EUROPAPARLAMENTSVALET VALANVISNINGAR. Förhandsröstning utomlands

6 EUROPAPARLAMENTSVALET 2014 VALANVISNINGAR Förhandsröstning utomlands Justitieministeriet

JUSTITIEMINISTERIET JM 25/51/2013 VALANVISNINGARNA FÖR EUROPAPARLAMENTSVALET SOM FÖRRÄTTAS 2014 Justitieministeriet utfärdar med stöd av 10 i vallagen (714/1998) för vederbörande valmyndigheter följande valanvisningar för Europaparlamentsvalet den 25 maj 2014. Valanvisningarna gäller fr.o.m. den 1 mars t.o.m. den 30 juni 2014. Valanvisningar Nr. 1: Nr. 2: Nr. 3: Nr. 4: Nr. 5 Nr. 6: Nr. 7: Nr. 8: Kommunala centralvalnämndens uppgifter Valnämndens uppgifter Förhandsröstning på en anstalt Förhandsröstning på ett allmänt förhandsröstningsställe i hemlandet Hemmaröstning Förhandsröstning utomlands Magistratens uppgifter Valkretsnämndens uppgifter Helsingfors den 27 januari 2014 Valdirektör Arto Jääskeläinen Överinspektör Heini Huotarinen Besöksadress Postadress Telefon Telefax E-post Södra esplanaden 10 PB 25 (09) 160 03 (09) 1606 7730 justitieministeriet@om.fi HELSINGFORS 00023 STATSRÅDET

ii Innehåll: 1. Allmänt om Europaparlamentsval... 1 2. Förhandsröstning i finska beskickningar och ombord på finska fartyg... 5 2.1. Valförrättare... 5 2.2. Tiden för förhandsröstningen... 7 2.3. Praktiska arrangemang på förhandsröstningsstället... 8 2.3.1. Valmaterial och möbler... 8 2.3.2. Röstningsplatsen... 12 2.4. Förrättning av förhandsröstningen... 14 Steg 1: Väljarens identitet kontrolleras och en röstsedel ges till väljaren... 14 Steg 2: Väljaren gör röstningsanteckningen på röstsedeln... 18 Steg 3: Röstsedeln stämplas och innesluts i valkuvertet... 19 Steg 4: Röstningen antecknas i förteckningen över väljarna och följebrevet ifylls... 21 Steg 5: Följebrevet och valkuvertet innesluts i ytterkuvertet... 26 Stegen 1-5: Sammandrag... 28 2.5. Bistående av väljaren... 29 2.6. Upprätthållande av ordningen... 30 2.7. Åtgärder efter avslutad förhandsröstning... 31 3. Andra föreskrifter... 34

iii Bilagor: BILAGA 1a: EU:s valakt... 36 BILAGA 1b: Vallagen (714/1998)... 39 I avdelningen: Gemensamma bestämmelser... 39 1 kap: Allmänna bestämmelser... 39 2 kap: Valmyndigheter... 42 3 kap: Rösträttsregister... 44 4 kap: Myndighetsuppgifter vid kandidatuppställning... 48 5 kap: Förhandsröstning... 52 6 kap: Röstning på valdagen... 57 7 kap: Uträkning och fastställande av valresultatet... 62 8 kap: Ändringssökande... 64 II avdelningen: Bestämmleser om respektive val... 66 9 kap: Riksdagsval... 66 10 kap: Presidentval... 66 11 kap: Kommunalval... 66 12 kap: Europaparlamentsval... 66 III avdelningen: Särskilda bestämmelser... 70 13 kap: Kompletterande bestämmelser... 70 14 kap: Ikraftträdande- och övergångsbestämmelser... 72 BILAGA 2a: Meddelandekort 3u.... 74 BILAGA 2b: Meddelandekort 3r.... 75 BILAGA 3: Följebrevsblankett.... 76 BILAGA 4: Förteckning över dem som röstat... 77 BILAGA 5a: Blankett för kvitteringslista över ytterkuvert... 79 BILAGA 5b: Exprès-streckkodsetikett... 80 BILAGA 6: Justitieministeriets instruktioner till väljaren om röstningsanteckningen... 81 BILAGA 7: Vissa tidsfrister... 82

iv

1. ALLMÄNT OM EUROPAPARLAMENTSVAL Europaparlamentsvalet 2014 I Europeiska unionens 28 medlemsstater förrättas val av ledamöter till Europaparlamentet (Europaparlamentsval) under tidsperioden fr.o.m. torsdagen den 22 maj 2014 t.o.m. söndagen den 25 maj 2014. Vid Europaparlamentsvalet utses 751 ledamöter till Europaparlamentet. Från Finland utses 13 ledamöter. I Finland är valdagen den 25 maj 2014. Förhandsröstning ordnas i Finland 14 20.5.2014 och utomlands 14 17.5.2014. Ombord på finska fartyg som befinner sig utomlands kan förhandsröstningen dock inledas redan den 7 maj 2014. Valdagen vid Europarlamentsval är en officiell flaggdag. Författningar som ska iakttas vid Europaparlamentsval Vid Europaparlamentsval iakttas 1) EU:s valakt (akt om allmänna direkta val av ledamöter av Europaparlamentet, 76/787/EKSG, EEG, Euratom, bilaga 1a) samt 2) vallagen (714/1998, bilaga 1b). Vid Europaparlamentsval iakttas dessutom lagen om kandidaters valfinansiering (273/2009) och partilagen (10/1969). Om brott som hänför sig till val (valbrott, röstköp, röstningsfusk och förvanskande av valresultat) föreskrivs i 14 kap. 1 4 i strafflagen (578/1995). Rösträtt och valbarhet Röstberättigad vid Europaparlamentsval är 1) varje finsk medborgare oavsett boningsort som senast på valdagen fyller 18 år och 2) medborgare i andra medlemsstater i Europeiska unionen som senast på valdagen fyller 18 år och a) som har i lagen om hemkommun avsedd hemkommun i Finland eller b) som är anställda inom Europeiska unionen eller en i Finlandverksam internationell organisation eller som är familjemedlemmar till sådana personer, om uppgifterna om dem har registrerats i befolkningsdatasystemet.

