Länsförsäkringar Skaraborg Årsredovisning 2012

2 0 1 2 Länsförsäkringar Skaraborg Årsredovisning 2012

hemmaplan - Länsförsäkringar Skaraborgs kundtidning hemmaplan LänsförsäKringar skaraborg informerar INNEHÅLL Korta fakta om Länsförsäkringar Skaraborg 1 Vd-kommentar 2 Samverkan 4 Trohet lönar sig bli guldkund och få 20% rabatt på dina försäkringar. Plus förmåner Förvaltningsberättelse 7 - Väsentliga händelser under året 8 LiDKöPing Ur innehållet: Tryggare bostad med bättre ekonomi Medelklass utan medel Om det brinner i morgon Dessutom: Krysset Vinn 1.000 kronor i fondgåva eller presentkort. fullmatad med bostäder till salu! hemmaplan LänsförsäKringar skaraborg informerar - Marknadsutveckling 8 - Resultat och ekonomisk ställning 9 - Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer 11 - Information om icke - finansiella resultatindikationer 11 - Förslag till resultatdisposition 13 - Femårsöversikt 15 Resultaträkning 16 Resultatanalys för skadeförsäkringsrörelse 17 Noter till resultatanalys för försäkringsrörelse 17 Balansräkning 18 Rapport över förändringar i eget kapital 20 Kassaflödesanalys 21 Noter till de finansiella rapporterna 22 Revisionsberättelse 53 Kunden äger och bestämmer Ur innehållet: Jag fick hjälpen precis när jag behövde den Vi har ett stort förtroende att förvalta Krysset Vinn brandskyddspaket för hemmet och bilen! Miljöredovisning 55 Hur framförs kundsynpunkter 56 Styrelse och revisorer 57 Företagsledning och valberedning 58 Fullmäktige 59 Bolagsstyrningsrapport 60 Styrelsens rapport och intern kontroll 62 Liten ordlista 63 Länsförsäkringar Skaraborgs ordinarie bolagsstämma hålls torsdagen den 4 april klockan 16.00 på Gothia Science Park i Skövde.

Korta fakta om året som gått: Länsförsäkringar Skaraborg Koncernen Länsförsäkringar Skaraborgs koncern redovisar ett totalt resultat inklusive fastighetsbolaget Länsförsäkringar Skaraborg Loke 6 AB på 81,5 Mkr. Konsolideringsgraden är 126 procent. Skuldtäckningen liksom kassaflödet är betryggande. Moderbolaget Länsförsäkringar Skaraborg redovisar ett resultat inklusive finansavkastning på 63,7 Mkr. Det operativa rörelseresultatet är 52,5 Mkr. Omkostnaderna per anställd har minskat och driftskostnadsprocenten är fortsatt låg. På bolagsövergripande nivå kan även konstateras följande: Den totala tillväxten i affärsvolym i sakförsäkring har ökat med 3 procent, i livförsäkring har den minskat med 10 procent. Affärsvolymerna i bank har ökat med 19 procent. Bolaget har ökat antalet kunder till totalt 114 227 stycken. Antalet Guldkunder har ökat med 1 444 till totalt 9 166 stycken. Flera nya säljkanaler fortsatte utvecklas starkt under året, främst internet. Totala skadeutfallet blev lågt, trots en skadedrabbad inledning av året. Finansresultatet blev 4,8 procent. Bolaget har uppfyllt alla granskningar och certifieringsrevision avseende kvalitet och miljö med noll avvikelser mot standarden. Bolaget är klara för Solvens II regelverket, trots att detta inte ser ut att träda i kraft förrän tidigast 2016. Bolaget har 149 anställda. Total sjukfrånvaro är låga 2,1 procent, långt under branschsnittet. Sakaffär 95 577 kunder gav oss sitt förtroende. Affärsvolymen inklusive gemensam sakaffär ökade och uppgick till 677 Mkr. Totalkostnadsprocenten blev 93 procent, varav skadeprocenten är 75 och driftskostnadsprocenten 18. Livaffär 34 254 kunder sparade långsiktigt hos oss genom Länsförsäkringar Liv. Konsolideringen är 111 procent. Den genomsnittliga återbäringsräntan har varit 0 procent. Premieinkomsten i livaffären minskade till 208 Mkr. Bankaffär 29 942 bankkunder finns hos Länsförsäkringar Skaraborg. Affärsvolymen är dryga sju miljarder och ligger före långsiktig plan. Den starka tillväxten kombinerat med väl avvägd affärsmarginal, effektiva processer och låga kreditförluster gör att vi ser ljust på framtiden för vår lokala bankaffär. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling Länsförsäkringar Fastighetsförmedling är nu tredje största fastighetsförmedlingskedja i landet och den mest snabbväxande. I Skaraborg har nya bobutiker etablerats i våra lokaler i Lidköping och Tidaholm. Därmed är vi heltäckande i Skaraborg. Marknadsandelen i Skaraborg är 8,8 procent. På de etablerade orterna är denna marknadsandel mer än dubbelt så hög. En framgångsfaktor som utvecklats väl i Skaraborg är att få kunderna att köpa bank och försäkring av Länsförsäkringar i samband med bostadsbytet. NYCKELTAL i koncernen 2012 2011 Resultat före återbäring, bokslutsdispositioner 86 2 och skatt, Mkr Totalavkastning kapitalförvaltning i % 5-6 Återbäring, Mkr - - Balansomslutning 1 864 1 728 Konsolidering i procent 126 113 Antal anställda 149 141 Antal kunder totalt 114 227 112 303 Bank Inlåning, Mkr 2 515 2 031 Utlåning, Mkr 4 524 3 896 Fond marknadsvärde, Mkr 210 201 Antal kunder 29 942 28 117 Livförsäkring Premieinkomst, Mkr 208 231 Totalt försäkringskapital, Mkr 4 069 4 027 Antal kunder 34 254 35 061 Sakförsäkring Premieinkomst brutto, Mkr 610 594 Tekniskt resultat 50 94 Rörelsemarginal 9 18 Rörelsemarginal 3 års snitt 10 9 Totalkostnadsprocent f.e.r 93 86 Antal kunder 95 577 93 832 1

Vd-kom mmentar Omvärld Återhämtningen n på finansmarknaderna har fortsatt underr året. Mycket finns kvar att oroa sig för men den långsikutveckling i tiga optimismen och tilltron till en positiv världen har återkommit. Trots alla bekymmer i världseko- nomin, samt ett accelererandee antal varsel och uppsäg- Börsernas världsindex blev 10,2 procent och Stockholms- börsens uppgångg noterades till 11,8 procent. Den svenska regeringen fortsatte skärpa tonen mot fi- ningar, slutar året med en god finansmarknadsutveckling. nansbranschen med stramare lagar och utökade resurser till Finansinspektionen för kontroll, vilket kräver ökad ordning och reda i hela branschen. Dessutom kämpar allaa med rationaliseringar för att kunna erbjuda enkla och prisvärda alternativ, gärna med helhetslösningar. De viktigaste faktorerna för tillväxt, infrastruktur och kompetensutveckling är högst aktuella näringspolitiska ämnen i Skaraborg. Vi driver tillsammans med övrigt nä-- av ringsliv E 20-utbyggnad till fyrfältsväg, utveckling Högskolan i Skövde och SLU i Skara. Med vårt arbete och engagemangg i dessa frågor hoppas vi kunna bidra tilll att stärka Skaraborgs lokala företag långsiktigt i pågående konjunktursvacka. Länsförsäkringar Länsförsäkringar har fortsatt det högsta anseendet bland finansiella varumärken enligt Anseendebarometern och försprånget till övriga aktörer har dessutom drygats ut. Länsförsäkringsgruppen har en fortsatt marknadsledandee och stark ställning inom sakförsäkring. Ersättningarna till länsförsäkringsbolagen har sänkts inomm såväl bank som traditionell livförsäkring. Däremot bibe- fondlivbola-- hölls ersättningsnivåerna från det nybildadee get som nu erbjuderr nya produkter i fondsortimentet. Banken växer fortsatt mycket starkt och tar marknadsan- mer delar. För första gången växte sparandemarknaden än utlåningsmarknaden. Gruppenn har beslutat sig för att inrätta en gemensamm back-officeenhet för bank för ökad effektivitet. Detta ska s även underlätta för länsförsäk- sin ringsbolagen att ta fler f kundmöten lokalt. Länsförsäkringar Mäklarservice M AB har omorganiserat verksamhet i en nationell enhet som riktar sig till de interenheter e som nationella mäklarbolagen, samt tre regionala ska arbeta gentemot de lokala mäklarbolagen. Länsförsäkoch är nu ringarr Fastighetsförmedling fortsätter att växa stabil trea på marknaden i Sverige. Numera förmedlas även objekt inom boendelantbrukk här. Kundmål 2012: Vi ska öka kundengagemanget med minst 1 500 guldkunder Antalet nya guldkunder blev i år 1 444 stycken, vilket är bra men 56 färre änn det högt uppsatta målet. Beståndsjak- ten har varit en lyckad bolagsövergripande aktivitet, där alla medarbetare tillsammans harr ringt över 2 000 vi bryr oss -samtal tilll våra trogna kunder inför förfallodag. f Aktiviteten ledde till ett minskat antal annullationer och ett förändrat proaktivt beteende som vi tar med oss in i nästa affärsplan. Uppsatta volymmål har överträffats inom samtliga segment och kärnaffärerr förutom inom livområ- våra er- det, där mäklarmarknadens minskade tilltro till bjudanden gett utslag. Affärsvolymen för vår bank har utkronor i vecklats mycket positivt till dryga 7 miljarder Skaraborg. Tack vare vår kundägda lokala affärsidé, engagerad per- se- sonal, alla fina utnämningar, ochh vår ISO-certifiering dan 2001 med lokalt kundfokus och ständiga förbättring-f ar, har vi fått ökad kundtillströmnk ning. Det ökade kund- 2

trycket har lett till resursförstärkningar. I Vara, Habo och Mariestad planerar vi för fler och större lokaler som förbättrar både arbetsmiljön och våra möjligheter att satsa på dessa orter. Tack vare etableringar av bobutiker i Lidköping och Tidaholm, har vi nu heltäckande fastighetsförmedling i Skaraborg på alla våra kontor. Den internetdrivna försäljningen ökar markant och vårt mobila kontor har mottagits så väl att den satsningen permanentats. Sammanfattningsvis har vi en proaktiv och modern kanalstrategi där kunden väljer säljkanal inom respektive kundsegment. Flera större kundaktiviteter har genomförts med lyckat resultat marknadsområdesvis. Länsförsäkringar Skaraborg har synts väl i media och med god kvalitet. Kundtidningen Hemmaplan har distribuerats heltäckande i Skaraborg med tre nummer och gett stort och positivt gensvar. Etableringen av Hälsans Hus i våra lokaler i Skövde och samarbetet kring detta i kvarteret är ytterligare bevis på integrering i värdekedjan samt vårt samhällsengagemang vi bryr oss om Skaraborgarna. Ekonomimål 2012: Vi ska nå lönsamhet i våra tre kärnaffärer enligt resultaträkning Totalresultatet slutar på 86 miljoner kronor före bokslutsdispositioner och skatt. Trots en tuff inledning på året vad gäller skador så har vi därmed återhämtat oss kraftfullt och överträffat uppsatta mål. Totalkostnadsprocenten är 93, varav driftskostnadsprocenten är låga 18. Ersättningarna från Länsförsäkringar AB till bank- och livförsäljningen har minskat och drar ner dessa resultat. Finansresultatet med lägre riskprofil i portföljen är 65 miljoner kronor, bättre än plan och avkastningen blev 4,8 procent. Skuldtäckningen är betryggande 118 procent och konsolideringsgraden har ökat till 126 procent. Dotterbolaget LF Skaraborg Loke 6 AB levererar ett bättre resultat än planerat, med fullt uthyrda ytor till hyresgäster på lång sikt, och kompletterar därmed vår kärnverksamhet. Processmål 2012: Vi ska minska omkostnadsprocenten Omkostnadsprocenten har fortsatt minska planenligt genom ständiga förbättringar i vardagen. Bolaget arbetar med detta genom balanserat styrkort. Vi har haft stort målfokus och nått de flesta mål såväl på bolagsnivå som på avdelnings- och individuell nivå. Även de högt uppsatta målen för hela affärsplanen 2010-2012 har uppfyllts i stort. Alla medarbetare och förtroendevalda har deltagit i affärsplaneringen för 2013-2015 med stort engagemang Den lokala Solvens II-anpassningen fortskrider och vi ligger väl framme. Införandet verkar nu peka mot 2016 på EU-nivå. Allt detta resulterade i att vi för elfte året i rad klarade certifieringsrevisionen för både kvalitet och miljö utan anmärkningar. Medarbetaremål 2012: Vi ska ha minst ett affärsmannaskapsmål i varje medarbetares RAK-mål Affärsmannaskapet är definierat som Rätt kund till rätt pris med rätt produkter och på rätt sätt. I alla medarbetares och ledares individuella mål ingår minst ett individanpassat affärsmannaskapsmål och utbildningar därtill. Vi har genomfört omförhandling av alla individuella fältavtal med anledning av förändrad spelplan och ersättningar från Länsförsäkringar AB. Tillika-anställningar i Länsförsäkringar AB har effektuerats för alla berörda kundansvariga inom finansiella tjänster, till följd av skärpta myndighetsregler för regelefterlevnad och kompetensutveckling. Tack vare ett ökat förtroende och därmed kraftfull tillväxt, framförallt på banksidan, har vi tillsatt tre nya tjänster netto. Sjukfrånvaron totalt sett har sjunkit till 2,1 procent, vilket är långt under branschsnittet. Under året genomförde vi också en särskild friskvårdstävling. En ny medarbetarundersökning med parametrarna vill, vet, kan, får och bör, har genomförts för första gången och visade höga resultat. Till sist vill jag uttrycka ett stort tack till alla medarbetare för kunniga och empatiska insatser för våra kunder och ägare. Motsvarande uppskattning vill jag också rikta till våra ombud, franchisetagare, mäklare och samarbetspartners som gör vårt kunderbjudande heltäckande. Tack också till våra ägarföreträdare valberedningen, fullmäktige och styrelsen för ett förtroendefullt och inspirerande samarbete. Och sist men inte minst hjärtligt tack till alla våra kunder som valt och äger oss, en färskvara att ömt förvalta var dag! Carl Henrik Ohlsson Vd Länsförsäkringar Skaraborg 3

Samverkan som stärker Länsförsäkringar Skaraborg Länsförsäkringar Skaraborg äger tillsammans med de övriga länsförsäkringsbolagen Länsförsäkringar AB, med kontor i Stockholm. Inom bank och försäkring finns påtagliga stordriftsfördelar och länsförsäkringsbolagen har valt att samla dessa resurser i Länsförsäkringar AB. För våra kunder är vi alltid lika lokala - Länsförsäkringarr Skaraborg har alltid kundkontakternaa här i länet, men i Länsförsäkringar AB bedrivs affärsverksamhet och o service- och utvecklingsarbete inom liv- och fondförsäkring, bank, fondförvaltning, IT, återförsäkring och djurförsäkring. Länsförsäkringar ABs uppgift är att skapa förutsättningar för länsförsäkringsbolagen att bli framgångsrika på sina respektive marknader. Aktieinnehav i Länsförsäkringar AB Länsförsäkringar Skaraborg äger 3,04 procent av aktieka- pitalet i Länsförsäkringar AB. Detta motsvarar väl vår del av Länsförsäkringsgruppens affärsvolym i landet. l Aktie-i Länsförsäk- innehavet i Länsförsäkringar AB inräknas ringars Skaraborgs konsolideringskapital. Styrkan i varumärket Länsförsäkringars gemensamma varumärkee är mycket starkt i relation till konkurrenternas inom branschen för bank, försäkring och pension. Under 2012 visade återigenen Anseendebarometern, att Länsförsäkringar har det högstaa anseendet bland finansiella varumärken i Sverige. Länsförsäkringar har länge legat i toppen när Svenskt Kvalitetsindex redovisar hur nöjda kunderna är ä med sin bank och sitt försäkringsbolag. 2012 års mätning visade att Länsförsäkringar hade Sveriges mest nöjdaa bank- och bolånekunder på privatmarknaden. Inom sakförsäkringar blev placeringen etta bland både privatkunderna och före- de näst mest nöjda kunderna k inomm både tjänstepension och privat pension. tagskunderna. Inomm livförsäkringg hade Länsförsäkringar Liv- och pensionsförsäkring Fondförsäkring I samband med Länsförsäkringarr ABs förvärvv av Länsgrunden försäkringar Fondliv under hösten 2011 lades 4

för en tydlig framtidssatsning att erbjuda fondförsäkringslösningar till företag och privatpersoner. Länsförsäkringars fondutbud består av cirka 30 fonder med eget varumärke och cirka 40 externa fonder, sammanlagt cirka 70 fonder. Fonderna under eget varumärke finns inom Länsförsäkringars eget fondbolag och förvaltas av noga utvalda externa förvaltare. De externa fonderna ger ytterligare bredd och djup åt utbudet och har valts ut för att de presterar goda resultat jämfört med andra liknande fonder på marknaden. Över tid görs en löpande systematisk uppföljning för att säkerställa att fonderna och förvaltarna fortsätter att prestera bra resultat. Traditionell livförsäkring Länsförsäkringar Liv drivs enligt ömsesidiga principer och förvaltar 123 mdr åt kunder som valt traditionell förvaltning i sitt sparande. Som ett led i arbetet med att förbättra bolagets nyckeltal stoppades i princip all nyteckning med traditionell förvaltning under 2011. I traditionell förvaltning sker placeringarna normalt i räntebärande värdepapper, aktier, fastigheter och alternativa investeringar. Under 2012 har Länsförsäkringar Liv fortsatt arbetet med att förbättra nyckeltalen och minska riskerna i placeringsportföljen. Detta arbete ledde till att nyckeltalen stärktes, trots fortsatta räntenedgångar. Placeringarna består per december 2012 till största delen av långa räntebärande värdepapper. Länsförsäkringar Liv med dotterbolag konsolideras inte i Länsförsäkringar ABs koncernredovisning eftersom resultatet i sin helhet tillfaller försäkringstagarna. Bankverksamhet Länsförsäkringar är Sveriges femte största retailbank. Bankverksamheten, som enbart finns i Sverige, har en bred lönsam tillväxt, god kreditkvalitet och nöjda kunder. Länsförsäkringars bankverksamhet erbjuder privatpersoner, lantbrukare och småföretagare ett komplett utbud av banktjänster. För åttonde gången på nio år har Länsförsäkringar Sveriges mest nöjda bankkunder på privatmarknaden enligt Svenskt Kvalitetsindex och för åttonde året i rad Sveriges mest nöjda bolånekunder på privatmarknaden. Länsförsäkringar Bank är ett helägt dotterbolag till Länsförsäkringar AB. I bankkoncernen ingår förutom moderbolaget Länsförsäkringar Bank också dotterbolagen Länsförsäkringar Hypotek, Länsförsäkringar Fondförvaltning och Wasa Kredit. Djur- och grödaförsäkring Agria Djurförsäkring är Länsförsäkringars specialistbolag för djur- och grödaförsäkring. Agria är marknadsledande i Sverige med en marknadsandel på 57 procent. Agria är ett renodlat specialistbolag för djurförsäkring och nyckelbegrepp som kompetens och engagemang har byggt ett mycket starkt dottervarumärke till Länsförsäkringar. Agria har ett nära samarbete med flera djurägarorganisationer. Verksamheten växer sig även allt starkare på marknader utanför Sverige idag Norge, Danmark och Storbritannien. Stabil återförsäkring till lägre kostnad Alla försäkringsbolag har behov av att skydda sin verksamhet mot kostnader för stora enskilda skador och naturkatastrofer. Oftast vänder sig ett försäkringsbolag till speciella återförsäkringsbolag på den internationella marknaden för att försäkra en del av sina risker. Inom länsförsäkringsgruppen har bolagen en naturlig möjlighet att dela riskerna mellan sig. Länsförsäkringar Skaraborg betalar årligen in en återförsäkringspremie till Länsförsäkringar Sak. Premien baseras bland annat på exponering och skadehistorik, men också på hur stort så kallat självbehåll bolaget väljer. Självbehållet kan jämföras med den självrisk som privatpersoner och företag betalar inom skadeförsäkring. Genom gemensam upphandling och intern återförsäkring behålls den största delen av återförsäkringspremien inom länsförsäkringsgruppen och kostnaderna för externa återförsäkrare blir mindre och stabilare, något som gynnar Länsförsäkringar Skaraborgs kunder. Gemensam utveckling En av Länsförsäkringar ABs uppgifter är att driva länsförsäkringsgruppens gemensamma utvecklingsarbete. Uppdraget är att stärka länsförsäkringsbolagens konkurrenskraft och värde för kund genom utveckling av produkter och koncept, mötesplatser, processer och verktyg så att vi lokalt kan bli ännu mer framgångsrika på våra respektive marknader och att realisera marknadsstrategins mål om lönsam tillväxt och de mest nöjda kunderna. För 2012 hade Länsförsäkringar AB en gemensam utvecklingsplan som innebar drygt 650 Mkr fördelade över delmarknaderna Privat, Företag och Lantbruk och vissa gemensamma projekt. Fokus för året var tvingande regelverksdrivna projekt inom risk- och kapitalområdet liksom inom behörighetsområdet, projekt som ger snabba effekter och projekt som skapar tillväxt och kundnytta. När året nu summeras är det drygt 50 projekt som levererat nytta till länsförsäkringsbolagen och våra kunder. Övrig samverkan Förutom genom samverkan inom LFAB, så direktäger de 23 länsbolagen tillsammans med berörda affärsenheter inom LFAB, även Länsförsäkringar Fastighetsförmedling och Länsförsäkringar Mäklarservice. I dessa båda bolag deltar Länsförsäkringar Skaraborg med ägarandelarna 3,7 respektive 4,0 procent. Båda dessa bolag utgör viktiga säljkanaler för Länsförsäkringar Skaraborg, vilka vi deltar aktivt i och har stor nytta av. 5

Skadeförebyggande verksamhet i Skaraborg Nedan finns exempel på det skadeförebyggande arbete som Länsförsäkringar bedriver i egen regi eller tillsammans med olika samarbetspartners. Från och med 2013 bildar den skadeförebyggande verksamheten en egen avdelning och med fler medarbetare, allt för att minska skadorna och dess påverkan på miljön. FÖR DIN FAMILJS TRYGGHET Du sitter säkert Babyskydd och bilbar nstol Mikael Abrahmson Brandingenjör Företag Pontus Blom Chef Skadeförebygg Anders Gröndahl Besiktningsman Skadeförebygg Mats Andersson Besiktningsingenjör el och brand lantbruk Att ge sitt barn trygghet är en självklarhet. Att ge sitt barn säkerhet är också en självklarhet. Småbarnshjälm ger både trygghet och säkerhet. HJÄLMRECEPT SKARABORGSHJÄLMEN FÖREBYGGAREN Information från Länsförsäkringar Skaraborg Brand i Tibro Vid köp av Skaraborgshjälmen betalar du endast: Förebyggande tips och råd inför vintern 99:- SKARABORGSHJÄLMEN - ETT SAMARBETE MELLAN: Receptet gäller max 1 år från utfärdandedatum, se baksidan. på baksidan. Hjälmarna köper du hos Länsförsäkringar eller NTF Skaraborg, se adresser Säkert boende TÄVLINGSPERIOD ng Tävli 22/11-22/12 Riskettan N BESÖK: TION OCH ANMÄLA FÖR MER INFORMA ntf.se/skaraborg eller karaborg/riskettan lansforsakringar.se/s 6 t Skaraborg ett trafiksäker Samarbete för Vill du hjäl pa din tonå ring att överleva mopedålde rn? För en tid sedan fick din tonårin skolan om g information moped - alk i oho var för sig samt trafikut l i kombination eller bildning före köpet. Efte rsom det för mopedoss är en så skickar vi det viktig fråg ta brev som a en liten påm innelse. Visst kan det vara kul att köra trim sluta med mat - men katastrof! det kan När det är dags veta att dage för din egen tonåring att köra mop ns mopeder lätt kan trim ed ska du km/tim och mas till att upp till 80 km/tim är gå i 60-70 händer om inte ovanligt. din son eller Vad dotter kroc ett ögonblick kar i den farte tror du och föreställ n? Blunda dig smällen. Antalet allva rliga mopedo lyckor ökar Orsaken är att många mopeder är leksak som trimmade. kan invalidis Då är mop era eller död inse att trim eden inte läng a. Prata med ning aldrig re ett smid är värt riske din tonåring ett stor t ansv igt fordon rna. Dessuto om faran och ar. utan en farli m är det olag få honom eller g ligt att köra Vad händer henne att trimmat. Du om tonåring som förälder en kör trim Han eller har mat eller berusad? hon får inge t körkortstills Vid en olyc tånd. ka kan förs äkringsersätt ningen helt Ser du till utebli och att din tonå du kan drab ring: har en lagl bas av skad eståndsk rav. ig aldrig kör moped som inte är trim med alkohol mad? alltid anvä i kroppen? nder hjälm? får trafi kutbildning? har mop eden rätt förs äkrad? Ny lag från oktober 200 9 Körkort och förarbevis för moped, se baksidan Trafikutbild. ning för mop edförare Kontakta din lokala STR Trafikskola. Har du någ ra frågor välkommen Hemsida: att kontakta ntf.se/skarab oss på NTF org Skaraborg, tfn 0501-686 50.

