Mål och resursplan 2020 med plan

Mål och resursplan 2020 med plan 2021-2022 1

Innehållsförteckning Innehållsförteckning... 2 Förord... 3 1 Sammanfattning... 4 2 Vision... 5 3 Statistik över befolkningsmängd och bostäder... 7 4 Ekonomiska förutsättningar... 8 5 Våra satsningar och prioriteringar inom ram... 11 6 Gemensamma besparingar, prioriteringar och mål... 12 7 Enskilda besparingar, prioriteringar och mål för nämnder och kommunstyrelsen... 15 7.1 Kommunstyrelsen... 15 7.2 Överförmyndarnämnden... 18 7.3 Samhällsbyggnadsnämnd & Teknisk servicenämnd... 19 7.4 Socialnämnden... 20 7.5 Bildningsnämnden... 22 7.6 Kultur & fritidsutskottet... 24 8 Investeringar... 25 9 Finansieringsanalys... 26 2

Förord På bara några år har diskussionen vänt från att handla om behovet av invandring för att klara välfärden till att handla om hur välfärden ska klara av invandringen. Dessa svängningar i politiska beslut drabbar kommuner, välfärd och samhället i stort. De 7 partierna i riksdagen svänger fram och tillbaka i flera frågor. Sverigedemokraterna står däremot fast i sina åsikter. SD är en trygghet i det svenska valet, och blev återigen den stora vinnaren. SD är nu med och styr i flertalet kommuner. Staten har vältrat över mer och mer uppgifter till kommunerna utan att ge full täckning för detta. Det här visar sig framför allt inom området invandring men påverkar alla samhällsområden. Det finns numera stora klyftor som snarare kommer att öka än minska när lågkonjunkturen är på ingång. De stora bidragen som staten stått för kommer nu fasas ut och kommunerna kommer få det ännu svårare. SKL varnar för skattehöjningar på 5 kr eller besparingar i 10 15 år för att bland annat reda ut sviterna av den ansvarslösa invandringspolitiken. Sverigedemokraterna i Motala kommer driva en politik där kärnverksamheterna prioriteras. Icke nödvändiga utgifter kommer att få stå tillbaka. Sverigedemokraterna ser en bristande politisk vilja att satsa på de äldre. Den trygghet som förr fanns urholkas. Resurser har lagts på icke svenska medborgare med felprioriteringar av skattepengar som följd. Med den höga skatt vi idag har i Sverige ska det finnas välfärd till våra egna medborgare i första hand. Vi ser att samhället idag står mellan de som vill bidra och de som vill förstöra. Det handlar inte om hudfärg, kön eller etnicitet, det är bara något som används i debatter för att vinna poäng. Sverige är ett av världens mest accepterande- och jämställda land. Vi ser att bland annat bostadsbristen skapa motsättningar. Vi ser orättvisor i samhället där vissa får gå före i bostadsköer eller får bidrag utan att tillföra. Skolan försämras, skolor läggs ned, resurser tas bort. Tryggheten blir sämre. Trygghet bygger på att våra kommuninvånare upplever gemenskap och rättvisa. Sociala klyftor, olika former av segregation är något som tyvärr vi allt mer tydligt ser i Motala kommun, det påverkar känslan av trygghet som är så viktig i ett fungerande samhälle. Trots mycket som är dåligt finns även mycket att vara stolta över. Motala har ett rikt näringsliv, underbara stränder, nära till flera stora städer med nya bra kommunikationer. Målet är att Sverigedemokraterna ska vara med och styra för att på så sätt ge de människor som varit med att bygga upp vårat land en tryggare framtid. Sverigedemokraterna ska fortsätta att även i framtiden och med ett ännu större ansvar vara med och visa vägen framåt. Vi i Motala behöver enas kring vad vi anser vara våra gemensamma intressen, enas kring våran identitet, enas kring en del av Sverige. Svenskheten är något vi ska vara stolta över. Våran gemensamma kultur är inget vi ska skämmas över utan stolt förmedla till nya generationer och nya invånare. Trots högkonjunktur har Motalas ekonomi varit ansträngd. Snarare har extraordinära intäkter räddat resultatet än en ansvarsfull politisk styrning. Nu ska vi tillsammans vara med och ta ansvar för ekonomin på riktigt. Du håller i din hand Sverigedemokraternas budgetförslag för 2020 med förslag till 2021 2022. Trevlig läsning! Johnny Karlberg Gruppledare 3

1 Sammanfattning Mål- och resursplanen 2020 2019 fastställs Mål- och resursplanen för 2020 i kommunfullmäktige i Augusti. De ekonomiska ramarna, resultat-, investerings- och finansieringsbudget ingår i MoR. Utifrån kommunfullmäktiges beslut om Mål och Resursplan beslutar nämnderna om sin resursfördelning under senare delen av 2019. SD tar ekonomiskt ansvar ett resultat på minst 2.5% Alla partier i Motala har ställt sig bakom att resultatet ska vara minst 2.5% genom ett beslut i kommunfullmäktige. En av de viktigaste uppgifterna för folkvalda politiker är att förvalta invånarnas skatteintäkter på ett ansvarsfullt och icke slösa med resurser. Vi framför också hur viktigt det är att det från högsta chef verkligen framgår att restriktivitet ska råda inom kommunen. Att förvalta medborgarnas resurser ska tas på största allvar. Uppbyggnad av Sverigedemokraternas budgetförslag Dokumentet för Mål- och resursplan för 2020 börjar med gemensamma besparingar för att sedan bli mer nämndspecifika. Det är uppdelat i besparing, prioritering samt mål. Våra prioriteringar under 2020-2022 uppgår till 165 (miljoner) Siffran inom parantes avser miljoner (60) Ökad grundbemanning, minskat vikariebehov och förhoppningsvis minskade sjukskrivningar. (5) Stärka Motala som sjöstad. Satsningar ska ha vattentema. (12) Höjt stöd för landsbygdsskolor. Det är dyrare att bedriva mindre skolor på landsbygden. (6) Extra anslag till utsatta kvinnor. (kvinnojour) (3) Kostnadsfria arbetsskor inom vård, omsorg och skolverksamhet. (3) Sommarskola med prioritering på läxor och godkända betyg. (9) Återöppnande av resursskola likt villa Ekenäs. (9) Rusta upp något som vi vill kalla Karlsby lägergård. Det ska sedan användas för tex sommarkollo. (24) Olika trygghetssatsningar. Ordningsvakter, trygghetsgrupper, kameraövervakning, belysta gångvägar m.m. (9) Införa P-skiva och samtidigt utöka antalet parkeringsvakter samt höja felparkeringsavgift. (3) Träning för äldre. (1) Utredning för båtplatser i Borensberg. (3) Reducera avgiften för trygghetslarm till 0 kronor innan mandatperiodens slut. (3) Äldreombudsman (2 halvtidstjänster). (12) Fler kuratorer i skolan. (3) Fontän i stadsparken. 4