2 Röstberättigade i Finland är dock inte sådana medborgare andra EUmedlemsstater som förlorat sin rösträtt på grund av ett beslut i ett enskilt civilrättsligt eller straffrättsligt ärende i sin hemstat. Bestämmelser om valbarhet vid Europaparlamentsval samt ämbeten och uppdrag som utgör hinder för att vara ledamot i Europaparlamentet finns i 164 i vallagen. Rösträttsregister och meddelandekort Befolkningsregistercentralen upprättar senast onsdagen den 9 april 2014 ett rösträttsregister i vilket införs varje person som är röstberättigad vid Europaparlamentsvalet 2014. I registret införs beträffande varje röstberättigad de uppgifter som avses i 18 2 mom. och 19 2 mom. i vallagen, sådana de är i befolkningsdatasystemet fredagen den 4 april 2014 klockan 24. Befolkningsregistercentralen utarbetar för var och en som införts i rösträttsregistret ett meddelandekort och sänder det senast torsdagen den 1 maj 2014 till alla väljare vilkas adress är känd. Meddelandekortet är på finska (valblankett nr 3s) om mottagarens modersmål eller kontaktspråk enligt uppgifterna i befolkningsdatasystemet är finska och på svenska (valblankett nr 3r) om mottagarens modersmål eller kontaktspråk är svenska, norska, danska eller isländska. Om mottagarens modersmål eller kontaktspråk är något annat än de ovan nämnda språken, skickas meddelandekortet i enspråkiga kommuner på kommunens språk och i tvåspråkiga kommuner på kommunens majoritetsspråk. Till meddelandekortet bifogas en förteckning över de förhandsröstningsställen som finns inom väljarens valkrets samt deras adresser och öppettider. Uppgifterna i rösträttsregistret, med undantag av personbeteckningarna och de uppgifter som omfattas av en sådan spärrmarkering som avses i 36 i lagen om befolkningsdatasystemet och certifikattjänster (661/2009), finns framlagda för kontroll i magistraterna eller fås avgiftsfritt från dem alla vardagar under tjänstetid fr.o.m. måndagen den 14 april 2014. Den som anser att en anteckning om honom eller henne i registret är oriktig, kan framställa ett skriftligt rättelseyrkande. Ett rättelseyrkande ska framställas hos magistraten senast fredagen den 9 maj 2014 före klockan 16. Befolkningsregistercentralen och magistraten kan rätta ett fel i rösträttsregistret också som självrättelse. Rösträttsregistret vinner laga kraft tisdagen den 13 maj 2014 klockan 12. Uppgifterna i rösträttsregistret, med undantag av personbeteckningarna och de uppgifter som omfattas av spärrmarkering, är offentliga. De

3 anteckningar i rösträttsregistret som gäller röstning samt vallängderna blir dock offentliga först efter det att valförrättningen har avslutats på valdagen, dvs. söndagen den 25 maj 2014 klockan 20. Uppgifterna om personer som omfattas av en spärrmarkering och vid vilka det i vallängden har antecknats bokstaven T är dock inte offentliga. Röstning Väljarna kan rösta antingen på förhand eller på valdagen. På förhand får väljarna rösta på vilket som helst förhandsröstningsställe i Finland eller utomlands, men på valdagen enbart på det röstningsställe som anges på meddelandekortet. Rösträtten kan inte utövas via ombud. Förhandsröstning Väljarna kan rösta på förhand på de allmänna förhandsröstningsställena, som är 1) i hemlandet de förhandsröstningsställen som bestämts av varje kommuns kommunstyrelse och 2) utomlands de finska beskickningar och deras verksamhetsställen som bestäms genom förordning av statsrådet. En förteckning över de allmänna förhandsröstningsställena publiceras på justitieministeriets valwebbplats www.vaalit.fi. Så kallade särskilda förhandsröstningsställen är 3) sjukhus, verksamhetsenheter inom socialvården som ger vård dygnet runt eller som kommunstyrelsen annars bestämt samt straffanstalter, i vilka de röstberättigade som vårdas där eller har intagits i dem får rösta, och 4) finska fartyg som befinner sig utomlands då förhandsröstningen förrättas och där de som tillhör personalen får rösta. I Finland kan förhandsröstningen dessutom under vissa förutsättningar ordnas 5) hemma hos väljaren (hemmaröstning), om dennes rörelse- eller funktionsförmåga är så begränsad att han eller hon inte utan oskäliga svårigheter kan ta sig till vallokalen eller förhandsröstningsstället. Under vissa lagstadgade förutsättningar får en närståendevårdare som bor i samma hushåll som den som har rätt till hemmaröstning rösta i samband med hemmaröstningen.

4 Röstning på valdagen Röstningen på valdagen förrättas mellan klockan 9 och 20 i varje kommun röstningsområdesvis. Väljaren får rösta enbart inom det röstningsområde (på det röstningsställe) som har antecknats för honom eller henne i rösträttsregistret och som anges i meddelandekortet som skickats med posten. Väljarna kan vid behov kontakta magistraten för att få veta var de får rösta på valdagen.

5 2. FÖRHANDSRÖSTNING I FINSKA BESKICKNINGAR OCH OMBORD PÅ FINSKA FARTYG 2.1. Valförrättare Förfarande vid utnämning/förordnande av valförrättare Arrangemangen kring förhandsröstning vid finska beskickningar och deras verksamhetsställen (nedan beskickningar) och ombord på finska fartyg sköts av en valförrättare. Valförrättare - vid en beskickning är dess chef eller en av denne utnämnd person och - ombord på ett finskt fartyg befälhavaren eller en av denne förordnad, på fartyget tjänstgörande person. I vallagen ställs inga särskilda behörighetsvillkor för en valförrättare. Till valförrättare kan således i princip förordnas vem som helst som är förmögen att utföra uppgiften och har fyllt 18 år. En person som är kandidat i valet kan dock inte vara valförrättare 1. Valförrättaren behöver inte vara finsk medborgare. Om man avser att förordna en utländsk person till valförrättare bör uppmärksamhet fästas vid denna persons språkkunskaper. Det rekommenderas att flera än en valförrättare förordnas för ett förhandsröstningsställe. Om valförrättaren själv röstar på det förhandsröstningsställe där han eller hon är valförrättare, måste man i praktiken förordna två valförrättare, eftersom valförrättaren inte kan förrätta sin egen röstning. En eller flera valförrättare ska vara närvarande hela den tid som förhandsröstningsstället är öppet för röstning. Valförrättarens uppgifter får inte ombetros någon annan. Valförrättarna ska utnämnas/förordnas i så god tid, att de på förhand hinner göra sig förtrogna med vallagstiftningen och de föreskrifter och anvisningar som gäller förhandsröstningen samt vidta de åtgärder som ankommer på dem vid organiseringen av förhandsröstningen. Var och en som förordnas till valförrättare ska känna till de rättigheter, skyldigheter och ansvar som valförrättarna har. 1 Justitieministeriet rekommenderar att inte heller närstående till kandidater fungerar som valförrättare.

6 Valförrättarens ansvar I 185 i vallagen föreskrivs att om en medlem av valkretsnämnden, den kommunala centralvalnämnden, valnämnden eller valbestyrelsen eller en valförrättare eller någon annan person i egenskap av valmyndighet enligt vallagen försummar sina skyldigheter, ska han eller hon straffas såsom tjänsteman för tjänstebrott. Valförrättarens uppgifter i huvuddrag Valförrättaren ska - ställa i ordning förhandsröstningsstället för röstning, - skaffa förhandsröstningshandlingarna och andra förnödenheter och förvara dem, - se till att det på förhandsröstningsstället finns tillräckligt med kungörelser och meddelanden, av vilka väljarna får information om den närmare ordningen vid röstningen, - se till att förhandsröstningen förlöper som den ska och att valhandlingarna återsänds till utrikesministeriet enligt ministeriets anvisningar, - övervaka ordningen på förhandsröstningsstället och - på begäran fungera som väljarens valbiträde.