Förvaltningsberättelse Styrelsen och verkställande direktören för Länsförsäkringar Skaraborg ömsesidigt avger härmed årsredovisning för förvaltningen under 2012, bolagets 171:e verksamhetsår. Verksamhetsinriktning Länsförsäkringar Skaraborgs verksamhetsområde är f.d. Skaraborgs 17 kommuner, varav 15 i Västra Götalands län och två i Jönköpings län. Kunderna erbjuds ett heltäckande försäkringsskydd inom sakförsäkring, livförsäkring och banktjänster till privatpersoner, företag och lantbrukare. Inom sakförsäkring är bolaget marknadsledande. Kundägande Bolagsformen är ömsesidigt försäkringsbolag. Detta innebär att bolaget ägs av försäkringstagarna. Ägarnas inflytande utövas av 56 fullmäktigeledamöter som valts av försäkringstagarna via lokala val i varje kommun. För varje påbörjat 2000-tal kunder i respektive kommun utses en fullmäktigeledamot. Fullmäktige är indelat i bolagets fyra marknadsområden inom koncessionsområdet. Bolagsstämman utser en ledamot per varje marknadsområde till valberedning som förbereder förslag till val av styrelse. Bolagsstämman utser bolagets styrelse som för närvarande består av sju ledamöter valda av bolagsstämman. Dessutom ingår två personalrepresentanter i styrelsen. Vd är föredragande och sekreterare. Ägarförhållanden Bolaget ingår som ett av 23 kundägda, lokala bolag i Länsförsäkringsgruppen. Gemensamt äger dessa bolag Länsförsäkringar AB (LFAB). Länsförsäkringar Skaraborg äger 3,04 procent av aktiekapitalet i LFAB. Anpassning av vår ägarandel har skett under året, i samband med att länsförsäkringsbolagen genom LFAB köpte ut fondlivbolaget och riskaffären från Livbolaget. Förutom den del av verksamheten där bolaget har egen koncession, erbjuder bolaget djur- och grödaförsäkring genom Agria, liv-, pensions- och fondförsäkring genom Länsförsäkringar Liv, samt banktjänster och fondsparande genom Länsförsäkringar Bank. Dessa bolag ägs av Länsförsäkringsbolagen gemensamt och ingår i en koncern med LFAB som moderbolag. De 23 länsbolagen och LFAB äger även gemensamt Mäklarservice AB. Mäklarservice har till uppgift att hantera den mäklarsålda försäkringsportföljen. På motsvarande sätt ägs Länsförsäkringar Fastighetsförmedling AB, som huvudman och stöd för de lokala franchisetagare, som arbetar nära Länsförsäkringsbolagen. Länsförsäkringar Skaraborg deltar även i Länsförsäkringsgruppens gemensamma återförsäkringssystem som innefattar såväl avgiven som mottagen återförsäkring. Organisation Bolagets operativa organisation, under vd:s ledning består av privat-, företags-, lantbruksmarknad, skadeavdelning, ekonomi och fastighetsavdelning samt vd-stab. Dessutom bedrivs fastighetsförmedling, som franchiseverksamhet under varumärket Länsförsäkringar Fastighetsförmedling. Länsförsäkringar Skaraborg är en koncern, som förutom genom ägandet i LFAB, även har haft aktiv dotterbolagsverksamhet genom LF Skaraborg Loke 6 AB. Detta är ett helägt fastighetsbolag, inköpt 2009, för vår verksamhet i Skövde. 7

Väsentliga händelser under 2012 Fokus för årets verksamhetsplan har varit lönsamhet, byggd på de tre hörnstenarna ökat affärsmannaskap, rätt riskurval samt prisvärdhet för kunden. Resultatet i ordinarie kärnverksamheter är god. Trots en skadedrabbad inledning av året har det totalt sett varit ett resultatmässigt bra år för försäkringsrörelsen. Den lokala bank- och livrörelsen uppvisar god volymtillväxt, men på grund av ändrade ersättningsmodeller från LFAB ej ett tillfredställande ekonomiskt resultat lokalt. Fastighetsdotterbolaget har inga hyresvakanser och avkastar bättre än planerat. Även finansavkastningen uppnår uppsatta mål med råge samtidigt som riskprofilen sänkts i portföljen under året. Bolaget har aktivt arbetat med att möta kundernas krav på moderna säljkanaler i alla kundsegment. Det är fler och fler kunder som sköter sin vardagsekonomi och sina köp av finansiella tjänster via internet. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har vidareutvecklats till vår viktigaste säljkanal för bank och försäkring. Under året har bobutiker skapats i Lidköping och Tidaholm. Därmed är fastighetsförmedlingen heltäckande i Skaraborg och etablerad på våra samtliga sju kontor. Länsförsäkringar Skaraborg har lokalt förberett sig inför införandet av EU:s Solvens II-regelverk. Införandet beräknas ske först 2016 och vårt lokala bolag ligger väl framme i sina förberedelser. Marknadsutveckling Bolaget har mer än var tredje Skaraborgare försäkrad, 114 227 kunder totalt. Per kärnaffär är kundunderlaget 95 577 sak-, 34 254 liv- samt 29 942 bankkunder. I stort bibehållna marknadsandelar i försäkring och liv samt ökade marknadsandelar inom bank, trots ökad konkurrens i Skaraborg. Se vidare under rubriken Resultat och ekonomisk ställning. Framförallt har kundandelarna ökat, det vill säga hur många engagemang varje kund har hos bolaget. Detta har gynnats av vårt kundbonussystem, där cirka 16,5 Mkr utbetalts i kundbonus under året. Dessutom har satsningen på Guldkunder inneburit att bolaget nu har 9 166 Guldkunder totalt, varav 1 444 tillkommit under året. Affärsvolymer Bolagsövergripande Tillväxten i affärsvolym har under året haft en gynnsam utveckling. I kundmötet har premieinkomsterna i sakförsäkring ökat med 3 procent, i livförsäkring minskat med 10 procent. Bankvolymerna har ökat med 19 procent. Försäkring Den totala premieinkomsten blev 610 Mkr, varav 106 Mkr i den lokala trafikaffären. Vidare är 24 086 smådjur, 5 381 hästar, 96 339 lantbruksdjur samt 86 756 ha gröda försäkrat genom Agria Djurförsäkring. Bank Totala affärsvolymen blev 7 039 Mkr, varav utlåningen står för 4 524 Mkr. Antalet vardagsekonomikunder har ökat till 12 154 stycken. Liv Totala premieinkomsten uppgår till 208 Mkr i alla säljkanaler. Länsförsäkringar Fastighetsförmedling Vår fastighetsförmedling bedrivs i franchiseform och har fortsatt att utvecklas starkt under året till heltäckande i Skaraborg på alla våra kontorsorter. Marknadsandelarna för respektive bobutik är följande vid årsskiftet: Skövde Falköping Habo Mariestad Vara Tidaholm Lidköping 21,1 procent 14,6 procent 13,1 procent 11,0 procent 9,3 procent 4,3 procent 3,1 procent Information om risker och riskhantering i skadeförsäkringsrörelsen Framgår av Not 2 i den fullständiga förvaltningsberättelsen. Finansiella risker och riskhantering Framgår av Not 2 i den fullständiga förvaltningsberättelsen. Byte av redovisningsprinciper Från och med 2010 tillämpar Länsförsäkringar Skaraborg full IFRS i koncernredovisningen i enlighet med ändrade regler från Finansinspektionen. Konsekvenserna av övergången till full IFRS i koncernredovisningen framgår av redovisningsprinciperna, Not 1. Inga nya eller förändrade redovisningsprinciper har tilllämpats under 2012 jämfört med 2011. 8

Resultat och ekonomisk ställning Affärsvolymer Den totala volymen samt marknadsandelarna av såväl egen sakförsäkringsaffär som gemensam affär fördelar sig enligt nedan: Premieinkomst i Mkr 2012 2011 Privat 106 103 Företag och fastighet 118 117 Kommun 10 11 Lantbruk 76 72 Motorfordon och trafik 245 238 Olycksfall 19 19 Mottagen återförsäkring 36 34 Summa egen sakaffär 610 594 Gemensam sakaffär 67 61 Bank- och Livvolymer i Mkr 2012 2011 Total premieinkomst livaffär 208 231 Totalt försäkringskapital 4 069 4 027 Bank - inlåning 2 515 2 031 Bank - utlåning 4 524 3 896 Fond (marknadsvärde) 210 201 Marknadsandelar sakförsäkring i procent 2012 2011 Hem 32 33 Villahem 39 38 Fritidshus 49 49 Personbil 33 33 Lastbil 44 37 Traktor 61 61 Lantbruk 61 60 Företag 30 30 Skador Skadekostnaden, totalt för egen räkning, blev 409 (353) Mkr. Skadekostnadsprocenten, skadors del av inkomna premier, blev 75 (67) procent. Totalt har 20 Mkr rapporterats till återförsäkring (fyra skador över självbehåll) och netto i egen räkning för bolaget efter att återförsäkrarna tagit sin andel, cirka 7 Mkr. Totalt har under året registrerats 10 737 (11 438) kombinerade skador och 9 600 (9 800) motorskador, varav personskador 485 (492). Kapitalförvaltning Marknadsvärdet på bolagets placeringstillgångar uppgick vid verksamhetsårets slut till 1 466 (1 333) Mkr enligt följande struktur: Placeringsstruktur 2012 2011 Fastigheter 54 54 Aktier i Länsförsäkringar AB 418 405 Aktier, konvertibler och andelar 353 291 Obligationer och andra räntebärande 251 130 papper Aktieindexobligationer 312 351 Derivat 6 12 Lån och övrigt 72 90 Summa placeringstillgångar 1466 1 333 Bolagets placeringsstrategi präglas av professionell riskspridning, där ledord är långsiktighet och trygghet. Av det totala placeringskapitalet motsvarar 871 (824) Mkr försäkringstekniska avsättningar för egen räkning. Den totala kapitalavkastningen på bolagets placeringar uppgick till 66 (-71) Mkr redovisat i koncernen, varav 65 (-78) Mkr i moderbolaget. Årets totalavkastning blev därmed 5 (-6) procent. 9

Bolagets likviditet inklusive korta placeringar uppgick vid verksamhetsårets slut till 67 (87) Mkr. Resultat Årets resultat i koncernen, före dispositioner och skatt, uppgick till 86 (2) och efter dispositioner och skatt till 82 (4) Mkr. Försäkringsrörelsens tekniska resultat i moderbolaget uppgick till 52 (100) Mkr. Förväntad framtida utveckling Faktorer som finanskraschen, branschglidningen, integreringen i värdekedjan, internationaliseringen samt den snabba IT-utvecklingen ökar konkurrensen såväl nationellt som lokalt i Skaraborg. Detta leder till fortsatt prispress samt ökande grad av helhetserbjudanden från fler finansiella aktörer till kunderna. Branschen fokuserar på lönsamhet i varje led och varje produkt för att vara prisvärda på marknaden. De inträffade och på grund av klimatförändringar ökande riskerna för naturkatastrofer, samt ökat våld, sabotage och terrorhot, leder till stigande premier för återförsäkring. Riskexponeringen blir särskilt viktig och ska ses som en helhet av marknadsrisker, kapitalrisker, operativa risker och skaderisker. Nya affärsmöjligheter finns dock i alla tre kärnverksamheterna sak, liv och bank. Detta beror både på ökat utrymme i gränslandet mellan offentligt och privat, men även genom att det individuella trygghetsbehovet ökar, liksom samspelet om välfärden och strävan mot ett hållbart samhälle. Internet har gått från att vara en informationskanal till en lika viktig säljkanal som alla andra inom finansbranschen. Länsförsäkringar Skaraborg möter framtiden med missionen Skaraborgarnas trygghet vårt engagemang och visionen att vara Skaraborgarnas självklara val för Bank, Försäkring och Fastighetsförmedling. Dessutom med ett tydligt helhetserbjudande inom hela affärsidén Skydda, spara, låna på hemmaplan. Bolaget är välkänt och har ett gott anseende samt starkt varumärke på marknaden såväl lokalt som nationellt. Affärsplanen 2013-2015 innebär att vi ska öka kundengagemanget, nå lönsam tillväxt enligt uppsatta mål, minska omkostnadsprocenten, samt öka affärsmannaskapet. Det lokala projektarbetet med Solvens II anpassning har fortsatt under året. Solvens II planeras vara infört inom EU tidigast 2016. Under not 2 går att läsa mer om Solvens II, dess syften och effekter. 10

Väsentliga risker och osäkerhetsfaktorer som bolaget står inför Försäkringsrisker Bolagets riskportfölj i direkt affär bedöms vara väl balanserad. Premieinkomsten i den direkta affären uppgick under verksamhetsåret till 574 (560) Mkr. Den genomsnittliga skadeprocenten för egen räkning uppgår till 75 procent under senaste femårsperioden och återspeglar försäkringsrisken. Den mottagna affären innehåller huvudsakligen svensk affär. Premieinkomsten uppgick under verksamhetsåret till 36 (34) Mkr eller 5,9 procent av premieinkomsten i direkt försäkring. Största risk i mottagen affär bedöms vara den i affären ingående Nordiska kärnförsäkringspoolen, där vi för 2012 valt att deltaga med 100 andelar. Maximal ansvarighet per skadehändelse och andel är motsvarande 10 000 Euro. Det högsta självbehåll per enskild skadehändelse som bolaget valt för 2012 är 8 Mkr. Det finns även överskadeförsäkring som begränsar bolagets totala skadekostnad för egen räkning. Valutarisker Bolaget har genom sina placeringar viss exponering i utländsk valuta. Se not 2. Ränterisk Marknadsvärdet på bolagets räntebärande placeringstillgångar, obligationer exklusive aktieindexobligationer och lån utgjorde vid räkenskapsårets utgång 251 (130) Mkr. Samtliga innehav är i kronor. Bolaget har även ränterisk i form av diskonterade avsättningar för oreglerade skador i trafikförsäkringen. Kreditrisk för bank I bolagets avtal med Länsförsäkringar Bank regleras bolagets ersättning för den förmedlade bankaffären. I detta avtal framgår även att Länsförsäkringar Skaraborg ska stå för 80 procent av uppkomna kreditförluster på de lån som bolaget förmedlat till Länsförsäkringar Bank. Det finns dock en begränsning i ansvaret, vilket innebär att bolagets maximala ansvar uppgår till det enskilda årets totala ersättning från banken. Finansiella risker och övriga risker I not 2 i den fullständiga förvaltningsberättelsen lämnas en mer ingående redogörelse över bolagets risker och riskhantering. Information om icke finansiella resultatindikationer Kvalitet och Miljö Länsförsäkringar Skaraborgs kvalitets- och miljöarbete utgår från en strategiskt beslutad kvalitets- respektive miljöpolicy, preciserad i de fyra perspektiven kund, ekonomi, processer och medarbetare. Årliga kvalitets- och miljömål fastställes och, kompletteras med handlingsplan för uppföljning. Upphandlingar prioriterar miljövänliga alternativ och vi ska också påverka våra kunder och leverantörer i riktning mot ökat miljöansvar. Förebyggande aktiviteter och kompetensutveckling är ett led i att höja vår medvetenhet i kvalitets- och miljöfrågor. Alla länsförsäkringsbolagen och Länsförsäkringar AB är certifierade enligt miljöledningssystemet ISO 14001. Länsförsäkringar Skaraborg är även certifierat enligt kvalitetsledningssystemet ISO 9001, såväl som ISO 14001 sedan 2001. Resultatet av årets certifiering i både kvalitets- och miljö blev noll avvikelser mot standarden, vilket vi haft sedan starten. Certifiering sker årligen. 11

Personalfrågor För att kunna rekrytera och behålla kompetenta medarbetare eftersträvar Länsförsäkringar Skaraborg att vara en attraktiv arbetsgivare och arbetsplats. Detta gör vi genom att erbjuda en god arbetsmiljö, engagerande arbetsuppgifter, kompetensutveckling, karriärmöjligheter och bra personalförmåner. Även inom Länsförsäkringsgruppen gemensamt pågår strukturerat arbete för att vara attraktiv arbetsgivare såväl för befintlig personal som vid nyrekryteringar. Vad gäller ersättningar och förmåner till ledande befattningshavare hänvisas till not 39. Hälsoläget Genom aktivt hälsofrämjande arbete och tidiga rehabiliteringsinsatser i bolaget är hälsoläget mycket gott. Under 2012 hade vi en total sjukfrånvaro på endast 2,1 procent, vilket är klart under branschsnittet. Medarbetarsamtal Alla anställda har rätt till personligt utvecklingssamtal tillsammans med närmaste chef minst en gång per år. I detta samtal skall ingå individuell utbildningsplanering i form av kompetensutvecklingsplan. På motsvarande sätt genomförs även årligen individuella lönesamtal liksom samtal om resultat-, aktivitets- och kvalitetsmål för ökad målstyrning. Arbetsmiljö Arbetsmiljökommitté finns med representanter från företagsledningen och från den fackliga organisationen. Kommittén svarar för planering, handlingsplan och övervakning av arbetsmiljöarbetet. För att få en så god arbetsmiljö som möjligt genomförs skyddsronder och arbetsplatserna gås igenom ur ergonomisynpunkt. Medarbetarundersökningar genomförs också under affärsplaneperioden. De anställda kan även lämna synpunkter genom det datoriserade system som finns för förbättringsförslag. Utbildning För att medarbetaren på ett tillfredsställande sätt ska kunna utföra sina arbetsuppgifter får var och en yrkesutbildning. Utbildningen ska bestå av dels en första basutbildning omfattande bank- och försäkringsverksamheternas gemensamma komponenter, dels en vidareutbildning bestående av bolagets tjänster och produkter. Utöver detta får alla medarbetare kvalitets- och miljöutbildning där syftet är att säkerställa att medarbetarna och andra personer som utför uppdrag åt oss har tillräcklig kvalitets- och miljökompetens för att våra kvalitets- och miljöledningssystem enligt ISO 9001 och 14001 ska fungera väl. Samtliga kundansvariga med finansiell rådgivning har utbildats och certifierats som finansiella rådgivare. Dessutom ska all finansiell rådgivning dokumenteras skriftligt, vilket ger trygghet för både kund och medarbetare. Särskild affärsmannaskapsutveckling för alla anställda har genomförts 2012 kopplat till var och ens individuella mål. Krisledningssystem Bolagets krisledning består idag av företagsledningen. Krisledningen utser vid behov adjungeringar och krisgrupp anpassad till aktuellt nödläge eller kris. Samtliga anställda har erhållit så kallat nödlägeskort innehållande vägledning, namn och telefonnummer för kontakt med ansvariga och för olika nödlägen. Övningar genomförs för att ständigt förbättra beredskap och hantering av krissituationer. Säkerhet Bolaget har ett säkerhetsråd, vars uppgift är att säkerställa uppgradering av säkerhetsfrågorna inom hela bolaget till motsvarande bankstandard. Säkerhetsrådet består av säkerhetschef/hr-chef, kreditcontroller bank, riskingenjör samt kommunikationschef. Etiska riktlinjer Bolaget har ett gemensamt ansvar för människors trygghet i vårt kundägda bolag. I kundmötet ska våra kunder känna förtroende och tillit till hur vi hanterar och förvaltar varje enskild persons eller företags särskilda försäkringsbehov. De skall dessutom känna förtroende för att den information som lämnas stannar hos oss och inte riskerar att spridas. Reglerna om etik och moral har reviderats och förtydligats under året och omfattar inte bara medarbetare i Länsförsäkringar Skaraborg, utan även de som inte är anställda men säljer försäkringar på uppdrag av bolaget eller har arbetat som konsult eller annars har uppdrag för Länsförsäkringar Skaraborg. De representerar i den rollen, liksom varje enskild medarbetare, också Länsförsäkringsgruppen som helhet. Styrelsen ansvarar för att det finns etiska regler som är anpassade till den verksamhet som bedrivs. Styrelsen och vd utvärderar reglerna och följer upp hur de tillämpas. Uppföljning Uppföljning av affärsplanen sker enligt balanserat styrkort i fyra perspektiv kvartalsvis såväl bolagsövergripande som avdelningsvis. Uppföljningen sker enligt processbeskrivning i bolagets verksamhetsbok. Sociala aspekter Bolaget följer Svensk kod för bolagsstyrning. I vår verksamhetsbok finns strategiska och operativa policy, med riktlinjer för våra värderingar och beteenden. Förutom övergripande kvalitets- och miljöpolicy har bolaget även uttalade policy för: ersättningar, innehav av finansiella instrument, intressekonflikter, personal, risk, arbetsmiljö, IT/Internet, likabehandling, löner, missbruk samt etiska riktlinjer. 12

Koncernen Koncernen består vid årsskiftet 2012/2013 av: - Länsförsäkringar Skaraborg (566000-6866) - LF Skaraborg Loke 6 AB (556716-9676) Koncernredovisningen är upprättad enligt förvärvsmetoden. Koncernens egna kapital inklusive årets resultat uppgår till 557,3 Mkr. Förslag till resultatdisposition Styrelsen och verkställande direktören föreslår bolagsstämman att årets resultat 63,7 Mkr jämte balanserad vinst 154,4 Mkr, sammanlagt disponibla vinstmedel å 218,1 Mkr avsätts 0,9 Mkr till reservfonden och resterande 217,2 Mkr till balanserat resultat. Koncernens egna kapital uppgår till 557,3 Mkr. Vad beträffar försäkringsföretagets resultat och ställning i övrigt hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer. 13

Camp Blåljus 2012 Ett projekt för att stärka ungdomars förmåga att hantera olyckor Camp Blåljus är en årligen återkommande tävling som riktar sig till alla skolklasser i årskurs 8. Tävlingen består av två delar. Dels en kvalificeringstävling och dels en final som 2012 ägde rum i Sparbanken Lidköping Arena. Tävlingen arrangeras av Trygghetsrådet Skaraborg. Trygghetsrådet är ett samarbete mellan Räddningstjänsterna i Skaraborg, Ambulanssjukvården, Brandförsvarsföreningen, NTF, Polisen samt Länsförsäkringar Skaraborg. 14 campblaljus.se

