Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning

Inför brännvinsrallyt 1. Beslutsfattarnas bedömning Det undantagstillstånd som Finland, Sverige och Danmark har i EU för införselkvoter på alkohol upphör den 1.1.2004. I och med det kan den enskilda medborgaren i praktiken föra med sig obegränsade mängder alkohol för eget bruk från övriga EU-länder. För Finlands del räknar man med att det egentliga brännvinsrallyt inleds i och med att Estland blir EU-medlem 1.5.2004. Den förväntade ökningen av privatimporten, och den aviserade skattesänkningen i Finland, innebär en dramatisk alkoholpolitisk förändring. (Mer om den finska alkoholbeskattningen i Matti Virtanens inlägg.) Danmark sänker alkoholskatten med 45 procent i oktober och då väntas spritrallyt över Öresund att intensifieras. Inför dessa förändringar har NAT skriftligen ställt några frågor till de närmast berörda ministrarna och alkoholmonopolens direktörer i Finland och Sverige. Finland: Samarbete och större kommunalt ansvar Omsorgsminister Liisa Hyssälä blev överkörd i budgetförhandlingarna i augusti i fråga om alkoholbeskattningen. Hyssälä hade, i folkhälsans namn, önskat en moderat sänkning av alkoholskatterna. Regeringen fastslog dock en linje med rejäla skattesänkningar (i snitt 33 procent) som införs i mars nästa år. Om regeringen får sin vilja igenom sänks skatten med 44 procent på starka alkoholdrycker, med 40 procent på starkviner, med 32 procent på öl och med 10 procent på svaga viner. Omsorgsminister Liisa Hyssälä Vilka socialpolitiska redskap finns att tillgå för att reglera det finländska folkets alkoholkonsumtion, efter de förväntade skattesänkningarna och den ökade införseln av alkohol? Finns det några konkreta planer (ex. högre åldersgräns för inköp, resenärsavgift, inskränkta utskänkningstider, intensifierade polisinsatser mot vidareförsäljning av privatimporterad alkohol m.m.)? Vår alkoholpolitik står verkligen inför stora utmaningar i och med att reglerna för införsel av alkohol i samband med resor ändras. NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 ) 281

Jag vill ändå inte överdriva och jämföra med år 1969 då mellanölet släpptes fritt och alkoholförbrukningen ökade med 41 % på ett år. Alkoholkonsumtionen och skadeverkningarna i anslutning till den har ökat redan en längre tid och kommer de närmaste åren att öppna medborgarnas ögon. I alkoholpolitiken är det inte svartvitt fråga om att nationen antingen räddas eller dricker sig till fördärv. Det är fråga om hurdant samhälle vi vill ha, vilka olägenheter vi är redo att betala för och tåla. Statsrådet effektiverar på olika sätt åtgärderna för att minska alkoholens skadeverkningar. I samband med beredningen av det nationella alkoholprogrammet, som görs upp för åren 2004 2007, fäster man särskild vikt vid förebyggande av alkoholbruk bland barn och unga. Statsrådet kommer i höst att fatta ett principbeslut om riktlinjerna för alkoholpolitiken. I beslutet ingår politiska riktlinjer samt mål för statsförvaltningens verksamhet. Eftersom vi behöver hela samhället med i arbetet tar vi med kommunsektorn, näringslivet och medborgarorganisationerna i alkoholprogrammet. Målet är alltså att samla ihop alla aktörer och metoder och att målinriktat styra helheten. I informationen betonas medborgarnas egen roll på ett nytt sätt alltså utan fördömanden och pekpinnar. Lagstiftningens möjligheter utreds grundligt. En revidering av bestämmelserna om alkoholbrott pågår som bäst tillsammans med justitieministeriet, även serveringstiden kan justeras en aning. Men man kan å andra sidan fråga sig om det behövs mera lagstiftning för att minska alkoholbruket bland minderåriga eller om det räcker med bättre övervakning av den gällande lagstiftningen. Då man dryftar nya bestämmelser glömmer man ofta att den gällande lagstiftningen också kunde iakttas bättre. Man kunde till exempel allt oftare fråga näringslivet om det kan tänka sig någon form av självreglering som ett alternativ till lagstiftningen. I vilka av samhällets social- och hälsovårdssektorer kommer effekterna av den ökade konsumtionen att synas mest? Hur kan dessa sektorer förbereda sig? Kommer det att riktas ökade ekonomiska resurser till någon speciell sektor? De olägenheter som alkoholbruket för med sig sprider sig vida omkring i samhället. I Finland är det kommunerna som har huvudansvaret för missbrukarvården. Kommunerna skall sörja för ett tillräckligt serviceutbud såväl beträffande primärvården som specialtjänsterna inom missbrukarvården. För att utveckla missbrukarvården och höja kvaliteten på servicen gav social- och hälsovårdsministeriet tillsammans med Finlands Kommunförbund i fjol ut handboken Kvalitetsrekommendation för missbrukarvården. I rekommendationen fästs särskild vikt vid primärvårdens roll då det gäller alkoholens skadeverkningar. Där konstateras också att den ökade alkoholkonsumtionen är en grund för tilläggsresurser för servicen. I det nationella hälso- och sjukvårdsprogrammet fästs särskild vikt vid att öka primärvårdens beredskap att konstatera en riskförbrukning och att ingripa i ett tidigt skede. I programmet ingår ett riksomfattande projekt för att utveckla miniinterventionen. Dessutom bereder statsrådet ett principbeslut om alkoholfrågor och ett alkoholprogram. I båda dessa kommer man att betona både förebyggande av olägenheter till följd av alkoholbruk och ett fungerande servicesystemet. 282 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 )