2 Vision 1.1 Skatter och ekonomi I Motala ska ingen plats finnas för slösaktighet eller oaktsamhet med skattemedel. Varje skattekrona ska förvaltas väl, med Motalas medborgare i åtanke. Därför är inte det viktiga vem som utför en tjänst. Det kan vara en privat- eller offentlig utförare. Kvaliteten är det som ska avgöra om skattekronan är väl förvaltad eller inte. När besparingar måste göras ska det inte drabba utsatta eller de mest svaga. Besparingar ska ske där de negativa konsekvenserna blir så små som möjligt. 1.2 Tillväxt, turism och näringslivet Motala som sjöstad har något som andra kommuner inte har, som andra kommuner vill ha, närheten till stränder och vatten. Med Lalandias etablering, som vi ser positivt på, kommer turistnäringen förhoppningsvis blomstra ännu mer. Varamon kommer bli attraktivt att satsa på igen. Vi ser nu att etableringen i Varamon för med sig nya satsningar vilket är mycket positivt. Näringslivet består av allt fler mindre företag som ger stabilitet och ökad trygghet. Med så många små företag måste också kommunen få en bättre organisation som vänder sig emot nya och befintliga företag. Det ska vara enkelt och kommunen ska vara förstående för krav och önskemål. Torghandel förgyller torget och ska vara avgiftsfri samt ha ett enkelt digitalt bokningssystem. 1.3 Äldre- och barnomsorg De som idag är gamla i Motala har varit med och byggt upp detta samhälle vi idag lever i. De har gett oss kärlek, uppfostran, välfärd. SD visionen visar uppskattning för den äldre generationen genom att ge tillbaka genom ett kärleksfullt bemötande, en god tillgänglig äldreomsorg och inte minst en god vård när det behövs. Barnen som idag växer upp ska ges möjligheter till en god uppväxt, fina miljöer i förskolor, skolor och gymnasium. Det ska finnas tillgänglighet i form av föreningsdrivna fritidsgårdar och fältsekreterare som lär känna igen och stötta de barn som behöver det. 1.4 Individen / biologiska skillnader Motala ska vara inkluderande för de som väljer att infinna sig i att det finns rättigheter och skyldigheter. I vår vision ska ingen diskrimineras och ingen ska särbehandlas på grund av kön, etnicitet, sexuell läggning, funktionsnedsättning, religiös-, ideologisk eller politisk åsikt. Alla människor är individer och ska därför inte placeras in i ett kollektiv av människor. Med våran politik behövs inga HBTQcertifieringar, eller särbehandlingar. När SD får vara med och styra ska alla behandlas lika. Vi vänder oss emot den genusvetenskap som inte vilar på vetenskaplig grund och som dessutom antagit en skepnad av politiserad ideologi. All vetenskap från medeltiden och framåt visar med all önskvärd tydlighet att det förekommer biologiska skillnader mellan könen, just därför säger vi kön i pluralis. Vi motsätter oss den underliggande tanken inom genusvetenskapen att dessa skillnader skulle vara negativa. Det centrala för oss är att alla ska ges samma möjligheter, oavsett kön. 1.5 Tryggt och trivsamt samhälle Kärnan i ett välmående och fungerande samhälle är att invånarna känner sig trygga i sitt hem och kommunen vi bor i. Det kan också vara social trygghet, trygghet i infrastruktur och andra viktiga samhällsfunktioner. Trygghet handlar inte alltid om rättsväsende och polisresurser. Det kan även handla om upplysta cykelbanor, trivsamma och väl underhållna utemiljöer. Motala som kommun måste också vara påtryckande mot polisorganisationen och eftersträva en polis med rätt resurser och lokal närvaro. Sverigedemokraterna i Motala vill också att kommunen stödjer och bildar trygghetsgrupper som till fots och med bil kan patrullera otrygga områden. Idag känner sig var tredje kvinna otrygg i sitt eget bostadsområde (BRÅ 2017). Vi anser att alla kvinnor ska kunna röra sig fritt och känna sig trygga. För att öka civilkuraget är ett särskilt pris för just detta något som Sverigedemokraterna förespråkar. Det kan vara att vittna i ett obehagligt brottmål, gå emellan i ett slagsmål, att stävja mobbning med mera. Motala skall inte normalisera symboler för kvinnoförtryck, så som slöjor, i sitt kommunikationsmaterial. 1.6 En skola där alla syns och uppmärksammas En skola där alla syns och uppmärksammas. Vi vill ha en skola som utgår från sunt förnuft. Motala ska frångå En skola för alla. Alla är inte lika, speciellt inte i ett kunskapsperspektiv. Högpresterande elever ska ges de utmaningar som behövs för utveckling. När duktiga elever används för att lyfta upp betyg kan dessa elever istället tappa motivationen. För de elever, som har mer krävande resursbehov, ska den kommunala skolan ha jourskolor och resursskolor. I skolan ska alla elever själva kunna bilda sig en egen politisk-, sexuell eller trosuppfattning. Lärarens roll ska aldrig vara att efter egen övertygelse skola barnens åsikter. Vi ser förberedelseskola, resursskola samt jourskola som självklara verksamheter i Motala kommun. 1.7 Stadsmiljö, bebyggelse, arkitektur Sverigedemokraternas generella inställning är att i möjligaste mån undvika förtätning av befintliga stadskärnor. Vi kan i vår omvärld se exempel på hur parker och grönområden trängs undan till förmån för nya hus som ligger tätt intill varandra. Vår byggnadstradition är rik och förtjänar att bevaras. Historiskt förankrade byggnader och miljöer skapar hemkänsla och påverkar även turistlivet positivt. Ett förslag kan vara att en tomtköpare kan få rabatt om de förbinder sig att bygga i traditionell och miljöanpassad stil. Kommunala bostadsbolag ska ha som sin viktigaste uppgift att tillhandahålla hyresbostäder till rimliga priser för resurssvaga grupper, såsom ungdomar, men ska även kunna agera för att uppnå en större variation av boendeformer i ett visst område. De kommunala bostadsbolagens hyresgäster ska också beredas största möjliga inflytande och ansvar över sin boendemiljö. Borensberg som kallas den lilla sjöstaden behöver få bättre möjligheter till en småbåtshamn. Det skulle kunna locka till nya invånare från tex Linköping. 1.8 Trafik och kommunikationer Att befolkningen cyklar till arbetet, skolan eller till en knutpunkt för annat färdmedel är positivt för både miljön och hälsan. Kommunerna bör därför verka för ett väl utbyggt och säkert cykelvägnät som uppmuntrar samt förenklar till att välja cykeln som färdmedel. Kollektivtrafiken utgör dels ett alternativ för dem som inte har egen bil, dels ett positivt komplement till bilen. Täta avgångar och rimliga priser bör erbjudas. Kommunens väg- och gatunät måste underhållas och vara i ett sådant skick att inte näringsliv eller invånare missgynnas. Det finns ett ömsesidigt beroende mellan tätort, förort och landsbygd. Kommunens vägar måste därför hålla god kvalitet över hela kommunen och under hela året. För att skapa ett bra 5