7 2.2. Tiden för förhandsröstningen Förhandsröstningsdagarna vid beskickningarna Förhandsröstningen inleds i utlandet på onsdagen den 14 maj 2014 och avslutas på lördagen den 17 maj 2014. Beskickningens chef bestämmer den dagliga förhandsröstningstiden. Röstningsdagarna och de dagliga röstningstiderna vid var och en beskickning finns på justitieministeriets valwebbplats på adressen www.vaalit.fi. Förhandsröstningsdagarna på fartyg Förhandsröstningen ombord på fartyg förrättas fr.o.m. onsdagen den 7 maj 2014 t.o.m. lördagen 17 maj 2012. Förhandsröstningsperioden på fartyg är alltså elva dagar. Ombord på vart och ett fartyg ska förhandsröstningen förrättas under minst en dag som infaller under denna tidsperiod. Fartygets befälhavare ska bestämma röstningsdagen (eller röstningsdagarna) och röstningstiderna så att alla de röstberättigade som hör till fartygets personal har tillfälle att rösta. Om fartyget befinner sig långt från Finland och fartygets befälhavare misstänker att förhandsröstningshandlingarna inte hinner fram till Finland i tid, ska han bestämma att förhandsröstningen ska förrättas redan i början av förhandsröstningsperioden och efter röstningen utan dröjsmål skicka handlingarna till utrikesministeriet eller närmaste finska beskickning. I sistnämnda fall bör valförrättaren redan på förhand kontakta beskickningen för att kontrollera när materialet senast ska vara framme i beskickningen för att hinna i tid till Finland. Avslutande av förhandsröstningen varje förhandsröstningsdag En väljare som inom den tid som bestämts för förhandsröstningen har infunnit sig på förhandsröstningsstället, men inte har hunnit rösta under denna tid, har rätt att rösta också efter nämnda tids utgång. Förrättningen får alltså inte avbrytas eller avslutas förrän var och en som före stängningsdags har infunnit sig på förhandsröstningsstället för att rösta har beretts tillfälle att utöva sin rösträtt.

8 2.3. Praktiska arrangemang på förhandsröstningsstället 2.3.1. Valmaterial och möbler Utrikesministeriet ser till att valmaterialet sänds till valförrättarna. Valförrättarna ska i god tid innan förhandsröstningen börjar kontrollera att följande handlingar och tillbehör finns på förhandsröstningsstället. Vad behövs vid ett förhandsröstningsställe? Valhandlingar: 1) Röstsedlar för Europaparlamentsvalet (tryckta på vitt papper, förpackade i buntar med 100 st. i varje). 2) Följebrevsblanketter (valblankett nr 5, bilaga 3). Om väljaren har meddelandekortet (valblankett nr 3, bilaga 2) med sig, används det som följebrev vid förhandsröstningen. 3) Valkuvert (valblankett nr 4). 4) Ytterkuvert (valblankett nr 6). 5) Förteckningar över väljarna (valblankett nr 7, bilaga 4). 6a) Sammanställningen av kandidatlistorna för Europaparlamentsvalet. 6b) Justitieministeriets instruktioner till väljaren om röstningsanteckningen (bilaga 6) som ska sättas upp i röstningslokalen på sådana ställen, där väljarna ser dem. 7) En förteckning över alla centralvalnämnders postadresser som skrivits ut på adressen www.vaalit.fi/17463.htm 8) Kungörelser och motsvarande meddelanden och skyltar med vilka förhandsröstningstiderna och den närmare ordningen vid förhandsröstningen tillkännages väljarna Tillbehör: 9) Valstämplar för stämpling av röstsedlarna Det är bra att ha även en reservstämpel. Valstämpeln är blåröd till färgen och ser ut på följande sätt:

9 10) Namnskyltar eller motsvarande för valförrättarna. En valförrättare kan bära en namnplåt eller motsvarande på vilken det står VAFÖRRÄTTARE eller VAALITOIMITSIJA - VALFÖRRÄTTARE. På förhandsröstningsstället ska dessutom vid behov finnas skyltar eller motsvarande som anger valförrättarens plats samt andra informationsskyltar som behövs. 11a) Pennor med vilka väljaren ska göra röstningsanteckningen på röstsedeln. Pennorna kan i princip vara av vilket slag som helst, t.ex. kulspets- eller blyertspennor. Vid de senaste valen har vissa väljare misstänkt att det finns möjlighet till röstningsfusk om röstningsanteckningen görs med en blyertspenna. Trots att dessa misstankar är obefogade, rekommenderas det att man till väljarnas förfogande hellre reserverar kulspetspennor eller motsvarande. Det ska dock ses till att pennorna inte är sådana att röstningsanteckningen lätt syns genom röstsedeln. Till exempel tuschpennor lämpar sig inte för röstningsanteckningen. Det ska reserveras tillräckligt många reservpennor. Enligt vissa erfarenheter används kulspetspennor till slut t.o.m. snabbare än blyertspennor. 11b) Pennor till valförrättarnas förfogande samt vanligt kontorsmaterial (anteckningsblock, en fuktningssvamp osv.). Möbler: 12) Skyddat röstningsutrymme. För att valhemligheten ska kunna tryggas bör väljaren kunna fylla i sin röstsedel i lugn och ro och i skydd för andras blickar. I detta syfte måste det på förhandsröstningsstället finnas ett utrymme som skyddats på ett sådant sätt att bevarandet av valhemligheten kan tryggas. Valförrättaren ska se till att eventuella övervakningskameror inte har riktats mot röstningsutrymmet. 13) Bord och stolar. Valanvisningar: 14) Justitieministeriets valanvisning nr 6 (Förhandsröstning utomlands). Valförrättarna ska göra sig förtrogna med anvisningarna redan på förhand, men det är bra att ha anvisningarna till hands även under förhandsröstningsdagarna. Översändande av valmaterial från utrikesministeriet till beskickningar och fartyg Utrikesministeriet svarar för att det till varje beskickning och varje fartyg som är förhandsröstningsställe översänds ett behövligt antal val-

