ta hjälp av dem för att även förklara fraserna på elevernas modersmål. Lär också eleverna hur man visar på samband, orsak och verkan i ett resonemang: Om jag gör på det sättet så blir det den här konsekvensen, Å ena sidan men å andra sidan Ta fasta på elevernas samtal och egna erfarenheter Eftersom det inte finns några rätta svar till de olika dilemmafrågorna ska fokus ligga på elevernas samtal. Flera av frågorna i arbetshäftet riktar sig direkt till eleverna för att de ska kunna bidra med egna erfarenheter. Det kan vara bra att vara observant på att vissa frågor kan väcka känslor hos eleven och det är därför viktigt att det finns gott om tid för samtal. 4/7

Ytterligare inspiration I arbetsbladen till varje avsnitt får eleverna träna vidare på ord och begrepp från textens innehåll. Följ gärna upp arbetet med orden så att eleverna har full förståelse för de olika ordens betydelse. Eleverna kan också få arbeta med att översätta orden till sitt modersmål så att de får använda alla sina språkliga resurser. Låt eleverna skriva ett manus och dramatisera de olika avsnitten med sina egna lösningar på problemen. Eleverna får hitta på egna dilemmasagor som de får skriva ner och spela in med hjälp av digitala verktyg. Låt klasskamraterna diskutera varandras dilemman. Låt eleverna skriva ner sina tankar efter varje avsnitt i en tankebok. Flera av ljudberättelserna och efterföljande diskussioner väcker säkert många känslor hos eleverna. Därför kan det vara bra att låta dem skriva fritt under en reflektionsstund: Det här tänker jag efter att ha lyssnat på 5/7

Arbetsmaterial till läraren Avsnitt 8: Carmen och hemligheten ORDLISTA TILL CARMEN OCH HEMLIGHETEN en trampolin, en simhall, en bassäng, en bassängkant, att våga, ett andetag, en vattenyta, (att simma) bröstsim, (att simma) hundsim, en kallsup, en stege, en badvakt, en visselpipa, att halka, en handduk, ett skåp, att tvåla in sig, att basta, att bestämma, en öken, en ugn, att svettas, en hemlighet, att vara kär, att vara sträng, en bästis Beroende på hur långt dina elever har kommit i sin språkutveckling kan man arbeta på olika sätt med ordlistan som innehåller centrala ord från ljudberättelsen. Så här kan du arbeta med orden före lyssnandet: Välj ut de ord som du tror att dina elever behöver förbereda sig med inför lyssnandet. Gå igenom orden. Vilka ord är nya? Vad betyder orden? Eller vad skulle orden kunna betyda? Låt gärna eleverna gissa sig till betydelsen. Kom tillsammans på meningar där orden ingår, så att de får ett passande sammanhang. Hitta synonymer till orden. Du kan också ta hjälp av orden före lyssnandet för att tillsammans med eleverna klura ut vad berättelsen skulle kunna handla om. Så här kan du arbeta med orden efter lyssnandet: Titta på orden igen. I vilket sammanhang i berättelsen användes orden? Kommer eleverna ihåg meningarna? Sammanfatta ljudberättelsen muntligt eller skriftligt med hjälp av orden i ordlistan. 6/7

Att arbeta vidare med i klassrummet 1. Vem kan man prata med när man inte vill prata med kompisar eller familj? Förklara orden anmälningsplikt och tystnadsplikt. Berätta också vilka personer/ yrken som finns i skolan som man kan vända sig till för samtal, till exempel lärare, skolsköterska och kurator. Informera också om organisationer som BRIS. Läs gärna tillsammans på deras webbsida. 2. Samtala om känslor och kärlek Hur känns det att vara kär? Kan man vara kär i vem som helst? Att diskutera känslor och kärlek kan vara både spännande och svårt, beroende på hur van man är att tala om den sortens ämne. På webbplatsen för UR Skola finns flera programserier om kärlek, till exempel serien Pirr! för årskurs 4-6 och avsnittet Att känna kärlek. Det finns också skönlitterära böcker om kärlek att läsa. 3. Samtala vidare om giftermål Berätta vad som gäller i Sverige, vilka som kan gifta sig och vid vilken ålder. Diskutera även arrangerade äktenskap och vad den svenska lagen säger. I UR Skolas serie Nyfiken på Sverige beskrivs i avsnitt Familjen olika familjekonstellationer och svensk lagstiftning. Där nämns också BRIS. 4. Diskutera grupptryck och vikten av att få tycka som man vill och bestämma över sig själv Är grupptryck alltid dåligt eller kan det vara bra? Hur kan man stå emot grupptryck? Vad betyder det att vara modig? Hur gör man i en kompisgrupp om det är någon som vill bestämma hela tiden? 5. Arbeta med bildspråk Bildspråk, som liknelser och metaforer, kan vara svåra för elever med svenska som andraspråk då de ofta också är kulturellt betingade. När ni arbetar med vanliga svenska liknelser i elevernas arbetsblad kan ni passa på att prata om liknelser i elevernas modersmål. Jämför och diskutera dess innebörd. Jag som har skrivit den här lärarhandledningen heter Ulrica Kyrk och jag jobbar som SvA-lärare på Skäggebergsskolan i Sunne kommun, Värmland. Jag är 1-7- lärare i grunden men har de senaste åren jobbat som SvA-lärare på låg- och mellanstadiet. I mitt uppdrag som förstelärare i kommunen arbetar jag också med fortbildningsinsatser inom språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt. I bloggen I huvudet på en SvA-fröken delar jag med mig av pedagogiska tips kring språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt och tankar kring mina möten med nyanlända elever. 7/7