flöde i biltrafiken och därmed minska trafikens miljöpåverkan kan cirkulationsplatser ersätta trafikljusbevakade korsningar i både tätort och ytterområden. Centrum ska öppnas upp för biltrafik, att stänga av gator har skapat mycket kritik från tex näringsidkare. 1.9 Motalas landsbygd och dess utveckling Förutsättningar för att bo och verka på landsbygden ska underlättas genom att kommunens samtliga verksamheter ska underlätta för invånare, föreningar, företag som vill etablera sig. För att landsbygden ska vara levande behövs skolor, förskolor och boenden för alla åldrar. Men då behövs det också finnas förutsättningar för att verka där. 1.11 Högre krav på nyanlända Det tar idag lång tid för nyanlända att komma in i det svenska samhället. Den kommunala integrationspolitiken fungerar inte tillfredsställande. Det finns en dold etnisk kvotering som snarare ökar motsättningarna i samhället. Därför förespråkar Sverigedemokraterna integration via assimilering, vilket går ut på att i större del anpassa sig till det svenska samhället. För att få ta del av vår gemensamma välfärd ska det vara obligatoriskt med SFI (Svenska för invandrare) från dag 1 där det även läggs stor vikt på samhällsinformation. Detta är speciellt viktigt för kvinnor som annars riskerar att hamna i beroendeställning gentemot mannen. Vi måste våga sätta gränser där vi tydligt talar om vad vi i samhället absolut inte kan tänka sig att ändra på. Att bära slöja i grundskolan är just en sådan gräns som vi inte ska acceptera. 1.12 Demokrati och rättvisa Att all offentlig makt i Sverige ska utgå från folket är en av de mest centrala delarna av Sverigedemokraternas principer. När det kommer till Motala kommun ska makten komma närmare invånare genom öppenhet och transparens i besluten. Likväl ska partiresultatet representera hur poster och insynsplatser fördelas dvs proportionellt, rättvist, och förutsägbart. 6

3 Statistik över befolkningsmängd och bostäder En sammanställning för att visa befolkningsökningen och förändringen av antalet bostäder. 3.1 Förändring av bostadsbeståndet över tid Ökningen av antalet bostäder mellan åren 2013-2018 i Motala. Här kan tilläggas att Motala ligger långt ner i kommunsverige räknat i andelen bostadsrätter. Av 290 kommuner ligger vi på plats 190 (2017) med 17% Bostadsrätter. Vallentuna toppar med 93%. 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Hyresrätt 9 057 9 045 9 080 9 104 9 220 9172 Ökning -12 +35 +24 +116-48 Bostadsrätt 1931 1978 1980 1985 2000 2000 Ökning +47 +2 +5 +15 0 Småhus 9674 9714 9766 9910 9957 10058 Ökning +40 +52 +144 +47 +101 Tot. ökning +75 +89 +173 +178 +53 3.2 Förändring av befolkningsmängden över tid åren 2013-2018 Statistik över olika befolknings 2013 2014 2015 2016 2017 2018 Avlidna 454 442 429 451 457 472 Födda 408 435 468 466 484 452 Skillnad -46-7 +39 +15 +27-20 Inflyttade 1917 1971 1914 1887 1841 1828 Utflyttade 1555 1596 1614 1544 1592 1671 Skillnad +362 +375 +300 +343 +249 +157 Utrikes födda 4900 5277 5730 6119 6391 6580 Utländska medborgare 2147 2487 2929 3167 3250 3254 Med 2 utrikes föräldrar 1413 1442 1529 1591 1688 1800 Ökning +320 +369 +347 +355 +291 +138 Andel inrikes födda med 80,0% 79,2% 78,1% 77,14% 76,4% 75,7% 2 inrikes födda föräldrar Folkmängd 42187 42556 42903 43258 43549 43687 7

4 Ekonomiska förutsättningar 4.1 Kommunalskatt Budget 2019 Budget 2020 Skattesats i % 21,7 21,7 Förändringar 0 0 Vår uppfattning är att det inte finns något ekonomiskt utrymme att utifrån nuvarande utmaningar i välfärden att göra någon skattesänkning. För att bryta den negativa trenden med skenade försörjningsstöd och en ihållande hög arbetslöshet är det satsningar på skola och utbildning som måste ligga i fokus. Satsningar som kräver ekonomiska resurser. Den långsiktiga ambitionen är att satsningarna på skola och utbildning ska leda till minskade försörjningsstödskostnader och arbetslöshet. Lyckas den ambitionen är det möjligt att de frigjorda resurserna används för att sänka skatten så den harmoniserar med jämförbara kommuner. 4.2 Befolkningsökning Motala har de senaste åren vuxit rejält. Tyvärr har antalet bostäder, arbetstillfällen och utbildningsplatser inte växt i samma utsträckning. En stor del av befolkningsökningen beror på att Motala har tagit ett väldigt stort ansvar när det gäller mottagande av flyktingar och dess anhöriga. Det har aldrig förts några djupare eller verklighetsförankrade resonemang kring hur kommunen ska hantera det nämnda ansvaret. Det är allvarligt och har föranlett bostadsbrist, hög arbetslöshet och ett Motala som i vissa områden splittras av segregation. Vår ambition är att styra om politiken så befolkningsökningen anpassas efter Motalas förmåga att bygga bostäder, skapa utbildningsplatser och en trygg tillvaro för dess invånare. Men även efter förutsättningarna till jobb med egen försörjning. Det är svårt att förutse framtidens befolkningsökning i Motala, framför allt nu när regeringen 4.3 Effektiviseringskrav nämnder I vår budget ålägger vi varje nämnd samt kommunstyrelsen ett effektiviseringskrav. För år 2019 finns dessutom en generell effektivisering på 20 miljoner kronor. Se tabell nedan. Effektiviseringskravet ska uppnås främst genom samordnade upphandlingar, minskade administrativa kostnader och generell samordning inom kommunens verksamheter. Mer åtgärder finns under respektive nämnds besparingar samt i kommande verksamhetsplaner. 4.4 Finansiellt mål 2,5% Finansiella målet 2020 sätter vi till 2.5 %. Det innebär att det finns resurser avsatta för stora kommande investeringar och för eventuella felberäkningar i vårt budgetförslag. Det innebär också att vi har ett utrymme för att ha lägre mål kommande år. Avbetalning av lån är något som ska planeras in när investeringar beslutas. 4.5 God ekonomisk hushållning enligt beslut i kommunfullmäktige Finansiellt mål 1, Soliditet Det övergripande målet är att soliditeten inte ska understiga 40 procent. Målsättningen är att soliditeten ska återgå till 2016 års nivå som då låg på 48,5 procent. Finansiellt mål 2, Resultatmål Kommunens resultat före extraordinära poster ska minst uppgå till 2,5 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. Finansiellt mål 3, Skuldtak Kommunens räntekostnader får inte överstiga 1 procent och låneskulden får inte överstiga 50 procent av skatteintäkter och kommunalekonomisk utjämning. 8

4.6 Resultatbudget Vi har här effektiviserat nämnderna genom att ta bort priskompenseringen och istället ökat ramarna med de ökade skatteintäkterna som varje år medför. De öronmärkta prioriteringarna som är utöver ramanslagen syns i tabellen. å 9

4.7 Ramar per nämnd Avser ramar för år 2020 Nämnd/styrelsen Justerad ram 2019 (2019-05-31) Justering Ökning av ram Poltiska prioriteringar utöver ram Beslutade anslag 2020 Kommunfullmäktige Revision Valnämnd Överförmyndarnämnd Kommunstyrelsen Bildningsnämnd Samhällsbyggnadsnämnd Socialnämnd Teknisk servicenämnd Vatten- och avfallsnämnden Effektivisering intern teknisk service -3 142-3 142-1 934-1 934-1 012 800-212 -6 037-6 037-116 772-12 000-128 772-1 211 771-20 000-28 500-1 260 271-128 828-128 828-991 469-17 190-20 000-1 028 659-4 274-4 274 0 0 5 000 5 000 Summa -2 460 239-36 390-60 500-2 557 129 Ökning ram Politisk prioritering 10