Femårsöversikt Nedanstående redovisas för egen räkning Femårsöversikt för koncernen, Mkr 2012 2011 2010 2009 2008 RESULTAT Premieintäkt 542,8 527,2 511,8 507,4 510,9 Kapitalavkastning netto i försäkringsrörelsen 14,2 19,8 20,3 16,6 20,6 Övriga tekniska intäkter - - - - 0,1 Försäkringsersättningar -408,6-352,6-414,2-391,9-389,9 Driftskostnader -98,1-100,0-110,8-96,7-92,2 Övriga tekniska kostnader - - - - -0,4 Återbäring och rabatter - - - - 0,5 Försäkringsrörelsens tekniska resultat 50,3 94,4 7,1 35,4 49,6 Finansrörelsens resultat 51,9-91,0 31,4 75,7-607,6 Övriga intäkter och kostnader -15,7-1,3-11,3-9,9-10,0 Resultat före dispositioner och skatt 86,5 2,1 27,2 101,2-568,0 Årets resultat 81,5 4,1 18,6 73,0-410,2 Ekonomisk ställning Placeringstillgångar, verkligt värde 1 427,1 1 273,8 1 306,7 1 411,5 1 230,1 Premieinkomst 553,5 538,1 513,9 511,4 507,4 Försäkringstekniska avsättningar 870,7 818,2 845,1 789,3 741,9 Erforderlig solvensmarginal * 105,7 99,3 105,6 99,3 97,3 Kapitalbas * 662,0 592,4 538,8 513,2 432,8 Konsolideringskapital Beskattat eget kapital 557,3 475,7 471,1 452,5 379,5 Uppskjuten skatt 137,5 132,9 135,0 126,2 98,3 Konsolideringskapital 694,8 608,6 606,1 578,7 477,8 Konsolideringsgrad i procent 126 113 118 113 94 Soliditet i procent 80 74 72 73 64 Nyckeltal Försäkringsrörelsen Skadekostnad i procent av premieintäkt 75,3 67,0 80,9 77,2 76,3 Driftskostnad i procent av premieintäkt 18,1 19,0 21,7 19,1 18,2 Totalkostnad i procent av premieintäkt 93,4 86,0 102,6 96,3 94,5 Rörelsemarginal, tekniska resultat i procent av premieintäkt (före återbäring) 9,3 17,9 1,4 7,0 9,5 Bank & Liv Kostnader/Intäkter (Intäkter/Kostnader 2008) 1,4 1,0 1,2 1,4 0,8 Kapitalförvaltningen Direktavkastning i procent * 0,8 0,3 1,4 0,6 2,0 Totalavkastning i procent * 4,8-5,6 3,6 7,8-33,6 * uppgifterna avser moderbolaget Länsförsäkringar Skaraborg tillämpar sedan den 1 januari 2010 IFRS i koncernredovisningen. Uppgifterna avseende räkenskapsåren 2008 är oförändrade, d.v.s. presenteras i enlighet med tidigare redovisade redovisningsprinciper. För jämförbarhet har räkenskapsår 2009 omräknats. 15

Resultaträkning Koncernen Moderbolaget Teknisk redovisning av skadeförsäkringsrörelse, tkr Not 2012 2011 2012 2011 Premieintäkter (efter avgiven återförsäkring) Premieinkomst 3 609 681 594 010 609 681 594 010 Premier för avgiven återförsäkring 3-56 178-55 922-56 178-55 922 Förändring av avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -10 683-10 894-10 683-10 894 542 819 527 194 542 819 527 194 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 4 14 204 19 785 14 204 19 785 Övriga tekniska intäkter (efter avgiven återförsäkring) - - 985 688 Försäkringsersättningar (efter avgiven återförsäkring) 5 Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförsäkring -382 757-399 180-382 757-399 180 Återförsäkrares andel 15 947 8 732 15 947 8 732 Förändring i avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförsäkring -42 874 39 867-42 874 39 867 Återförsäkrares andel 1 057-2 043 1 057-2 043-408 627-352 624-408 627-352 624 Driftskostnader 6-98 088-100 000-96 086-94 778 Övriga tekniska kostnader (efter avgiven återförsäkring) 7 - - -813-488 Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 50 308 94 355 52 482 99 777 Icke teknisk redovisning Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 50 308 94 355 52 482 99 777 Kapitalavkastning, intäkter 8 26 824 11 594 27 782 12 444 Orealiserade vinster på placeringstillgångar 9 55 830 11 902 55 318 5 799 Kapitalavkastning, kostnader 10-18 327-76 980-19 367-78 615 Orealiserade förluster på placeringstillgångar 11 1 754-17 753 1 754-17 753 Kapitalavkastning överförd till skadeförsäkringsrörelsen -14 204-19 785-14 204-19 785 Övriga intäkter 13 44 075 52 777 39 397 49 110 Övriga kostnader 13-60 880-53 975-56 526-51 260 Fastighetsrörelsens resultat 14 1 086-48 - Resultat före skatt 86 466 2 087 86 636-283 Skatt på årets resultat 15-4 927 2 035-22 909 1 187 Årets resultat 81 539 4 122 63 727 904 Rapport över totalresultat (tkr) Koncernen Moderbolaget 2012 2011 2012 2011 Årets resultat 81 539 4 122 63 727 904 Omräkningsdifferens överfört till årets resultat - 512 - - Summa övrigt totalresultat för perioden, netto efter skatt 81 539 4 634 63 727 - Totalresultat för perioden 81 539 4 634 63 727 904 16

Resultatanalys för skadeförsäkringsrörelse Direkt försäkring av svenska risker Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat i moderbolaget Totalt 2012 Sjuk och olycksfall Hem och villa Företag och fastighet Motorfordon Trafik Summa Mottagen återförsäkring Premieintäkter f e r (not A) 542 819 17 794 99 716 157 271 132 149 98 876 505 805 37 014 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen 14 204 2 577 1 403 2 993 1 514 5 717 14 204 - Övriga tekniska intäkter 985-985 - - - 985 - Försäkringsersättningar f e r (not B) -408 627-25 255-75 442-113 463-83 990-78 093-376 243-32 384 Driftskostnader -96 086-8 051-18 771-37 047-14 734-15 067-93 670-2 416 Övriga tekniska kostnader -814 - -814 - - - -814 - Skadeförsäkringsrörelsens tekniska resultat 52 482-12 935 7 076 9 754 34 940 11 433 50 267 2 215 Avvecklingsresultat brutto -12 492-4 162-286 4 606 2 608-9 157-6 391-6 101 Återförsäkrares andel 3 517-1 898 728 859-5 3 833 3 517 - Avvecklingsresultat f e r -8 975-6 060 442 5 465 2 603-5 324-2 874-6 101 Försäkringstekniska avsättningar, före avgiven återförsäkring Ej intjänade premier och kvardröjande risker 243 731 9 468 51 521 71 221 64 241 47 112 243 562 168 Oreglerade skador 791 162 144 627 33 680 99 370 19 603 273 847 571 127 220 034 Summa försäkringstekniska avsättningar, före avg. återförsäkring 1 034 892 154 094 85 201 170 591 83 844 320 959 814 689 220 203 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Oreglerade skador 164 219 44 378 2 294 7 923 26 109 598 164 219 - Summa återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar 164 219 44 378 2 294 7 923 26 109 598 164 219 - Noter till resultatanalys för försäkringsrörelse Totalt 2012 Sjuk och olycksfall Hem och villa Företag och fastighet Motorfordon Trafik Summa Mottagen återförsäkring Not A Premieintäkter f e r Premieinkomst (före avg åf) 609 681 19 474 105 767 203 791 139 009 105 969 574 010 35 671 Premier för avgiven åf. -56 178-1 170-3 919-44 056-387 -6 646-56 178 - Förändring i Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker -10 683-510 -2 132-2 465-6 474-447 -12 027 1 343 Summa premieintäkter 542 819 17 794 99 716 157 271 132 149 98 876 505 805 37 014 Not B Försäkringsersättn. f e r Utbetald försäkringsersättn. före avgiven återförsäkring -382 757-17 426-74 799-126 656-87 717-54 791-361 387-21 369 Återförsäkrares andel 15 947 4 291 609 9 331 983 733 15 947 - Förändring i oregl. skador före avgiven återförsäkring -42 874-5 931-1 400 6 363 2 751-33 643-31 860-11 014 Återförsäkrares andel 1 057-6 190 148-2 501-7 9 608 1 057 - Summa försäkringsersättningar -408 627-25 255-75 442-113 463-83 990-78 093-376 243-32 384 17

Balansräkning Koncernen Moderbolaget Tillgångar, tkr Not 2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31 Immateriella tillgångar 16 Andra immateriella tillgångar 4 734 6 628 - - 4 734 6 628 - - Placeringstillgångar Förvaltningsfastigheter/Byggnader och mark 17 115 200 115 200 54 200 54 200 Placeringar i koncernföretag och intresseföretag Aktier och andelar i koncernföretag 18 - - 33 315 33 315 Andra finansiella placeringstillgångar Aktier och andelar 737 858 662 990 737 858 662 990 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 19 251 585 130 014 251 585 130 014 Aktieindexobligationer 20 306 681 350 870 306 681 350 870 Derivat 21 12 278 11 783 12 278 11 783 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring 3 510 2 975 3 510 2 975 1 427 112 1 273 832 1 399 427 1 246 147 Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar Oreglerade skador 164 219 163 162 164 219 163 162 164 219 163 162 164 219 163 162 Fordringar Fordringar avseende direkt försäkring 23 150 515 149 247 150 515 149 247 Fordringar avseende återförsäkring 9 236 6 446 9 236 6 446 Fordringar på koncernföretag - - 28 016 27 096 Övriga fordringar 10 993 11 248 10 358 11 248 170 744 166 941 198 125 194 037 Andra tillgångar Materiella tillgångar och varulager 24 7 821 8 638 7 821 8 638 Likvida medel / Kassa och bank 71 085 90 213 66 903 87 348 Övriga tillgångar 2 389 1 592 2 389 1 592 81 295 100 443 77 113 97 578 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Förutbetalda anskaffningskostnader 25 13 061 14 351 13 061 14 351 Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 418 2 941 2 304 2 925 15 479 17 292 15 365 17 276 Summa tillgångar 1 863 583 1 728 298 1 854 249 1 718 200 18

Balansräkning Fortsättning Koncernen Moderbolaget Eget kapital, avsättningar och skulder, tkr Not 2012-12-31 2011-12-31 2012-12-31 2011-12-31 Eget kapital 26 Reservfond (avser moderföretag) 9 052 9 052 Balanserad vinst 475 724 471 602 154 393 153 489 Årets resultat 81 538 4 122 63 727 904 557 262 475 724 227 172 163 445 Obeskattade reserver 27 Utjämningsfond - - 24 594 24 594 Säkerhetsreserv - - 389 000 389 000 - - 413 594 413 594 Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) Ej intjänade premier och kvardröjande risker 28 243 731 233 047 243 731 233 047 Oreglerade skador 29 791 161 748 288 791 161 748 288 1 034 892 981 335 1 034 892 981 335 Andra avsättningar Pensioner och liknande förpliktelser 30 8 000 7 000 8 000 7 000 Uppskjuten skatt 31 137 550 132 942 46 780 24 001 Övriga avsättningar 32 3 204 1 591 3 204 1 591 148 754 141 533 57 984 32 592 Skulder Skulder avseende direkt försäkring 33 27 242 29 018 27 242 29 018 Övriga skulder 34 8 214 8 854 6 668 6 584 35 456 37 872 33 910 35 602 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 35 87 219 91 834 86 697 91 632 87 219 91 834 86 697 91 632 Summa eget kapital, avsättningar och skulder 1 863 583 1 728 298 1 854 249 1 718 200 Poster inom linjen (moderbolaget) Eventualförpliktelser 37 Inga Inga Inga Inga Övriga eventualförpliktelser 37 27 134 24 421 27 134 24 421 19

Rapport över förändringar i eget kapital (koncernen) Belopp i tkr Totalt kapital Fritt kapital Balanserade vinstmedel Årets resultat Ingående eget kapital 2011-01-01 452 507 18 583 471 090 Resultatdisposition av 2010 års resultat 18 583-18 583 - Årets resultat 4 122 4 122 Årets övriga totalresultat 2011-512 512 Utgående eget kapital 2011-12-31 471 090 4 634 475 724 Ingående eget kapital 2012-01-01 471 090 4 634 475 724 Resultatdisposition av 2011 års resultat 4 634-4 634 - Årets resultat 81 538 81 538 Årets övriga totalresultat 2012 - - - Utgående eget kapital 2012-12-31 475 724 81 538 557 262 Rapport över förändringar i eget kapital (moderbolaget) Belopp i tkr Bundet kapital Fritt kapital Reservfonrade Balanse- vinstmedel Årets resultat Totalt kapital Ingående eget kapital 2011-01-01 9 052 129 882 23 607 162 541 Resultatdisposition av 2010 års resultat - 23 607-23 607 - Årets resultat - - 904 904 Årets övriga totalresultat 2011 - - - - Utgående eget kapital 2011-12-31 9 052 153 489 904 163 445 Ingående eget kapital 2012-01-01 9 052 153 489 904 163 445 Resultatdisposition av 2011 års resultat - 904-904 - Årets resultat - - 63 727 63 727 Årets övriga totalresultat 2012 - - - - Utgående eget kapital 2012-12-31 9 052 154 393 63 727 227 172 Bundet eget kapital Reservfond (avser moderföretag) Reservfonden är en balansräkningspost som räknas till bundet eget kapital och får endast användas till vissa ändamål. Fritt eget kapital Balanserade vinstmedel Utgörs av föregående års fria egna kapital efter eventuell avsättning till reservfond och bildar tillsammans årets resultat summa fritt eget kapital Känslighetsanalys redovisas i not 2. 20

Kassaflödesanalys Direkt metod 1 januari 31 december Koncernen Moderbolaget Mkr 2012 2011 2012 2011 Den löpande verksamheten Premieinbetalningar 576 584 576 584 Premieutbetalningar till återförsäkrare -43-39 -43-39 Skadeutbetalningar -317-340 -317-340 Skadeinbetalningar från återförsäkrare 11 19 11 19 Inbetalningar av provisioner och ersättningar 41 44 41 44 Utbetalningar till leverantörer och anställda -147-157 -144-155 Utbetalning av återbäring 0 0 0 0 Övriga in- och utbetalningar -57-60 -61-64 Betald skatt -4-4 -4-4 Kassaflöde från den löpande verksamheten 60 47 59 45 Investeringsverksamheten Ränteinbetalningar 12 5 12 5 Ränteutbetalningar 0 0 0 0 Erhållna utdelningar 4 6 4 6 Investeringar i: - byggnader och mark 0 0 0 0 - aktier och andelar i koncernföretag/rörelse 0 0 0 0 - finansiella placeringstillgångar -287-147 -287-147 Försäljning av: - byggnader och mark 0 0 0 0 - aktier och andelar i koncernföretag/rörelse 0 0 0 6 - finansiella placeringstillgångar 193 106 193 106 Investeringar i materiella tillgångar -1-2 -1-2 Försäljning av materiella tillgångar 0 0 0 0 Övrigt 0 0 0 0 Kassaflöde från investeringsverksamheten -79-32 -79-26 Årets kassaflöde -19 15-20 19 Likvida medel vid årets början 90 75 87 68 Likvida medel vid årets slut 71 90 67 87 Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa- och banktillgodohavanden 71 90 67 87 Summa 71 90 67 87 21

Noter till de finansiella rapporterna Anges inget annat avser uppgifterna i noterna koncernen och moderbolaget. Not 1 Redovisningsprinciper (a) Allmän information I denna not beskrivs inledningsvis koncernens redovisningsprinciper. Moderbolaget tillämpar samma redovisningsprinciper som koncernen, med de avvikelser som anges i avsnittet Moderbolagets redovisningsprinciper. Årsredovisningen omfattar kalenderåret 2012 och avser Länsförsäkringar Skaraborg, ömsesidigt försäkringsföretag med säte i Skövde. Adressen till huvudkontoret är Rådhusgatan 8, Skövde och organisationsnumret 566000-6866. Den finansiella rapporten blir föremål för fastställelse på ordinarie bolagsstämma den 4 april 2013. Koncernens huvudsakliga verksamhet beskrivs i förvaltningsberättelsen. (b) Överensstämmelse med normgivning och lag Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med International Financial Reporting Standards (IFRS) utgivna av International Accounting Standards Board (IASB) samt tolkningar av dessa utgivna av International Financial Reporting Interpretations Committee (IFRIC) så som de har antagits av EU. Därutöver tillämpas lagen om årsredovisning i försäkringsföretag (ÅRFL 1995:1560) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd FFFS 2008:26 med ändringar i FFFS 2009:12 samt FFFS 2011:28. Koncernen följer Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 1 Kompletterande redovisningsregler för koncernen. (c) Värderingsgrunder tillämpade vid upprättandet av de finansiella rapporterna Försäkringsföretagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp är, om inte annat anges, avrundade till närmaste tusental. I textmaterial kan även miljoner svenska kronor (Mkr) användas. Tillgångar och skulder värderas till verkligt värde. Verkligt värde är det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras, mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har ett intresse av att transaktionen genomförs. Verkligt värde på finansiella tillgångar som är noterade på en aktiv marknad motsvaras av tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan avdrag för framtida transaktionskostnader. Sådana instrument återfinns på balansposterna Aktier och andelar, Obligationer och andra räntebärande värdepapper samt Derivat. Bolagets aktieinnehav i LFAB har värderats till verkligt värde på basis av aktiernas substansvärde. Eftersom aktierna innehas med hembudsförbehåll enligt vilket aktierna i första hand måste erbjudas de övriga ägarna till ett pris som motsvarar substansvärdet, så utgör substansvärdet i de flesta fall aktiernas verkliga värde. I det fall aktiernas verkliga värde, beräknat enligt en kassaflödesmetod, uppgår till ett lägre belopp än substansvärdet, så redovisas aktierna till detta lägre värde. Verkligt värde på derivat som inte är noterade på en aktiv marknad fastställs genom en användning av värderingsmodeller som är etablerade på marknaden. Värdena tillhandahålls i allmänhet av motparten till derivaten, som är finansiella institut med högt kreditbetyg. (d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS fordrar att företagsledningen gör ett antal bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningar och bedömningar är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet används sedan bland annat för att bedöma de redovisade värdena på sådana tillgångar och skulder vars värde inte tydligt framgår från externa källor. Det verkliga utfallet kan avvika från de bedömningar och uppskattningar som gjorts. De antaganden som ligger till grund för uppskattningar och bedömningar ses över regelbundet. Förändringar i gällande bedömningar och uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkar denna period. Bedömningar och uppskattningar som ligger till grund för redovisning och värdering av försäkringstekniska avsättningar har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna. Värderingen av avsättningarna behandlas i nedanstående avsnitt om redovisning av försäkringsavtal samt i not 2 där upplysningar om risker i verksamheten lämnas där de enskilt största riskerna utgörs av Reservsättningsrisk och Marknadsrisk. 22

(e) Ändrade redovisningsprinciper IAS 19 Förmånsbestämda pensionsplaner Redovisningen av förmånsbestämda pensionsplaner har tidigare genom ett undantag från Finansinspektionen redovisats på samma sätt som avgiftsbestämda pensionsplaner. Enligt IFRS skall förmånsbestämda planer redovisas i enlighet med IAS 19. Länsförsäkringar Skaraborg följer branschens pensionsöverenskommelse, den så kallade FTP-planen. Denna är huvudsakligen förmånsbaserad vad gäller framtida pensionsutbetalningar och försäkras av FPK (Försäkringsbranschens Pensionskassa). Bolaget saknar tillräcklig information för att möjliggöra redovisning enligt IAS 19 och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda i enlighet med rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 6. Redovisning av koncernbidrag Rådet för finansiell rapportering har gjort ändringar i RFR 2 Redovisning för juridiska personer (september 2012) avseende redovisning av koncernbidrag. Redovisning av koncernbidrag kan göras antingen enligt huvudregeln vilket innebär att erhållna koncernbidrag som moderbolag erhåller från dotterbolag redovisas som finansiell intäkt. Lämnade koncernbidrag från moder- till dotterbolag redovisas som ökning av andelar i koncernföretag. Lämnade och erhållna koncernbidrag som dotterbolag lämnar till moderbolag redovisas direkt mot eget kapital i dotterbolaget. Enligt alternativregeln får koncernbidrag redovisas som bokslutsdisposition. De ändrade reglerna avseende redovisning av koncernbidrag skall tillämpas för räkenskapsår som påbörjas 1 januari 2013. (f) Nya IFRS och tolkningar som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av företagets finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. räkenskapsår 2012 och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Bland de IFRS som kommer att införas tidigast 2013, finns IFRS 9 Financial Instruments, IFRS 12 Disclosure of Interests in Other Entities och IFRS 13 Fair Value Measurement. Inga eller marginella effekter förväntas heller dessa förändringar få på företagets finansiella rapporter. (g) Konsolideringsprinciper Dotterföretag Dotterföretag är företag som står under ett bestämmande inflytande från moderbolaget. Bestämmande inflytande innebär direkt eller indirekt en rätt att utforma ett företags finansiella och operativa strategier i syfte att erhålla ekonomiska fördelar. Vid bedömningen om ett bestämmande inflytande föreligger, beaktas potentiella röstberättigade aktier som utan dröjsmål kan utnyttjas eller konverteras. Dotterföretag redovisas enligt förvärvsmetoden. Dotterföretags finansiella rapporter tas in i koncernredovisningen från och med förvärvsperioden till det datum då det bestämmande inflytandet upphör. Transaktioner som elimineras vid konsolidering Koncerninterna fordringar och skulder, intäkter eller kostnader och orealiserade vinster eller förluster som uppkommer från interna transaktioner mellan koncernföretag, elimineras i sin helhet vid upprättande av koncernredovisningen. (h) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan som föreligger på transaktionsdagen. Försäkringsföretagets funktionella valuta är svenska kronor och vid värdering av tillgångar och skulder i utländsk valuta används balansdagens stängningskurser. Valutakursförändringar redovisas i resultaträkningen netto på raden Kapitalavkastning, intäkter eller Kapitalavkastning, kostnader. (i) Redovisning av försäkringsavtal Försäkringsavtal redovisas i enlighet med FFFS 2008:26 och IFRS 4. Enligt IFRS ska endast sådana kontrakt som överför betydande försäkringsrisk mellan försäkringsgivare och försäkringstagare redovisas som försäkring. Kontrakt som inte överför tillräcklig risk redovisas som antingen finansiella instrument (lån) eller serviceavtal. Samtliga Länsförsäkringar Skaraborgs försäkringskontrakt har bedömts överföra tillräckligt mycket risk för att de ska klassas som försäkring enligt definitionen i IFRS 4. Intäktsredovisning/Premieinkomst Som premieinkomst redovisas den totala bruttopremien för direkt försäkring och mottagen återförsäkring som inbetalts eller kan tillgodoföras för försäkringsavtal där försäkringsperioden påbörjats före räkenskapsårets utgång. Som premieinkomst redovisas också premier för försäkringsperioder som påbörjas först efter räkenskapsårets utgång, om de enligt avtal förfaller till betalning under räkenskapsåret. Med bruttopremie menas den avtalsbestämda premien för hela försäkringsperioden efter avdrag för sedvanliga kundrabatter. 23

