Rotbrandsangrepp. Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar. Forskningsprojekt vid SBU. "Odlingssystemets inverkan på svamp- och

Relevanta dokument
Provning av nya sorter

Mellangrödor före sockerbetor. Frågeställningar - sockerbetor. - Etablering. Etableringsförsök 2005

Olika kalkningsmedels påverkan på uppkomsten av rotbrand 2003

Åtgärder mot förluster av svampangrepp i sockerbetor under odling och lagring

Sortförsök med normala betsorter Marknadssorter Sorter i provning

Nya betningsmedel mot skadesvampar i sockerbetor 2000

Sortförsök med specialsorter 2001

GUNILLA. KWS-sorter ökar din lönsamhet! kr per ha *

Biologisk betning mot skadeinsekter i sockerbetor

Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden - försöksplatserna Ädelholm 2 och Skegrie 1 Inledning och bakgrund

Betsorters tolerans mot jordburna svampsjukdomar

Klumprot i korsblomstra vekster Hva med jordforbedrende vekster?

Strukturkalkning till sockerbetor 2000 Slutrapport

Differences in tolerance to soil borne fungi in sugar beet varieties 2008

Åtgärder mot förluster av svampangrepp i sockerbetor under odling och lagring

Gröngödsling mot jordburna svampar

Rotpatogener i åkerböna och ärt

Årets sortförsök Fyra nya sorter på listan

Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre

Fröbehandling - inverkan på etablering och skörd 2000

Sortens inverkan på yttre och inre kvalitet vid lagring

Hur undviker vi rotpatogener i trindsäd? Finns det sortskillnader? Mariann Wikström Agro Plantarum

Inför 2018: De 5 mest lönsamma sorterna kommer från KWS! SEEDING THE FUTURE SINCE 1856

Sådd i höstetablerad kam

3.5 Skördar. Metodik. Resultat. Thomas Wildt-Persson, SBU

Mellangrödor i växtföljden växtskyddsperspektiv

Styrkor och svagheter med strukturkalkning, Växjö möte 6 dec Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Bladsvampar på sockerbetor Vad betyder växtföljder och jordbearbetning för angreppen?

Mellangrödor före sockerbetor 2001, Lönnstorp Slutrapport

Radrensning i tidigt utvecklingsskede 2001 SBU Projektkod Skriv in försökets rubrik här

Mellangrödor före sockerbetor 2000

Checklista för inventering av outnyttjad potential på Team 20/20-gårdarna

Provning av brukssorter och nya sorter år

Mellangrödor, praktisk provning 2000

Ärtrotröta. Vad vet vi och vad kan vi göra åt problemet? Lars Persson. Brandsberga gård/sbu AB. Lars Persson Ekodag

Kontroll av rotbrand i sockerbetor med svinflytgödsel

Strategier mot skadegörare i ärter

Återpackning med traktorhjul 2001

insekter Insecticide seed treatments in sugar beet

Inventering av svampsjukdomar i fält och lager

Inför 2017: KWS sätter ny standard för lönsamhet! SEEDING THE FUTURE SINCE 1856

Differences in tolerance to soil borne fungi in sugar beet varieties 2009

Förfrukter till sockerbetor 2000

5T Vad är skillnaden som gör skillnaden? Robert Olsson NBR Åsa Olsson NBR

Demoyta med förfrukter och odlingssystem 2001 Råby

3.6 Generella statistiska samband och en modell med för sockerskörden begränsande variabler

Fusarium - ett rådgivarperspektiv Brunnby den 18 januari 2012 Lars Johansson Jordbruksverkets växtskyddscentral Skara

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2001

Plöjningsfritt och djupbearbetning på Ädelholm 2005

Radmyllning och bredspridning av NPK-produkter 2000

MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Biologisk betning mot jordburna svampsjukdomar. Field trial, Sweden 2004

Betydelsen av mellangröda vid olika grundbearbetning. Djupbearbetning under betraden

Skördeutveckling. Genomsnittsskörd, ton/ha

Provning av betupptagare 2002

DuPont - Nya betningsmedel mot jordburna svampsjukdomar i sockerbetor

MASE. Microbial Antagonists for a Sound Environment. Tillväxtfrämjande bakterier som betningsmedel i sockerbetor. Field trial, Sweden 2005

Sprutning mot betfluga (Pegomyia) i sockerbetor

Strategier för sort och platsval, upptagning och lagring vid sen leverans av sockerbetor

Optimerad lagringstidpunkt vid sen leverans

Plus och minus med strukturkalkning, Uddevalla 11 jan Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

Nematoder och skördeförluster -vad kan vi göra åt dem? Åsa Olsson Nematodlaboratoriet

Provning av marknadssorter och nya sorter år två och tre Skriv in försökets rubrik här SBU Projektkod

Effekt av senap och oljerättika som mellangrödor för sanering av rotröta i ärter, spenat och sockerbetor samt betcystnematoden

Syngenta - Nya betningsmedel mot jordburna svampsjukdomar i sockerbetor

R E S U L T A T 2015 R E T062. Bördighetsförsök

DuPont - Nya betningsmedel mot jordburna svampsjukdomar i sockerbetor

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Slutrapport för forskningsprogrammet: Effekten av raps och mellangrödor i sockerbetväxtföljden och sockerbetan som förfrukt Inledning och bakgrund

R E S U L T A T 2015 R E T060. Bördighetsförsök

Behandling mot bladsjukdomar - upptagningstidpunkt

Är hög skörd lika med högt netto?

