En översyn av det statliga stödet till flygutbildningar. Regeringsuppdrag U98/3405/V U38/3497/UH.

RAPPORT Dnr 98:2567 En översyn av det statliga stödet till flygutbildningar. Regeringsuppdrag U98/3405/V U38/3497/UH. Postadress / Postal address 106 20 Stockholm Sweden Besöksadress / Location Kungsgatan 53 Telefon / Telephone +46-(0)8-723 32 00 Telefax +46-(0)8-24 44 20 E-post: skolverket@skolverket.se

SKOLVERKET 2 Förord Skolverket har i enlighet med direktiven i regeringsbeslut den 17 september 1998 gjort en översyn av det statliga stödet till flygutbildningar. Förslag om vilka utbildningar som skall kunnas ställas under statlig tillsyn och berättiga till statligt stöd presenteras i inledningen av rapporten. Där presenteras även förslag om vilka utbildningar som bör bedrivas inom det offentliga skolväsendet, som kompletterande skola eller som högskoleutbildning. I rapporten redovisas utbildningsanordnare av trafikflygarutbildningar och flyglärar- respektive flyginstruktörsutbildningar, deras verksamheter samt utbildningskostnader. Uppdraget har genomförts i samråd med Högskoleverket och Luftfartverket, som representerats av Leif Strandberg respektive Kaj Skärstrand. Från Skolverket har Joakim Feldt, projektledare samt Gunilla Röhr deltagit. Skolverket den 15 februari 1999

SKOLVERKET 3 INNEHÅLLSFÖRTECKNING 1. UTREDNINGENS UPPDRAG 4 2. FÖRSLAG 4 3. INLEDNING 8 4. UTBILDNINGSANORDNARE 9 4.1 Trafikflyghögskolan 9 4.1.1 Kostnader 10 4.2 Kompletterande skolor med utbildning av trafikflygare 10 4.2.1 Nya krav enligt JAR-FCL ( Joint Aviation Requirements- Flight Crew Licensing ) 10 4.2.2.Trafikflygarskolor under statlig tillsyn 11 4.2.3 Kostnader 12 4.3 Utbildningsanordnare inom det offentliga skolväsendet 13 4.3.1 Hässlögymnasiet i Västerås 13 4.3.2 Kostnader 15 4.3.3 Sandbackaskolan i Arvidsjaur 15 4.3.4 Kostnader 16 5. FLYGLÄRARE- OCH FLYGINSTRUKTÖRSUTBILDNING 16

SKOLVERKET 4 1. UTREDNINGENS UPPDRAG - Skolverket har av regeringen fått i uppdrag att i samråd med Högskoleverket och Luftfartverket se över principerna för det statliga åtagandet vad gäller flygutbildningar samt ge förslag till statens godkännande och stöd till dessa. - Kostnaderna för utbildning vid olika anordnare bör redovisas. - Utredarna skall överväga om samhället skall stödja utbildning som leder till privatflygarcertifikat eller om stödet endast skall ges till utbildningar som leder till yrkesmässig verksamhet. - Utredningen bör ge svar på frågan vilka utbildningar som kan anses vara högskolans ansvar och vilka utbildningar som kan bedrivas inom det offentliga skolväsendet resp. som kompletterande skolor. Detta bör även gälla utbildningar till flyglärare och flyginstruktörer. Utredningen bör beakta luftfartssektorns särskilda förutsättningar som följer av Sveriges medlemskap i International Civil Aviation Organisation (ICAO) samt de krav som följer av Sveriges medlemskap i EU. 2. FÖRSLAG 1. Skolverket föreslår att samtliga trafikflygarutbildningar som kan hänföras till kategorin kompletterande skolor, såväl ab-initio som modulutbildningar, ställs under statlig tillsyn enligt Förordningen om fristående skolor 4 kap. 1. Vilkoret är att den sammanhängande studietiden för en utbildning eller kombination av utbildningar omfattar minst 16 veckors effektiv undervisning samt att utbildningen står under Luftfartsverkets tillsyn. Samtliga utbildningar vid kompletterande skolor som leder fram till att eleven är behörig att arbeta som styrman för tung luftfart bör anses ha ett nationellt värde. Genom att flygskolorna står under tillsyn av Luftfartsinspektionen säkerställs att samtliga utbildningar uppfyller kraven på kvalitet och säkerhet. Att enbart bevilja studiemedel för elever från vissa kompletterande skolor med trafikflygarutbildning snedvrider konkurrensen mellan utbildningsanordnarna. Att motivera denna snedvridning med hänvisning till skolornas kvalitet låter sig inte göras då ingen jämförande analys av utbildningskvaliteten hos samtliga skolor har gjorts. Ett ytterligare motiv till att göra samtliga trafikflygarutbildningar vid kompletterande skolor studiestödsberättigade är den förväntade ökade