Förnyelsepremier som inte är bekräftade av försäkringstagaren samt premier för nytecknade försäkringsavtal räknas in med belopp som de beräknas inflyta med. Annullationer reducerar premieinkomsten så snart beloppet är känt. Tilläggspremier räknas in med de belopp som de beräknas inflyta med. Premieinkomst redovisas exklusive skatter och andra offentliga avgifter som belastar försäkringspremien. Premieintäkten motsvarar den del av premieinkomsten som är intjänad. Ej intjänad premie avsätts till Avsättning för ej intjänade premier. Försäkringsersättningar Förändring av försäkringstekniska avsättningar för försäkringsavtal redovisas över resultaträkning under respektive rubrik. Som utbetalda försäkringsersättningar redovisas utbetalningar till försäkringstagare under räkenskapsåret på grund av försäkringsavtal eller inträffade försäkringsskador, oberoende av när skadan inträffat. Försäkringstekniska avsättningar Försäkringstekniska avsättningar utgörs av Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker samt Avsättning för oreglerade skador. Alla förändringar i försäkringstekniska avsättningar redovisas över resultaträkningen. Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättningen för ej intjänade premier och kvardröjande risker avser att täcka den förväntade skade- och driftskostnaden under den återstående löptiden på ingångna försäkringskontrakt. Avsättningen beräknas normalt strikt tidsproportionellt, så kallad prorata temporisberäkning. Om premienivån bedöms vara otillräcklig för att täcka de förväntade skade- och driftskostnaderna för skadereglering, förstärks de med ett tillägg för kvardröjande risker. Denna bedömning innefattar bl.a. uppskattningar av framtida skadefrekvenser och andra faktorer som påverkar behovet av tillägg för kvardröjande risker. Avsättning för oreglerade skador Avsättningen för oreglerade skador ska täcka de förväntade framtida utbetalningarna för samtliga inträffade skador, inklusive de skador som ännu inte rapporterats till bolaget, så kallad IBNR-avsättning. Avsättningen inkluderar även kostnader för skadereglering samt förväntad kostnadsökning. Uppskattningen av avsättningsbehovet görs för de flesta skador med statistiska metoder. Det mest väsentliga antagandet som ligger till grund för dessa metoder är att historiska utfall kan användas för beräkning av framtida skadekostnader. För de större skadorna och för skador med komplicerade ansvarsförhållanden görs en individuell bedömning. Avsättningarna för oreglerade skador är väsentliga för en bedömning av bolagets redovisade resultat och ställning eftersom en avvikelse mot faktiska framtida utbetalningar resulterar i ett avvecklingsresultat som redovisas kommande år. En redogörelse för bolagets avvecklingsresultat återfinns i resultatanalysen. Vad gäller trafik som del av bolagets sakförsäkringsaffär för egen räkning sker en diskontering. Diskonteringsräntan beräknas av Länsförsäkringsgruppens gemensamma enhet Försäkringsekonomi och rekommenderas bolagen. Diskonteringsräntan för 2012 är 2,0 procent. Inga andra affärer diskonteras för närvarande i Länsförsäkringar Skaraborg. Återbäring och rabatter Återbäring redovisas som separat post i det tekniska resultatet. Återbäringskostnad innefattar såväl den utdelade återbäringen som administrativa och marknadsmässiga kostnader förknippade därtill. Rabatter nettoredovisas för närvarande i posten premieinkomst. Förlustprövning Företagets tillämpade redovisnings- och värderingsprinciper för balansposterna Förutbetalda anskaffningskostnader och Avsättning för ej intjänade premier och kvardröjande risker innebär automatiskt en prövning av att avsättningarna är tillräckliga med avseende på förväntade framtida kassaflöden. Förutbetalda anskaffningskostnader Försäljningskostnader som har ett klart samband med tecknande av försäkringsavtal och som bedöms generera en marginal som minst täcker anskaffningskostnaderna har aktiverats. Anskaffningskostnader innefattar driftskostnader som direkt eller indirekt kan hänföras till tecknandet eller förnyandet av försäkringsavtal såsom provisioner, marknadsföringskostnader samt löner och omkostnader för säljpersonalen. Anskaffningskostnader avskrivs på 12 månader. Driftskostnader Samtliga driftskostnader fördelas i resultaträkningen efter funktionerna anskaffning, skadereglering, administration, provisioner och vinstandelar i avgiven återförsäkring, kapitalavkastningskostnader samt i vissa fall övriga tekniska kostnader. Återförsäkring Kostnader för återförsäkring redovisas i resultaträkningen under kostnadsposten Premier för avgiven återförsäkring. Premier för mottagen återförsäkring redovisas under intäktsposten Premieinkomst. Den del av risken för vilken återförsäkring tecknats redovisas i balansräkningen som Återförsäkrares andel av försäkringstekniska avsättningar. Kontroller för att 24

fastställa eventuella nedskrivningsbehov avseende denna post genomförs löpande och per balansdagen. Nedskrivningsbehov föreligger när det bedöms som sannolikt att återförsäkraren inte kommer att infria sina åtaganden enligt återförsäkringsavtalen. (j) Redovisning av kapitalavkastning Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen i skadeförsäkring Från kapitalförvaltningens resultat förs kapitalavkastning över till försäkringsrörelsens resultat beräknad på halva premieintäkten f.e.r samt på medelvärdet av in- och utgående avsättningar för oreglerade skador f.e.r. under året. Bolaget skiljer på reserver med kort duration och reserver med duration längre än fyra år. Som räntesats tillämpas den i Länsförsäkringsgruppen rekommenderade nivån som är den beräknade genomsnittliga effektiva räntan baserad på ett snitt av statsobligationsräntor och 90 dagars statsskuldväxlar, vilket anses motsvara den riskfria räntan. Det innebär för räkenskapsåret att en räntesats avseende trafikreserven på 2,50, olycksfallsreserven på 2,50 och på övrig affär 1,74 procent tillämpats. Kapitalavkastning, intäkter Posten Kapitalavkastning, intäkter avser avkastning på placeringstillgångar och omfattar hyresintäkter från byggnader och mark, utdelning på aktier och andelar, ränteintäkter, valutakursvinster (netto), återförda nedskrivningar och realisationsvinster (netto). Kapitalavkastning, kostnader Under Kapitalavkastning, kostnader redovisas kostnader för placeringstillgångar. Posten omfattar driftskostnader för byggnader och mark, kapitalförvaltningskostnader, räntekostnader, valutakursförluster (netto), av- och nedskrivningar samt realisationsförluster (netto). Realiserade och orealiserade värdeförändringar För placeringstillgångar som värderas till anskaffningsvärde utgör realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och bokfört värde. För placeringstillgångar som värderas till verkligt värde är realisationsvinsten den positiva skillnaden mellan försäljningspris och anskaffningsvärde. För räntebärande värdepapper är anskaffningsvärdet det upplupna anskaffningsvärdet och för övriga placeringstillgångar det historiska anskaffningsvärdet. Vid försäljning av placeringstillgångar förs tidigare orealiserade värdeförändringar som justeringspost under posterna Orealiserade vinster på placeringstillgångar respektive Orealiserade förluster på placeringstillgångar. Realisationsvinster på andra tillgångar än placeringstillgångar redovisas som Övriga intäkter. Orealiserade vinster och förluster redovisas netto per tillgångsslag. (k) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat och ackumuleras i eget kapital. Aktuell skatt är skatt som skall betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder. Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder. Temporära skillnader beaktas inte för skillnad som uppkommit vid första redovisningen av goodwill samt första redovisningen av tillgångar och skulder som inte är rörelseförvärv och vid tidpunkten för transaktionen inte påverkar vare sig redovisat eller skattepliktigt resultat. Vidare beaktas inte heller temporära skillnader hänförliga till andelar i dotter- och intresseföretag som inte förväntas bli återförda inom överskådlig framtid. Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen. Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas. (l) Immateriella tillgångar Goodwill Goodwill värderas till anskaffningsvärde minus eventuella ackumulerade nedskrivningar. Goodwill fördelas till kassagenererande enheter och prövas minst årligen för nedskrivningsbehov. Goodwill som uppkommit vid förvärv av intresseföretag inkluderas i det redovisade värdet för andelar i intresseföretag. Övriga immateriella tillgångar Övriga separat förvärvade immateriella tillgångar som förvärvas redovisas till anskaffningsvärde minus ackumulerade avskrivningar och nedskrivningar. 25

Avskrivningsprinciper Avskrivningar redovisas i resultaträkningen linjärt över den immateriella tillgångens beräknade nyttjandeperiod som årligen omprövas. Avskrivningsbara immateriella tillgångar skrivs av från det datum då de är tillgängliga för användning. De beräknade nyttjandeperioderna är: balanserade utvecklingsutgifter, fem år andra immateriella tillgångar, fem år (m) Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheter är fastigheter som innehas i syfte att erhålla hyresintäkter eller värdestegring eller en kombination av dessa. Initialt redovisas förvaltningsfastigheter till anskaffningskostnad, vilket inkluderar till förvärvet direkt hänförbara utgifter. Förvaltningsfastigheter redovisas i balansräkningen till verkligt värde. Detta baseras i sin helhet på värderingar av utomstående oberoende värderingsmän med erkända kvalifikationer och med adekvata kunskaper i värdering av fastigheter av den typ och med de lägen som är aktuella. Värdering sker normalt årligen. Eventuella omvärderingar under löpande år, påkallade av indikationer om väsentliga värdeförändringar, sker genom intern värdering. Verkliga värden baseras på marknadsvärden, vilket är det bedömda belopp som skulle erhållas i en transaktion vid värderingspunkten mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och som har intresse av att transaktionen genomförs efter sedvanlig marknadsföring där båda parter förutsätts ha agerat insiktsfullt, klokt och utan tvång. Såväl orealiserade som realiserade värdeförändringar redovisas i årets resultat. (n) Finansiella instrument Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan kundfordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, lånefordringar, räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument. Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen som utgör den dag då företaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Redovisning i och borttagande från balansräkningen Finansiella tillgångar eller skulder tas upp i balansräkningen när bolaget blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor (affärsredovisning). Kundfordringar tas upp i balansräkningen när de faktureras. Leverantörsskulder tas upp när faktura mottagits. Andra skulder tas upp när motparten har presterat och en avtalsenlig skyldighet att betala föreligger (även om faktura ännu inte mottagits). Finansiella tillgångar tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Finansiella skulder tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Finansiella tillgångar och skulder presenteras brutto i balansräkningen om det inte finns en rätt och en avsikt att reglera mellanhavanden netto. I dessa fall presenteras posterna netto. För alla räntebärande finansiella instrument (även de som värderas till verkligt värde) redovisas ränteintäkter och räntekostnader med tillämpning av effektivräntemetoden. Upplupen ränta på räntebärande tillgångar och skulder redovisas på särskild rad i balansräkningen som upplupen ränteintäkt eller räntekostnad, separat från tillgången eller skulden som räntan belöper på. Finansiella instrument redovisas initialt till anskaffningsvärde. Anskaffningsvärde för finansiella instrument som klassificerats som finansiella tillgångar redovisade till verkligt värde via resultaträkningen består av verkligt värde inklusive transaktionskostnader. Efter anskaffningstillfället beror redovisning och värdering av finansiella instrument av hur de har klassificerats enligt nedan. För redovisade värden med uppdelning på värderingskategori se not 22. Klassificering och värdering Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringar redovisade över resultaträkningen Länsförsäkringar Skaraborg förvaltar och utvärderar alltid resultatet av samtliga placeringstillgångar (aktier, råvarurelaterade placeringar, obligationer, derivat och fastigheter) på basis av verkligt värde förutom när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt. I uppföljningen av kapitalförvaltningens resultat är fokus främst riktat på nyckeltalet totalavkastning. I detta mått inkluderas såväl realiserade som orealiserade resultat (förutom i de fåtal fall när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt). Detta innebär att även placeringar i onoterade aktier såsom LF AB, LF Mäklarservice och LF Fastighetsförmedling AB ingår i denna utvärdering. Det är därför bolagets bedömning att en redovisning till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen ger mer relevant redovisningsinformation för läsarna av årsredovisningen. Av detta skäl väljer Länsförsäkringar Skaraborg alltid att kategorisera sina finansiella tillgångar såsom finansiella tillgångar som identifierats som finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värde- 26

förändringarna redovisade över resultaträkningen förutom när verkligt värde inte kan fastställas på ett tillförlitligt sätt och när redovisningslagstiftningen inte medger detta vid redovisning i juridisk person. Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde med värdeförändringarna redovisade över resultaträkningen utgörs i balansräkningen av fastigheter, aktier i andra företag än koncern- och intresseföretag, aktieindexobligationer samt andra obligationer. Låne-, kund- och premiefordringar Lånefordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Kundfordringar redovisas till de belopp som förväntas inflyta efter avdrag för eventuella osäkra fordringar som bedöms individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Inga kundfordringar bedöms vara osäkra. I premiefordran har dock ett generellt annullationsantagande på cirka 4 procent beaktats. Investeringar som hålles till förfall Omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde. Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultatet Består av finansiella skulder som innehas för handel och som utgörs av derivat med negativt verkligt värde och där förändringar redovisas i resultaträkningen. Andra finansiella skulder Upplåning samt övriga finansiella skulder, t.ex. leverantörsskulder, ingår i denna kategori och där skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde. (o) Metoder för bestämning av verkligt värde Verkligt värde är enligt IAS 39.9 det belopp till vilket en tillgång skulle kunna överlåtas eller en skuld regleras mellan kunniga parter som är oberoende av varandra och har ett intresse av att transaktionen genomförs. Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad Verkligt värde bestäms med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen med tillägg för transaktionskostnader vid anskaffningstillfället. Kriteriet för aktiv marknad är om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare eller annat där priser regelbundet och på affärsmässiga villkor presenteras och där dessas priser representerar regelbundet förekommande marknadstransaktioner. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterad säljkurs. Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Verkligt värde bestäms genom att använda en värderingsteknik som i så hög utsträckning som möjligt bygger på marknads- och inte företagsspecifika uppgifter. Värderingstekniken och dess giltighet prövas regelbundet mot priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Derivat Verkligt värde erhålls från motpart beräknat med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument det är fråga om. Aktier och räntebärande värdepapper Verkligt värde baseras på framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall där diskonterade kassaflöden har använts har dessa beräknats utifrån företagsledningens bästa bedömning. Diskonteringsräntan utgörs av marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen. Onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde alternativt substansvärde i de fall ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Företaget har ingen avsikt att avyttra dessa aktier i en nära framtid. Andra räntebärande tillgångar och skulder Verkligt värde på lånefordringar beräknas med en diskontering av förväntade framtida kassaflöden där diskonteringsräntan satts till den aktuella utlåningsränta som tillämpas. För fordringar och skulder med kvarvarande livslängd på mindre än sex månader anses det redovisade värdet motsvara verkligt värde. (p) Materiella tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma bolaget till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. 27

Materiella anläggningstillgångar redovisas i koncernen till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar. I anskaffningsvärdet ingår inköpspriset samt kostnader direkt hänförbara till tillgången för att bringa den på plats och i skick för att utnyttjas i enlighet med syftet med anskaffningen. Exempel på direkt hänförbara kostnader som ingår i anskaffningsvärdet är kostnader för leverans och hantering, installation, lagfarter, konsulttjänster och juristtjänster. Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som driftsintäkt/kostnad. Leasade tillgångar Bolaget har endast operationella leasingavtal som avser kontorsinventarier. Vid operationell leasing kostnadsförs leasingavgiften linjärt över leasingperioden. Avskrivningsprinciper för materiella tillgångar Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av. Förväntad nyttjandeperiod för materiella tillgångar varierar mellan tre och tio år. Vinst eller förlust vid avyttring eller utrangering av en tillgång fastställs som skillnaden mellan försäljningsintäkten och tillgångens redovisade värde och redovisas i resultaträkningen. (q) Nedskrivning av materiella och immateriella tillgångar Nedskrivningsprövning för materiella och immateriella tillgångar samt andelar i dotterföretag De redovisade värdena för tillgångarna prövas vid varje balansdag. Om indikation finns på att nedskrivningsbehov finns beräknas enligt IAS 39 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Denna nedskrivning belastar resultaträkningen. För goodwill, andra immateriella tillgångar med obestämd nyttjandeperiod och som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen. Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Återföring av nedskrivning En nedskrivning återförs om det både finns indikation på att nedskrivningsbehov inte längre föreligger och att det skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. Nedskrivning av goodwill återförs dock aldrig. (r) Avsättningar En avsättning redovisas i balansräkningen när en befintlig legal eller informell förpliktelse föreligger som en följd av en inträffad händelse och det är också troligt att regleringen av denna förpliktelse kommer att kräva ett utflöde av ekonomiska resurser vars storlek kan uppskattas tillförlitligt. (s) Pensioner och liknande förpliktelser Avgiftsbestämda pensionsplaner Som avgiftsbestämda pensionsplaner klassificeras de planer där företagets förpliktelse är begränsad till de avgifter företaget åtagit sig att betala. Förpliktelse avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen när de uppstår. Förmånsbestämda pensionsplaner Förmånsbestämda planer för ersättning för ersättning efter avslutad anställning redovisas på samma sätt som avgiftsbestämda. Företaget saknar tillräcklig information för att möjliggöra redovisning enligt IAS 19 och redovisar därför i enlighet med Rådet för finansiell rapporterings uttalande UFR 6 som bedömts vara tillämplig även för företagets pensionsplan. Bolaget har från och med 2008 två olika pensionsplaner i enlighet med bestämmelser i kollektivavtal. Förmånsbestämd plan för alla födda 1971 och tidigare och avgiftsbestämd plan för alla födda 1972 och senare. När ersättning erbjuds för att uppmuntra frivillig avgång redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och att antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. Utöver ovanstående gör bolaget avsättning för pensioner utöver tryggandelagens regler som omfattas av den så kallade 62-årsregeln vilken innebär att anställda födda 1955 eller tidigare har rätt att gå i pension vid 62 års ålder. Avsättningen grundar sig på tidigare års avgångar och utbetalningar. 28 (t) Ansvarsförbindelser/Eventualförpliktelser En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. Den ersättning

som bolaget erhåller från Länsförsäkringar Liv är till viss del förenad med ett annullationsansvar, vilket innebär att bolaget kan bli återbetalningsskyldig om en kund slutar att betala in sina premier. Denna risk är relativt begränsad då annullationsansvaret bara är treårigt. I bolagets avtal med Länsförsäkringar Bank regleras hur stor ersättning bolaget skall ha för den förmedlade bankaffären. I detta avtal framgår även att Länsförsäkringar Skaraborg skall stå för 80 procent av de kreditförluster som eventuellt uppkommer på de lån som bolaget förmedlat till Länsförsäkringar Bank. Det finns dock en begränsning i avtalet som innebär att bolagets ansvar maximalt kan uppgå till det enskilda årets totala ersättning från banken. För att inte redovisa intäkter för affärer som kan komma att generera en framtida återbetalning sätter bolaget av en del av intäkten i en reserv som kan utnyttjas om bolaget erhåller större återbetalningskrav från Länsförsäkringar Bank. (u) Moderbolagets redovisningsprinciper Av detta avsnitt framgår på vilka punkter moderbolagets redovisningsprinciper avviker från koncernens. Moderbolaget tillämpar lagbegränsad IFRS och med detta avses internationella redovisningsstandarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS 2008:26 med ändringar i FFFS 2009:12 samt FFFS 2011:28, samtliga av EU godkända IFRS och uttalanden tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för svensk lag och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. (v) Ändrade redovisningsprinciper Inga redovisningsprinciper har förändrats vid en jämförelse mellan 2012 och året innan. (w) Skillnader mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper Skillnaderna mellan koncernens och moderbolagets redovisningsprinciper framgår nedan. De nedan angivna redovisningsprinciperna för moderbolaget har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenterats i moderbolagets finansiella rapporter, där inte annat anges. Skatter I moderbolaget redovisas obeskattade reserver inklusive uppskjuten skatt. I koncernredovisningen delas däremot obeskattade reserver upp på uppskjuten skatteskuld och eget kapital. Koncernbidrag och aktieägartillskott Erhållna koncernbidrag redovisas som finansiell intäkt, lämnade koncernbidrag som ökning av andelar i koncernföretag. Aktieägartillskott förs direkt mot eget kapital hos mottagaren och aktiveras i aktier och andelar hos givaren, i den mån nedskrivning ej erfordras. Not 2 Upplysningar om risker Inledning Bolagets resultat beror dels av försäkringsverksamheten och de försäkringsrisker som hanteras där, dels av placeringsverksamheten och finansiella risker. Risk och riskhantering är därför en central del av verksamheten i Länsförsäkringar Skaraborg. Denna not omfattar en beskrivning av försäkringsföretagets riskhanteringsorganisation samt kvantitativa och kvalitativa upplysningar om försäkringsrisker, finansiella och operativa risker. Mål, principer och metoder för hantering av försäkringsrisk Syftet med försäkringsföretagets riskhanteringsorganisation är att identifiera, mäta och styra samtliga risker som företaget är exponerat för både försäkringsrisker och finansiella risker. Ett viktigt syfte är också att tillse att försäkringsföretaget har en betryggande solvens i förhållande till de risker företaget är exponerat för. Länsförsäkringar Skaraborg är certifierat enligt ISO 9001:2008 kvalitet och ISO 14001:2004 miljö. Bolagets sätt att hantera risktagande bygger på tydligt definierade ansvarsområden och väl fungerande processer och kan beskrivas på följande sätt. Ansvaret för bolagets riskarbete ligger hos styrelsen som årligen beslutar om bolagets övergripande styrdokument, exempelvis affärsplan, policy och riktlinjer för finansförvaltningen inklusive skuldtäckningspolicy. Styrelsen får löpande rapportering av hur bolagets risker utvecklas via ett flertal olika rapporter. Styrelsen har även två utskott till sitt förfogande, finansutskottet och revisionsutskottet. I finansutskottet ingår två styrelseledamöter, vd (finanschef) samt finansrådgivaren. Finansutskottet har till uppgift att vårda bolagets balansräkning och löpande följa utvecklingen av bolagets tillgångar, samt ta beslut om placeringar inom de ramar som styrelsen beslutat. Finansutskottet tar även fram förslag till eventuella strategiska förändringar av portföljen och det regelverk som styr bolagets kapitalförvaltning. Finansutskottet har minst fyra protokollförda möten per år. 29

Revisionsutskottet utgörs av bolagets ordinarie styrelse. Revisionsutskottet ska svara för beredning av styrelsens arbete med att kvalitetssäkra bolagets interna styrning vad gäller finansiell rapportering, riskhantering och riskkontroll, regelefterlevnad och övrig intern styrning. Revisionsutskottet gör detta genom att ta del av information från och föra dialog med företagsledning, extern och intern revisor, riskmanagement, riskcontroller och compliance. Revisionsutskottet har minst fem protokollförda möten per år. Styrelsen har även en oberoende intern revisionsfunktion till sitt förfogande. Internrevisorerna skall medverka till och kontrollera att verksamheten inom bolaget bedrivs mot fastställda mål och i enlighet med styrelsens intentioner och riktlinjer genom att undersöka och utvärdera den interna styrningen. Styrelsen har till uppgift att med utgångspunkt från bolagets riskbedömning besluta om inriktning och omfattning för internrevisionens arbete. I bolagets operativa riskorganisation finns förutom vd, en riskcontroller, en compliancefunktion och olika riskbedömningskommittéer. Om Solvens II Under året har Länsförsäkringar Skaraborg anpassat ansvars- och rapporteringsrollerna till de för EU gemensamt anpassade kraven enligt Solvens II. Syften med gemensamt införande av Solvens II:s regelverk är att, Stärka skyddet för försäkringstagarna. Öka konkurrensen mellan försäkringsbolagen inom EU. Säkerställa att verksamheten kan överleva stora oförutsedda förluster. Därför har Europeiska kommissionen tillsammans med utsedda arbetsgrupper (bl. a EIOPA, European Insurance and Occupational Pension Authority, tidigare CEIOPS) arbetat fram ett europeiskt solvensregelverk, Solvens II för försäkringsbranschen. Arbetet fortsätter fram till planerat införande sannolikt år 2016. Man talar om pelare 1 som behandlar kvantitativa regler och avser beräkning av olika kapitalkrav, pelare II som behandlar kvalitativa krav på styrning och kontroll på risker, samt pelare III som behandlar krav på rapportering och därmed ökad transparens. Bolagets samtliga risker ska på detta sätt genomlysas, det vill säga såväl försäkrings-, marknads- (= placerings-) och motpartsrisker, som operativa risker och affärsrisker. Vår internationella certifiering enligt ISO 9001:2008 i kvalitet respektive ISO 14001:2000 i miljö, innebär att vi har väl dokumenterat de flesta av våra affärskritiska processer. Därmed bedömer vi oss ligga väl framme vad gäller styrning och kontroll av våra risker. Styrelse, fullmäktige, valberedning och företagsledning har fått information och anpassad utbildning vad avser Solvens II. Solvens II kan i viss mån jämföras med bankbranschens regelverk Basel III. Vad gäller bolagsstyrning enligt Solvens II och Finansinspektionens rekommendationer, erfordras redan idag följande tydligt avgränsade nyckelfunktioner med rapportering i rätt s.k. linje, - se bild. Bolagets riskcontroller ansvarar för att identifiera och beskriva bolagets olika riskområden. I detta ansvar ligger även att Styrelse VD Organisatoriska enheter i fokus ( linje 1-3 ) Verksamhet Riskkontroll Compliance Internrevision tillsammans med företagsledningen, andra ansvariga chefer och bolagets compliancefunktion, ta fram styrdokument som beskriver hur de olika riskerna skall hanteras. Riskcontrollern har även till uppgift att rapportera om den löpande riskhanteringen till styrelsen och till revisionsutskottet. Compliancefunktionen är ett stöd för att bolaget skall arbeta enligt gällande regler och har bl.a. till uppgift att bistå organisationen vid utformning av interna regelverk, bevaka förändringar, de externa regelverken samt följa upp regelefterlev- 30