Sorter på nematodinfekterad mark 2008

DATUM MÄNGD KG/HA N P K

Mer att hämta i svensk betodling

Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2001

Praktiska försök med: - Nya sorter i normala fält - Nya Rhizomaniaresistenta sorter

Betning mot skadeinsekter i sockerbetor 2009

Praktiska försök med NT-sorter

DuPont - Nya betningsmedel mot jordburna svampsjukdomar i sockerbetor

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Tredje steget i en 3-stegsraket kalkens potential för struktur, växtskydd och ekonomi;

Skördeeffekter vid användning av bladfungicider i sockerbetor på sensommaren

Provning av betupptagare, stenfrånskiljning 2000

Nya betningsmedel mot skadeinsekter i sockerbetor

Tabell 1. Enskilda havreförsök Skörd. Obehandlat och fungicidbehandlat. Behandlat = 0,5 Tilt Top + 0,25 Comet st

Olika kalkningsmedels påverkan på uppkomsten av rotbrand

+695 kr per ha* SABRINA KWS. Dubbelseger för KWS i lönsamhet!

R E S U L T A T B L A N K E T T 2012 L

Celest Trio. Paras lähtö hyvälle kasvulle Den bästa starten för en god tillväxt

Syngenta - Nya betningsmedel mot jordburna svampsjukdomar i sockerbetor

SJV, Skövde, 17 jan Vall i växtföljden påverkan på markstruktur Jens Blomquist, Agraria Ord & Jord

SAFEPEA Säker ärtodling - en nyckelfaktor i ekologiskt jordbruk

Pythium kan angripa de flesta ogräs och kulturväxter (Middleton, 1943).

Baljväxtrika växtföljder i ekologisk odling konsekvenser för framtida ärt- och bönodlingar.

Praktiska försök med: - Nya sorter - Rhizomaniaresistenta sorter

Praktiska sortförsök 2009

Betning av potatis mot

R E S U L T A T B L A N K E T T 2006 OS

Betning mot jordburna svampsjukdomar i sockerbetor 2008

R E S U L T A T 2007 OS3-189 R H122. Fosforstege i vårraps

Transkript:

Aphanomyces cochlioides och andra rotbrandssvampar Hur kan angrepp förhindras? Aphanomyces mer än man ser Åsa Olsson Tidiga plantbortfall Sämre tillväxt Lägre rotvikt Problem vid skörd Mycket spill Forskningsprojekt vid SBU "Odlingssystemets inverkan på svamp- och nematodangrepp i sockerbetor 2006-2008" 2008 Betning mot jordburna svampar - uppdragsförsök Sortval toleranta sorter provas årligen Sanering i "Biofumigation" f i " 2004-2009 Kalkning på olika jordar uppföljning Ca-AL och sjukdomsindex Rotbrandsangrepp Var och varför blir det angrepp? Betning mot jordburna svampar Sortval toleranta sorter Sanering "Biofumigation" 4 aspekter på lagring: sortval, skador, plats, upptagningstdpkt

"Åtgärder mot jordburna svampsjukdomar i sockerbetor under odling och lagring" SLF L. Persson, Å. Olsson 144 provrutor 2003-2005 Från sådd till skörd och lagring Förekommande svampar, jordens näringsstatus, lermineralogi Förekommande svampar på betor i jordtest och på fält Art 2003 (44 st) 2004 (45 st) 2005 (45 st) Jordtest % Fält Jordtest Fält Jordtest Fält % % % % % Fusarium culmorum - 57 53 40 73 29 Aphanomyces cochlioides - 36 44 27 71 16 F. redolens - 39 64 27 27 2 Pythium spp. - 43 13 47 20 9 F. oxysporum - 25 47 11 18 2 Rhizoctonia - 11 7 13 16 16 F. equiseti - 0 0 11 9 9 F. avenaceum - 11 0 0 4 0 F. graminearum - 0 0 0 2 0 Phoma betae - 7 0 0 0 0 Rotbrand och rotrötor mer än bara Aphanomyces Odlingshistoria och odlingsteknik Rhizoctonia Cylindrocarpon Fusarium spp.