SKOLVERKET 5 utbildningskostnaden. Det måste redan idag anses som svårt för många elever att finansiera sin utbildning. Efter den 1 juli 1999 kommer kostnaderna för flygskolorna att öka vilket kan leda till att än färre elever än idag väljer att utbilda sig till trafikflygare. 2. Skolverket finner inget skäl till att staten skall stödja utbildning som enbart leder fram till ett privatflygarcertifikat. Utredarna anser att ett privatflygarcertifikat är ett certifikat som den enskilde främst innehar för att kunna flyga som privatperson och kan snarast betecknas som en hobbyverksamhet. När utbildningen till privatflygare däremot är en del av en större sammanhängande utbildning som syftar till att eleven skall kunna arbeta som styrman för tung luftfart bör dock även denna utbildning berättiga eleven till studiestöd. Med anledning av ovanstående finns det inget skäl till att föreslå någon ändring av vare sig det gällande regelverket eller de förslag som presenteras i SOU 1998:11. 3. Skolverket föreslår att Trafikflyghögskolan (TFHS) tilldelas ett sådant statligt stöd att högskolan har möjlighet att öka sin utbildningsvolym. TFHS har under en längre tid försett det svenska civilflyget med trafikflygare. Skolans utbildning har ett gott renommé och de elever som utexaminerats från högskolan har i stor utsträckning fått direkt anställning som trafikflygare i tung luftfart. Skolverket anser att en utbildning till trafikflygare främst bör vara en eftergymnasial utbildning. Genom att kontinuerligt utbilda ett bestämt antal elever kan staten bidra till att svängningarna i tillgången på kvalificerade trafikflygare utjämnas. Högskolan skulle även bli mer kostnadseffektiv än vad den är idag i och med att kostanden per elev minskar med utbildningsvolymen. 4. Skolverket föreslår att TFHS ges i uppdrag att anordna en flyglärarutbildning. Utbildningen bör vara en högskoleutbildning och berättiga eleven till högskolepoäng. Skolverket föreslår även att utbildningar till flyginstruktör vid kompletterande skolor, som står under Luftfartsverkets tillsyn, skall stå under statlig tillsyn enligt Förordningen om fristående skolor 4 kap.1. För att bibehålla en hög kvalitet och säkerhet inom flyget är det nödvändigt att det finns kvalificerade lärare och instruktörer. Skolverket anser därför att det är en statlig angelägenhet att tillhandahålla och stödja dessa utbildningar. Flyglärarutbildningen har tidigare genomförts på Lärarhögskolan i Stockholm. Sedan några år tillbaka är den dock vilande. TFHS har tidigare genomfört flyglärarutbildning för Lärarhögskolans räkning. Att förlägga utbildningen till TFHS skulle innebära att man på ett effektivt sätt tar tillvara skolans resurser. TFHS skulle även kunna använda sig av den pedagogiska kompetens som finns vid Lunds universitet. En