naden i bolaget. Compliancefunktionen rapporterar till vd och styrelsen, samt lämnar årligen en samlad bedömning direkt till styrelsen, av hur väl bolagets verksamhet uppfyller gällande regler och normer. Bolagets olika riskbedömningskommittéer har till uppgift att bedöma nya och befintliga risker inom sakförsäkrings- och kreditverksamheten. Kommittéerna har rätt att ta egna beslut om bolaget skall acceptera en risk eller inte. Detta får dock bara ske inom de olika kommittémedlemmarnas behörigheter. Bolaget har dessutom en säkerhetsgrupp som har till uppgift att löpande arbeta med operativa säkerhetsfrågor i samband med nödläge. Samtliga anställda på bolaget innehar ett s.k. nödlägeskort, där det framgår vad som ska göras respektive vem som ska kontaktas vid nödläge. Säkerhets- och riskarbetet är även samordnat med motsvarande funktioner inom Länsförsäkringar AB. Rapportering av risk Bolaget har en intern beräkningsmodell för att mäta totalrisk. Som en del av modellen ingår en stresstestmodell avseende placeringstillgångarna. Mätetalet är på formen av ett kapitalkrav som förväntas svara mot det sämsta årsresultatet som skulle kunna uppstå under tvåhundra slumpmässiga verksamhetsår, givet dagens riskexponering och de i modellen antagna diversifieringseffekterna mellan och inom de olika riskslagen. Modellen är ett led i anpassningen till de så kallade riskbaserade solvensregler som förväntas komma att införas. I beräkningen ingår att mäta risk för följande risktyper; försäkringsrisk, placeringsrisk, motpartsrisk, operativ risk och affärsrisk. Det totala riskbeloppet ställs sedan i relation till bolagets kapital (konsolideringskapital). Bolagets styrelse får en riskrapport minst en gång per kvartal där det framgår hur de olika riskerna utvecklas över tiden samt hur relationen mellan totalrisk och kapital har utvecklats. Bolaget styrs av en mängd legala krav. I Sverige är det Finansinspektionen som är tillsynsmyndighet för de finansiella bolagen. Varje kvartal rapporterar bolaget in uppgifter om bland annat kapitalbas och solvens. Från och med 2007 rapporterar även bolaget in uppgifter enligt det så kallade trafikljussystemet. Trafikljussystemet är ett stresstest som görs för att kontrollera att bolaget klarar av sina åtaganden även i perioder med kraftiga rörelser på de finansiella marknaderna. Bolaget uppfyller med god marginal de minimikrav som ställs av myndigheterna. Risker i försäkringsverksamheten Försäkringsrisker består av teckningsrisk, reservrisk och katastrofrisk. Innebörden i dessa begrepp och bolagets generella metoder för att hantera dessa typer av risker beskrivs nedan. Då risker liksom principer och verktyg för värdering av riskerna och riskhantering skiljer sig åt för olika typer av försäkringskontrakt, återfinns ytterligare kommentarer nedan under rubriken Riskhantering i skadeförsäkringsrörelsen. Bolagets riskportfölj i direkt affär bedöms vara balanserad. Bolaget tar även emot affär som mottagen återförsäkring. Affären är huvudsakligen svensk. Största risk i mottagen affär bedöms vara den i affären ingående Nordiska kärnförsäkringspoolen, där bolaget för 2012 hade 100 andelar. Bolagets maximala ansvarighet per händelse och andel är motsvarande 10 000 Euro. Teckningsrisk Teckningsrisken är risken att skade- och driftskostnaderna för ännu ej inträffade skador inte täcks av premieintäkten. Teckningsrisken innehåller dels en genuin osäkerhet om det faktiska utfallet av varje enskilt försäkringsavtal, dels osäkerhet om den ingående totala avsättningen för ännu ej inträffade skador på redan ingångna försäkringsavtal. Osäkerheten om utfallet av årets försäljning kan uppkomma genom att den prissättningsprocess som bolaget utvecklat innehåller brister. Ett exempel skulle kunna vara att bolagets tarifferings- och premiekalkylmodeller är felspecificerade, eller att de bygger på felaktiga antaganden. Tkr Vinst före skatt Eget kapital 1 % förändring i totalkostnadsprocenten (+/-) 5 538 4 320 1 % förändring i premienivån (+/-) 6 097 4 756 1 % förändring i skadeprocent (+/-) 5 272 4 112 10 % förändring i premier för avgiven återförsäkring (+/-) 5 618 4 382 Ovanstående tabell visar hur resultatet före skatt och eget kapital påverkas av förändringar i olika parametrar Reservsättningsrisk Reservsättningsrisk är risken för att avsättningen för oreglerade skador inte räcker för att reglera inträffade skador. Den hanteras främst genom utvecklade aktuariella metoder och en noggrann kontinuerlig uppföljning av anmälda skador. Bolaget redovisar diskonterade avsättningar för oreglerade skador i trafikförsäkring. Detta innebär att bolaget även har en ränterisk inbyggd i de försäkringstekniska avsättningarna som kommenteras under rubriken Ränterisk. 31

Katastrofrisk Bolagets verksamhetsområde är i första hand begränsat till f.d. Skaraborgs läns 17 kommuner, varav 15 i Västra Götalands län och två i Jönköpings län, vilket innebär att de risker som bolaget tecknat är koncentrerade till en förhållandevis liten region. Detta medför en relativt stor risk att flera enskilda försäkringar blir skadedrabbade vid en större skada som exempelvis en brand eller stormskada. Främst är det olika typer av egendomsförsäkring (exempelvis fastighets-, lantbruks/skogs- och villaförsäkring) som är särskilt känslig för denna geografiska koncentration. Genom det i nästa avsnitt beskrivna interna riskutbytet är bolaget också exponerat för katastrofskador som inträffar i de övriga länsbolagen. Åtagandet är bolagets enskilt största risk och utgör ett belopp som motsvarar 15 procent av bolagets konsolideringskapital vid årets ingång. Det inträder då gruppens externa katastrofskydd är uttömt. Riskhantering i skadeförsäkringsrörelsen Bolaget tecknar såväl direkt försäkring som mottagen skadeåterförsäkring inom områdena sjukdom och olycksfallsförsäkring, egendom, ansvar, motorfordon och trafikförsäkring, samt mottagen livåterförsäkring från Länsförsäkringar Liv. För att reducera försäkringsrisken finns olika metoder. Riskminskning med avseende på osäkerheten i enskilda försäkringsavtal åstadkommes dels genom diversifiering, det vill säga genom att utöka portföljen med avtal som är oberoende av varandra, dels genom att säkerställa en i organisationen väl förankrad väldokumenterad prissättningsprocess, så att premien i varje enskilt avtal motsvarar den faktiska riskexponeringen. För att säkerställa detta görs inom ramen för prissättningsprocessen löpande uppföljning av tariffer och vid behov görs även justeringar av dessa. Därutöver är huvudmetoden för styrning av teckningsrisker den affärsplan som utformas årligen och fastsälls av styrelsen. Bolaget upprättar även detaljerade interna riktlinjer (riskurvalsregler) för att säkerställa en riktig bedömning och kvantifiering av den risk som tecknas. Riskurvalsreglerna revideras minst en gång per år och fastställs av bolagets styrelse. Ett viktigt led i detta är även besiktning av nya och befintliga risker, Riskurvalsreglerna anger också kvantitativa gränser för hur stor exponeringen maximalt får vara inom olika riskområden (limiter). I riktlinjerna fastsälls inom vilka försäkringsklasser, storlekar, geografiska områden och sektorer där bolaget är villigt att exponera sig för risk. På så sätt säkerställs en lämplig fördelning inom portföljen. Alla sakförsäkringskontrakt löper på högst ett år med en inbyggd rättighet för försäkringsföretaget att avböja förlängning, eller att ändra villkor och förutsättningar vid förlängning. För att ytterligare begränsa riskerna i försäkringsrörelsen deltar bolaget i ett riskutbyte tillsammans med de 22 övriga länsbolagen i länsbolagsgruppen. Hantering av riskutbyte administreras inom det gemensamt ägda bolaget Länsförsäkringar AB. Riskutbytet innebär att de deltagande bolagen begränsar sina åtaganden i försäkringsavtalen upp till vissa, av styrelsen per riskslag fastställda belopp (självbehåll), per skada, per händelse och totalt per skadeår. Återförsäkringsprogrammen ger, med undantag för vissa risker, ett automatiskt skydd och kapacitet att teckna risker upp till vissa beloppsgränser (teckningsmaximaler). Risker som inte omfattas av den automatiska kapaciteten återförsäkras på marknaden för fakultativ återförsäkring. Programmen gäller kalenderårsvis. De förnyas eller omförhandlas varje år. Självbehållen kan variera mellan olika riskslag. Det högsta självbehåll som bolaget valt för 2012 är 8 Mkr. Skyddet för trafikskador är anpassat till begränsningarna i Trafikskadelagen. För skador som inträffar utomlands i länder med obegränsat ansvar finns en tilläggsförsäkring som ger ett obegränsat skydd. Det externa katastrofskyddet har under året varit begränsat till 7 miljarder totalt för de 23 länsbolagen och Länsförsäkringar AB tillsammans. För katastrofskador som överstiger 7 miljarder finns ett internt återförsäkringsskydd inom länsförsäkringsgruppen. Risken att bolaget av misstag tecknar en risk som i sin helhet, eller till en del, inte täcks av bolagets återförsäkringsprogram, är en processrisk, och är ett exempel på risk som definitionsmässigt hör hemma under rubriken Operativa risker. Premie- och reservrisken är störst i skadeportföljer med lång avvecklingstid, det vill säga avtal där de stora utbetalningarna tenderar att komma först många år framåt i tiden. Detta är särskilt märkbart inom trafik-, sjuk- och olyckfallsförsäkring, vilka tillsammans utgör en relativt stor andel av bolagets avsättning för oreglerade skador. När det gäller trafikskador tillkommer även osäkerhet om hur den framtida kostnadsutvecklingen på grund av förändrad lagstiftning och myndighetsbeslut i efterhand kan påverka hur trafikförsäkringen belastas med kostnader. Utvecklingen av bolagets avsättning för oreglerade skador följs upp löpande genom analys av avvecklingsresultatet, det vill säga en uppföljning av hur väl föregående års skadereserver räcker till att täcka kostnaden för inträffade skador. Dessa genomgångar innebär att alla skadehandläggare går igenom sina oreglerade skador och kontrollerar att den kvarvarande reserven är tillräcklig för att slutreglera skadan. Detta görs minst fyra gånger per år. 32

Tabellen nedan visar kostnadsutvecklingen för skadeåren 2007 2012 före återförsäkring. Av den övre delen av tabellen framgår hur skattningen av den totala skadekostnaden per skadeår utvecklas årsvis. Den nedre delen visar hur stor del av detta som finns i balansräkningen. Skadekostnad före återförsäkring (tkr) Skadeår 2007 2008 2009 2010 2011 2012 Totalt Uppskattad skadekostnad -I slutet av skadeåret 367 238 386 097 348 449 413 862 358 303 352 493 -ett år senare 358 292 368 726 333 421 396 740 396 740 -två år senare 357 043 365 508 330 755 394 713 -tre år senare 361 304 344 626 330 371 -fyra år senare 355 547 341 487 -fem år senare 358 236 Nuvarande skattning av total skadekostnad 358 236 341 487 330 371 394 713 353 432 352 493 Totalt utbetalt 313 527 297 672 284 801 342 776 268 313 188 246 Summa kvarstående skadekostnad 44 708 43 815 45 570 51 937 85 119 164 247 435396 Diskonteringseffekt -17 589-4 566-5 386-6 161-7 811-7 813-49 235 Avsättning upptagen i balansräkningen 27 120 39 249 40 184 45 776 77 308 156 434 386 071 Avsättning avseende skadeår 2006 och tidigare 160 483 Total avsättn. upptagen i balansräkningen 27 120 39 249 40 184 45 776 77 308 156 434 546 553 Avsättning avs. skadebehandlingsreserv 24 801 Avsättning avs. mottagen återförsäkring 219 807 Marknadsrisk Förändringar i räntesatser, valutakurser, aktiekurser, råvarupriser och fastighetspriser påverkar marknadsvärdena för finansiella tillgångar och skulder. Marknadsrisken är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i dessa marknadspriser. För Länsförsäkringar Skaraborgs del är det aktiekurs-, ränterisk och volatilitet som är de mest påtagliga riskerna medan fastighets- och valutariskerna är av mindre omfattning beroende på att endast en mindre del av tillgångarna är exponerade mot dessa risker. Bolaget har ett regelverk, policy och riktlinjer för finansförvaltningen, för hur bolaget skall placera tillgångarna och till vilken risk detta får göras. I detta regelverk har bolaget även tagit hänsyn till de legala krav som kan påverka hur bolaget får placera kapitalet. Månadsvis sker uppföljning av aktuell allokering och skuldtäckning. Målet för bolagets kapitalförvaltning är att långsiktigt generera konkurrenskraftig avkastning samtidigt som hänsyn tas till risk och tillgänglighet. Finansutskottets roll är att vårda balansräkningen och löpande bevaka och föreslå strategiska allokeringar av placeringskapitalet. Bolagets placeringspolicy, Finansförvaltningens mål och riktlinjer, är ett styrande dokument som årligen ses över och beslutas av styrelsen. Eventuella avvikelser från rekommendationerna enligt policy, protokollförs löpande genom styrelsebeslut. Styrelsen tar därmed strategisk ställning, dels till vilken risknivå som skall gälla för förvaltningen och dels till vilken del frihet ges till den operativa förvaltningsorganisationen. Bolagets Finansutskott har ansvaret för den strategisk/taktiska allokeringen av de olika placeringstillgångarna. Operativt är förvaltningen delvis outsourcad och delad på så kallad front- respektive backoffice. Känslighetsanalys enligt FFFS 2008:26 respektive RFR 2 Riskelement Värdepåverkan Påverkan på skulder och kapital Avsättningar för andra risker och kostnader Eget kapital Räntebärande fordringar Ränteförändring + 1 % 8 730 1 921 6 809 Aktier Kursändring -10 % 75 014 16 503 58 511 Fastigheter Direktavkastning + 2 % 23 000 5 060 17 940 33

Aktiekurs- och derivatrisker Aktiekursrisk är bolagets enskilt största marknadsrisk. Totalt har bolaget i bokförda värden aktieexponeringar (exklusive aktier i LF AB), direkt eller indirekt genom optionsdelarna av innehav i strukturerade produkter å totalt 248 (195) Mkr. Bolaget innehar också placeringar i s.k. private equities knutna till tillväxtföretag globalt. Investerat belopp i 14 000 000 (14 000 000) USD, se vidare under rubriken Valutakursrisk nedan. Bolagets totala råvarurisk i bokförda värden är 0 (11) Mkr. Derivat Derivatinstrument är en typ av värdepapper som är kopplade till en underliggande tillgång, exempelvis aktier, aktieindex, råvaror eller valutor. Värdet på derivatet baseras på den underliggande tillgångens utveckling utifrån ett i framtiden förutbestämt värde på en underliggande placering, till exempel en aktie eller en korg av värdepapper, index etc., förutbestämt startvärde och en förutbestämd löptid. Optioner och Terminer Exempel på derivatinstrument är optioner och så kallade warranter. En option (köp- eller säljoption) innebär en rättighet att köpa respektive sälja den underliggande tillgången. Termin motsvarar i stort en option, men innebär en skyldighet att genomföra affären på slutdagen. Genom att investera i optioner, kan en högre exponering uppnås än vid motsvarande direktinvestering i den underliggande tillgången. Optionerna ger därmed investeraren ökad flexibilitet när det gäller att erhålla önskvärd potentiell avkastning till en förutbestämd risknivå. På så sätt kan förutsättningar nås till en långsiktigt högre avkastning över tiden än vad en traditionell förvaltning kan ge. Under optionernas löptid finns dock risk för negativt utfall. Valet att investera på detta sätt kan innebära högre risk för relativt kraftiga svängningar i marknadsvärden under derivatets löptid, vilket även påverkar bolagets resultat- och balansräkning. Optionernas värden förändras upp eller ner över tiden, men kan vad avser bolagets aktuella portföljinnehav på slutdagen aldrig bli lägre än 0, vilket innebär att maximal risk på slutdagen är den samma som anskaffningskostnaden. Emittent och rating Den organisation, t.ex. bank, företag, kommun som lånar pengar genom att ställa ut (sälja) obligationer, är emittent. Emittenten garanterar att obligationen återbetalas vid förfallodatum. Högre risknivå ger köparen högre ränta. För att bedöma förutsättningar och risk, utfärdar så kallade ratinginstitut kreditbetyg. Standard & Poor och Moody s är de två ledande kreditvärderingsföretagen. Kommuninvest i Sverige AB har högsta ratingbetyg och betraktas därmed lika säkra som garant som svenska staten. Svenska staten garanterar svenska statsobligationer. Kommuninvest som emittent baserar sig på att de kommuner som deltar i finansieringen, också enligt avtal svarar solidariskt som garanter. Länsförsäkringar Skaraborgs emittent vad avser obligationsinnehav (del av aktieindexobligationerna) är Kommuninvest som svarar för samtliga 320 Mkr. Swap Swapavtal som finansieringsmöjlighet finns på marknaden som ett alternativ till att investera kapital i antingen den underliggande tillgången eller mer strukturerade produkter som t.ex. aktieindexobligationer, eller rena optioner. Man kan även swappa ränteflöden. Länsförsäkringar Skaraborg har swapavtal med Barclays Capital/ Barclays Bank plc. Genom avtalet har bolaget optioner relaterade till olika index avseende aktiebörser med olika geografisk spridning, samt till råvaru- respektive valutaindex. Totalt bokförda optionsvärden i swappen var vid bokslutet 6 (12) Mkr, som således är bolagets maximala risk å denna del. Valutakursrisk Valutarisk finns i huvudsak i våra så kallade alternativa placeringar i private equity bokförda till 84 Mkr till en dollarkurs per bokslutsdagen på 6:52 SEK. Placeringen är US-dollarberoende och ingångskursen var ca 6:92 SEK per dollar. Dollarberoende valutarisk finns även i form av placering i aktiefonderna Gavekal, bokförd till 34 Mkr och Vontobel, bokförd till 29 Mkr. Högre dollarkurs är gynnsamt för vårt bokförda värde som baseras på ingångskursen. Ränterisk Större delen av bolagets ränteportfölj består av de garanterade obligationerna som ingår i aktieindexobligationer samt innehav i Blue Bay Investment Grade Bond Fund. Emittent vad avser de garanterade obligationsdelarna är Kommuninvest i Sverige AB (AAA). Bolagets placeringar i räntebärande värdepapper bokfört till nuvärden, uppgår totalt till 558 (472) Mkr. 34

Bolaget redovisar diskonterade avsättningar för oreglerade skador i trafikförsäkring. Totalt uppgår de diskonterade avsättningarna för oreglerade skador (brutto före avgiven återförsäkring) i trafikaffären till 375 (331) Mkr. Den ackumulerade diskonteringseffekten, skillnaden mellan diskonterade och odiskonterade reserver uppgår till 78 (56) Mkr. Fastighetsrisk Bolagets exponering i fastigheter uppgår till totalt 54 (54) Mkr. Den mest betydande fastighetsrisken är att fastighetsvärdena går ned till följd av olika omvärldsförändringar. Externa värderingar inhämtas årligen från två fastighetsvärderare i samband med bokslutet och fastighet värderas enligt huvudprincipen att nytt värde åsätts fastighet först då aktuellt värde med mer än fem procent i någondera riktning avviker från det medelvärde som framkommer ur de två värderingsunderlagen. Avrundning sker till hela Mkr. Fastighetsvärdena har med detta synsätt ansetts kunna ligga kvar på samma nivå som föregående år. Kreditrisk Kreditrisk avser de resultateffekter som uppstår om en utgivare eller motpart i ett finansiellt instrument inte kan fullgöra sina förpliktelser. Begränsningar om hur mycket Länsförsäkringar Skaraborg kan placera hos olika emittenter styrs med utgångspunkt från gällande skuldtäckningsregler. Bolaget har inga lån med fast egendom som säkerhet. Motpartsrisk Motpartsrisk avser de resultateffekter som uppstår om en utgivare eller motpart i ett finansiellt instrument inte kan fullgöra sina förpliktelser. Motpartsrisken begränsas genom följsamhet enligt Finansinspektionens skuldtäckningsregler. Motpartsrisken i avgiven återförsäkring är risken att betalning inte erhålls från återförsäkringsgivare i enlighet med återförsäkringsavtalen. För att begränsa denna risk har länsförsäkringsgruppen ett särskilt regelverk för vilka externa återförsäkringsgivare som får användas. Bolaget har på balansdagen 164 (163) Mkr i återförsäkrares andel av oreglerade skador, av dessa avser endast en mindre del externa återförsäkrare. Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken att ett företag får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella och försäkringstekniska skulder. För Länsförsäkringar Skaraborg är likviditet normalt inget problem eftersom premierna i försäkringsrörelsen betalas in i förskott och stora skadeutbetalningar ofta är kända långt innan de förfaller. Bolaget har som riktlinje att alltid ha en likviditet (kassa och bankmedel) som uppgår till minst fem procent av försäkringstekniska avsättningar för egen räkning. Utöver detta finns alltid möjlighet att på kort varsel göra betydligt större belopp likvida genom försäljning av olika placeringstillgångar. Bolaget rapporterar månatligen en uppdaterad kassaflödesanalys till finansutskottet. Under en normal månad har bolaget utbetalningar avseende driftskostnader, skadekostnader och återförsäkringspremier på cirka 47 (48) Mkr. Inbetalningarna i form av premier i sakförsäkringsaffären, ersättningar från återförsäkrare och provisionsersättningar från Länsförsäkringar Bank och Länsförsäkringar Liv uppgår till cirka 52 (54) Mkr. Lånefordringar värderas till upplupet anskaffningsvärde med avdrag för eventuell nedskrivning. Kundfordringar redovisas till de belopp som förväntas inflyta efter avdrag för eventuella osäkra fordringar som bedöms individuellt. Kundfordrans förväntade löptid är kort, varför värdet redovisas till nominellt belopp. Nedskrivning av kundfordringar redovisas i rörelsens kostnader. Inga kundfordringar bedöms vara osäkra. Vad avser försäkringsskulder (avsättningar) framgår den beräknade tiden för kassautflödet för skulderna av denna tabell. tkr Total avsättning, brutto Moderbolaget Duration, år Sjuk och olycksfall 138 404 > 4 Egendomsförsäkring 127 325 <= 4 Motorfordon, kasko 18 760 <= 4 Motorfordon, trafik 262 065 > 4 Summa 546 554 35

Risker i övrig verksamhet Förutom sakförsäkringsverksamheten säljer bolaget livförsäkringar och bankprodukter till kunderna för Länsförsäkringar Liv respektive Länsförsäkringar Banks räkning. Som ersättning för detta får Länsförsäkringar Skaraborg en provision. Den ersättning som bolaget får från Länsförsäkringar Liv är till viss del förenad med annullationsansvar, vilket innebär att bolaget kan bli återbetalningsskyldigt om en kund slutar betala sina premier. Denna risk är relativt begränsad i huvudsak en följd av att annullationsansvaret bara är treårigt. I bolagets avtal med Länsförsäkringar Bank regleras hur stor ersättning bolaget skall ha för den förmedlade bankaffären. I detta avtal framgår även att Länsförsäkringar Skaraborg skall stå för 80 % av de kreditförluster som eventuellt uppkommer på de lån som bolaget förmedlat till Länsförsäkringar Bank. Det finns dock en begränsning i avtalet som innebär att bolagets ansvar maximalt kan uppgå till det enskilda årets totala ersättning från banken, vilket innebär att denna risk är begränsad till cirka 27 (24) Mkr. Operativa risker En viktig del av bolagets riskhantering är processarbetet. En väl styrd process tydliggör för medarbetare på alla nivåer inom vilka ramar som verksamheten skall bedrivas. Processerna är även utgångspunkten för bolagets riskanalys, vilket återspeglas i organisation och handlingsplaner. Denna riskanalys och riskpolicy har anpassats till Solvens II-standard. En central del av processutvecklingen är att arbeta med ständiga förbättringar där både medarbetares och kunders synpunkter tas tillvara. Incidentrapportering är också en viktig del av riskarbetet. De incidenter som inträffar loggas och hanteras i ett särskilt system för att möjliggöra analys och förebyggande åtgärder. Bolagets funktioner för riskmanagement, compliance och internrevision har, som tidigare beskrivits, bland annat till uppgift att på olika sätt identifiera, granska och hantera bolagets operativa risker. Not 3 Premieinkomst Tkr 2012 2011 Direkt försäkring i Sverige 574 010 559 921 Premier för mottagen återförsäkring 35 671 34 089 Premier för avgiven återförsäkring -56 178-55 922 Summa 553 503 538 088 Not 4 Kapitalavkastning överförd från finansrörelsen Tkr 2012 2011 Överförd kapitalavkastning 14 204 19 785 Tillämpade kalkylräntesatser Procent 2012 2011 Olycksfall 2,50 4,25 Trafik 2,50 3,25 Övrig affär 1,74 2,33 Avkastning på de tillgångar som motsvarar försäkringstekniska avsättningar har överförts från den icketekniska redovisningen till den tekniska redovisningen. Beloppet har beräknats på nettot av de genomsnittliga försäkringstekniska avsättningarna efter avdrag för förutbetalda anskaffningskostnader samt den kapitalbindning som försäkringsrörelsen medför i form av premiefordringar. Som räntesats tillämpas räntan för statsobligationer med en löptid som motsvarar avsättningarnas. Not 5 Försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar Före avgiven återförs. Återförsäkrares andel Efter avgiven återförs. tkr 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Utbetalda skadeersättningar -342 719-361 856 15 947 8 732-326 772-353 124 Skaderegleringskostnader -40 038-37 324 - - -40 038-37 324 Utbetalda försäkringsersättningar -382 757-399 180 15 947 8 732-366 810-390 448 36