Sverige: Samarbete, regleringar och internationell påtryckning När Finland och Danmark sänker skatten på alkohol ökar trycket på Sverige att följa efter. Skatten på öl och vin sänktes redan för några år sedan, det är främst de starka alkoholdryckerna som skulle beröras av skattesänkningarna. För tillfället har Sverige en av EU:s högsta brännvinsbeskattning. Folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson, vilka socialpolitiska redskap finns att tillgå för att reglera det svenska folkets alkoholkonsumtion, efter de förväntade skattesänkningarna och den ökade införseln av alkohol? Finns det några konkreta planer på nya eller skärpta insatser (ex. högre åldersgräns för inköp, resenärsavgift, inskränkta utskänkningstider, intensifierade polisinsatser mot vidareförsäljning av privatimporterad alkohol m.m.)? Den traditionella alkoholpolitiken utmanas av införselkvoter, av grannländers skattepolitik men också av förändringar i människors konsumtionsmönster. Vi har en gemensam marknad inom EU. Folk rör sig över gränserna på ett helt annat sätt än tidigare. Det varken kan vi eller vill vi stoppa. Våra möjligheter att vända trenden måste innefatta bättre förebyggande arbete med mer information. Vi har en nationell Alkoholkommitté som leder arbetet mot alkoholens skadeverkningar. Man genomför en lång rad insatser. Exempelvis arbetar man just nu hårt gentemot livsmedelshandlarbranschen för att skärpa ålderskontrollerna vid folkölsförsäljning. Folkölet finns i vanliga butiker och är en berusningsdryck för många i de yngre tonåren. Det finns inga enkla lösningar utan det handlar om att olika aktörer arbetar än mer intensivt med alkoholfrågan, och då handlar det inte bara om tull, polis, folkhälsoinstitut, kommuner utan också större engagemang och vakenhet från föräldrar, arbetskamrater, Folkhälso- och socialtjänstminister Morgan Johansson vänner och släktingar. Det krävs att folkrörelserna tar sitt ansvar. Det krävs att alla inser allvaret och drar sitt strå till stacken. Den svenska alkoholpolitiken bygger på måttlighetslinjen, i kombination med fyra alkoholfria områden. Staten kräver inte av människor att de helt ska sluta dricka alkohol, men vi vill understryka vikten av måttlig konsumtion, och ingen alkohol ska förekomma alls under uppväxtåren, i trafiken, på arbetsplatserna och under graviditeten. Regeringen arbetar just nu med att ytterligare göra begränsningar i möjligheterna att marknadsföra alkoholdrycker i tryckt media. Jag har i början av sommaren mottagit en utredning om sponsring och alkohol, och även där är förslagen ute på remiss. Jag är också beredd att genom tydligare skrivning i alkohollagen ge kommunerna bättre möjligheter att hävda alkoholpolitiska intressen när det handlar om tillståndsgivning för alkohol på krogar och restauranger. Men grundläggande är att vi förmår hävda Systembolagets monopol, och att det fortsätter att åtnjuta starkt stöd bland allmänheten. Det finns åtgärder att göra nationellt, men viktigast är dock att vi får tillstånd en gemensam europeisk syn på alkoholfrågan att alkoholen inte är vilken vara som helst. Med den ökade rörligheten över gränserna är det bara genom att arbeta internationellt som vi NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 ) 283