SKOLVERKET 6 förutsättning för detta är att universitetet beviljas examensrätt för flyglärarutbildning. Flyginstruktörsutbildning anordnas för närvarande enbart vid en kompletterande skola, Lid Air. Utbildningen står under statlig tillsyn och berättigar eleverna till studiestöd inom ramen för de årselevsplatser som skolan beviljats. Skolverket anser att statligt stöd till denna form av kompletterande utbildning även fortsättningsvis skall finnas. Det råder i dagsläget en brist på flyglärare och flyginstruktörer. Det kan vara av värde att utbildning till flyglärare/ flyginstruktör tills vidare kan erbjudas av olika anordnare och i olika delar av landet. 5. Skolverket föreslår att Hässlögymnasiet i Västerås får fortsätta sin verksamhet i nuvarande form under en fyraårsperiod, t.o.m. år 2003. En utredning bör sedan tillsättas att utvärdera utbildningens fortsatta existens. Skolverket ställer sig tveksam till att en utbildning till trafikflygare bedrivs inom det offentliga skolväsendet. Svensk Pilotförening (SPF) anser att en utbildning till trafikflygare skall ligga på högskolenivå. SPF hävdar att genomgånget gymnasium på adekvat linje är nödvändigt för att tillgodogöra sig utbildningen till trafikflygare. Luftfartsinspektionen anser att en utbildning till trafikflygare inte bör bedrivas på gymnasienivå då eleverna visat svårigheter att klara av den krävande flygutbildningen inom ramen för den ordinarie utbildningstiden. Hässlögymnasiet har inte gjort någon uppföljning av de elever som utexaminerats från den grundläggande trafikflygarutbildningen. Inga elever har ännu utexaminerats från skolans påbyggnadsutbildning. Kostnaderna för utbildningen ligger klart över genomsnittet för gymnasieutbildningar i landet. Detta i kombination med att skolan inte kunnat belägga att någon av de tidigare eleverna studerat vidare till, eller idag arbetar som trafikflygare är ytterligare skäl till att Skolverket ställer sig tveksam till utbildningen. 6. Skolverket föreslår att regeringen återkallar beslutet att låta flygförarutbildningen vid Sandbackaskolan i Arvidsjaurs kommun anordnas med riksrekrytering. Den planerade utbildningen kommer att vara utformad efter i stort sett samma koncept som utbildningen vid Hässlögymnasiet i Västerås. Sandbackaskolan kommer dock inte att anordna någon påbyggnadsutbildning. Kostnaderna för utbildningen ligger klart över genomsnittet för gymnasieutbildningar i landet. Eleverna kommer efter genomgången utbildning att ha ett B-certifikat för enmotoriga flygplan.

SKOLVERKET 7 Arbetsmarknaden för piloter med enbart B-certifikat för enmotoriga flygplan är begränsad. Skolverket anser inte att ytterligare en flygutbildning inom det offentliga skolväsendet skall få tillåtelse att starta som riksrekryterande gymnasieutbildning innan resultaten av verksamheten vid Hässlögymnasiet har utvärderats.

SKOLVERKET 8 3. INLEDNING Efterfrågan på kvalificerade trafikflygare är i dagsläget stort. Arbetslösheten bland trafikflygare har under den senaste fyraårsperioden minskat och flygbolagen har svårt att fylla sina vakanser med kvalificerad arbetskraft. Flera av de stora flygbolagen på den svenska marknaden har uppgett att de ämnar sänka sina nuvarande anställningskrav på antalet flygtimmar. Enligt flygbolagen kommer efterfrågan av trafikflygare att bestå under den närmaste framtiden. Branschen är dock mycket konjunkturkänslig och en omfattande lågkonjunktur kan relativt snabbt minska efterfrågan på trafikflygare. Under det senaste två decennierna har detta tydligt framkommit. Osäkerheten kring det framtida behovet av trafikflygare gör att det statligt åtagandet, enligt Skolverket, bör vara av en långsiktig karaktär. För att kunna arbeta som styrman för tung luftfart krävs att eleven har ett B- certifikat och ett instrumentbevis för flermotoriga flygplan samt genomgången och examinerad D-teori. I nuläget kan elever som vill utbilda sig till trafikflygare för tung luftfart i Sverige göra det genom att genomgå en trafikflygarutbildning vid en kompletterande skola, studera på Trafikflyghögskolan i Ljungbyhed eller genom att gå den grundläggande trafikflygarutbildningen med tillhörande påbyggnadsutbildning på Hässlögymnasiet i Västerås. Svenska elever har även möjlighet att söka till SAS Flight Academies skolor i Norge och Spanien. Ytterligare en utbildningsväg har varit att åka till USA, och där ta ett flygcertifikat. En inte oansenlig mängd elever har under årens lopp valt att studera till trafikflygare i USA. Efter att ha samlat på sig flygtimmar återvänder de sedan till Sverige och konverterar sin utbildning genom att läsa in de moduler som behövs för att kunna arbeta som trafikflygare i landet. Denna möjlighet kommer med nuvarande utformning av de sameuropeiska bestämmelserna att försvinna. Samtliga elever som påbörjar sin utbildning efter den 1 juli 1999 måste studera i något av de europeiska medlemsländerna i JAA (Joint Aviation Authority) för att få behörighet att arbeta som trafikflygare i Europa 1. Konsekvenserna av detta blir inte bara att tillgången på trafikflygare kan antas minska. Flera av de kompletterande skolorna kommer troligtvis även initialt att förlora en stor del av sitt elevunderlag vilket försämrar verksamhetens ekonomiska förutsättningar. De kostnadsuppgifter som redovisas i denna utredning är de kostnader som utbildningsanordnarna själva har uppgett till Skolverket. Uppgifterna har inhämtats via en enkät som skickats ut till samtliga flygskolor med 1 För närvarande ingår 27 länder i JAA varav 19 är fullvärdiga medlemmar.