Förändring i avsättning för oreglerade skador Före avgiven återförs. Återförsäkrares andel Efter avgiven återförs. tkr 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Förändring i avsättning för inträffade och rapporterade skador 10 260 35 174-10 731-12 409-471 22 765 Förändring i avsättning för inträffade men ej rapporterade skador (IBNR) -51 032 2 983 11 789 10 366-39 243 13 349 Skaderegleringskostnader -2 102 1 710 - - -2 102 1 710 Summa avsättning för oreglerade skador -42 874 39 867 1 058-2 043-41 816 37 824 Not 6 Driftskostnader Funktionsindelade driftskostnader Koncernen Moderbolaget tkr 2012 2011 2012 2011 Anskaffningskostnader -30 805-34 664-30 805-34 664 Förändring av Förutbetalda anskaffningskostnader (+/-) -1 290 917-1 290 917 Administrationskostnader -65 993-66 253-63 991-61 031 Summa -98 088-100 000-96 086-94 778 Totala driftskostnader före funktionsindelning Koncernen Moderbolaget tkr 2012 2011 2012 2011 Personalkostnader -124 553-117 805-124 553-117 805 Lokalkostnader -7 581-7 837-7 537-6 704 Avskrivningar -3 395-4 783-3 395-4 783 Övriga kostnader -63 687-64 711-61 729-60 622 Omkostnadsbidrag för förmedlad affär 43 251 52 746 43 251 52 746 Summa -155 965-142 390-153 963-137 168 Avgår: Aktivering av förutbetald anskaffningskostnad -1 290 917-1 290 917 Driftskostnader till finans 2 000 2 000 2 000 2 000 Driftskostnader till skador 40 038 37 324 40 038 37 324 Kostnader för förmedlad affär, bank och liv netto 17 129 2 149 17 129 2 149 Summa avdrag 57 877 42 390 57 877 42 390 Summa driftskostnader -98 088-100 000-96 086-94 778 Ersättning för kostnadstäckning av driftskostnader har erhållits med 3 854 tkr. Kostnaden för operationell leasing ingående i Övriga kostnader uppgår till 1,1 Mkr. Not 7 Övriga tekniska kostnader Koncernen Moderbolaget tkr 2012 2011 2012 2011 Förmedlingsavgifter - - -813-488 Summa - - -813-488 Not 8 Kapitalavkastning, intäkter Koncernen Moderbolaget Tkr 2012 2011 2012 2011 Hyresintäkter från förvaltningsfastigheter/byggnader och mark 1 207 1 357 1 207 1 357 Utdelningar Utdelning, svenska aktier och andelar 4 363 6 221 4 363 6 221 Ränteintäkter Obligationer och andra räntebärande värdepapper 10 390 2 165 11 348 3 015 Aktieindexobligationer Övriga ränteintäkter 1 567 1 472 1 567 1 472 Realisationsvinster och återförda nedskrivningar Svenska aktier och andelar 9 297 379 9 297 379 Summa kapitalavkastning, intäkter 26 824 11 594 27 782 12 444 37

Not 9 Orealiserade vinster på placeringstillgångar Koncernen Moderbolaget Tkr 2012 2011 2012 2011 Förvaltningsfastigheter/Byggnader och mark 1 290 6 881 778 778 Svenska aktier och andelar 49 169 4 781 49 169 4 781 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 5 371 240 5 371 240 Aktieindexobligationer - - - - Derivat - - - - Summa orealiserade vinster på placeringstillgångar 55 830 11 902 55 318 5 799 Not 10 Kapitalavkastning, kostnader Koncernen Moderbolaget Tkr 2012 2011 2012 2011 Driftskostnader från förvaltningsfastigheter/byggnader och mark -364-576 -1 404-2 211 Kapitalförvaltningskostnader -2 000-2 000-2 000-2 000 Övriga räntekostnader -4 408-3 050-4 408-3 050 Kontorsfastighet, avskrivning -778-778 -778-778 Realisationsförluster Svenska aktier och andelar -4 812-8 646-4 812-8 646 Aktieindexobligationer -5 965-61 930-5 965-61 930 Nedskrivning av aktier i dotterbolag - - Summa kapitalavkastning, kostnader -18 327-76 980-19 367-78 615 Not 11 Orealiserade förluster Koncernen Moderbolaget Tkr 2012 2011 2012 2011 Aktier och andelar 2 104-6 834 2 104-6 834 Aktieindexobligationer -350-10 919-350 -10 919 Summa orealiserade förluster på placeringstillgångar 1 754-17 753 1 754-17 753 Not 12 Nettoresultat per kategori av finansiella instrument Koncernen Moderbolaget Tkr 2012 2011 2012 2011 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Förvaltningsfastigheter/Byggnader och mark 1 355 6 884-197 -854 Aktier och andelar 60 121-4 099 60 121-4 099 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 10 920-1 173 11 878-323 Aktieindexobligationer -6 315-72 849-6 315-72 849 Derivat - - - - Summa 66 081-71 237 65 487-78 125 38

Not 13 Övriga intäkter och kostnader Koncernen Övriga intäkter tkr 2012 2011 Provisioner Liv 13 364 13 568 Provisioner Bank och Fond 26 033 35 542 Provisioner Agria 3 693 2 978 Övriga tekniska intäkter 985 689 Summa övriga intäkter 44 075 52 777 Övriga kostnader tkr 2012 2011 Driftskostnader Liv -17 527-16 723 Driftskostnader Bank och Fond -38 999-34 537 Driftskostnader Agria - 3 540-2 226 Övriga tekniska kostnader -814-489 Summa övriga kostnader -60 880-53 975 Moderbolaget Övriga intäkter tkr 2012 2011 Provisioner Liv 13 364 13 568 Provisioner Bank och Fond 26 033 35 542 Summa övriga intäkter 39 397 49 110 Övriga kostnader tkr 2012 2011 Driftskostnader Liv -17 527-16 723 Driftskostnader Bank och Fond -38 999-34 537 Summa övriga kostnader -56 526-51 260 Not 14 Fastighetsrörelsens resultat Koncernen tkr (netto efter eliminering av koncerninterna transaktioner) 2012 2011 Nettoomsättning 5 670 5 422 Övriga externa kostnader -3 060-4 566 Avskrivning av anläggningstillgång -513-513 Räntekostnader och liknande resultatposter -916-851 Resultat före dispositioner och skatt 1 211-508 Resultateffekt av koncerneliminering -125 460 Koncernresultat före dispositioner och skatt 1 086-48 Not 15 Skatt på årets resultat Redovisat i resultaträkningen. Koncernen Moderbolaget tkr 2012 2011 2012 2011 Aktuell skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Periodens skattekostnad/skatteintäkt -188 - - - Justering av skatt hänförlig till tidigare år -131 - -131 - Summa -319 - -131 - Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader -31 453 2 394-31 921 1 546 Uppskjuten skatt till följd av aktiverat skattevärde i underskottsavdrag - -359 - -359 Effekt av ändrad skattesats från 26,3 till 22,0 % 26 845-9 143 - Summa -4 608 2 035-22 778 1 187 Total redovisad skattekostnad -4 927 2 035-22 909 1 187 39

Avstämning av effektiv skatt Resultat före skatt 86 466 2 087 86 636-283 Skatt enligt gällande skattesats -22 741-549 -22 785 74 Ej avdragsgilla kostnader -237-529 -236-525 Ej skattepliktiga intäkter 1 2-2 Skatt hänförlig till tidigare år -8 795 3 111-9 031 1 636 Effekt av ändrad skattesats från 26,3 till 22,0 % 26 845-9 143 - Redovisad effektiv skatt -4 927 2 035-22 909 1 187 Beslut har fattats om att sänka skatten till 22 % från och med räkenskapsår 2013 och uppskjutna skatter har i årets bokslut räknats om för att spegla den nya skattesatsen. Not 16 Immateriella tillgångar Koncernen tkr (netto efter eliminering av koncerninterna transaktioner) 2012 2011 Andra immateriella tillgångar Ingående utvecklingsutgift 22 790 22 790 Under året nedlagda utgifter - - Utgående ackumulerade utvecklingsutgifter 22 790 22 790 Ingående avskrivning -16 162-12 937 Årets avskrivning -1 894-3 225 Ackumulerade avskrivningar -18 056-16 162 Utgående planenligt restvärde 4 734 6 628 Avskrivning görs enligt följande procentsats: Systemutvecklingsutgifter 20 % 20 % Not 17 Koncernen Förvaltningsfastigheter Förvaltningsfastigheter Övriga fastigheter Totalt tkr 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Anskaffningsvärde 74 730 75 508 5 686 5 686 80 416 81 194 Verkligt värde 105 000 105 000 10 200 10 200 115 200 115 200 Verkligt värde/kvm uthyrningsbar bruksarea 20 20 - - - - Andel fastigheter i egen verksamhet 56 % 56 % 100 % 100 % - - Ytvakansgrad 0 % 0 % - - - - Direktavkastning 6,8 % 6,4 % - - - - Geografisk fördelning Huvudkontorsfastigheten Loke 3 och den angränsande Loke 6 är belägna i Skövde, tre lägenheter finns i Stockholm (varav två bostadsrätter) samt två fritidshus, ett beläget i Sälen och ett på Öland (båda bostadsrätter). Värderingsmetoder Båda fastigheterna har värderats (2012) av externa värderingsmän, varvid kassaflödesmetoden använts. Även lägenheter och fritidshus har värderats externt genom prisjämförelser med försäljningar i området. Riskexponering Parametrar Förändring +/- Förändring av marknadsvärde +/- Procent tkr Marknadshyra 100 kr/kvm 7,3 % 7 700 Drifts- och underhållskostnader 25 kr/kvm 1,8 % 1 900 Kalkylränta 0,5 % 7,2 % 7 600 Moderbolaget Byggnader och mark Övriga fastigheter Totalt tkr 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Anskaffningsvärde 41 415 42 193 5 686 5 686 47 101 47 879 Verkligt värde 44 000 44 000 10 200 10 200 54 200 54 200 Verkligt värde/kvm uthyrningsbar bruksarea 19 19 - - - - Andel fastigheter i egen verksamhet 74 % 74 % - - - - Ytvakansgrad 0 % 0 % - - - - Direktavkastning 6,3 % 6,6 % - - - - 40

Geografisk fördelning Huvudkontorsfastigheten är belägen i Skövde, tre lägenheter finns i Stockholm (varav två bostadsrätter) samt två fritidshus, ett beläget i Sälen och ett på Öland (båda bostadsrätter). Värderingsmetoder Huvudkontorsfastigheten har värderats (2012) av externa värderingsmän, varvid kassaflödesmetoden använts. Även lägenheter och fritidshus har värderats externt genom prisjämförelser med försäljningar i området. Riskexponering Parametrar Förändring +/- Förändring av marknadsvärde +/- Procent tkr Marknadshyra 100 kr/kvm 7,5 % 3 300 Drifts- och underhållskostnader 25 kr/kvm 1,8 % 820 Kalkylränta 0,5 % 6,4 % 2 800 Not 18 Aktier och andelar i koncernföretag Dotterföretagets säte Ägarandel i % 2012 2011 LF Skaraborg Loke 6 AB Sverige 100 100 Ackumulerade anskaffningsvärden Moderbolaget tkr 2012 2011 Ingående ackumulerade anskaffningsvärden 43 845 48 399 Årets anskaffningar/avyttringar - -4 554 Utgående ackumulerade anskaffningsvärden 43 845 43 845 Ackumulerade nedskrivningar Moderbolaget tkr 2012 2011 Ingående ackumulerade nedskrivningar 10 530 10 530 Utgående ackumulerade nedskrivningar 10 530 10 530 Summa 33 315 33 315 Specifikation av moderbolagets direkta innehav av andelar i dotterföretag Dotterföretag Organisationsnr. Säte Antal andelar Andel i procent 2012 2011 Redovisat värde Redovisat värde LF Skaraborg Loke 6 AB 556716-9676 Skövde 100 000 100 33 315 33 315 Summa 33 315 33 315 Andelarnas verkliga värde tkr 2012 2011 Verkligt värde 33 315 33 315 41

Not 19 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2012 Koncernen Moderbolaget Antal Upplupet anskaffn. Verkligt värde Antal Upplupet anskaffn. tkr värde värde Verkligt värde Noterade 205 912 228 659 205 912 228 659 Onoterade Övriga svenska emittenter, förlagslån 22 514 22 926 22 514 22 926 Summa 228 426 251 585 228 426 251 585 Förfallotidpunkt Inom 1 år 205 912 228 659 205 912 228 659 1-5 år - - - - 5-10 år 22 514 22 926 22 514 22 926 Summa 228 426 251 585 228 426 251 585 Positiv skillnad till följd av att bokfört värde överstiger 23 159 23 159 nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde Negativ skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde 2011 Koncernen Moderbolaget Antal Upplupet anskaffn. Verkligt värde Antal Upplupet anskaffn. tkr värde värde Verkligt värde Noterade 100 668 106 985 100 668 106 985 Onoterade Övriga svenska emittenter, förlagslån 22 719 23 029 22 719 23 029 Summa 123 387 130 014 123 387 130 014 Förfallotidpunkt Inom 1 år 100 668 106 985 100 668 106 985 1-5 år - - - - 5-10 år 22 719 23 029 22 719 23 029 Summa 123 387 130 014 123 387 130 014 Positiv skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde 6 626 6 626 Negativ skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde Not 20 Aktieindexobligationer 2012 Koncernen Moderbolaget Onoterade Nominellt Verkligt Nominellt belopp värde belopp tkr Upplupet anskaffn. värde Upplupet anskaffn. värde Verkligt värde Summa 243 430 243 430 306 681 243 430 243 430 306 681 Förfallotidpunkt Inom 1 år - - - - - - 1-5 år 243 430 243 430 306 681 243 430 243 430 306 681 5-10 år - - - - - - Summa 243 430 243 430 306 681 243 430 243 430 306 681 Positiv skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde Negativ skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde 7 571 7 571 42

2011 Koncernen Moderbolaget Onoterade Nominellt Verkligt Nominellt belopp värde belopp tkr Upplupet anskaffn. värde Upplupet anskaffn. värde Verkligt värde Summa 370 000 370 100 350 870 370 000 370 100 350 870 Förfallotidpunkt Inom 1 år - - - - - - 1-5 år 370 000 370 100 350 870 370 000 370 100 350 870 5-10 år - - - - - - Summa 370 000 370 100 350 870 370 000 370 100 350 870 Positiv skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde Negativ skillnad till följd av att bokfört värde överstiger nominellt värde/upplupet anskaffningsvärde 19 230 19 230 Not 21 Derivat Verkligt Verkligt Bokfört Bokfört Nominellt Nominellt värde värde värde värde värde värde tkr 2012 2011 2012 2011 2012 2011 Swappar/Aktier Swappar med positivt värde 12 278 11 783 12 278 11 783 76 620 - Summa 12 278 11 783 12 278 11 783 76 620 - Not 22 Kategorier av finansiella tillgångar och skulder och deras verkliga värden Koncernen 2012 Finansiella tillgångar, tkr Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Tillg. som hör till kategorin Innehav för handelsändamål Finansiella tillgångar som kan säljas Summa redovisat värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Aktier och andelar 737 858 737 858 737 858 737 858 737 858 437 551 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 251 585 251 585 251 585 251 585 251 585 228 426 Aktieindexobligationer 306 681 306 681 306 681 306 681 306 681 243 430 Derivat 12 278 12 278 12 278 12 278 12 278 76 620 Summa 1 308 402 1 308 402 1 308 402 1 308 402 1 308 402 1 301 922 Koncernen 2011 Finansiella tillgångar, tkr Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Tillg. som hör till kategorin Innehav för handelsändamål Finansiella tillgångar som kan säljas Summa redovisat värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Aktier och andelar 662 990 662 990 662 990 662 990 662 990 396 089 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 130 014 130 014 130 014 130 014 130 014 123 388 Aktieindexobligationer 350 870 350 870 350 870 350 870 350 870 370 100 Derivat 11 783 11 783 11 783 11 783 11 783 0 Summa 1 155 657 1 155 657 1 155 657 1 155 657 1 155 657 889 278 43

Moderbolaget 2012 Finansiella tillgångar, tkr Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Tillg. som hör till kategorin Innehav för handelsändamål Finansiella tillgångar som kan säljas Summa redovisat värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Aktier och andelar 737 858 737 858 737 858 737 858 737 858 437 551 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 251 585 251 585 251 585 251 585 251 585 228 426 Aktieindexobligationer 306 681 306 681 306 681 306 681 306 681 243 430 Derivat 12 278 12 278 12 278 12 278 12 278 76 620 Summa 1 308 402 1 308 402 1 308 402 1 308 402 1 308 402 1 301 922 Moderbolaget 2011 Finansiella tillgångar, tkr Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde över resultaträkningen Tillg. som hör till kategorin Innehav för handelsändamål Finansiella tillgångar som kan säljas Summa redovisat värde Verkligt värde Anskaffningsvärde Aktier och andelar 662 990 662 990 662 990 662 990 662 990 396 089 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 130 014 130 014 130 014 130 014 130 014 123 388 Aktieindexobligationer 350 870 350 870 350 870 350 870 350 870 370 100 Derivat 11 783 11 783 11 783 11 783 11 783 0 Summa 1 155 657 1 155 657 1 155 657 1 155 657 1 155 657 889 278 Vissa upplysningar om finansiella tillgångar och skulder som värderats till verkligt värde Koncernen/Moderbolaget 2012 Nivå tkr Nivå 1 Nivå 2 Nivå 3 Totalt Tillgångar Aktier och andelar 228 276 419 509 90 073 737 858 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 228 659-22 926 251 585 Aktieindexobligationer - - 306 681 306 681 Derivat - - 12 278 12 278 Summa 456 935 419 509 431 958 1 308 402 Definitioner Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden Bolaget har inga finansiella skulder värderade till verkligt värde Koncernen/Moderbolaget 2011 Avstämning mellan IB och UB för finansiella instrument värderade enligt nivå 3 tkr Aktier och andelar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktieindexobligationer Derivat Totalt Ingående balans 2011-01-01 949 1 500 381 097 74 586 458 132 Vinst/förlust redovisad i årets resultat 1 946 241-14 727-58 122-70 662 Anskaffningsvärde förvärv 20 000 20 000 Försäljningslikvid försäljning -500-15 500-4 680-20 680 Förflyttning ut från nivå 3-949 -949 Förflyttning in till nivå 3 87 904 1 788 89 692 Utgående balans 2011-12-31 89 850 23 029 350 870 11 783 475 532 Vinst och förlust för tillgångar som ingår i UB 2011-12-31 1 946 241-12 647-51 349-61 809 44

2012 Ingående balans 2012-01-01 89 850 23 029 350 870 11 783 475 532 Vinst/förlust redovisad i årets resultat 223 103 11 654-5 303 6 677 Anskaffningsvärde förvärv - - - - - Försäljningslikvid försäljning - -206-50 045 - -50 251 Förflyttning ut från nivå 3 - - - - - Förflyttning in till nivå 3 - - - - - Utgående balans 2012-12-31 90 073 22 926 312 479 6480 431 958 Vinst och förlust för tillgångar som ingår i UB 2012-12-31 Upplysningar om tillämpad metod samt väsentliga antaganden för värdering till verkligt värde lämnas enligt IFRS 7.27 Till nivå 3 hör instrument där uppgift om verkligt värde inte är observerbara på marknaden eller kan beräknas genom substansvärdesberäkning. Förflyttning in till nivå 3 består av ny bedömning av innehavet i Private Equity och en onoterad aktie. Förflyttning ut från nivå 3 består av ny bedömning av innehavet i onoterada aktier värderade enligt substansmetoden. Not 23 Fordringar avseende direkt försäkring tkr 2012 2011 Fordringar hos försäkringstagare 141 861 138 007 Fordringar hos försäkringsförmedlare - - Fordringar hos försäkringsföretag 8 654 11 240 Summa 150 515 149 247 Not 24 Materiella tillgångar och varulager Maskiner och inventarier Koncernen Moderbolaget tkr 2012 2011 2012 2011 Anskaffningsvärde Ingående balans 80 744 79 108 80 313 78 677 Övriga förvärv 1 147 1 915 1 147 1 915 Avyttringar 0-279 0-279 Utgående balans 81 891 80 744 81 460 80 313 Av- och nedskrivningar Ingående balans -72 106-69 992-71 675-69561 Årets avskrivningar -1 964-2 114-1 964-2 114 Utgående balans 74 070-72 106-73 639-71 675 Redovisat värde 7 821 8 638 7 821 8 638 Not 25 Förutbetalda anskaffningskostnader tkr 2012 2011 Föregående års avsättning av förutbetalda anskaffningskostnader 14 351 13 434 Årets avskrivning -14 351-13 434 Årets avsättning 13 061 14 351 Förutbetalda anskaffningskostnader vid årets utgång 13 061 14 351 Anskaffningskostnad med avskrivningstid inom ett år 13 061 14 351 Not 26 Eget kapital Beträffande redovisning av eget kapital hänvisas till Rapport över förändring i eget kapital 45

Not 27 Obeskattade reserver Koncernen Moderbolaget tkr 2012 2011 2012 2011 Utjämningsfond Ingående balans - - 24 594 24 594 Avsättning/återföring - - - - Utgående balans - - 24 594 24 594 Säkerhetsreserv Ingående balans - - 389 000 389 000 Avsättning/återföring - - - - Utgående balans - - 389 000 389 000 Not 28 Ej intjänade premier och kvardröjande risker Avsättning för ej intjänade premier tkr Brutto 2012 2011 Återförsäkrares Netto Brutto Återförsäkandel andel rares Netto Ingående balans 233 047-233 047 222 153-222 153 Under räkenskapsåret intjänade premier från tidigare räkenskapsår (-) -233 047 - -233 047-222 153 - -222 153 Årets avsättning 243 731-243 731 233 047-233 047 Utgående balans 243 731-243 731 233 047-233 047 Not 29 Oreglerade skador Avsättning för oreglerade skador tkr Brutto 2012 2011 Återförsäkrares Netto Brutto Återförsäkandel andel rares Netto IB inträffade och rapporterade skador 347 182-66 571 280 612 382 357-78 980 303 377 IB inträffade, ännu ej rapporterade skador (IBNR) 378 407-96591 281 815 381 390-86 225 295 165 IB skaderegleringskostnad 22 699-22 699 24 408-24 408 Summa IB 748 288-163 162 585 126 788 155-165 205 622 950 Kostnad för skador som inträffat innevarande år 438 123-20 521 417 602 312 184 5 247 317 431 Utbetalt till försäkringstagare -382 757 15 947-366 810-399 181 8 732-390 449 Förändring av förväntad kostnad för skador som inträffat under tidigare år -12 492 3 517-8 975 47 130-5 936 41 194 Utgående balans 791 162-164 219 626 942 748 288-157 162 591 125 UB rapporterade skador 336 922-55 839 281 083 347 182-66 571 280 612 UB inträffade, ännu ej rapporterade skador (IBNR) 429 438-108 380 321 058 378 407-96 591 281 815 UB skaderegleringskostnad 24 801-24 801 22 699-22 699 Summa UB 791 162-164 219 626 942 748 288-163 162 585 126 Odiskonterat belopp 840 487-190 540 649 947 835 954-188 528 647 426 Not 30 Avsättningar för pensioner och liknande tkr 2012 2011 Ingående avsättning för pensioner utöver tryggandelagens regler 7 000 6 054 Årets avsättning för pensioner utöver tryggandelagens regler 4 021 4 371 Årets utbetalningar -3 021-3 425 Summa 8 000 7 000 Not 31 Avsättningar för uppskjuten skatt Koncernen Moderbolaget tkr 2012 2011 2012 2011 Förvaltningsfastigheter/Byggnader och mark 13 223 6 572 13 223 6 572 Övriga placeringstillgångar 70 923 69 979 70 923 69 979 Underskottsavdrag -34 953-50 204-34 953-50 204 Avsatt till pensioner -2 413-2 346-2 413-2 346 Övrigt 90 770 108 941 - - Summa 137 550 132 942 46 780 24 001 46

