Stockholms framtida avloppsrening MB 3980-15 Inlagor November 2016 PM 7 Värme i vattnet från Brommaverket Stockholm 2016-11-22
9 december 2016 PROMEMORIA 7 Till: Avdelning Enhet Ang: Nacka Tingsrätt Mark- och miljödomstolen Avd. 3 M 3980-15 Värmen i vattnet från Brommaverket- Norrenergi Bemötande av Norrenergi AB:s yttrande Norrenergis yrkanden Norrenergi AB (Norrenergi) har yrkat att Stockholm Vatten ska komplettera sin ansökan med en ansökan om tillstånd att leda bort det i Henriksdalsverket renade avloppsvattnet via Norrenergis värmeverk i Solna (Solnaverket). I andra hand har Norrenergi yrkat att Stockholm Vatten ska redogöra för hur spillvärmen i det renade avloppsvattnet annars ska tas tillvara. Vidare har Norrenergi yrkat att Stockholm Vattens ansökan ska vilandeförklaras i avvaktan på en prövning av nytt tillstånd till Solnaverket. Stockholm Vattens inställning Stockholm Vatten bestrider Norrenergis yrkanden. Grund för bestridandet Som grund för förstahandsyrkandet har Norrenergi åberopat 1 kap. 1 4 och 4 miljöbalken. Norrenergi har därvid gjort gällande att den av Stockholm Vatten sökta verksamheten skulle stå i strid mot denna bestämmelse, såvida inte bolaget återför det renade avloppsvattnet till Solnaverket enligt förstahandsyrkandet. Stockholm Vatten har låtit Mats Håkansson Affärsutveckling utreda de samhällsekonomiska konsekvenserna av den sökta verksamheten vad avser alternativa sätt att använda spillvärmen i det renade avloppsvattnet från Henriksdals reningsverk. Mats Håkansson Affärsutvecklings utlåtande bifogas (Bilaga 1). I bilaga 1 redovisas ett uppskattat värde av den del av Norrenergis fjärrvärmeproduktion som är baserad på spillvärmen i det renade avloppsvattnet; ca 83 milj. kr/år. Detta belopp har sedan diskonterats, varvid ett nuvärde erhållits. Syftet med diskonteringen är inte att kvantifiera det samhällsekonomiska värdet av ett framtida tillvaratagande av spillvärmen i Solnaverket utan att möjliggöra en jämförelse med kostnaderna för de alternativa användningssätt som står till buds efter den förändring som den sökta verksamheten innebär. Mats Håkansson Affärsutveckling är noga med att betona att värdet av en framtida fjärrvärmeproduktion baserad på spillvärmen i det renade avloppsvattnet är osäkert,
2(2) eftersom det utgörs av skillnaden mellan kostnaderna för nämnda produktion och kostnaderna för andra produktionssätt, vilka i båda fallen förändras över tid. Vidare framhålls att det sammanbyggda system som Solnaverket tillhör i allt större utsträckning tillförs biobränslebaserad kraftproduktion som har lägre marginalkostnader än den produktion som baseras på avloppsvatten, vilket innebär att värdet av den senare produktionen i framtiden mycket väl kan bli negativt. Vidare redovisas kostnaderna för de alternativa användningssätten avseende spillvärmen i avloppsvattnet. Vad beträffar det alternativ som Norrenergi förordar återledning av avloppsvattnet till Solnaverket redovisas den av Norrenergi angivna kostnaden; 250 milj. kr. Enligt Mats Håkansson Affärsutveckling är dock denna kostnad underskattad. Den slutsats som kan dras av bilaga 1 är att den av Norrenergi angivna kostnaden för återföring av det renade avloppsvattnet till Solnaverket visserligen är lägre än de kostnader som uppskattats för andra användningssätt avseende nämnda spillvärme och även lägre än redovisat värde av nuvarande produktion. Dock torde den vara underskattad. Dessutom är det i hög grad osäkert vilket värde som en framtida fjärrvärmeproduktion baserad på spillvärmen i det renade avloppsvattnet kan tänkas ha. Med hänsyn till dessa osäkerheter avseende såväl nytta som kostnader bör ett villkor om återföring av det renade avloppsvattnet till Solnaverket inte föreskrivas. Att ålägga Stockholm Vatten en så pass stor investering som en återföring skulle innebära, framstår inte som rimligt när både nyttan av åtgärden och åtgärdens kostnader är osäkra. Det innebär en låsning av kapital och teknik som sett över tid, beaktande det som framförs i Bilaga 1, kan leda till ett felaktigt nyttjande av resurser. Någon grund för Norrenergis förstahandsyrkande kan därmed inte föreligga. Inte heller bör Stockholm Vatten åläggas att tillvarata spillvärmen på annat sätt. Norrenergi har även åberopat 16 kap. 11 miljöbalken. 16 kap. 11 miljöbalken är tillämplig då olika verksamheter prövas samtidigt och prövningen är gemensam enligt 21 kap. 3 miljöbalken (se prop. 1997/98:45 del 2 sid. 211). Stockholm Vatten kan inte se att någon av dessa förutsättningar är uppfylld i nu aktuellt fall. Ytterligare en förutsättning är att verksamheterna berör samma naturresurs eller av någon annan orsak inte kan bedrivas vid sidan av varandra i enlighet med ansökningarna. Det renade avloppsvatten som Stockholm Vatten idag leder till Solnaverket är inte att betrakta som en naturresurs, i vart fall inte i den mening som avses i 16 kap. 11. Annan orsak syftar enligt Stockholm Vattens uppfattning på konflikter avseende ett mark- eller vattenområde. Att bestämmelsen bör tolkas på detta sätt framgår av bestämmelsens första stycke, andra meningen, där det hänvisas till 3 kap. miljöbalken. 3 kap. reglerar hushållningen av mark- och vattenområden och inte hur avfall i form av avloppsvatten ska hanteras. Stockholm Vattens och Norrenergis mellanhavanden bör inte regleras i förevarande mål utan i annan ordning och med utgångspunkt från det avtal som gäller mellan parterna.