10 handlingar samt justitieministeriets valanvisning nr 6 (denna anvisning). Valmaterialet översänds i två omgångar som följer: - i 1:a omgången sänds 1) alla övriga valhandlingar utom sammanställningen av kandidatlistorna, 2) valstämplarna (för fartyg) och 3) justitieministeriets valanvisning nr 6 (denna anvisning) - i 2:a omgången sänds sammanställningen av kandidatlistorna. Justitieministeriets instruktioner till väljaren om röstningsanteckningen kan sändas till beskickningarna även per e-post. Utrikesministeriet ser till att försändelserna skickas så att de är framme i beskickningarna och på fartygen i god tid innan förhandsröstningen börjar. Kontroll av valstämplarna vid beskickningarna Beskickningarna har redan valstämplar, eftersom dessa inte återställdes till utrikesministeriet efter det föregående valet. Valförrättarna ska dock i god tid före valet kontrollera att stämplarna är i skick och, om en stämpel är t.ex. sönder, utan dröjsmål beställa nya stämplar från utrikesministeriet. Rekvirering av valmaterial till fartygen Befälhavaren på ett finskt fartyg ska för förhandsröstningen ombord rekvirera ett behövligt antal - valhandlingar, - justitieministeriets valanvisning nr 6 (denna anvisning) samt - valstämplar. I praktiken sker detta lämpligast så att befälhavarnas rekvisitioner skickas centralt via respektive rederier till utrikesministeriet. I rekvisitionen ska åtminstone nämnas 1) fartygets och befälhavarens namn, 2) noggrann postadress till vilken materialet ska levereras och 3) antalet valhandlingar som behövs. Härvid ska beaktas att endast de röstberättigade som hör till fartygets personal har rätt att förhandsrösta ombord på fartyget. Valmaterialet tillställs fartygens befälhavare enligt de adresser som uppges i rekvisitionerna.

11 Kontroll och förvaring av det emottagna valmaterialet När valförrättaren har fått materialet ska han eller hon kontrollera att försändelsen innehåller det antal olika handlingar som anges i följesedeln samt genom stickprov säkerställa att handlingarna, i synnerhet röstsedlarna, är felfria. Valförrättaren ska också kontrollera att han eller hon fått rätta valstämplar och att de är användbara. Valförrättaren svarar i sista hand själv för att han eller hon har allt material som behövs. Om materialet inte kommer eller om något saknas ska valförrättaren kontakta utrikesministeriet. När förhandsröstningsstället är stängt ska förhandsröstningshandlingarna och valstämplarna förvaras i ett kassavalv, kassaskåp eller inlåsta på något annat säkert ställe. Kan oanvända handlingar från föregående val användas? Vid Europaparlamentsvalet 2014 får i regel enbart de handlingar som distribueras för valet i fråga användas. Det är dock möjligt att använda följebrevsblanketter och blanketterna för förteckningen över dem som röstat på förhand som sänts för valen under åren 1999-2012. Vid sidan om de kuvert som distribueras för Europaparlamentsvalet 2014 kan även de ytterkuvert och valkuvert som sändes för kommunalvalet 2012 användas. På dessa ytterkuverts insida finns ett svartvitt mönster. Däremot får kuvert som distribuerats för presidentvalet 2012 eller tidigare inte användas, eftersom kuvertens häftförmåga kan ha minskat. Övriga oanvända handlingar från föregående val får inte användas utan de ska omedelbart förstöras. Uppföljning av åtgången av valmaterialet samt tilläggsbeställningar Valförrättaren ska följa åtgången av valhandlingarna under hela förhandsröstningen. Om valförrättaren konstaterar att valhandlingarna eventuellt inte kommer att räcka till under förhandsröstningen eller att valstämpeln är sönder, ska valförrättaren utan dröjsmål kontakta utrikesministeriet, som ofördröjligen och på det sätt ministeriet anser lämpligt ser till att behövlig komplettering översänds till valförrättaren. Följebrevsblanketterna (valblankett nr 5) och blanketterna för de förteckningar som ska föras över väljarna (valblankett nr 7) kan vid behov kopieras. Andra valhandlingar får inte kopieras.

12 2.3.2. Röstningsplatsen Bevarande av valhemligheten Röstningen på förhandsröstningsstället ska ordnas så att valhemligheten kan bevaras. Tillkännagivande av förhandsröstningen Valförrättaren ska se till att förhandsröstningstiderna och den närmare ordningen vid förhandsröstningen tillkännages väljarna genom kungörelser eller meddelanden som anslås på förhandsröstningsstället och vid behov även på annat lämpligt sätt (t.ex på beskickningens webbplats eller i lokala Finska föreningar). Röstningsplatsens placering Vid placeringen av röstningsplatsen ska särskild uppmärksamhet fästas vid att valhemligheten kan bevaras. Den plats som har reserverats för förhandsröstningen ska vara placerad på ett sådant ställe som inte används för något annat ändamål under förhandsröstningen. Väljaren ska utan svårigheter kunna ta sig fram till denna plats. Det ska finnas tillräcklig information om var röstningsplatsen är placerad. Vid placeringen av röstningsplatsen ska avseende dessutom fästas vid att belysningen är tillräcklig. Platsen bör också vara nära den plats som har reserverats för valförrättaren. Väljaren ska kunna fylla i sin röstsedel i lugn och ro och i skydd för andras blickar. Den plats där röstningsanteckningen ska göras ska avskärmas så att valhemligheten kan tryggas. Placering av sammanställningarna av kandidatlistorna Sammanställningen av kandidatlistorna för Europaparlamentsvalet ska läggas fram på förhandsröstningsstället så att väljarna utan besvär kan ta del av dem. Uppgifterna i sammanställningen av kandidatlistorna finns också på justitieministeriets webbplats på www.vaalit.fi. Justitieministeriets instruktioner till väljaren om röstningsanteckningen ska sättas upp i det utrymme där väljarna gör röstningsanteckningen och vid behov även på andra ställen i förhandsröstningsstället.

13 Valförrättarens plats Valförrättaren ska placeras tillräckligt nära röstningsplatsen, så att valförrättaren från sin plats utan besvär kan följa med valförrättningens förlopp. Valförrättarens plats kan anges med en skylt, som placeras på ett lämpligt ställe och på vilken det står VAALITOIMITSIJA/VALFÖR- RÄTTARE, eller på något annat motsvarande sätt. Platsen för ifyllande av följebrevet Väljaren ska inte fylla i följebrevet på den plats som har reserverats för ifyllande av röstsedeln, utan ett särskilt bord ska i mån av möjlighet reserveras för detta ändamål. Valförrättarens kontrollåtgärder Innan förhandsröstningen börjar ska valförrättaren kontrollera att det på förhandsröstningsstället finns tillräckligt med - samtliga valhandlingar, - valstämplar, - behövliga möbler, - meddelanden och namnskyltar på lämpliga ställen, - pennor samt - tillbehör som behövs för tillslutande av valkuverten och ytterkuverten (t.ex. en svamp, limstift).