Not 32 Övriga avsättningar tkr 2012 2011 Ingående avsättning för befarade kreditförluster i banken 1 591 3 300 Belopp som tagits i anspråk under perioden -2 061-3 826 Årets avsättning för befarade kreditförluster i banken 3 674 2 117 Summa 3 204 1 591 Not 33 Skulder avseende direkt försäkring tkr 2012 2011 Skulder till försäkringsföretag 27 242 29 018 Summa 27 242 29 018 Not 34 Övriga skulder Koncernen Moderbolaget tkr 2012 2011 2012 2011 Leverantörsskulder 3 039 5 036 2 319 3 285 Personalskatter 1 710 1 655 1 710 1 655 Övriga skulder 3 465 2 163 2 639 1 644 Summa 8 214 8 854 6 668 6 584 Not 35 Förutbetalda intäkter och upplupna kostnader Koncernen Moderbolaget tkr 2012 2011 2012 2011 Förskottsbetalda hyror 98 256 98 98 Förskottsbetalda premier 66 298 73 826 66 298 73 826 Säljarprovisioner 4 181 4 124 4 181 4 124 Sociala avgifter 9 150 8 161 9 150 8 161 Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 7 492 5 467 6 970 5 423 Summa 87 219 91 834 86 697 91 632 Not 36 2012 tkr Förväntade återvinningspunkter för tillgångar och skulder Högst 1 år Längre än 1 år Totalt Tillgångar Immateriella tillgångar - 4 734 4 734 Byggnader och mark - 115 200 115 200 Aktier och andelar - 737 858 737 858 Obligationer och räntebärande värdepapper 228 659 22 926 251 585 Aktieindexobligationer - 306 681 306 681 Derivat - 12 278 12 278 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring - 3 510 3 510 Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar - Oreglerade skador 10 217 154 002 164 219 Fordringar avseende direkt försäkring 150 515-150 515 Fodringar avseende återförsäkring 9 236-9 236 Övriga fodringar 10 992-10 992 Materiella tillgångar och varulager - 7 821 7 821 Kassa och bank 71 086-71 086 Övriga tillgångar - 2 389 2 389 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - Upplupna ränte- och hyresintäkter - - - - Förutbetalda anskaffningskostnader 13 061-13 061 - Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 418-2 418 Summa tillgångar 483 123 1 380 460 1 863 583 Skulder Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) - Ej intjänade premier och kvardröjande risker 243 731-243 731 - Oreglerade skador 344 796 446 365 791 161 47

- Återbäring och rabatter - - - Andra avsättningar - Pensioner och liknande förpliktelser 1 859 6 141 8 000 - Skatter - 136 902 136 902 - Övriga avsättningar 3 204-3 204 Skulder avseende direkt försäkring 27 242-27 242 Övriga skulder 8 215-8 215 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 87 218-87 218 Summa skulder och avsättningar 716 265 589 408 1 305 673 2011 tkr Högst 1 år Längre än 1 år Totalt Tillgångar Immateriella tillgångar - 6 628 6 628 Byggnader och mark - 115 200 115 200 Aktier och andelar - 662 990 662 990 Obligationer och räntebärande värdepapper 106 985 23 029 130 014 Aktieindexobligationer - 350 870 350 870 Derivat - 11 783 11 783 Depåer hos företag som avgivit återförsäkring - 2 975 2 975 Återförsäkrares andel av Försäkringstekniska avsättningar - Oreglerade skador 6 571 150 591 157 162 Fordringar avseende direkt försäkring 149 247-149 247 Fodringar avseende återförsäkring 6 446-6 446 Övriga fodringar 11 248-11 248 Materiella tillgångar och varulager - 8 638 8 638 Kassa och bank 90 213-90 213 Övriga tillgångar - 1 592 1 592 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter - Upplupna ränte- och hyresintäkter 10-75 - Förutbetalda anskaffningskostnader 14 351-14 351 - Övriga förutbetalda kostnader och upplupna intäkter 2 931-2 931 Summa tillgångar 388 002 1 334 296 1 722 298 Skulder Försäkringstekniska avsättningar (före avgiven återförsäkring) - Ej intjänade premier och kvardröjande risker 233 047-233 047 - Oreglerade skador 340 232 408 056 748 288 - Återbäring och rabatter - - - Andra avsättningar - Pensioner och liknande förpliktelser 3 829 3 171 7 000 - Skatter - 131 364 131 364 - Övriga avsättningar 1 591-1 591 Skulder avseende direkt försäkring 29 018-29 018 Övriga skulder 8 854-8 854 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter - Övriga upplupna kostnader och förutbetalda intäkter 91 834-91 834 Summa skulder och avsättningar 708 405 542 591 1 250 996 Not 37 Eventualförpliktelser/Ansvarsförbindelser Koncernen Moderbolaget tkr (nominella belopp) 2012 2011 2012 2011 Övriga eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser 27 134 24 421 27 134 24 421 Övriga eventualförpliktelser/ansvarsförbindelser avser ansvarighet för 80 procent av konstaterade kreditförluster för förmedlade lån. Ansvarigheten är begränsad till räkenskapsårets ersättning för förmedlade bankprodukter. I egenskap av agare av 1,2 procent i Fastighets HB Humlegården, är bolaget tillsammans med övriga delägare solidariskt ansvariga för detta bolags förbindelser - - Summa 27 134 24 421 27 134 24 421 48

Not 38 Närstående Sammanställning över närståendetransaktioner tkr År Försäljning till närstående Köp av närstående Moderbolaget Övrigt Fordran på närstående den 31/12 Skuld till närstående den 31/12 LF Skaraborg Loke 6 AB 2012 1 071 2 444-28 016 - LF Skaraborg Loke 6 AB 2011 962 2 368-27 096 - Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor. Not 39 Medelantal anställda samt löner och andra ersättningar Medelantal anställda 2012 2011 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Moderbolaget Sverige 87 62 149 76 65 141 Summa 87 62 149 76 65 141 Koncernen totalt 87 62 149 76 65 141 Könsfördelning i företagsledningen 2012 2011 Kvinnor Män Totalt Kvinnor Män Totalt Moderbolaget Styrelse 2 7 9 3 6 9 Övriga ledande befattningshavare 2 4 6 1 5 6 Summa 4 11 15 4 11 15 Dotterföretag Styrelse 1 2 3 1 2 3 Övriga ledande befattningshavare - - - - - - Summa 1 2 3 1 2 3 Koncernen totalt 5 13 18 5 12 17 Styrelseledamöter och övriga ledande befattningshavare är gemensamma för moderbolag och dotterföretag. Ersättning till anställda Kostnader för ersättning till anställda Koncernen Moderbolaget tkr 2012 2011 2012 2011 Löner och ersättningar m.m. 63 711 61 273 63 711 61 273 Pensionskostnader, förmånsbaserade planer 18 064 15 985 18 064 15 985 Sociala avgifter 21 861 21 202 21 861 21 202 Summa 103 636 98 460 103 636 98 460 Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2012 2011 Löner och Sociala Löner och Sociala tkr ersättningar kostnader ersättningar kostnader Totalt koncernen 63 711 39 925 61 273 37 187 varav pensionskostnad 18 064 15 985 Totalt moderbolaget 63 711 39 925 61 273 37 187 varav pensionskostnad 18 064 15 985 Av moderbolagets pensionskostnader avser 1 354 (1 261) vd. Förmånsbestämda pensioner redovisas på samma sätt som avgiftsbestämda. 49

Löner och andra ersättningar fördelade mellan styrelseledamöter m.fl. och övriga anställda Löner och ersättningar 2012 2011 Varav Löner och tantiem och ersättningar dylikt tkr Koncernen Styrelse och verkställande direktör 2 700 2 620 Kontorstjänstemän 56 455 51 493 Fälttjänstemän 4 945 6 975 Övriga anställda - - Fritidsombud 5 506 4 936 Specialombud 4 139 2 720 Summa 73 745 68 744 Varav tantiem och dylikt Moderbolaget Styrelse och verkställande direktör 2 700 2 620 Kontorstjänstemän 56 455 51 493 Fälttjänstmän 4 945 6 975 Övriga anställda - - Fritidsombud 5 506 4 936 Specialombud 4 139 2 720 Summa 73 745 68 744 Ersättningar och förmåner till högsta ledningen tkr 2012 2011 Styrelsens ordförande, Jonas Rosman 209 197 Styrelsens vice ordförande, Per-Anders Gustafsson 111 102 Styrelseledamot, Camilla Bender Larson 90 74 Styrelseledamot, Lars Elwing, slutat 2012-03-29 24 66 Styrelseledamot, Patric Eriksson 74 69 Styrelseledamot Eric Grimlund, börjat 2012-03-29 54 - Styrelseledamot, Magnus Karlsson, börjat 2012-03-29 54 - Styrelseledamot, Marie Klingspor 73 69 Styrelseledamot, Ming Skogsberg, slutat 2012-03-29 12 69 - varav pensionsavsättning - - Verkställande direktör, Carl Henrik Ohlsson 3 048 2 936 - varav rörlig ersättning - - - varav pensionsavsättning 1 354 1 261 Övriga ledande befattningshavare (5 personer) 6 026 6 633 - varav rörlig ersättning - - - varav pensionsavsättning 1 789 1 901 Lön och arvoden Till styrelsen utgår arvode enligt bolagsstämmans beslut. Styrelsearvode utgår inte till personer anställda i bolaget. Ersättningen till verkställande direktören består av fast lön, övriga förmåner samt pension, specificerat under rubriken pension nedan. Rörlig ersättning Bolagsstämman har beslutat om ett rörligt ersättningsprogram. Ingen rörlig ersättning utgår till företagsledningen, så inte heller till anställda som bedöms kunna utsätta bolaget för risk d.v.s. kreditchef, riskingenjör, riskcontroller och compliance. För chefer med underställd personal kan rörlig ersättning utgå med maximalt 48 tkr samt för övrig personal med maximalt 24 tkr per person och år. Rörliga ersättningar är baserade på koncernens resultat samt avdelningsvis uppsatta mål. Pensioner Bolaget har en premie- och förmånsbestämd pensionsplan i enlighet med bestämmelserna i kollektivavtalet. Pensionsåldern för verkställande direktören är 62 år, reglerat i avtal. Från och med 2008 avsättes årligen ett engångsbelopp i stället för att avsättning görs på 62-årsdagen, detta för att sprida kostnaden över en längre period. I verkställande direktörens pensionskostnader ingår löneväxling till förmån för pension. För styrelseledamöter finns inga pensionsförpliktelser. För fyra av övriga fem medlemmar i bolagets företagsledning gäller försäkringsbranschens normala villkor medan en medlem har ett individuellt avtal som möjliggör pensionering vid 62 års ålder. Bolaget avsätter även för pensioner utöver tryggandelagens regler för de anställda som omfattas av den så kallade 62-årsregeln, vilken innebär att alla anställda födda 1955 eller tidigare har rätt att gå i pension vid 62 års ålder. 50

Avgångsvederlag Mellan bolaget och verkställande direktören gäller en ömsesidig uppsägningstid om tre månader. Vid uppsägning av verkställande direktören från bolagets sida utgår två årslöner. För övriga i bolagets företagsledning gäller för försäkringsbranschen normala villkor. Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av ersättningsutskottet som består av ordförande och vice ordförande samt anmäles i bolagets styrelse. Ersättning till övriga i företagsledningen beslutas av verkställande direktör efter beslut om principer och riktlinjer i bolagets ersättningsutskott.. Ersättningspolicy, fastställd av styrelsen, finns och distribueras som bilaga till bolagsstämmoutskicket. Not 40 Arvoden och kostnadsersättningar till revisorer Moderbolaget tkr 2012 2011 KPMG Revisionsuppdrag 337 280 Revisionsverksamhet utöver revisionsuppdraget 77 147 Rådgivning 154 65 Övriga tjänster - 95 BMG Trada Övriga tjänster 57 56 Not 41 Klassanalys Resultat per försäkringsklass Summa Olycksfall och sjukdom Motorfordon övriga klasser Försäkringsklasser Brand och annan egendomsskada Allmän ansvarighet Motorfordon ansvar mot tredje man Summa direkt försäkring av svenska risker Mottagen återförsäkring Rättsskydd Premieinkomst brutto 609 681 28 848 139 009 276 546 12 983 10 654 105 969 574 010 35 671 Premieintäkt brutto 598 998 28 158 132 536 272 461 12 817 10 490 105 522 561 984 37 014 Försäkringsersättningar brutto -425 631-28 518-84 965-174 128-12 771-4 431-88 434-393 247-32 384 Driftskostnader brutto -96 086-9 719-14 734-49 877-2 355-1 918-15 067-93 670-2 416 Resultat av avgiven återförsäkr. -39 174-3 068 589-38 822-620 -947 3 694-39 174 - Summa 38 107-13 148 33 425 9 634-2 929 3 194 5 716 35 892 2 215 51

Skövde den 13 mars 2013 Jonas Rosman Ordförande Per-Anders Gustafsson Vice ordförande Magnus Karlsson Patric Eriksson Marie Klingspor Camilla Bender Larson Eric Grimlund Christer Danielsson Personalrepresentant Lars Jildenäs Personalrepresentant Carl Henrik Ohlsson Verkställande direktör Vår revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den 13 mars 2013 KPMG AB Ronnie Wernersson Auktoriserad revisor 52

Revisionsberättelse Till bolagsstämman i Länsförsäkringar Skaraborg - ömsesidigt Organisationsnummer 566000-6866 Rapport om årsredovisningen och koncernredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen och koncernredovisningen för Länsförsäkringar Skaraborg - ömsesidigt för år 2012. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen och koncernredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och en koncernredovisning som ger en rättvisande bild International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag, och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning och koncernredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen och koncernredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen och koncernredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter. En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen och koncernredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen och koncernredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen och koncernredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständigheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen och koncernredovisningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av moderbolagets finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Koncernredovisningen har upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i försäkringsföretag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av koncernens finansiella ställning per den 31 december 2012 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt International Financial Reporting Standards, såsom de antagits av EU, och enligt lagen om årsredovisning i försäkringsföretag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens och koncernredovisningens övriga delar. Vi tillstyrker därför att bolagsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen för moderbolaget och för koncernen. 53

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Länsförsäkringar Skaraborg - ömsesidigt för år 2012. Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt försäkringsrörelselagen. Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat om förslaget är förenligt med försäkringsrörelselagen. Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen och koncernredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med försäkringsrörelselagen, lagen om årsredovisning i försäkringsföretag eller bolagsordningen. Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden. Uttalanden Vi tillstyrker att bolagsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret. Skövde den 13 mars 2013 KPMG AB Ronnie Wernersson Auktoriserad revisor 54

Miljöredovisning 2012 En hållbar utveckling för Skaraborg ärr av yttersta vikt för Länsförsäkringar Skaraborg. Som kundägt, marknadsle- dande bolag och viktig samhällsaktör är ä det en självklar- en het för oss att bry oss om Skaraborg. Miljöarbetet ärr integrerad del i bolagets program för samhällsengags ge- att mang som går under just den parollen: : Vi bryr oss. Länsförsäkringar Skaraborg har störst möjlighet att minska miljöpåverkan genom att hjälpa våra kunderr förebygga skador. När till exempel en fastighet brinner frigörs stora mängder miljöfarliga partiklar och kan en brand undvikas är miljön den största vinnaren. Samtidigt som bolagets, och därmed kundernas ekonomi, e inte drab- på bas. Utifrån detta är vårt miljöarbete sedan flera år inriktat att förebygga skador för våra kunder. På det sättet når vi största möjliga effekt för miljön utifrån de pengar vii investerar. 2012 investerades flera miljoner kronor och ett antal hel- tidstjänster i den skadeförebyggande planen som uppfyll- Bland aktiviteterna kan nämnas vårt arbete med att elbe- siktiga lantbruk i Skaraborg. Även alla säljare och ombud är inblandade i att hjälpa våra kunder att förebygga f skador genom ett särskilt riskvårdsprogram. Vi har också fortsatt vårt arbete med att besiktiga utvalda nyinförsäkrade e villor där det statistiskt finns stor skade- risk. Ofta kan begynnande b vattenskador eller e andra skade- risker identifieras. Detta är mycket positivt för kunden, bolaget och miljön då en snabb åtgärd minskar både kost- nader och miljöpåverkan jämfört med en stor skada. des enligt vårt balanserade styrkort till mer än 90 procent. Ovanstående är ä ett axplock av de aktiviteter vi genomför i vårt skadeförebyggande arbete. Allt samverkar till att fög. rebygga skador och därmed en negativ miljöbelastning 55

Hur framförs kundsynpunkter? Kundombud Kundens behov och synpunkter styr oss och vi uppskattar att du hör av dig för ständiga förbättringar. Vi har i vårt kundägda bolag utsett ett kundombud, vilken har mångårig och bred erfarenhet inomm vårt verksamhetsom- råde och som inte arbetar i linjen med frågorna. Du kan med förtroende vända dig till vårt kundombud: Eleonor Lilja Kundombud 0500-777 057 eleonor.lilja@lfr.se Personuppgiftsombud (Personuppgiftslagen) Vi har också utsett ett PUL-ombud i vårt kundägda bolag. PUL-ombudets arbetsuppgift är att se till att personuppgifts- med för- ansvarige (bolaget) behandlar personuppgifter på ett lagligt och korrekt sätt och i enlighet med god sed. Du kan troende vända dig till vårt PUL-ombud, som är: Eva-Lotta Sohlberg PUL-ombud 0500-777 067 eva-lotta.sohlberg@lfr.se Bolaget följer upp antalet klagomål och omprövningar avv beslut. Med klagomål menar vi, i detta sammanhang, ärenden där kunden inte är nöjd trots kontakt med ansvarig chef och ärenden där kunden vänt sig direkt till vd eller styrelse. Vi definierar också begäran om omprövning av skadeärenden som klagomål. Eftersom vi har de allra flesta kundkontakterna inom sakförsäkring är det också inom detta område som vi har flest klagomål. Antalet klagomål varierar, men det handlar om 100 1500 stycken per år. Ingen kan vara felfri i en verksamhet med 114 227 kunder och därmed genererade kundmöten. Det är därför viktigt att kunderna hör av sig direkt till oss om de är missnöjda, då detta ger oss möjlighet till ständiga förbättringar i vårt kundägda bolag. 56

Styrelse och revisor Jonas Rosman Födelseår: 1963. Ordförande. Styrelseledamot sedan 2009, mandattiden utgår 2015. Sysselsättning: Vd Hushållningssällskapet Skaraborg. Arbetslivserfarenhet: Redovisningskonsult, Lantbrukare, Affärschef LRF Konsult, Chefsekonom LRF Konsult Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot Länsförsäkringar fondliv. Per-Anders Gustafsson Födelseår: 1955. Vice ordförande, Styrelseledamot sedan 2004, mandattiden utgår 2013. Sysselsättning: Vd, Avonova Sverige AB. Arbetslivserfarenhet: Utbildningskonsulent inom Riksidrottsförbundet/ SISU, personalchef. Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot i branschföreningen Svensk Företagshälsovård, ledamot i Vårdföretagarnas valberedning. Magnus Karlsson Födelseår: 1965. Styrelseledamot sedan 2012,mandattiden utgår 2015. Sysselsättning: Lantbrukare, Vindkraftägare. Arbetslivserfarenhet: Lantbruk, Skaraborgs Läns Hushållningssällskap, Skaraborgs Potatis AB. Andra väsentliga uppdrag: Vice ordförande i styrelsen för Götene Elförening. Marie Klingspor Födelseår: 1963. Styrelseledamot sedan 2007, mandattiden utgår 2013. Sysselsättning: Ekonomiansvarig Hällekis Säteri AB. Arbetslivserfarenhet: Handelsbanken, turistnäringen, egen företagare. Andra väsentliga uppdrag: Ledamot i styrelsen för Götene Elförening. Patric Eriksson Födelseår: 1967. Styrelseledamot sedan 2008, mandattiden utgår 2014. Sysselsättning: Vd Gothia Innovation AB. Arbetslivserfarenhet: Forskning och Produktchef, Högskolelektor, egen företagare. Andra väsentliga uppdrag: Styrelseuppdrag Nya Wermlandstidningen AB, Kreativa Hus Skövde, Visiting Professor De Montfort University England. Eric Grimlund Födelseår: 1967. Styrelseledamot sedan 2012, mandattiden utgår 2014. Sysselsättning: Advokat och lantbrukare. Arbetslivserfarenhet: Skanska AB, SBC. Andra väsentliga uppdrag: Delägare Landahl Advokatbyrå AB Camilla Bender Larson Födelseår: 1964. Styrelseledamot sedan 2010, mandattiden utgår 2013. Sysselsättning: Egen företagare Swedish Menu AB, Partner Exportstiftelsen/ITM Worldwide Foundation. Arbetslivserfarenhet: Näringslivsutvecklare Lidköpings kommun, Key Account Manager Export/Produktchef Gunnar Dafgård AB. Andra väsentliga uppdrag: Styrelseledamot Lidköpings Golfklubb, President Lidköping-Lidan Rotary. Christer Danielsson Födelseår: 1961. Personalrepresentant FTF, invald 2005. Sysselsättning: Webbansvarig, personalklubbens ordförande. Arbetslivserfarenhet: Personskadereglerare, Länsförsäkringar Skaraborg. Andra väsentliga uppdrag utanför bolaget: Ordförande i Brandmännens Riksförbund, Mariestad. Ronnie Wernersson Auktoriserad revisor KPMG AB Halmstad Lars Jildenäs Födelseår: 1957. Personalrepresentant FTF, invald 2010. Sysselsättning: Kundansvarig försäkring företag/motor. Arbetslivserfarenhet: Banktjänsteman, Distriktschef Skandia, Marknadsansvarig AMU-Gruppen. Andra väsentliga uppdrag utanför bolaget: Inga Peter Karlsson - Personalrepresentant FTF, invald ordinarie 2001, ersättare 2005. Torbjörn Ståhl - Personalrepresentant FTF, invald ersättare 2010. 57

Företagsledning Carl Henrik Ohlsson Födelseår: 1953. Verkställande direktör, anställd 1997. Arbetslivserfarenhet: Verksamhetsledare Skaraborgs Trädgårdsprodukter, Vd Hushållningssällskapet Skaraborg. Andra väsentliga uppdrag utanför bolaget: Ordförande i LFAB segmentsråd lantbruk, styrelseledamot i LFAB Sak, styrelseledamot i Länsförsäkringar Fastighetsförmedling, ordförande i Gothia Innovation intresseförening. Pernilla Östberg Nilsson HR chef Christer Bromander Chef Privatmarknad Johan Kullander Chef Företags- & Lantbruksmarknad Lena Erikson Ekonomichef Ulf Lindholm Skadechef Valberedning Monica Didriksson Född: 1957 Ordförande Mandattiden utgår 2015 Töreboda Bodil Warolin Född: 1950 Vice ordförande Mandattiden utgår 2014 Vara Conny Runesson Född: 1944 Mandattiden utgår 2013 Falköping Anna-Karin Yséus Född: 1961 Mandattiden utgår 2013 Skövde 58