SKOLVERKET 9 utbildning av trafikflygare samt till några flygskolor med utbildning av privatflygare 2. Svar har inkommit från ca 60 procent av de tillfrågade. 4. UTBILDNINGSANORDNARE 4.1 Trafikflyghögskolan Trafikflyghögskolan (TFHS) inrättades 1984. Syftet var att anordna en högkvalitativ direktutbildning av trafikflygare. Skälet var att man ville bredda rekryteringsbasen för de civila flygbolagen och därigenom skapa ett konkurrenskraftigt alternativ till flygvapnets piloter. Från början planerade man även att anordna en flyglärarutbildning. Av kapacitetsskäl fick denna dock skjutas på framtiden. Under perioden 1985 1989 utbildades ca 160 elever vid TFHS. Samtliga fick erbjudande om anställning i SAS eller Linjeflyg AB. I och med lågkonjunkturen under 90-talets första hälft upphörde nyrekryteringarna av civila piloter. Försvarsmakten fann även att TFHS inte var någon garanti för att militära piloter skulle stanna kvar inom försvaret. Efter flera utredningar upphörde utbildningen av civila trafikflygare de facto juni 1996 då regeringen inte medgivit intagning av nya elever sedan januari 1995. Huvudmannaskapet för TFHS överfördes därefter till Lunds universitet och år 1997 antog man åtta nya elever. Under 1998 har 12 elever antagits. Under åren 1984-1998 har över 13 500 personer sökt till utbildningen vid TFHS. Totalt har ca 300 elever antagits och färdigutbildats. Fem elever har avskiljts under perioden. Till skillnad från de elever som utexamineras från andra trafikflygarskolor i Sverige får eleverna från TFHS ofta anställning direkt efter examen, utan att behöva flyga ihop till det antal flygtimmar som bolagen normalt kräver. 3 2 SAS Flight Academy exkluderade 3 Exempelvis kan nämnas att SAS och Braathens har ett anställningskrav på minst 1500 flygtimmar och Skyways minst 1000 flygtimmar. I och med den rådande bristen på kvalificerade trafikflygare har bolagen uppgett att de ämnar sänka sina krav för att kunna fylla bolagens vakanser.

SKOLVERKET 10 4.1.1 Kostnader En stor del av TFHS kostnader är fasta kostnader. Detta gör att utbildningskostnaderna, utslaget per elev, blir lägre ju fler elever som skolan utbildar. Skolan har lämnat två kostnadsalternativ beroende på antalet flygtimmar som eleven får. Det första utbildningsalternativet ger eleven ett sammanlagt antal av 180 flygtimmar. Kostnaden skulle med 20 elever bli 737 000 kronor per elev. Vid en ökning till 40 elever skulle kostnaden minska till 613 000 kronor. Det andra utbildningsalternativet är utformat enligt TFHS nuvarande studieplan och ger eleverna 220 flygtimmar. De rörliga kostnaderna ökar på grund av detta med 88 000 kronor per elev. Utbildningsalternativ nummer två kostar, med 20 elever, 825 000 kronor och med 40 elever 701 000 kronor per elev. Utbildningen vid TFHS är redan idag nästintill helt anpassad till de nya sameuropeiska kraven. Den förväntade kostnadsökningen kommer därför enbart att ligga på ca 30 000 kronor per elev. (För en utförligare redovisning se bilaga A) 4.2 Kompletterande skolor med utbildning av trafikflygare Det fanns i november 1998 19 flygskolor för utbildning av trafikflygare som kunde klassificeras som kompletterande skolor. Sex hade IFR- utbildning för trafikflygare av flygplan, sju var helikopterutbildningar och en skola hade enbart teoretisk undervisning. När eleven väljer att studera till trafikflygare på en kompletterande skola har hon/han två alternativ. Eleven kan välja mellan att gå en ab-initio utbildning eller en modulutbildning. Med ab-initio avses en sammanhängande utbildning på heltid. Eleven kan påbörja utbildningen utan några som helst förkunskaper och ca ett och ett halvt år senare ha den formella behörigheten att arbeta som styrman för tung luftfart. Modulutbildningen kan bedrivas genom hel eller deltidsstudier vilket ger eleven en viss möjlighet att själv välja studietakt. Utbildningen genomförs stegvis i moduler. Eleverna får tillgodoräkna sig tidigare genomförd utbildning och flygtid. Kraven på antalet flygtimmar är 200 för de elever som genomgått en modulutbildning och 150 för de som genomgått en ab-initioutbildning. 4.2.1 Nya krav enligt JAR-FCL ( Joint Aviation Requirements- Flight Crew Licensing ) Enligt Luftfartsinspektionen skiljer de nya bestämmelserna mer på yrkesutbildningen till trafikflygare och utbildningen till privatflygare.