14 2.4. Förrättning av förhandsröstningen Förhandsröstningen består av följande steg: Steg 1: Steg 2: Steg 3: Steg 4: Steg 5: Väljarens identitet kontrolleras och en röstsedel ges till väljaren Väljaren gör röstningsanteckningen på röstsedeln Röstsedeln stämplas och innesluts i valkuvertet Röstningen antecknas i förteckningen över väljarna och följebrevet ifylls Följebrevet och valkuvertet innesluts i ytterkuvertet Steg 1: Väljarens identitet granskas och en röstsedel ges till väljaren Kontrollera väljarens identitet med hjälp av körkort, pass eller annan officiell handling försedd med foto Ge en röstsedel till väljaren och uppmana honom eller henne att göra röstningsanteckningen så att valhemligheten bevaras 1.1. Kontroll av väljarens identitet För att få rösta på förhand ska väljaren under den tid som reserverats för förhandsröstningen personligen anmäla sig hos valförrättaren. Rösträtten kan inte utövas via ombud. När väljaren anmäler sig för att rösta är han eller hon skyldig att styrka sin identitet för valförrättaren. Väljaren ska i regel för valförrättaren förete en handling som styrker hans eller hennes identitet (identitetsbevis). En sådan handling ska dock inte ovillkorligen krävas av väljaren, om hans eller hennes identitet med säkerhet kan konstateras på annat sätt, t.ex. om valförrättaren känner väljaren (RP 175/1995 rd.). Justitiekanslern i statsrådet har i sitt beslut av den 15 januari 1997 (dnr. 978/1/96) konstaterat bl.a. det följande: Enligt vallagstiftningen ska väljarna styrka sin identitet vid röstningen. Skyldigheten att styrka identiteten ska anses vara också i väljarens bästa. Med tanke på förverkligandet av rösträtten är det väsentligt att ingen kan rösta i någon annans namn eller på någon annans vägnar och att anteckningen görs vid rätt person i vallängden [rösträttsregistret]. I en beskickning eller på ett fartyg som är förhandsröstningsställe utreds inte om väljaren har införts i rösträttsregistret och om han eller

15 hon sålunda är röstberättigad. Utredningen görs av den kommunala centralvalnämnden först efter det att förhandsröstningen har avslutats. Vilka handlingar duger som identitetsbevis? Väljaren kan styrka sin identitet med ett giltigt pass, ett av polisen utfärdat personkort, ett körkort eller ett FPA-kort försett med foto. Som identitetsbevis duger även utländska och andra giltiga identitetshandlingar med - innehavarens fullständiga namn och födelsetid eller personbeteckning, - innehavarens underteckning, - foto på personen i fråga - datum för utfärdandet av handlingen och utfärdarens underskrift. Identiteten kan inte styrkas enbart med meddelandekortet eller med andra kort eller handlingar som inte är försedda med foto. Tingsrätten dömde fyra valnämndsmedlemmar till bötesstraff för brott mot tjänsteplikt av oaktsamhet. Vid det kombinerade kommunalvalet och Europaparlamentsvalet 1996 hade medlemmarna i valnämnden inte kontrollerat väljarens identitet, utan låtit honom rösta i båda valen endast på basis av meddelandekortet. Senare framgick det att meddelandekortet inte var hans eget och att han inte ens var röstberättigad, eftersom han var minderårig. Hovrätten ändrade inte tingsrättens beslut och högsta domstolen har inte beviljat besvärstillstånd i hovrättens beslut. Den minderåriga (12 år) fick inget straff, men släktingsmannen som hade gett meddelandekortet till den minderåriga dömdes till böter för röstningsfusk. (HelHR 28.5.1998, nr. 1631) Kontroll av väljarens identitet i vissa särskilda situationer I tidigare val har det visat sig att vissa (oftast äldre) väljare inte äger ett giltigt pass, körkort eller någon annan motsvarande giltig handling och har inte heller skaffat eller kunnat skaffa ett avgiftsfritt temporärt identitetskort som fås hos en polisinrättning i Finland 2. Om valförrättaren inte känner väljaren, kan det vara svårt att kontrollera hans eller hennes identitet. I dessa sällsynta situationer bör valförrättaren med hänsyn till omständigheterna själv avgöra om den utredning som väljaren företer om sin identitet är tillräckligt tillförlitlig. I vissa fall kan väljaren ha med sig andra handlingar som styrker hans eller hennes identitet, även om de inte är försedda med foto. Väljaren kan också ha 2 Den som inte har något annat intyg över sin identitet kan i Finland få ett avgiftsfritt temporärt identitetskort hos polisen för röstningen. För kortet behövs två passfoton.

16 med sig en identitetshandling som är försedd med foto, men som inte längre är giltig. Väljaren kan dessutom ha med sig en ledsagare som utöver att styrka sin egen identitet kan muntligt styrka väljarens identitet. I dessa situationer ska valförrättaren utöva sin prövningsrätt. Å ena sidan ska det ses till att alla som har rätt att rösta får utöva sin rösträtt, men å andra sidan är det viktigt att ingen kan rösta i någon annans namn eller på någon annans vägnar och att anteckningen görs vid rätt person i rösträttsregistret. Väljarens identitet kan kontrolleras på ovan nämnda sätt i undantagsfall och enbart då valförrättaren anser att väljarens utredning om sin identitet är tillförlitlig. Justitiekanslern i statsrådet har i sitt beslut av 2012-05-08 (dnr. OKV/98/1/2012) konstaterat bl.a. det följande: Om väljaren inte företer någon handling som styrker hans eller hennes identitet, ska väljaren på något annat sätt kunna övertyga valförrättaren om sin identitet. Valförrättaren ska enligt sin tjänsteplikt göra en skild helhetsbedömning i varje enskilt fall. Om en person med begränsad funktionsförmåga inte har ett identitetsbevis utan identiteten styrks (oftast vid sidan om andra utredningar) genom att hans eller hennes ledsagare muntligt styrker väljarens identitet, kan det i vissa fall vara befogat att reda ut varför man inte har skaffat identitetsbevis för väljaren. [ ] Ytterligare utredning om identiteten ska begäras finkänsligt och försonligt. [ ] Att rösträtten utövas av rätt person är också i väljarens bästa. 1.2. Givande av röstsedeln till väljaren När väljarens identitet har utretts, ska valförrättaren se till att enbart en röstsedel ges till honom eller henne. Röstsedeln ges till väljaren öppnad och med den inre sidan (textsidan) uppåt så texten är åt rätt håll för väljaren som tar emot röstsedeln (dvs. upp och ner för valförrättaren). Samtidigt ska det säkerställas att endast en röstsedel ges till väljaren, att röstsedeln är felfri och att det är fråga om den rätta röstsedeln för valet i fråga. Om röstsedeln är bristfällig, ska väljaren ges en ny röstsedel. Den bristfälliga röstsedeln ska rivas sönder. Vid tidigare val har det hänt att man i ett valkuvert har hittat två röstsedlar som fastnat i varandra. På den ena (den översta) har det varit en röstningsanteckning, men ingen stämpel och på den andra har det varit en stämpel, men ingen röstningsanteckning. Detta har kunnat bero på att väljaren av misstag har fått två röstsedlar som fastnat i varandra. Valförrättaren ska fästa särskild uppmärksamhet vid att sådana röstsedlar som fastnat i varandra skiljs åt och att enbart en röstsedel ges till väljaren.