5 Våra satsningar och prioriteringar inom ram Nedan finns ett axplock av våra satsningar och prioriteringar. Det ger en överblick om hur vi valt att prioritera skattebetalarnas pengar under 2020-2022. Specifikt per område Skola / Fritid Mkr Vård Höjt stöd till landsbygdsskolorna 12 Kostnadsfri träning för äldre 3 Sommarskola 3 Reducerat pris för trygghetslarm till 0 kr i månaden 3 Fler kuratorer i skolan 12 Kvinnojouren mer resurser 6 Sommarkolloplatser tex Karlsby lägerskola 9 Äldreombudsman 1 Resursskola typ villa Ekenäs 9 Kostnadsfria arbetsskor inom vård och omsorg + förskola 3 Mkr Trygghet Motala kommun / Näringsliv Patrullerande trygghetsgrupper 2 Ökad grundbemanning 60 Kameraövervakning 6 P-skiva 9 Synliga ordningsvakter 1 Stärka Motalas roll som sjöstad 5 Införa bilburna trygghetsgrupper 2 Utredning hamn / båtplatser Borensberg 1 11

6 Gemensamma besparingar, prioriteringar och mål Under detta kapitel återfinns våra besparingar, prioriteringar samt mål som är gemensamma för samtliga nämnder och kommunstyrelsen. 6.1 Besparingar Underhåll av kommunala anläggningar Idag kan man se en kapitalförstöring när kommunägda gator, fastigheter eller andra anläggningar inte underhålls. I det långa loppet är en väl skött anläggning en besparing på sikt. Att ha ett väl fungerande system för detta är mycket viktigt. Utvärdera avslutade anställningar. Varje gång en kommunalt anställd väljer att avsluta sin anställning ska ett s.k. exit-samtal hållas. Detta för att kunna dra lärdom inför framtida anställningar. Detta för att få en positiv utveckling och kunna behålla kompetent personal. Införa assimileringsinriktad politik Kommunen är idag väldigt segregerad där många lever i ett utanförskap och känner sig som en del av majoritetssamhället. Miljontals kronor förs årligen in i olika projekt och särlösningar som syftar till att bryta den utvecklingen. Tyvärr har insatserna väldigt liten effekt. Utanförskapet bland utrikesfödda tenderar att fortsätta växa, trots alla vackra ord som nämns i de olika åtgärdsplanerna med integration som grund. Ska utvecklingen med kostnadsdrivande integrationsprojekt och särlösningar brytas, måste en assimileringsinriktad politik prägla samhällsbyggandet. Utgångspunkten ska vara att nyanlända tar seden dit de kommer. Ambitionen är också att stärka gemenskapen så invånarna lever tillsammans och inte åtskilda, vilket dagens integrationspolitik bidragit till. Med ett sådant arbetssätt är förhoppningen att resurserna kan användas till samhällets grundstenar istället. Verka för en ansvarsfull invandringspolitik Signalera till regeringen om kommunens kritiska situation kring den för höga asyl-, flykting- och anhöriginvandringen. Syftet är att få regeringen att ändra lagen som kräver att kommuner ta emot nyanlända oavsett om det finns bostäder eller inte. Men även för att få regeringen att förändra sin invandringspolitik och se över EBO-lagen (lagen om eget boende). Invandringen måste anpassas efter kommunens förutsättningar att skapa jobb, bostäder och utbildningar som leder till jobb. Med det sagt anser vi att invandring som inte är arbetsrelaterad ska vara på ett absolut minimum. Införa ett mångkulturellt bokslut Utan kunskap eller fakta är det oerhört svårt att fatta rätt beslut eller att sätta in rätt åtgärder. Att införa ett multikulturellt bokslut handlar om att skaffa sig fakta och kunskap. Vi tror inte att någon vet vad kostnaderna är för en ineffektiv och okontrollerad invandring. Vi tror inte heller att någon på rak arm kan tala om vilka konsekvenser det får för samhället i stort. Vi hoppas att med ett gediget material kunna fatta rätt beslut inför Motalas framtid. Att veta är att förstå, vilket leder till rätt beslut. Restriktivare regler för bidrag till organisationer Kommunen delar idag ut bidrag till olika organisationer. För den kreative bidragssökaren går det säkerligen att söka bidrag både i kommunstyrelsen och via olika nämnder. Det är varken hållbart eller rättvist om så är fallet. Det bör endast vara en instans som sköter hanteringen av bidrag. Utöver detta ska även tydligare krav ställas på bidragssökaren. Organisationer som tenderar att ha en exkluderande och segregerande effekt i samhället ska inte beviljas bidrag. Extra vikt ska läggas vid att organisationer ska skapa gemenskap mellan olika samhällsgrupper, och stärka dess tillit till varandra. Budgetposterna för ändamålet minskas där kommunen får omprioritera med befintliga medel. Ledstjärnan är att föreningar som tydligt gynnar tryggheten och samhällsgemenskapen ska prioriteras. Vuxenkultur får stå tillbaka för kultur avsedd för barn och unga. Föreningar som vänder sig till barn ska kunna visa upp utdrag ur polisregistret för de personer som har ansvar och kontakt med våra barn. Konstprocent vid nyinvesteringar Se över vad avsatt peng för konst ska gå till. Fastställa andelen ekologisk Istället för att stirra sig blind på att ekologiskt alltid är det bästa för miljön och människan har vi en särskild satsning där vi prioriterar lokalproducerad mat. Återfinns under kommunstyrelsens prioriteringar. Se över konstorganisationen Vi vill se över konstorganisationen så att både inköp, tillverkning och bemanning blir kostnadseffektiv. Kommunen kan ha en konsthall i sina egna lokaler. Den behöver inte hyras in externt. Dubergska gården i gamla stan skulle kunna ha detta uppdrag. Bildningsnämnd och socialnämndens storlek Dessa 2 nämnder är i förhållande till andra nämnder väldigt stora. Det kan innebära att verksamheter inte får den uppmärksamhet som kan behövas. Vi är öppna för att se över nämndens storlek och se om några områden kan flyttas till andra nämnder eller styrelser. Speciellt område som kan ses som kommungemensamma. (ex. arbetsmarknad, kultur) Effektivisera rekryteringsprocessen Sättet kommunen valt att rekrytera personal på idag kan i många avseenden vara byråkratiskt. Därför ställer vi oss bakom förslag på att effektivisera rekryteringsprocessen. Vi ser gärna att rekrytering sker från näringslivet och inte med självklarhet från kommunsfären. Offentliga upphandlingar Skatteintäkter ska användas så effektivt som möjligt. Hur kan kommunen effektivisera hur förbrukningsinventarier och andra inköp sker. Motala upphandlar för c:a 800 miljoner kronor varje år, här ser vi stora möjligheter till effektivisering. 12