SKOLVERKET 11 Anledningen är att privatflygning ses som en hobbyverksamhet. Det innebär, jämfört med dagens svenska krav, att vissa lättnader införs för de utbildningsanordnare som endast vill utbilda till privatflygarcertifikat. Samtidigt kommer kraven på de yrkesmässiga trafikflygarutbildningarna att öka. De trafikflygarskolor som bedriver ab-initioutbildning kommer att möta nya krav på bl.a. antalet heltidsanställd personal, antal elever per lärare, lokaler, undervisningslitteratur m.m. Även utbildningsanordnare av modulutbildningar kommer att möta ökade krav. De behöver dock inte ha heltidsanställd personal. Utbildningen till trafikflygare kommer enligt Luftfartsinspektionen även fortsättningsvis att kunna bedrivas i såväl modulform som i integrerad form (ab-initio). Utbildningen kommer dock att öka i såväl omfattning som i antalet examinationer. Exempelvis kommer kravet på antalet flygtimmar för de elever som går en ab-initioutbildning att öka från 150 till 195 timmar samtidigt som kravet på antalet teoretiska lärarstödda timmar ökar från 450 till 750 timmar. 4 I övrigt sker en ökad utbildning inom de tekniska områdena med mera automatiserade/datoriserade system i flygplanen. De elever som väljer att gå en modulutbildning kommer emellertid att få läsa mer än de som går en ab-initioutbildning samt avlägga fler examinationer. Orsaken är att varje ny modul innebär en viss repetition av tidigare moduler. 4.2.2.Trafikflygarskolor under statlig tillsyn Det fanns den 1 januari 1999, enligt CSN, fyra kompletterande skolor med trafikflygarutbildning vars elever hade rätt att söka studiestöd. Det var Bromma Flygskola, Lid Air, Flygteoriskolan i Barkarby samt Nya Svensk Pilotutbildning. Antalet elever som under höstterminen 1998 hade studiebidrag uppgick till 344. Flest elever med studiebidrag hade Lid Air (127 stycken) och lägst antal hade Svensk Pilotutbildning (5 stycken). 317 av de 344 eleverna hade utnyttjat möjligheten att ta studielån och 308 hade blivit beviljade extra lån av CSN. (För en mera utförliga redovisning se bilaga B) Mellan december 1997 och maj 1998 behandlade Skolverket sex ansökningar från trafikflygarskolor. Utbildningsanordnarna ansökte om att bli ställda under statlig tillsyn med rätt till studiestöd för eleverna. Skolverket tillstyrkte samtliga ansökningar. Skolverket gjorde bedömningen att de modulindelade trafikflygarutbildningarna kunde jämställas med 4 Av de 195 flygtimmarna är 180 obligatoriska. De resterande 15 timmarna kan eleven ta efter avslutad utbildning.