kan undvika ett race-to-the-bottom när det gäller alkoholskatter. Jag vill se att EU:s medlemsländer antar gemensamma rekommendationer på alkoholområdet, inte minst för begränsning av alkoholreklam och höjda minimiskatter på alkohol inom EU. Sverige kommer att intensifiera arbetet med att driva alkoholfrågorna i EU. Vi vill också se ett nordiskt initiativ i alkoholfrågorna i WHO, för att lyfta frågorna också på ett globalt plan. Gick det med tobaken, så bör det också gå när det gäller alkohol. Sverige har redan under de senaste åren upplevt en kraftigt ökad alkoholkonsumtion. Med eventuellt sänkta skatter och ökad privatinförsel kan denna trend ytterligare förstärkas. I vilka av samhällets social- och hälsovårdssektorer kommer effekterna av den ökade konsumtionen att synas mest? Hur kan dessa sektorer förbereda sig? Kommer det att riktas ökade ekonomiska resurser till någon speciell sektor? De första tecknen på en ökning av alkoholskadorna börjar komma, och lyckas vi inte vända trenden kommer det självklart att bli märkbart även i form av ökade sjukvårdskostnader. Den del inom vården som i första hand bör få resurser i ljuset av konsumtionsökningen är missbrukarvården. Människor som har fastnat i ett beroende måste snabbt kunna få hjälp att ta sig ur detta missbruk. Här kommer en riktad satsning att göras under mandatperioden. Urholkning eller ökning av monopolens legitimitet? Billig alkohol blir lättillgänglig för miljontals nordbor. Detta innebär stora omställningar för alkoholmonopolen. Systembolagets försäljning har sjunkit framför allt i södra Sverige. Minskningen var markant omedelbart efter EU-inträdet 1995. Efter 1998 har det dock varit en försäljningsökning totalt sett i landet. Vi frågade Systembolagets VD Anitra Steen hurudana skattesänkningsbeslut Systembolaget skulle önska samt vilka skattebeslut som är särskilt hotfulla för bolaget?: Jag tror inte att Sverige i längden kan ha väldigt mycket högre alkoholskatter än omgivande länder. Särskilt spritskatten kan bli ett problem när danskarna sänker sin spritskatt i höst och de tillåtna införselmängderna ökar den 1 januari 2004. När det gäller vin och öl Systembolagets VD Anitra Steen verkar vi vara mer konkurrenskraftiga. Steen tror inte att den förestående utvecklingen kommer att hota Systembolagets existens. Men om våra marknadsandelar sjunker kan vår legitimitet urholkas. Risken finns också att det utvecklas en illegal detaljhandel, som säljer billig alkohol utan kontroll, åldersgräns och reglerade öppettider, säger hon 284 NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 )

Direktör Jaakko Uotila vid finska Alko tror inte heller att utvecklingen hotar Alkos existens, tvärtom ser han nästan en ökad legitimitet: Skattesänkningsbeslutet betonar det finska alkoholsystemets betydelse och understryker vikten av Alko Ab:s ansvarsfulla försäljningsarbete. Uotila tycker att de skattesänkningsbeslut som gjorts har varit de bästa möjliga av dåliga alternativ. De tryggar i tillräcklig utsträckning Alkos fortsatta verksamhet. Beslutet att sänka beskattningen på de starka alkoholdryckerna mest var berättigat, eftersom det är just i denna kategori drycker som Estlands billiga priser skulle ha inverkat för en betydande ökning i införseln. Alkos VD Jaakko Uotila Inför brännvinsrallyt 2. Den minst dåliga, dock icke riskfria linjen När Estland blir medlem i EU den första maj 2004 försvinner såväl de nuvarande mängdbegränsningarna för alkoholinförsel som 20- timmars regeln. Det går med andra ord att för eget bruk införa obegränsade mängder alkohol bara genom att åka till Tallinn och vända. Störtfloden av importsprit från Estland är efter det ett verkligt hot på ett helt annat sätt än importen från övriga EU-länder. För att hindra detta överhängande hot finns bara mycket dåliga eller mindre dåliga alternativ. De goda lösningarna förutsätter svårförverkligade förändringar på EU-nivå, såsom avtal om minimiskatt på alkoholdrycker eller en strängare begränsning av turistspritens införselkvoter. Finland och de övriga nordiska länderna har all orsak att sträva efter det här, men före våren finns det ingen möjlighet att få igenom förändringar av detta slag. Finland är alltså tvunget att välja ett av de dåliga alternativen, varav de mycket dåliga först måste gallras bort. Ett sådant vore att införa en liten minisänkning av alkoholbeskattningen, som bara lite eller inte alls skulle dämpa Estlandsimporten, men som ändå skulle öka försäljningen hemma i Finland. Ett NORDISK ALKOHOL- & NARKOTIKATIDSKRIFT VOL. 20, 2003 ( 4 ) 285