Minska sjukfrånvaron Kommunens hälsofrämjande arbete är något vi lägger stor vikt vid särskilt nu när sjukfrånvaron bland kommunens anställda tenderar att fortsätta stiga. Anledningarna varierar men utifrån verksamhetsbesök och samtal med personal beror en stor del på arbetsbelastningen. Rätten till önskad sysselsättningsgrad har gjort att många valt att gå upp i sysselsättningsgrad. Personal som tidigare arbetat 75 % procent och går upp till 100 % där även natt kan ingå får en högre arbetsbelastning över tid. Vården har alltid varit tung och krävande så med ökad sysselsättningsgrad minskas personalens fritid och även återhämtningstid. Detta har lett enligt vår uppfattning tillsammans med pressen över höga effektiveringskrav, ständiga nedskärningar och brist på arbetspersonal till ökad sjukfrånvaro. Denna besparing hänger ihop med det flertalet satsningar vi gör på främst vård- och omsorg för att minska sjukfrånvaron över tid. Det handlar om minskat effektiviseringskrav, bra arbetsskor, stärkt friskvårdsbidrag, ökad grundbemanning, tillföra resurser för en budget i balans och nya ergonomiska lokaler och boenden för de äldre och personalen. En grov uppskattning är att våra satsningar under en tre års period ska kunna minska sjukfrånvaron och därmed sjuklönekostnaderna för hela kommunen. Verka för att alla tjänstgöringsrapporter rapporteras digitalt. Verka för att samtliga anställda och förtroendevalda övergår till e-lönebesked och e-rapportering istället för traditionell pappersversion. Den enskilde ska ha större påverkan på sin schemaläggning. Ytterligare energibesparing ska eftersträvas inom alla kommunens verksamheter. Öka grundbemanningen. Få budgeten inom vård och omsorg i balans År efter år har kommunen dragits med underskott och nedskärningar inom vård och omsorg. Trots det har den styrande majoriteten inte lyckats uppnå balans i budgeten. Detta har medfört att personalen går på knäna och ständigt tvingas till neddragningar. Det ständiga budskapet om nedskärningar från politiken har lett till ökad stress och oro hos personalen. Ökad stress och oro leder också till ökad risk att bli sjukskriven. Genom att helt enkelt avsätta de medel som krävs för att personalen ska kunna göra ett bra jobb minskas denna stress och oro. Byte av förvaltningschefer flera gånger per mandatperiod tror vi kan vara ett tecken på att något måste förändras i hur Motalas socialförvaltning styrs. Öppna data ska finnas tillgänglig på kommunens digitala plattformar. Att medborgare kan se tydlig statistik och information om t.ex. förskolor, äldreomsorg m.m. medför att alla verksamheter måste göra sitt yttersta. Det är även en öppenhet en kommun måste våga ha mot sina medborgare. Det blir lättare att göra aktiva val när det handlar om val av skola eller omsorgsplats. Stärkt friskvårdsbidrag för kommunanställda Under 2017 tog 69 % av kommunens medarbetare del av friskvårdsbidraget. Det är en siffra som går att öka, särskilt då allt pekar på att människor som tränar regelbundet mår bättre och orkar mer. Människan är i grunden skapt för ett rörligt liv med regelbunden fysisk ansträngning. Efter besök hos de flesta kommunala verksamheter har vi uppfattat ett starkt önskemål att stärka och bredda omfattningen av friskvårdsbidraget. Exempelvis att tillåta bidrag för gåstavar, löparskor, massage eller skapa utrymme att kunna gå iväg tidigare från jobbet. Ambitionen med denna prioritering är att höja och stärka upp friskvårdsbidraget enligt nämnda önskemål. Lokalproducerad mat (kommunövergripande) Den mat som serveras inom kommunens alla kök ska vara nylagad, näringsrik och utformad med hänsyn tagen till gästernas önskemål. Lokalproducerad mat ska prioriteras. Det ska också säkerställas att det kött som köps in inte inneburit onödigt lidande för djuren. Kött från svenska gårdar ska också prioriteras. Matsvinnet ska minska med minst 50 %. Digital teknologi i så mycket verksamhet som möjligt. Teknologiska framsteg sker dagligen och kan effektivisera, förenkla eller t.ex. ge en ökar trygghet, det finns så många områden där detta skulle medföra stora besparingar eller att resurser används mer effektivt. Vi pratar tex om inom omsorgen om nyckelfria verksamheter, nattlig tillsyn via distans, har toaletten använts under dagen m.m. Minskat behov av vikarier Kostnadsfördelningen mellan grundbemanning och vikarie är tidigare år 77,1 % respektive 21,9 %. Det är alltså budgeterat för att vikarier ska tas in under året. Genom att ta x antal miljoner av vikariebudgeten och lägga på grundbemanningen ökas tryggheten då det blir fler av fastanställd personal på verksamheterna. Dessutom minskas behovet av att ta in vikarier vid sjukdom eftersom grundbemanningen med förslaget är högre så att personalen tillfälligt klarar sig. Planering av nya kommunala verksamheter När nya skolor, äldreomsorg, förskolor, idrottsanläggningar m.m. planeras ska en samsyn ske. Vi ser gärna att dessa verksamheter byggs i samsyn med varandra. Detta för att effektivisera och få positiva synergieffekter. Ett exempel är att tillagning av maten kan ske på samma plats för både skola, förskola och äldreboende. De äldre kan se när barnen leker och skolan kan dra nytta av de äldre vid tex högläsning. Vaktmästare kan ansvara för hela komplexet. Listan på positiva exempel kan göras lång. 6.2 Prioriteringar Landsbygdsprioriteringar Samtliga kommunala verksamheter ska verka för att underlätta för invånare som önskar bygga nytt på landsbygden. Huvudsyftet är att landsbygden ska fortsätta vara levande med dess skolor men då krävs det att invånare flyttar ut till landsbygden och inte ifrån den. Förutsättningarna att bo och etablera verksamhet och företag på landsbygden ska öka. Tågstopp i kommunens norra del, dvs Godegård samt på sikt tågstopp i Fågelstation. 13