17 Vid Europaparlamentsvalet 2014 ser röstsedeln ut på följande sätt: De övriga valhandlingarna (valkuvertet och den eventuella följebrevsblanketten) ges till väljaren först när han eller hon efter att ha gjort röstningsanteckningen på nytt kommer fram till valförrättaren. 1.3. Instruktioner till väljaren Väljaren ska uppmanas att gå till den plats som valförrättaren anvisar och göra sin röstningsanteckning på röstsedeln så att valhemligheten bevaras. I platsen som reserverats för görandet av röstningsanteckningen får inte finnas fler än en väljare åt gången. Väljaren ska ges tillfälle att ta del av sammanställningen av kandidatlistorna. Vid Europaparlamentsval är kandidaterna desamma i hela landet och väljaren får rösta på vem som helst av kandidaterna i sammanställningen av kandidatlistorna.

18 Steg 2: Väljaren gör röstningsanteckningen på röstsedeln Väljaren antecknar på röstsedeln numret på den kandidat för vilken han eller hon vill avge sin röst och sedan kommer han eller hon på nytt fram till valförrättaren med den hopvikta röstsedeln Röstningsanteckningen och hopvikning av röstsedeln På röstsedeln ska väljaren anteckna numret på den kandidat för vilken han eller hon avger sin röst. Väljaren ska därefter vika röstsedeln på mitten längs den linje som har märkts ut på röstsedeln så att röstsedelns insida inte är synlig. Om röstsedeln på grund av en felaktig röstningsanteckning eller av någon annan orsak blir oanvändbar, ska väljaren på begäran ges en ny röstsedel. Den oanvändbara röstsedeln ska rivas sönder så att valhemligheten bevaras. Röstsedeln kan rivas sönder antingen av väljaren själv eller av valförrättaren. Valförrättaren ska underrätta väljaren om att han eller hon har möjlighet att riva sönder den oanvändbara röstsedeln själv och ta bitarna med sig.

19 Steg 3: Röstsedeln stämplas och innesluts i valkuvertet Stämpla röstsedeln som väljaren vikt ihop Be väljaren innesluta den stämplade röstsedeln i valkuvertet Kontrollera till slut att valkuvertet är väl tillslutet 3.1. Stämpling av röstsedeln När väljaren har gjort sin anteckning på röstsedeln visar han eller hon upp den hopvikta röstsedeln för valförrättaren för avstämpling. Valförrättaren ska ovillkorligen stämpla röstsedeln. En ostämplad röstsedel är ogiltig. En röstsedel får inte stämplas färdigt på förhand, utan först när väljaren har gjort sin röstningsanteckning på den och visar upp den för valförrättaren. Underlåtenhet att stämpla en röstsedel är en försummelse som betraktas som tjänstefel. Stämpeln slås mitt på den hopvikta röstsedelns utsida så att det syns tydligt. Om stämpeln går sönder eller färgen tar slut måste valförrättaren utan dröjsmål be utrikesministeriet sända en ny valstämpel eller mer färgämne. Vid riksdagsvalet 2011 hade valkretsnämnden i sin granskning upptäck att stämplingen på flera av röstsedlarna var så bristfällig att inte mycket annat än stämpelns kanter syntes. En ostämplad röstsedel är ogiltig.

20 Röstsedeln ska stämplas i väljarens närvaro och så att väljaren hela tiden har röstsedeln under uppsikt. 3.2. Röstsedeln innesluts i valkuvertet När röstsedeln har stämplats ska väljaren omedelbart i valförrättarens åsyn innesluta röstsedeln i det valkuvert som givits honom eller henne och klistra fast det. Valkuvertet får inte tillslutas på något annat sätt (t.ex. med tejp). Kuvertet kan tillslutas med hjälp av fuktningssvamp eller limstift. Valkuvertet får inte stämplas och inte heller några andra anteckningar får göras på det. Röstsedeln hålls hopvikt under stämplingen och när den innesluts i valkuvertet. Valförrättaren får under inga omständigheter öppna en hopvikt röstsedel. Valförrättaren ska kontrollera att valkuvertet är väl tillslutet. Vid behov ska väljaren ges ett nytt valkuvert eller lim att klistra fast valkuvertet med.

21 Steg 4: Röstningen antecknas i förteckningen över väljarna och följebrevet ifylls Be väljaren underteckna meddelandekortet eller, om han eller hon inte har meddelandekortet med sig, fylla i och underteckna följebrevsblanketten Datera och underteckna meddelandekortet eller följebrevsblanketten Skriv till slut väljarens namn i förteckningen över väljarna 4.1. Ifyllande av följebrevet Avsikten med följebrevet är att man med hjälp av det kan sända väljarens valkuvert till centralvalnämnden i hans eller hennes egen kommun, oberoende av i vilket förhandsröstningsställe han eller hon har röstat. Som förhandsröstningens följebrev används antingen 1) det följebrev som ingår i meddelandekortet eller 2) en separat följebrevsblankett. På ett förhandsröstningsställe utomlands används i första hand meddelandekortet. Följebrevsblanketten används enbart om väljaren inte har meddelandekortet med sig. I det följande beskrivs ifyllandet av följebrevet på två olika sätt beroende på vilketdera dokumentet som används som följebrev, dvs. - om meddelandekortet används som följebrev (4.1.A.) eller - om följebrevsblanketten används som följebrev (4.1.B.). 4.1.A. Ifyllande av följebrevet som ingår i meddelandekortet Till varje röstberättigad som har införts i rösträttsregistret och vars adress är känd har Befolkningsregistercentralen (som avsändare har antecknats magistraten) skickat ett meddelandekort dvs. en anmälan om rösträtt (valblankett nr 3s, 3r eller 3u, bilaga 2). Meddelandekortet består av en rösträttsdel och en följebrevsdel. Om väljaren har meddelandekortet med sig vid förhandsröstningen, kan det användas som följebrev för väljarens förhandsröstning. I det föregående valet hade vissa personer som röstade på de finska beskickningarna utomlands ett meddelandekort som skrivits ut med hjälp av en skanner, dvs. en utskrift av en skannad bildfil. Ett skannat meddelandekort kan användas som följebrev om det är fråga om väljarens eget meddelandekort för Europaparlamentsvalet 2014 och om ut-