Var och varför kan vi förvänta höga angrepp? Riskbedömning gpå nytt sätt mer än bara ph! Jordtest i växthus Resultat från 144 provrutor 2003-2005 Sjukdomsindex Risk CEC ph P-AL K-AL Mg-AL Ca-AL Ledn. tal 1. 0-39 Låg 5,1 7,0 14,5 10,8 10,6 430 1,12 2. 40-59 Låg-medel 4,8 7,0 13,6 9,0 7,5 267 0,73 3. 60-79 Medel-hög 4,4 6,7 12,3 9,2 7,4 205 0,60 4. 80-100 Mycket hög 4,3 6,5 12,8 7,8 6,8 188 0,39 RSQ 1,9 7,7 1,5 7,5 11,1 10,2 16,8 CV 44,9 8,5 49,8 33,2 48,9 92,9 65,8 Prob 5% ns 0,015015 ns 0018 0,018 0,00160016 0,003003 <0,00010001 Gränsvärde: Ca-AL inte lägre än 250 Sjukdomsindex 0 100 Korrelationer med jordfaktorer Riskbedömning Ledningstal inte under 0,7 Slutsatser Rotbrandsangrepp Betning mot jordburna svampar Var och varför? 0-100 50 40 0,53 0,54 0,52 0,53 Plantvikt (g/pl), Prob = ns Oftare på jordar med kaolinit/illit Fritt calcium (Ca 2+ ) motverkar infektion Lågt ph (ca 6,5) Lågt Ca-AL (< 250) Lågt ledningstal (< 0,7 ms/cm) 1 juni 06 13 juni 06 x 0-100 Rotbr randsindex Rotb brandsinde 30 20 10 0 50 40 30 20 10 0 Obehandlat 14 18 30 Tachigaren (g a. i.) 7,5 7,9 9,4 8,3 Obehandlat 14 18 30 Plantvikt (g/pl), Prob = ns Prob = 0,0170,, LSD=7,4 Tachigaren (g a. i) i.) Hymexazol g a. i.

Betning mot jordburna svampar Betsorters tolerans mot jordburna svampar 12 försök 2004-2007 Behandling Plant- Renvikt Socker- Socker Blåtal K + Na Renhet antal halt mg/100g mm/ 1000-tal/ha ton/ha % ton/ha rel 1 beta 100 g beta % 1 Obehandlad kontroll 83,9 59,05 17,07 10,11 100 13 4,26 89,02 2 Hymexazol 14 93,4 61,06 17,20 10,53 104 12 4,15 89,46 3 Hymexazol 18 92,9 60,90 17,14 10,47 104 12 4,18 89,83 4 Hymexazol 30 94,0 60,41 17,17 10,40 103 12 4,16 89,93 RSQ % 80,0 94,5 99,4 96,3-97,3 98,4 82,8 CV 5,8 3,4 0,6 3,5-5,0 1,9 1,2 LSD 5% 4,4 1,7 0,1 0,3-1 0,1 0,9 Prob. 0,0001 0,0886 0,0144 0,0387-0,1307 0,0092 0,1882 8,19 ton socker/ha 10,11 ton socker/ha Slutsatser: Högre plantantal Högre sockerhalt och sockerskörd Mottaglig sort Tolerant sort Lägre K+Na skörd olsoocker rel. tal s Po 120 110 100 90 80 Skördenivå med och utan Aphanomycesangrepp 2007 Acochlioides försök 2007 angrepp A. cochlioides 2 försök 2007 angrepp av 2försök A. 3 av På fält med Aph., På fält utan Aph., 3försök Relativtal 100 = 11,5 ton/ha körd Polsoocker rel. tal sk P 120 110 100 90 80 Relativtal 100 = 14,0 ton/ha dsindex Rel. 0 - tal 100 0 Rotbrankerskörd Polsoc R R Betsorters tolerans mot jordburna svampar 3 försök 2007 Mätare Rasta = relativtal 100 105 Prob = 0,00470047 100 95 90 85 80 HI 0447 Rasta Sophia Lincoln H HI 0473 KWS 6K54 Gunilla Madicken Lessing Arvid Z Zanzibar

Bra val! Sapporo Rasta HI0447(NT) Slutsatser - sortval Betsorter mot Aphanomyces Medelgoda Gunilla HI0473 Jesper Julietta(NT) KWS6K54 Lincoln Madicken Sophia Undvik på fält i riskzon Arvid Kingston Lessing Opta Palace Suez Zanzibar "Biofumigation" Ett sätt att aktivt minska mängden marksmitta av jordburna patogener Förändring av marksmitta efter gröngödsl. Preliminära resultat från 6 försök 2004-2006 Kontroll B. Juncea Oljerättika Vitsenap Havre 0-1 1 2 3 4 5-2 -3 % -4 Höstplöjning Förändr. av -5 marksmittan -6 Vårplöjning -7-8 -9-10 Slutsatser Rotbrandsangrepp Riskbedömning med hjälp av lätt analyserbara jordparametrar: Ca-AL och ledningstal Betning ger tillräckligt högt plantantal. Dos? I kombination med tolerant sort utökat skydd över hela säsongen. F k i å å k i i d ll öd Forskning pågår kring sanering med mellangrödor och kalkning

Sockerskörd efter höst-, vårplöjning av gröngödsl. Preliminära resultat från 7 försök 2004-2006 Tack för uppmärksamheten! 104 10,50 103 ton/ha 102 101 10,18 100 ton/ha 99 98 97 Prob = ns 96 Kontroll Sareptasenap Vitsenap Havre Kontroll Sareptasenap Vitsenap Havre Höstplöjning Vårplöjning