Varamon ska marknadsföras betydligt mer än vad som sker idag Varamon är unikt och kan användas i marknadsföring på ett betydligt bättre sätt än vad som görs idag. Både när det gäller turism och för våra medborgare. Sommartid är det vid varma sommardagar svårt att hitta parkering. Idag finns inte kollektivtrafik till norra Europas största insjöbad. Utvecklingspotentialen är enorm från dagens mått mätt. Etableringen av Lalandia har visat sig ge ringar på vattnet vilket är mycket positivt. Belastningsregister för alla som jobbar med barn, äldre och andra utsatta. I alla kommunala verksamheter ska utdrag ur belastningsregistret finnas för de som kommer i kontakt med t.ex. barn. Vi ser oroande på utvecklingen med s.k. extratjänster där det ibland kan vara svårt att få djupare kännedom om de anställda. Rutiner för hur detta kan säkerställas ska finnas. Vid Exempel på fler prioriteringar: minsta osäkerhet måste barn, äldre och extra utsatta komma i första hand. Detta medför även att föreningar, ideella organisationer eller liknande som uppbär ersättning, bidrag eller andra förmåner av kommunen också måste visa upp utdrag ur belastningsregistret. Stärkt kommunhälsa Kommunhälsan är en stödenhet inom kommunen för att främja hälso- och arbetsmiljöarbetet. I satsningen för att minska sjukfrånvaron spelar just kommunhälsan en viktig och central roll för att samordna insatserna. Förslaget handlar om att ge kommunhälsan mer pengar som de själva utifrån sin expertis får använda dit de gör mest nytta. Ett exempel skulle kunna vara att öka bemanningen så de hinner med att hjälpa de sjukskrivna att komma tillbaka. Ett annat kan vara att väva in och stärka upp arbetsmiljöfrågorna inför alla politiska beslut. När effektiviseringar eller nedskärningar görs finns det en risk att de långsiktiga konsekvenserna kring arbetsmiljön hamnar i skymundan. Fokus hamnar istället på vad kommunen sparar kortsiktigt. Vi vill i och med denna satsning att kommunhälsan och arbetsmiljöfrågorna ska ta mera plats inom den kommunala organisationen. Arbetet med att göra all kommunal verksamhet tillgänglig för människor med funktionshinder ska ha hög prioritet. Det är också av vikt att verka för att få privata aktörer att göra sina verksamheter mer tillgängliga för funktionshindrade personer. Vi ser det som prioriterat att kommunen i all sin verksamhet tar hänsyn till miljöaspekter och aktivt arbetar för att nå de nationella miljömålen. Detta arbete måste dock vägas mot människors valfrihet och andra behov av mer akut karaktär, såsom till exempel god omsorg och kvalitativ utbildning. Kommunen ska ha en långsiktig och hållbar handlingsplan över hur fordon som drivs på fossila bränslen successivt fasas ut ur den kommunala organisationen. Inom alla kommunens verksamheter vill vi se ökade insatser för att förebygga alla former av våld, sexualiserat våld och hedersrelaterat våld. Detta görs förslagsvis genom väl utarbetade handlingsplaner som samtliga anställda ska ha god kunskap om. Samtliga verksamheter ska se över möjligheten att skapa en så kallad mobilapplikation så att tillgängligheten gentemot kommunens invånare stärks. Samtliga kommunala verksamheter ska verka för att underlätta för invånare som önskar bygga nytt på landsbygden. Huvudsyftet är att landsbygden ska fortsätta vara levande med dess skolor men då krävs det att invånare flyttar ut till landsbygden och inte ifrån den. Uppnå god kvalité och goda resultat i granskade inspektioner och bland medborgare. Samarbete med nämnder för att samla frågor och lösa problem som direkt påverkar socialnämndens verksamhet. 6.3 Mål Tillgängligheten för äldre och för funktionshindrade personer ska öka inom såväl kommunal verksamhet som inom kommunen som helhet. Andelen medborgare som utsätts för någon form av brott ska minska. Den allmänna trygghetskänslan i kommunen ska öka. Segregationen i kommunen ska minska. Kommunens organisation ska förbättras och effektiveras så att de administrativa kostnaderna minskar. Förutsättningarna att bo och etablera verksamhet och företag på landsbygden ska öka. Införa ett mångkulturellt bokslut Tågstopp i kommunens norra del, dvs Godegård. Arbeta för att riktlinjer för lokalförsörjning efterföljs av samtliga kommunala verksamheter. 14

7 Enskilda besparingar, prioriteringar och mål för nämnder och kommunstyrelsen I det här stycket redovisar vi våra besparingar, prioriteringar och mål som är specifikt för respektive nämnd och för kommunstyrelsen. Dock kan vissa saker inkluderas även i andra nämnder samt kommunstyrelsen och då är ett samarbete att föredra. 7.1 Kommunstyrelsen 7.1.1 Besparingar Minska behovet av tolkhjälp Genom att prioritera lärandet av det svenska språket i alla avseenden där tydliga krav på anpassning för nya invånare kan både kostnaderna och behovet av tolkar att minska. Givetvis ska detta inte ske på bekostnad av tryggheten i kommunikationen mellan invånare och kommunen. Denna besparing ska ses som en viljeinriktning där det ska vara det svenska språket som är det främsta kommunikationsspråket i kommunen. Efter 2 år ska behovet av tolk debiteras den som är i behov av detsamma. En tydlig organisation med tydliga beslut. Vi ser att kostnader och nyttan i flera projekt inte varit det bästa för Motala som kommun och dess invånare. Genom att ha en extra tydlig organisation och genomtänkta beslut finns stora summor att använda på ett mer effektivt sätt. Den politiska organisationen Vår uppfattning är att kostnaderna för politiken i kommunen också kan effektiviseras. För att styra om resurserna till främst skola, vård och omsorg avser vi minska kostnaden för politiken med ca 20 %. Nedan följer ett axplock på hur det i grova drag ska gå till men vi överlåter till arvodesberedningen samt lämpliga tjänstemän att arbeta fram ett konkret förslag som möjliggör den uppskattade besparingen. Inriktningsförslag på hur nämnda besparing ska gå till: Exempel på fler besparingar: Minska kommunfullmäktige till 51 ledamöter. Minska partistödet till partierna. Se över arvodesnivåerna för nämndernas- och bolagens presidium. Effektivisera antalet sammanträden som hålls varje år. Likaså ska de politiska partierna samt föreningslivet involveras mer vid politiska beslut, t.ex. via remissrundor. 7.1.2 Prioriteringar Säkerställa en handlingskraftig räddningskår Idag finns det tydliga behov inom räddningstjänsten. Det handlar om investeringar och behov av ökad bemanning, speciellt för att klara av att hantera större bränder och rökdykning även på stationer utanför Motala tätort, t.ex. i Borensberg och Tjällmo. Borensberg måste ha tillgång till brandkår med rökdykare. Det är något vi tar på allvar och tillskjuter resurser så nämnden klarar av att säkerställa en trygghet för dess invånare. Att räddningstjänsten ska kunna vara på flera bränder eller olyckor samtidigt ingår också i satsningen. Prioritera så att sjöräddningen kan bedriva en väl fungerande verksamhet. Motala är en sjöstad där denna verksamhet är mycket viktig. Kameraövervakning vid populära och utsatta platser Motala har idag ingen kameraövervakning. Det är något som vi vill införa. Polisen själva motiverat med att de har en positiv uppfattning om att kameror har brottsförebyggande och säkerhetsskapande effekt. Med tanke på den stora otrygghet vissa Motalabor idag upplever är det självklart att kommunen ska tillmötesgå polisens önskemål. Fokus är att öka tryggheten utan att inskränka den personliga integriteten. Ett test med kameror på utvalda platser ser vi som en god start. Bostäder Motala har akut bostadsbrist som är en bieffekt av den invandrings-, arbetsmarknads- och skolpolitik som regeringen och den tidigare kommunmajoriteten bedrivit. Införs Sverigedemokraternas politik inom nämnda områden kommer fler att få jobb, vilket ökar köpkraften hos Motalaborna. Ökad köpkraft leder i sin tur till att byggbolagen får lägenheter sålda eller uthyrda på ytor som är lämpliga för byggnation och att byggandet initieras. Satsningen handlar om att hela kommunkoncernen och näringslivet får ett gemensamt uppdrag. Att tillsammans hjälpas åt att årligen bygga minst 100 bostäder via ett helägt kommunalt fastighetsbolag och minst 100 bostäder via privata aktörer. Likaså används de statliga byggbonuspengarna kommunen fått och beräknas få till denna satsning. Vår ambition är att bygga bort bostadskön för främst ungdomar och barnfamiljer som väntat längst i kön och redan är bosatta i Motala. Ungdomsbostäder och studentbostäder ser vi som extra intressant för att på så sätt locka ungdomar från Linköping som har en lång tradition som utbildningsstad. Näringslivssatsningar och affärsplan För att minska arbetslösheten behövs det fler jobb. Det är inte vi politiker som skapar arbetstillfällen utan det är företagen som anställer och skapar de nödvändiga jobben. För att ge det lokala näringslivet bättre förutsättningar till att skapa just möjlighet till anställning avsätts det i denna satsning resurser till ändamålet. Dessa resurser är också tänkta till att vidareutveckla affärsplan Motala. För att kompensera för det minskade partistödet ska partier i högre grad få nyttja kommunens sammanträdeslokaler. Partier som inte av egen kraft får representation i nämnder och bolag ska istället ges arvodesfria insynsplatser. 15