Fullmäktige Fullmäktige är det högsta beslutande organet i Länsförsäkringar Skaraborg. I varje kommun väljs en fullmäktigeledamot för varje påbörjat 2000-tal kunder, dock minst två ledamöter i varje kommun. Länsförsäkringar Skaraborg är kundägt och det är genom fullmäktige som våra kunder och ägare har möjlighet att påverka bolagets framtid. Norra marknadsområdet (mandattid utgår 2015) Gullspång Helena Svensson, Hova Mats Johansson, Gullspång Karlsborg Anders Lundgren, Karlsborg Marianne Olsson, Karlsborg Mariestad Andreas Holmgren, Mariestad Anna Johansson, Mariestad Bo Johansson, Mariestad Lotta Haggård, Mariestad Peter Forslund, Mariestad Sofia Broo, Mariestad Töreboda Sten-Erland von Hofsten, Töreboda Therése Rosdal, Töreboda Södra marknadsområdet (mandattid utgår 2013) Falköping Britt Pettersson, Floby Christina Vitegård Ahlenius, Floby Kari Brattberg, Kättilstorp Peter Risberg, Falköping Sture Gustafsson, Stenstorp Thore Kroon, Stenstorp Habo Katarina Kvarnström, Mullsjö Markus Andersson, Habo Mullsjö Ingemar Eriksson, Mullsjö Jörgen Josefsson, Mullsjö Tidaholm Ingrid Thunström, Tidaholm Sören Wärmegård, Tidaholm Tommy Larsson, Tidaholm Östra marknadsområdet (mandattid utgår 2015) Hjo Catarina Hulmarker, Hjo Valter Lindström, Hjo Skövde Eva Nyström, Skövde Gunnel Marwen Kastenman, Skövde Johan Hedihn, Skövde Johan Lundqvist, Skövde Karin Wahlström, Skövde Lennart Bogren, Timmersdala Mona-Lena Beckman, Skövde Per Hollsten, Skövde Tomas Jungbeck, Skövde Tibro Björn Karlsson, Tibro Marie-Louise von Essen, Tibro Västra marknadsområdet (mandattid utgår 2014) Essunga Lars Kälström, Nossebro Tomas Eriksson, Nossebro Grästorp Peter Beischer, Grästorp Sofia Carlsson, Grästorp Götene Ivar Virgin, Lundsbrunn Robert Jonsson, Götene Tomas Andersson, Lundsbrunn Lidköping Anna Carin Öman, Lidköping Göran Alfredsson, Lidköping Jan Lööf, Lidköping Karin Lundström Kron, Lidköping Petter Hjelmqvist, Lidköping Skara Christina Marmolin, Axvall Claes-Håkan Winroth, Skara Karl Alexandersson, Skara Vara Ann-Britt Martinsson, Vara Stefan Aldén, Vara Stefan Jonsson, Kvänum 59

Bolagsstyrningsrapport Länsförsäkringar Skaraborg 2012 Länsförsäkringar Skaraborg följer i tillämpliga delar, bland annat med beaktande av att bolaget inte är ett aktiebolag, Svensk kod för bolagsstyrning (Koden). Huvudsakliga avvikelser avser Kodens bestämmelser om kallelse och genomförande av bolagsstämma samt mandattiden för styrelsens ledamöter. Förklaringar till avvikelserna anges nedan. En särskild avdelning på bolagets hemsida om bolagsstyrning finns och heter lansforsakringar.se/skaraborg/om oss. Denna bolagsstyrningsrapport har inte granskats av bolagets revisorer. Bolagsstämma Bolagsstämman är Länsförsäkringar Skaraborgs högsta beslutande organ med ett antal formella uppgifter som regleras i lag och bolagsordning. Stämmans huvudsakliga uppgifter är att besluta om bolagsordning för Länsförsäkringar Skaraborg, utse styrelse, revisorer och valberedning samt besluta om ersättning till dessa, besluta om årsredovisning samt om ansvarsfrihet för styrelsen och verkställande direktören. Vid bolagsstämman delas ersättning till styrelseledamöterna upp mellan ordföranden, vice ordföranden och övriga ledamöter och inkluderar ersättning för extra styrelsesammanträden och utskottsarbete. Ordinarie bolagsstämma 2012 fastställde principer för ersättning och andra anställningsvillkor för företagsledningen (se under avsnittet Ersättning till företagsledningen nedan). Bolagsstämman utgörs av fullmäktige valda av försäkringstagarna. Antalet fullmäktige uppgår till 56 personer. Enligt valberedningsinstruktionen kan fullmäktigeledamot högst sitta fyra mandatperioder i fullmäktige, varje mandatperiod är tre år. Bolagets fullmäktigeorganisation finns beskriven på bolagets hemsida under om oss, samt under rubriken Fullmäktige i årsredovisningen. Kallelse till bolagsstämman sker genom brev med posten, tidigast fyra och senast två veckor före bolagsstämman. Plats och tidpunkt för bolagsstämman publiceras även på bolagets hemsida. För deltagande på bolagsstämman krävs att fullmäktige närvarar fysiskt. Bestämmelserna i Koden om kallelse till bolagsstämma på bolagets hemsida och om deltagande på distans tillämpas inte av bolaget. Med hänsyn till det begränsade antalet fullmäktige är bedömningen att det lämpligaste sättet att genomföra bolagsstämma är genom fysisk närvaro av samtliga fullmäktige. Information från bolagsstämman publiceras på bolagets hemsida. Kodens övriga bestämmelser om bolagsstämma tillämpas av bolaget. Valberedning Bolaget har en av bolagsstämman utsedd valberedning utanför fullmäktige med huvudsaklig uppgift att utarbeta förslag till val av styrelse och revisorer samt ersättning till dessa. Dessutom ansvarar valberedningen för förslag till val av fullmäktige marknadsområdesvis. Valberedningens ledamöter väljs för en mandattid om tre år och max tre mandatperioder. Valberedningens uppgifter och arbetsformer framgår av instruktion för valberedningen, senast fastställd av ordinarie bolagsstämma för 2012 efter anpassning till bestämmelserna i Koden. Valberedningen kommer att presentera sina förslag för fullmäktige i kallelsen till ordinarie bolagsstämma för 2012. Vid bolagsstämman kommer valberedningen att presentera och motivera sina förslag och lämna en redogörelse för hur dess arbete bedrivits. Valberedningens ledamöter finns under rubriken Valberedning i årsredovisningen, samt på bolagets hemsida under om oss. Revisor Enligt bolagsordningen ska Länsförsäkringar Skaraborg ha en ordinarie revisor. Revisorn utses för en mandattid om ett år. Vid ordinarie bolagsstämma 2012 utsågs Ronnie Wernersson, KPMG AB, Halmstad med revisionsteam till revisor för bolaget. Även Länsförsäkringar AB anlitar KPMG, varvid synergieffekter uppnås. Revisionsberättelse finns under rubriken Revisionsberättelse i årsredovisningen. Styrelsen träffar revisorn vid decembermötet och bokslutstillfället samt ordföranden och vd dessutom ordinarie revision. Fortlöpande lämnas information ömsesidigt mellan parterna. Länsförsäkringar Skaraborgs styrelse Styrelsen ansvarar för bolagets organisation och förvaltning. I detta ansvar ingår bland annat att fastställa organisation, mål och strategier samt riktlinjer för kontroll och styrning. Styrelsen ska enligt bolagsordningen bestå av lägst sju och högst nio ledamöter. Styrelsen består för närvarande av sju ordinarie stämmovalda ledamöter. Därutöver finns två ordinarie arbetstagarledamöter med två suppleanter enligt lagen om medbestämmande. Mandattiden för de bolagsstämmovalda ledamöterna uppgår till tre år och max tre mandatperioder, om inte särskilda skäl föreligger. Skälen till avvikelse från Kodens bestämmelse om mandattid om högst ett år är bedömningen att intresset av kontinuitet i styrelsearbetet och att ge 60

nyvald ledamot rimlig tid att komma in i styrelsearbetet väger tyngre. Bolagets styrelse finns under rubriken Styrelse och revisorer i årsredovisningen samt på bolagets hemsida under om oss. Styrelsen har fastställt en arbetsordning för sitt arbete. Översyn av arbetsordningen har genomförts för anpassning till Kodens bestämmelser. Arbetsordningen i rubrikform finns publicerad på bolagets hemsida. Ordföranden Enligt arbetsordningen ska ordföranden leda styrelsens arbete och tillse att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ska därvid bland annat tillse att styrelsen sammanträder vid behov, att styrelsen ges tillfälle att delta i sammanträden och erhåller tillfredsställande informationsoch beslutsunderlag samt tillämpar ett ändamålsenligt arbetssätt. Ordföranden ska genom löpande kontakt med vd även mellan styrelsemötena hålla sig informerad om väsentliga händelser och bolagets utveckling samt stödja vd i dennes arbete. Arbetsfördelning inom styrelsen Styrelsen har inrättat finansutskott, ersättningsutskott och fastighetsdotterbolagsstyrelse. Utskottens uppgifter fastläggs av styrelsen i särskilda instruktioner. De har inget generellt beslutsmandat utan rapporterar sitt arbete till styrelsen. Hela styrelsen utgör revisionsutskott. Beträffande dotterbolaget är ägaren till dessa helägda aktiebolag på bolagsstämman företrädda av moderbolagets ordförande. Finanutskottet bestod 2012 av vice ordföranden, ordföranden, styrelseledamot Patric Eriksson och vd, med den förstnämnde som ordförande. Ersättningsutskottet var ordföranden och vice ordföranden, med den försnämnde som ordförande. Dotterbolaget LF Skaraborg Loke 6 AB:s styrelse bestod 2012 av vd samt styrelseledamöterna Marie Klingspor och Patric Eriksson, med den förstnämnde som ordförande. I samtliga utskott är ansvarig tjänsteman sekreterare och föredragande utanför utskottet. Möten och närvaro Styrelsen har under räkenskapsåret 2012 genomfört sju sammanträden med hög närvaro. Styrelsemöte Närvaro 2012-02-06 Alla närvarande utom Ming Skogsberg Internrevision Styrelsen har utsett en från den operativa verksamheten oberoende granskningsfunktion, internrevision enligt Finansinspektionens riktlinjer. Dess huvudsakliga uppgifter är att stödja styrelsen med uppföljning av att verksamhetens omfattning och inriktning överensstämmer med av styrelsen utfärdade riktlinjer och fattade beslut samt att verksamheten bedrivs mot av styrelsen uppsatta mål. Internrevision ska även granska och utvärdera bolagets organisation, rutiner, styrning och kontroll av verksamheten. Styrelsen har fastställt en särskild instruktion för internrevision. Internrevision träffar styrelsen en gång årligen, samt avlägger kvartalsvisa rapporter. Internrevisionen 2012 har utförts av konsulten Eva Forsberg från Göteborg. Compliance För regelefterlevnad finns en särskild compliancefunktion enligt Finansinspektionens riktlinjer som under 2012 skötts av Eleonor Lilja Länsförsäkringar Skaraborg. Styrelsen har fastställt en särskild instruktion för compliancefunktionen. Compliancefunktionen träffar styrelsen en gång årligen, samt avlägger kvartalsvisa rapporter. Riskkontroll För uppföljning av bolagets risker finns en riskkontrollfunktion enligt Finansinspektionens riktlinjer som skötts av Jan-Olof Sandberg första kvartalet samt därefter Tor-Björn Hendeberg. Riskkontroll rapporterar kontinuerligt till vd och styrelsen samt avlägger kvartalsvis rapporter. Certifiering Bolaget är ISO-certifierat såväl för kvalitet som miljö sedan 2001. Revisionsansvarig är Carl-Erik Jönsson BMG Trada Göteborg. Bolaget har under årets certifiering uppnått noll avvikelser mot ISO-standarden både för kvalitet och miljö. Verkställande direktören Sedan september 1997 är Carl Henrik Ohlsson vd för bolaget. Presentation av vd finns under rubriken företagsledning i årsredovisningen. Ersättning till företagsledningen Ordinarie bolagsstämma fastställde principer för ersättning och andra anställningsvillkor för företagsledningen enligt not 39 i årsredovisningen på förslag av ersättningsutskottet och behandlat i styrelsen. 2012-03-08 Alla närvarande utom Ming Skogsberg 2012-03-29 Alla närvarande utom Marie Klingspor Alla närvarande utom Per-Anders Gustafsson 2012-06-01 och Patric Eriksson 2012-08-27 Alla närvarande 2012-10-25 Alla närvarande 2012-12-19 Alla närvarande 61

Styrelsens rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 2012 Denna rapport om intern kontroll avseende den finansiella rapporteringen 2012 har upprättats i enlighet med Koden och i enlighet med den vägledning till Koden av den 17 oktober 2005 som tagits fram av arbetsgrupper från Svenskt Näringsliv och FAR. Rapporten är inte en del av den formella årsredovisningen och rapporten är inte granskad av bolagets revisorer. Processen för intern kontroll och riskhantering baseras på kontrollmiljön och omfattar fyra huvudaktiviteter: kontrollaktiviteter, riskbedömning, information och kommunikation samt uppföljning. Kontrollmiljö Basen för den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen utgörs av kontrollmiljön med den organisation, beslutsordning samt fördelning av befogenheter och ansvar mellan de olika organ styrelsen och verkställande direktören inrättat för bolaget. Denna ordning dokumenteras och kommuniceras i styrdokument i form av interna policy, riktlinjer och instruktioner. Exempel på sådana styrdokument är rapportinstruktion och attestinstruktion. Styrelsen har utsett ett finansutskott med uppgift att ansvara för beredningen av styrelsens arbete för att kvalitetssäkra den finansiella rapporteringen. Vidare har styrelsen bland annat för beredning av den finansiella rapporteringen inrättat funktioner för internrevision, compliance respektive riskkontroll i syfte att stödja styrelsen i uppföljningen av att verksamheten bedrivs i enlighet med styrelsens beslut. Hela styrelsen utgör dessutom revisionsutskott i sitt styrelsearbete. Riskbedömning Riskbedömning omfattar att identifiera och kartlägga väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Dessa risker kartläggs och identifieras på bolagsnivå och enhetsnivå. Kvartalsvis sker uppföljning till styrelse och företagsledning för bolagets totala risknivå. Kontrollaktiviteter Riskerna i den finansiella rapporteringen begränsas genom noggrant förberedda bokslut, standardiserade arbetsrutiner med inbyggda kontrollfunktioner samt utvärdering av arbetet med kontinuerliga förbättringar. Den finansiella informationen analyseras och granskas på olika nivåer i organisationen innan den blir offentligt publicerad. Beträffande finansiell rapportering är ansvaret uppdelat på front-office respektive back-office. Ett kontinuerligt arbete pågår med att eliminera och reducera identifierade väsentliga risker som påverkar den interna kontrollen avseende den finansiella rapporteringen. Arbetet inkluderar utveckling och förbättring av kontrollaktiviteter samt insatser för att medarbetarna ska ha rätt kompetens. Finansiell rådgivare har varit Länsförsäkringar Göteborg och Bohusläns finanschef Anders Tykeson genom särskilt upprättat kapitalförmedlingsavtal. Information och kommunikation De interna styrdokumenten är föremål för översyn och beslut minst en gång per år. Styrdokumenten publiceras på bolagets intranät. Varje chef ska se till att bestämmelserna kommuniceras till underställd personal. Kommunikation med våra kunder och allmänhet sker främst via pressinformation samt genom vår hemsida, där bolagsinformation utformas enligt Svensk kod för bolagsstyrning. Uppföljning Uppföljning sker kvartalsvis genom kvartalsbokslut, riskkontroll och balanserat styrkort av företagsledningen. Månadsvis upprättar vd ett vd-brev om bolagets utveckling. Båda dessa uppföljningar går till styrelse, revisor och valberedning. Vd-brevet ges även ut månadsvis till personal via intranät, samt muntlig personalinformation varannan månad. En oberoende granskningsfunktion, Internrevision, har inrättats i syfte att stödja styrelsen i uppföljningen av att verksamheten bedrivs i enlighet med styrelsens beslut. Internrevision ska genom granskning och rapporter utvärdera om verksamheten bedrivs på ett effektivt sätt, om rapporteringen till styrelsen ger en korrekt bild av verksamheten och om verksamheten bedrivs enligt gällande interna och externa regelverk. Internrevision rapporterar till bolagets styrelse samt även vd. Internrevisor har konsulten Eva Forsberg från Göteborg varit. Vidare ska varje chef se till att styrdokument efterlevs inom sitt ansvarsområde. Funktionen Compliance har till uppgift att fortlöpande identifiera, bedöma, övervaka och rapportera compliancerisker, d.v.s. risk för sanktioner enligt lag eller föreskrift och risk för finansiell förlust. Rapportering sker till styrelsen samt även till vd. Compliancefunktionen har innehafts av Eleonor Lilja Länsförsäkringar Skaraborg, som även är kundombud samt ordförande i Interna Skadeprövningsnämnden. Funktionen riskkontroll har till uppgift att enligt Finansinspektionens riktlinjer följa upp bolagets risker enligt den gruppgemensamma s.k. rikskkartan. Riskcontroller har Jan-Olof Sandberg varit första kvartalet och Tor-Björn Hendeberg resten av året. 62

Ordlista Affär för egen räkning (f e r) Den del av försäkringsaffären som ett försäkringsbolag självt står risken för och som alltså inte återförsäkras hos andra bolag. Avvecklingsresultat För skador som inte är slutreglerade vid räkenskapsårets utgång reserveras medel i avsättning för oreglerade skador. Den bedömning av kommande utbetalningar som gjorts kan emellertid av olika skäl visa sig avvika från slutreglerat utfall. Om det beräknade ersättningsbeloppet för en skada visar sig vara övervärderat respektive undervärderat, uppstår då i nästa bokslut en avvecklingsvinst respektive förlust. Direkt försäkring Försäkringsavtal som bolaget ingår med försäkringstagare utan förmedling av annat försäkringsbolag. Diskontering och ränta Trafikförsäkringsaffären är en affär med lång avvecklingstid. Det innebär att det kan ta många år innan en skada är slutbetald. Under tiden förräntas den avsättning som bokförs som reserv för skadan. Därför kan ett lägre belopp än det nominella avsättas som reserv, d.v.s. avsättning för oreglerade skador diskonteras med en långsiktigt bedömd diskonteringsränta. Ej intjänade premier En skuldpost, som i princip motsvarar den del av premieinkomsten som vid bokslutet hänför sig till nästkommande år. Försäkringsersättningar Utbetalda försäkringsersättningar plus oreglerade skador vid årets slut minus oreglerade skador vid årets början. En del av försäkringsersättningarna utgörs av reservavvecklingsresultat. Försäkringstekniska avsättningar (reserver och återbäring) Sammanfattande benämning på ej intjänade premier (premiereserv), oreglerade skador (ersättnings- och skadebehandlingsreserv) samt avsatt till återbäring. KI-tal Är ett nyckeltal i bank- och livaffärerna. K står för kostnader och I för intäkter. KI är relationen mellan de båda, och därmed ett kvotmått på lönsamhet i det lokala länsförsäkringsbolaget. Kalkylränta Eftersom premierna betalas i förskott och viss tid förflyter från det en skada inträffar till dess ersättning utbetalas, uppsamlas hos bolaget ett kapital som ger avkastning. Den beräknade räntan på detta kapital kallas kalkylränta. Denna ränta överförs i resultaträkningen från finansrörelsen till försäkringsverksamheten. Räntan skall spegla den riskfria räntenivån för tiden motsvarande reservernas avvecklingstid, d.v.s. en framåtblickande genomsnittlig ränta. Kapitalbas Med kapitalbas menas det tillgängliga kapitalet. Ett försäkringsbolags kapitalbas innehåller i första hand eget kapital. Konsolideringsgrad sakaffär Förhållandet mellan konsolideringskapital och premieinkomst för egen räkning, uttryckt i procent. Konsolideringsgraden beräknad på detta sätt, är det mått på kapitalstyrka hos försäkringsbolag som normalt används. Konsolideringsgrad livaffär Förhållandet mellan livbolagets tillgångar till marknadsvärden och spararnas garanterade medel inklusive återbäringsmedel (fördelade men ej garanterade). Konsolideringskapital sakförsäkring Sammanfattande benämning på eget kapital, obeskattade reserver och uppskjuten skatt. Kvardröjande risk Om reserven för ej intjänade premier bedöms otillräcklig för att täcka förväntade skade- och driftskostnader för det gamla försäkringsbeståndet fram till nästa förfallodag, ska avsättning för kvardröjande risk ske. Oreglerade skador De skador som inträffar under räkenskapsåret hinner av olika skäl inte alltid slutregleras före årets utgång. I bokslutet måste därför en avsättning göras för beräknade, ännu inte utbetalda försäkringsersättningar. Denna skuld-post kallas oreglerade skador. Periodiseringsfond En bokslutsdisposition som tillåter en avsättning med 25 procent av årsvinsten. Varje årsfond måste upplösas efter sex år. Placeringstillgångar De pengar som betalas in och som inte behövs i den löpande rörelsen placeras enligt myndigheternas föreskrifter och i övrigt på bästa sätt för att ge god avkastning och värdetillväxt. Placeringstillgångar är en sammanfattande benämning på bolagets lager av statspapper, obligationer, förlagsbevis, aktier, fastigheter och lån m.m. Premieinkomst Motsvarar i princip under året influtna premiebelopp. Premieintäkt Avser den premieinkomst som belöper på räkenskapsåret. Premierna inbetalas vid skilda förfallodagar under året och avser som regel en försäkringstid av ett år. Den del av premieinkomsten, som avser påföljande år, redovisas i bokslutet som en skuldpost och kallas ej intjänade premier. Resultat, tekniskt och icke tekniskt Uppdelas i resultaträkning på tekniskt och icke tekniskt resultat. Tekniskt är sakaffärernas resultat och icke tekniskt är finans- samt liv- och bankaffärens resultat. Rörelsemarginal Beräknas som tekniskt resultat före bokslutsdispositioner och skatt, dividerat med premieintäkter för egen räkning. Soliditet Förhållandet mellan konsolideringskapital och försäkringstekniska avsättningar för egen räkning uttryckt i procent. Soliditet kan även mätas som förhållandet mellan justerat eget kapital och balansomslutningen. Solvens II Ett för EU gemensamt och nytt framtaget regelverk för att beräkna kapitalstyrka jämfört med risk, samt krav på ändamålsenliga och dokumenterade processer för styrning och kontroll. Solvensgrad livaffär Samma som konsolideringsgrad livaffär, men exkluderar återbäringsmedel. D.v.s. ger högre procentsats än konsolideringsgraden. Solvensmarginal sakaffär Erforderlig solvensmarginal, bestäms enligt Finans-inspektionens anvisningar, och är ett mått på hur stort kapital ett försäkringsbolag anses behöva. Beräkningen görs utifrån bolagets premieinkomster samt dess skadeersättningar. Den erforderliga solvensmarginalen är det högsta av de två beräknade värdena och relateras till kapitalbasen. Solvensmarginal livaffär Den marginal som tillgångarnas värden överstiger garanterade åtaganden. Säkerhetsreserv Avsättning till säkerhetsreserv är en bokslutsdisposition. Säkerhetsreserven är till för att utjämna svängningar i riskförloppet. Utjämningsfond Skadeförsäkringsrörelse är av naturliga skäl utsatt för betydande kastningar i årsresultaten, främst beroende på antalet storskador och deras omfattning. För att utjämna dessa kastningar har till och med 1990 skattefri avsättning kunnat ske till en fond som kallas utjämningsfond. Ytterligare avsättningar får inte göras. Återförsäkring Om ett försäkringsbolag inte kan eller vill bära hela den ansvarighet som det iklätt sig gentemot försäkringstagare återförsäkrar bolaget helt eller delvis de tecknade försäkringarna. Man talar härvid om avgiven återförsäkring respektive mottagen återförsäkring (indirekt försäkring).

Skövde Rådhusgatan 8, Box 600, 541 29 Skövde, vx 0500-777 000 Falköping Storgatan 1, 521 42 Falköping, 0515-677 200 Lidköping Lidbecksgatan 2, Box 2187, 531 02 Lidköping, 0510-777 220 Mariestad Esplanaden 5, Box 32, 542 21 Mariestad, 0501-377 240 Tidaholm Gamla Torget 6, 522 31 Tidaholm, 0502-777 260 Habo Jönköpingsvägen 13 A, 566 31 Habo, 036-494 55 Vara Stora Torget 4, Box 11, 534 21 Vara, 0512-797 270 E-post info@lfr.se lansforsakringar.se/skaraborg