22 skriften är av så god kvalitet att hela texten på meddelandekortet är tydligt läsbart. Väljaren ska i valförrättarens närvaro egenhändigt underteckna meddelandekortets följebrevsdel, som innehåller väljarens försäkran om att han eller hon personligen med bevarande av valhemligheten har fyllt i röstsedeln och lagt in denna avstämplad i valkuvertet som väljaren därefter tillslutit, och ge det undertecknade meddelandekortet till valförrättaren. Om väljaren har undertecknat följebrevsdelen innan han eller hon har inneslutit den avstämplade röstsedeln i valkuvertet, ska valförrättaren uppmana väljaren att stryka över underskriften och underteckna följebrevsdelen på nytt i valförrättarens närvaro. 4.1.B. Ifyllande av följebrevsblanketten De väljare som inte har det meddelandekort som avses i föregående kapitel med sig ska alltid fylla i en särskild följebrevsblankett (valblankett nr 5, bilaga 3). Den orangefärgade följebrevsblanketten ska inte ges till sådana väljare som har meddelandekortet med sig. Följebrevsblanketten har tryckts i storlek A4 så att den kan vikas längs den streckade linjen mitt på blanketten. Den nedre delen av blanketten (den tomma delen) kan rivas bort. Väljaren ska själv fylla i följebrevsblanketten (om bistående av väljaren, se punkt 2.6). Det är dock skäl att valförrättaren såvitt möjligt kontrollerar att väljaren tydligt har antecknat alla behövliga uppgifter på den. Valförrättaren kan fylla i några följebrevsblanketter enligt exemplet i bilaga 3 och lägga fram dem på förhandsröstningsstället så att väljarna kan se dem. Ifyllandet av följebrevet är inte hemligt. Det bör finnas ett särskilt bord eller någon annan lämplig plats på röstningsstället för detta ändamål. Följebrevsblanketten får inte ifyllas på den plats som reserverats för ifyllande av röstsedeln. Det rekommederas att följebrevet fylls i först efter att den stämplade röstsedeln har inneslutits i valkuvertet. Uppgifter som ska antecknas på följebrevsblanketten: 1) I fältet "Mottagare" på följebrevsblanketten ska antecknas tydligt namnet och adressen för centralvalnämnden i den kommun som enligt vad väljaren meddelar har antecknats för honom eller henne i rösträttsregistret. Centralvalnämndernas adresser finns på webbadressen www.vaalit.fi/17463.htm.

23 Om väljaren inte vet vilken hans eller hennes hem- eller folkbokföringskommun är, kan valförrättaren ringa Befolkningsregistercentralens journummer för att ta reda på den eller anvisa väljaren att själv kontakta justitieministeriets servicenummer eller Befolkningsregistercentralens journummer (se s. 35). Kommunen kan redas ut också med hjälp av förteckningen över ändringarna i kommunindelningen som finns tillgänglig via sidan www.vaalit.fi/17463.htm. Av denna förteckning framgår upplösta kommuner, kommunernas namnändringar och kommuner som upphört att existera till följd av landöverlåtelse. 2) Väljarens fullständigt namn, personbeteckning eller födelsetid och nuvarande adress. 3) Väljarens underteckning dvs. väljarens försäkran om att han eller hon personligen med bevarande av valhemligheten har fyllt i röstsedeln och lagt denna avstämplad i valkuvertet som han eller hon därefter tillslutit När väljaren har fyllt i blanketten ger han eller hon den till valförrättaren. 4.2. Valförrättarens underskrift i följebrevet När väljaren har undertecknat meddelandekortet eller fyllt i och undertecknat följebrevet, ska valförrättaren 1) kontrollera att meddelandekortet är väljarens eget meddelandekort och att väljaren har undertecknat meddelandekortet eller att väljaren fyllt i alla behövliga uppgifter i följebrevsblanketten och undertecknat den. Det ska i synnerhet kontrolleras att den kommunala centralvalnämndens namn och adress har antecknats tydligt i fältet Mottagare (så att de syns i ytterkuvertets fönster), och 2) med sin underteckning intyga att förhandsröstningen har försiggått på det sätt som bestäms i vallagen. I punkten "Fylls i av valfunktionären" på meddelandekortet eller i punkten Fylls i av valmyndigheten på följebrevsblanketten antecknas - datum och förhandsröstningsställets namn, - i beskickningar: t.ex. 14.5.2014, Paris och - på fartyg: t.ex. 10.5.2014 M/S Stena Arctica samt - valförrättarens underskrift. Alla uppgifter ska antecknas omsorgsfullt och med tydlig handstil. Kommunens centralvalnämnd ska lämna förhandsröstningen obeaktad om följebrevet är så bristfällig eller oklar att det inte med säkerhet kan

24 säkerställas att röstningen försiggått på det sätt som stadgas i vallagen eller konstateras vem som har röstat. Vid kommunalvalet 2008 hade centralvalnämnden lämnat tre röstningar obeaktade. Ett av följebreven saknade namnteckningen av den som mottagit anmälan om rösträtt och i de två andra följebreven saknades både väljarens och valmyndighetens namnteckningar. Förvaltningsdomstolen ansåg att följebreven således hade varit så bristfälliga eller oklara, att man inte med säkerhet kunde försäkra sig om att röstningen hade försiggått på det sätt som stadgas i vallagen eller avgöra vem som hade röstat. På grund av detta måste centralvalnämnden lämna röstningarna obeaktade. (Vasa FD 22.12.2008 08/0817/3). 4.3. Förteckning över väljarna Valförrättaren ska föra en förteckning över väljarna som röstat på förhandsröstningsstället med användande av den förteckningsblankett som har utarbetats för ändamålet (valblankett nr 7, bilaga 4). På förteckningsblankettens framsida antecknas 1) väljarens namn; alla förnamn behöver inte antecknas och i stället för förnamnen kan också initialerna användas, 2) den kommun som enligt vad väljaren meddelar (eller enligt uppgifterna på meddelandekortet, om väljaren har det med sig) har antecknats för honom eller henne i rösträttsregistret, 3) den dag då förhandsröstningen ägde rum, 4) förhandsröstningsställets namn (t.ex. Paris, Ambassaden eller M/S Stena Arctica ) samt 5) det totala antalet väljare som röstat på förhandsröstningsstället. På förteckningsblankettens baksida antecknas 6) i punkten "Anmärkningar" behövliga anteckningar, om det vid röstningen på valdagen har inträffat något sådant som har inverkat på förrättningens normala förlopp, t.ex. om det på grund av något oöverstigligt hinder har varit nödvändigt att avbryta förrättningen. I denna punkt ska också antecknas namnen på de biträden som avses i punkt 2.5 och som väljarna själva har utsett. Förteckningen kan föras så att väljarens namn (åtminstone i de fall då flera personer samtidigt har infunnit sig för att rösta) antecknas i förteckningen redan när väljaren anmäler sig för att rösta och får de handlingar som han eller hon behöver. Övriga uppgifter antecknas i förteckningen först när väljaren har lämnat följebrevet och valkuvertet till valförrättaren. Om väljaren, sedan hans eller hennes namn har antecknats i förteckningen, av någon orsak inte kan eller vill rösta, dras ett streck över namnet så att namnet fortfarande syns tydligt. Bredvid

25 namnet skrivs "räknas inte". Ett annat alternativ är att anteckna alla uppgifter om väljaren i föreckningen med en gång efter att den stämplade röstsedeln har inneslutits i valkuvertet. Ett exempel på en ifylld förteckningsblankett ingår som bilaga 4. Förteckningsblanketten har rum för 25 namn. Om väljarna på ett förhandsröstningsställe inte ryms på en blankett, tar man en ny blankett och fortsätter på den. Om flera än en förteckningsblankett har använts för ett förhandsröstningsställe, häftas blanketterna efter röstningen ihop till en bunt, numreras och det totala antalet väljare antecknas på den översta blanketten.