Patrullerande och bilburna trygghetsgrupper För att stärka tryggheten på brottsutsatta platser avsätts medel för att ha patrullerande trygghetsgrupper (både via bil eller till fots), till en början på prov i vissa områden. Fokusområden ska vara att synas, dokumentera och t.ex. vara en förlängd arm mot socialtjänsten. Parkeringstillstånd för hantverkare och annan servicepersonal Idag är det både svårt och dyrt att få ett tillstånd att få parkera sin tjänstebil. För att Motala ska uppfattas som en stad där näringslivet fungerar och växer ser vi gärna att denna service ses över så att det blir enklare och billigare att få dessa tillstånd. En kontrollverksamhet och ett tydligt reglemente måste upprättas så det inte missbrukas. Exempel på fler prioriteringar: Inrätta ett återvändarcenter Motalas befolkning har ökat kraftigt de senaste åren. En stor del beror på utomeuropeisk invandring där många har haft svårt att etablera sig i samhället. Många har bosatt sig i de redan invandrartäta stadsdelarna som dras med hög arbetslöshet, kriminalitet och social oro samt sämre studieresultat. Framtidsutsikterna förvärras ytterligare när antalet utbildningsplatser, arbetstillfällen och bostäder inte skapas i samma utsträckning. Faktum är att många på grund av detta blivit dömda till ett livslångt utanförskap, ett utanförskap där bidrag eller kriminalitet kan bli den enda inkomstkällan. Trots andra partiers fina ord om förbättringar har situationen inte blivit bättre. För att lösa problemen krävs det mer åtgärder än de vanliga om mer utbildning. Möjligheten att på frivillig basis vägleda nyanlända och utrikesfödda till att återvända till respektive hemland kan vara en del av lösningen. Mer konkret handlar det om att införa ett återvändarcenter som kan ge information och utbildning anpassad efter förutsättningarna i hemlandet. Ambitionen är att centret ska ge den enskilde bra förutsättningar att kunna återvända. Fokus ska vara att uppmuntra personer som står långt från arbetsmarknaden. Vill det sig väl kan återresan till hemlandet bli nystarten som behövs för att ta sig ur hopplösheten som ett långt bidragsberoende skapat. Utgångspunkten är att finansieringen ska ske genom minskade försörjningsstödskostnader men också genom samfinansiering från statligt håll. Ett liknade finansieringsupplägg har redan gjorts med Trainee-projektet. För kännedom ges det redan idag ut projektstöd till kommuner från Migrationsverket för projekt av denna karaktär. Dock måste kommunen själv ansöka om stödet. Få till en samordning kring praktikplatser och sommarjobb i alla dess slag. Detta genom att kommunen verkar för att samtliga aktörer som erbjuder praktikplatser och sommarjobb i högre utsträckning samarbetar. Det ska finnas en väl utarbetad handlingsplan för hur den lokala demokratin ska vitaliseras. Aktivt deltagande och ökat inflytande ska uppmuntras genom att kommunen ska vara öppen för medborgarförslag. Beslut i särskilt kontroversiella- och övergripande frågor bör föregås av kommunala folkomröstningar, rådslag eller undersökningar. Kommunens hemsida samt sändningarna från kommunfullmäktiges sammanträden ska marknadsföras för att få fler att ta del av de politiska besluten och av kommunens aktiviteter. Politisk extremism som tar sig uttryck i kriminella handlingar är ett hot mot en vitaliserad demokrati. Kommunstyrelsen ska därför utarbeta handlingsplaner för att komma tillrätta med problematiken. För att ge ett gott företagarklimat ska tillgången till lokaler med lämplig storlek och rimlig hyra finnas. Behov av fler och lättillgängliga parkeringsplatser i centrum bör utredas i syfte att gynna centrumhandeln, och det bör också ses över hur centrum kan göras mer attraktivt att besöka. En satsning bör göras på att få fler företag att etablera sig i kommunen, samt på utökat stöd och vägledning i syfte att få fler människor att starta egna företag. Kommunstyrelsen ska ansvara för att representanter från kommun, polis, näringsliv och föreningar samverkar för att förebygga brott och känsla av otrygghet. Grupper och nattvandring ska finnas och aktivt stödjas av kommunen. En uppsökande stödverksamhet vid brott ska inrättas av kommunen, med äldre brottsoffer som målgrupp. 16

7.1.3 Mål Andelen medborgare som upplever att de har god insyn i och möjlighet att påverka kommunens verksamhet ska öka. Fler företag ska etablera sig i kommunen. Fler arbetstillfällen ska skapas i Motala. Samarbetet mellan kommunens alla verksamheter ska öka. Andelen medborgare som vet hur de ska agera vid brand, olycka eller naturhändelse ska öka. Minska antalet nyanlända som söker sig till Motala kommun. Vid larm om brand eller olycka ska målet vara att räddningstjänsten är på plats inom 10 minuter. Införa patrullerande trygghetsgrupper. Att normen ska vara 1 bilparkering per lägenhet. Motala skall inte normalisera symboler för kvinnoförtryck, så som slöjor, i sitt kommunikationsmaterial. 17

7.2 Överförmyndarnämnden 7.2.1 Besparingar Genom att föra en aktiv politik för att minska antalet personer som behöver stöd minskar utgifterna på detta område. Förbättra samarbetet ytterligare med angränsande kommuner. 7.2.2 Prioriteringar Arbeta för att staten tar ett större ansvar för de utgifter som är påtvingade kommunen. Ökat anslag för att klara av ökade kostnaderna 7.2.3 Mål Uppnå en budget i balans. 18

7.3 Samhällsbyggnadsnämnd & Teknisk servicenämnd 7.3.1 Besparingar Öka effektiviseringskravet på resor som bekostas av skattebetalarna. Minska antalet kommunägda bilar. Onödiga regelverk som inte tillför kommunen något positivt ses över. Att bostadsstiftelsen Platen och Motala kommun samordnar sin organisation av fastighetsskötsel samt parker och grönområden. 7.3.2 Prioriteringar Vid alla kommunala beslut och vid offentlig upphandling ska en analys av miljöeffekter först utföras, tex genom en livscykelanalys.. En mer aktiv bostadspolitik ska bedrivas där blandade bostadsformer planeras och matchas med behovet bland stadens invånare. Förbättra framkomligheten i tätort samt centrum, bilen är viktig för näringsidkare och dess försäljning. Bevara grönområden och förtäta centrum på höjden. Motala kommun ska dock växa utåt och förtätning ska inte ses som ett generellt alternativ. Klotter och olaglig affischering ska inte finnas i stadsbilden, fler kommunala platser att lagligt affischera på borde införas samt att sanering utförs så fort som möjligt. Öka antalet skräpbehållare i staden samt möjligheter att kasta fimpar. Småskalighet, naturliga mötesplatser, trygghet och närhet till central samhällsservice ska eftersträvas vid planeringen av nya bostadsområden. Minska matsvinnet. Bevarandet och synliggörandet av kulturhistoriskt viktiga byggnader och miljöer ska vara högt prioriterat. Det ska säkerställas att gator, vägar, cykelbanor och trottoarer går att ta sig fram på vintertid, på ett säkert sätt. Ursprungsmärka matsedlar ska finnas i kommunen. Kartläggning av felkopplade dagvatten och avloppsnät ska prioriteras för att minska risken för breddning i reningsverk. En fontän i stadsparken ska återigen finnas om vi får bestämma. Räddningsstationer på landsbygden upprustas. 7.3.3 Mål Antalet nybyggda bostäder anpassade efter invånarnas behov ska öka. Klotter och nedskräpning ska minska. Verka för att busshållplatser med cykelparkering ska öka där det är långa avstånd. Antalet områden i kommunen som medborgarna upplever som otrygga ska minska. Matsvinnet ska minskas i så stor utsträckning som möjligt. Läkemedelsrening ska vara högt prioriterat och ska införas så snart det är möjligt. Öka kommunens inköp av lokalproducerat och närodlade livsmedel, upphandling ska ta större hänsyn till ovan nämnda. Öka tillgången till parkeringsplatser. Öka antalet grönområden samt bevara och förstärka de som finns. 19

7.4 Socialnämnden 7.4.1 Besparingar Minska behovet och kostnaderna för försörjningsstöd Denna besparing går likt andra besparingar hand i hand med våra satsningar. Med vår invandringspolitik kommer inflödet av nya människor som tvingas in i försörjningsstödsberoendet att radikalt minska. En politik som är anpassad efter Motalas förmåga att hantera nya invånare och få dem att bli en del av samhället är den som ska drivas. Detta tillsammans med stora satsningar på skolan, vuxenutbildningar och förbättrat företagsklimat kommer minska behovet av försörjningsstöd. För att vara extra tydlig handlar det inte om att neka individers rätt till hjälp från samhället, utan att ge de utsatta individerna hjälp till självhjälp. Ge dem verktygen att skaffa sig en utbildning, en livsglöd och att göra dem mer attraktiva på arbetsmarknaden så företagen kan anställa dem. Minskas antalet personer som behöver försörjningsstöd minskar även arbetsbelastningen hos socialsekreterare. Minska behovet av vård för vuxna Missbruk bland vuxna är starkt sammankopplat med sociala problem, låg utbildning, arbetslöshet, hemlöshet och social utsatthet. Genom satsningar på Komvux, ökad tillgänglighet och sociala aktiviteter på mötesplatserna kan utvecklingen vändas och kostnaderna minskas. Likaså kan vårdkostnaderna per individ även minskas genom effektivare samarbete med andra kommuner och regionen. Utgångspunkten vara på förebyggande insatser som motverkar att en person hamnar i sårbara livssituationer där behov av vård uppstår. Föreningslivet fyller också en viktig nyckelroll i kampen mot att vuxna hamnar i missbruk och tvingas in i åtgärder mot missbruket. Efter genomförda behandlingar ska uppföljningar prioriteras för att motverka återfall. En stor andel av besparingen bygger på att delar av vården tas hem till egen regi. Vår budget bygger även på en lägre befolkningsökning än tidigare år vilket också minskar ökning i behovet av vård. Minska behovet av vård för barn och unga Barn och ungdomar är stadens framtida medborgare. Det är en oacceptabel utveckling att behovet för vård av barn och unga, samt kostnaderna för dessa, radikalt ökat de senaste åren. Detta hänger ihop med den höga arbetslösheten och utanförskapet som råder i kommunen. Med tidigt insatta åtgärder och kunskap hur man upptäcker tidiga riskbeteenden, behandling, stöd, boende, utslussning, öppenvård och anhörigbehandling kan man minska kostnader för samhället och personen innan skola och vuxenålder. Ett nära samarbete mellan olika parter som sjukvård, skolor och en värdefull fritid är extremt viktigt för att lyckas som vuxen. Barn och ungdomar som även efter tidigare insatser och åtgärder hamnar under Socialnämndens ansvar ska bemötas av service med hög kvalité och goda förutsättningar för återhämtande. En stor andel av besparingen bygger på att delar av vården tas hem till egen regi. Vår budget bygger även på en lägre befolkningsökning än tidigare år vilket också minskar ökning i behovet av vård. Det ska också sägas att det är svårt att förutse besparingar inom detta område så vi vill vara tydliga med att barnperspektivet alltid ska beaktas. Prioritera egna LSS-boenden För att kunna finansiera våra satsningar ställer vi oss även bakom förvaltningens förslag om att använda sig av egna LSSboenden. Ett förslag som bedöms kunna medföra besparingar. Aktivt samverka med andra kommuner för att minska dygnskostnaderna för vårdplatser. Det behöver säkerställas att personer med funktionshinder får den hjälp som de behöver, vare sig det handlar om hjälp i det egna hemmet eller vårdplats på ett boende. Exempel på ytterligare besparingar. Aktivt verka för att de externa vårdplatser som är väldigt kostnadsdrivande tas hem i egen regi. Försörjningsstöd ska alltid ses som en tillfällig lösning på ett akut problem. Utan undantag ska försörjningsstödet kopplas till tydliga krav på att den hjälpsökande utifrån sin förmåga aktivt medverkar till att komma ur sin problemsituation. 7.4.2 Prioriteringar Fler sommarkolloplatser Fler sommarkollo platser måste erbjudas de barn och unga som lever under svåra förhållanden där de får en möjlighet att lyfta varandras vardag med vänskap och gemenskap. Detta kan vara den lilla livsglöd som livar upp och ger barnet orken att klara skolan och tillvaron. Det kan låta som en liten åtgärd men kan betyda så mycket för de barn som kanske inte annars får synas eller ges tillräcklig uppmärksamhet. Det är även en bra åtgärd för assimilering. Tex skulle Karlsby skola kunna användas till detta ändamål och rustas upp av medel från en försäljning av gården som Motala kommun äger i S:t Anna. Ökad grundbemanning Vid varje verksamhetsbesök vi gör inom vård och omsorg är budskapet att det behövs mer personal återkommande. Vid sjukfrånvaro märks det tydligt av i verksamheterna då en vikarie måste kallas in med kort varsel. Detta eftersom en vikarie generellt sätt inte är lika mycket insatt i rutinerna och kräver viss handledning av ordinarie personal. Ibland vill det sig så illa att det inte går att hitta en vikarie med så kort varsel. Sammantaget leder den höga sjukfrånvaron till ökad arbetsbelastning för personalen och försvårar därmed arbetet med att minska sjukfrånvaron. Genom att öka grundbemanningen så kan arbetsbelastningen fördelas på fler där stressen minskar och möjliggör minskat behov av vikarier. Ambitionen är att grundbemanningen ska vara så pass väl tilltagen att personalen klarar sig utan vikarier vid kortare sjukfrånvaro. Minskat behov av vikarier Kostnadsfördelningen mellan grundbemanning och vikarie är tidigare år c:a 80 % respektive 20 %. Det är alltså budgeterat för att vikarier ska tas in under året. Genom att ta x antal miljoner av vikariebudgeten och lägga på grundbemanningen ökas tryggheten då det blir fler av fastanställd personal på verksamheterna. Dessutom minskas behovet av att ta in vikarier vid sjukdom eftersom grundbemanningen med förslaget är högre så att personalen i högre utsträckning klarar sig ändå. 20