26 Steg 5: Följebrevet och valkuvertet innesluts i ytterkuvertet Lägg valkuvertet och följebrevsblanketten eller valkuvertet och meddelandekortet i det gula ytterkuvertet I ytterkuvertet lägger valförrättaren - valkuvertet och det meddelandekort som har använts som följebrev eller - valkuvertet och den ifyllda separata följebrevsblanketten och tillsluter ytterkuvertet omsorgsfullt genom att klistra fast det. Väljaren ska hela tiden kunna följa med förrättningen. Valförrättaren ska ovillkorligen se till att i varje ytterkuvert innesluts enbart ett valkuvert och ett följebrev. Handlingarna ska läggas i ytterkuvertet så att mottagarens namn (den kommunala centralvalnämnden) och adress tydligt syns i fönstret till höger på ytterkuvertet. Valkuvertet får inte placeras ovanpå meddelandekortets eller följebrevsblankettens adressida så att det kan komma att skymma adressen eller kvitteringsanteckningen.

27 Det är skäl att valförrättaren kontrollerar att såväl valkuvertet som ytterkuvertet är väl tillslutet. Valförrättaren ska förvara ytterkuverten han eller hon fått i sin besittning på ett omsorgsfullt och pålitligt sätt. Det är viktigt att väljaren kan vara övertygad om att hans eller hennes röstning har för alla delar skett på ett vederbörligt sätt. Ytterkuverten ska förvaras i ett kassaskåp eller på annat motsvarande sätt inlåsta tills de efter förhandsröstningen skickas vidare. Det är skäl att redan i detta skede sortera ytterkuverten på det sätt som beskrivs i punkt 2.7.

28 Stegen 1-5: Sammandrag Sammanfattningsvis går förhandsröstningen till på följande sätt: 1) Väljaren anmäler sig för valnämnden och styrker sin identitet. Till väljaren ges en röstsedel. 2) Väljaren gör sin röstningsanteckning på röstsedeln på den plats som har reserverats för detta ändamål. 3) Väljaren överlämnar den hopvikta röstsedeln till valförrättaren för stämpling. Valförrättaren ger väljaren ett valkuvert. Väljaren innesluter den stämplade röstsedeln i valkuvertet. 4) Väljaren undertecknar meddelandekortets följebrevsdel eller, om en följebrevsblankett används, fyller i följebrevsblanketten och undertecknar den. Valförrättaren antecknar datum och namnet på förhandsröstningsstället på meddelandekortets följebrevsdel eller på följebrevsblanketten samt väljarens namn i förteckningen över väljarna. Till slut undertecknar valförrättaren meddelandekortets följebrevsdel eller följebrevsblanketten. 5) Valkuvertet och följebrevet innesluts i ytterkuvertet.

29 2.5. Bistående av väljaren Bistå väljaren vid att göra röstningsanteckningen och/eller vid ifyllandet av följebrevet om han eller hon ber om hjälp Anteckna biträdets namn, om väljaren har ett eget biträde med sig Vem kan fungera som valbiträde? På väljarens begäran ska valförrättaren bistå vid röstningen. Biträdet kan hjälpa väljaren bl.a. med att göra anteckningen på röstsedeln och fylla i följebrevsblanketten på väljarens vägnar. Den vars förmåga att göra röstningsanteckningen är väsentligt nedsatt får också assisteras av ett biträde som han eller hon själv har utsett, dock inte en person som är kandidat vid valet. Detta gäller förutom blinda och andra handikappade också sådana personer som t.ex. till följd av en plötslig sjukdom har blivit oförmögna att göra röstningsanteckningen. Andra än ovan nämnda personer har inte rätt att fungera som väljarens biträde. På vilket sätt ska ett biträde förfara? Den som har rätt att bistå väljaren vid att göra röstningsanteckningen är skyldig att samvetsgrant följa väljarens anvisningar samt hemlighålla vad han eller hon har fått veta i samband med röstningen. Biträdet får under inga omständigheter föreslå för väljaren vilken kandidat denne ska rösta på. Om väljaren t.ex. på grund av handikapp inte förmår göra några anteckningar eller om han eller hon endast kan skriva sitt bomärke, kan i följebrevet i punkten "Väljarens underskrift" antecknas t.ex. "På Matias Vikmans vägnar Lisa Lindholm". Valförrättarens anteckningar Valförrättaren ska ta reda på namnet på det biträde som väljaren själv valt och anteckna det i förteckningen över väljarna i punkten "Anmärkningar".

30 2.6. Upprätthållande av ordningen Se till att väljarnas valfrihet kan bevaras Se till att ordning råder på förhandsröstningsstället Valförrättaren ska se till att oklanderlig ordning råder på förhandsröstningsstället och att valförrättningen förlöper utan störningar. De som har infunnit sig på förhandsröstningsstället ska iaktta de föreskrifter som valförrättaren finner nödvändigt att meddela. Det ska särskilt ses till att inga tal hålls på förhandsröstningsstället eller den omedelbara närheten av det under röstningstiden och att tryckta eller skrivna upprop inte anslås eller delas ut där och att väljarnas valfrihet inte på något sätt utsätts för påverkan eller försök därtill. Om de föreskrifter som har meddelats i detta syfte överträds eller försök därtill görs, ska valförrättaren omedelbart avlägsna den som stör valförrättningen från förhandsröstningsstället. Riksdagens justitieombudsman har i sitt avgörande av den 22 februari 2007 (Dnr.402/4/06) uppmärksammat ambassaden och valförrättaren på att valförrättaren ska själv avhålla sig från att medan förhandsröstning pågår samtala om kandidaterna i väljarnas närvaro. Valförrättaren ska vid behov se till att de som har utövat sin rösträtt omedelbart lämnar förhandsröstningsställets röstningsplats. Om det under förhandsröstningen har inträffat något sådant som har påverkat förrättningens normala förlopp, t.ex. om det på grund av något oöverstigligt hinder har varit nödvändigt att avbryta förrättningen, ska detta antecknas i förteckningen över väljarna.