SKOLVERKET 12 motsvarande sammanhängande utbildningar beträffande rätt till statligt stöd och rätt till studiestöd. Regeringen beslutade, med undantag för flyglärarutbildningen vid Lid Air, att samtliga utbildningar skulle stå under statlig tillsyn. De utbildningar som kom att ställas under statlig tillsyn vid Lid Air och Nya Svensk Pilotutbildning skulle även berättiga till studiestöd under vilkoret att de uppfyllde kraven på 16 veckors effektiv undervisning enligt SFS 1996:1206. Efter begäran om omprövning av beslutet om statligt stöd för den ettåriga flyginstruktörsutbildningen vid Lid Air beslutade regeringen den 15 oktober 1998 att ställa utbildningen under statlig tillsyn. Utbildningen skulle berättiga till studiestöd inom ramen för de 120 årselevplatserna som skolan fått beviljat den 9 juli samma år. 4.2.3 Kostnader Kostnaderna att utbilda sig på de kompletterande skolorna med utbildning av trafikflygare varierar i relativt hög utsträckning mellan de olika skolorna. Ab-initio utbildningarna vid Lid Air och Bromma flygskola är dyrare än modulutbildningarna. Utbildningskostnaderna ligger mellan ca 290 000 och 410 000 kronor för en komplett utbildning till trafikflygare av tvåmotoriga flygplan. Helikopterutbildningarna är generellt dyrare än flygplansutbildningarna. De nya bestämmelserna kommer att innebära ökade kostnader för de kompletterande skolorna med trafikflygarutbildning. Orsaken är främst att det kommer att ställas högre krav på skolans organisation, bl.a. på antalet heltidsanställda lärare. Osäkerheten kring de framtida kostnadsökningarna är stor och få utbildningsanordnare kan med säkerhet säga hur mycket dyrare deras verksamhet kommer att bli efter den 1 juli 1999. Baserat på de uppgifter som framkommit i kontakten mellan företrädare för skolorna och Skolverket finns det anledning att utgå ifrån att kostnadsökningarna i flera fall kommer att bli betydande. Det verkar troligt att kostnaderna kommer att öka med mellan 20 och 50 procent.

SKOLVERKET 13 4.3 Utbildningsanordnare inom det offentliga skolväsendet Det finns idag en verksam utbildningsanordnare inom det offentliga skolväsendet. Utbildningen bedrivs på Hässlögymnasiet i Västerås. Två ansökningar om att starta specialutformade program med riksrekrytering har inkommit till Skolverket under 1998. De var från Luleå Flyg Teknik Centrum och Arvidsjaurs kommun. Skolverket angav i sitt yttrande till regeringen att Skolverket ställde sig tveksam till att godkänna Arvidsjaurs kommuns ansökan. Skolverket pekade även på att utbildningskostnaden klart skulle överstiga den genomsnittliga kostnaden för en gymnasieelev. Skolverket tillstyrkte inte heller Luleå Flyg Teknik Centrums ansökan. Flygförarutbildningen i Luleå gällde enbart privatflygarcertifikat. Regeringen beslutade att tillstyrka Arvidsjaurs ansökan och avslå Luleås. Svensk Pilotförening (SPF) har på Skolverkets begäran yttrat sig om var i utbildningssystemet som trafikflygarutbildningen bör vara förlagd. SPF anser att utbildningen till trafikflygare skall ligga på högskolenivå och att genomgånget gymnasium på adekvat linje är nödvändigt för att tillgodogöra sig utbildningen till trafikflygare. Föreningen har inga synpunkter på huruvida utbildningen skall bedrivas vid de kompletterande skolorna eller vid högskolan så länge en hög kompetensnivå kan upprätthållas. Luftfartsinspektionen har i samtal med Skolverket uppgett att en utbildning till trafikflygare inte bör ligga på gymnasienivå då eleverna vid Hässlögymnasiet visat svårigheter att klara av den krävande flygutbildningen inom ramen för den ordinarie utbildningstiden. 4.3.1 Hässlögymnasiet i Västerås 1994 startade en grundläggande trafikflygarutbildning på Hässlögymnasiet som lokal gren inom naturvetenskapsprogrammet. Utbildningen genomförs i samarbete med Bromma flygskola och är beviljad som riksrekryterande. Eleverna får, förutom den gymnasiala utbildningen, en grundläggande flygutbildning som ger eleverna ett B- certifikat och ett instrumentbevis för enmotoriga flygplan samt D-teori. Flygämnena är förlagda till de två sista läsåren.

SKOLVERKET 14 Skolan bedriver sedan september 1998 även en yrkesprofilerad påbyggnadsutbildning inom den kommunala vuxenutbildningen. Eleverna får efter genomgången påbyggnadsutbildning behörighet att arbeta som styrman för tung luftfart. Med anledning av de nya bestämmelserna har skolan planer på att minska teoristudierna under grundutbildningen med ca 300 timmar. Detta innebär att instrumentflygteorin samt flygteorin för D- certifikat helt förläggs till påbyggnadsutbildningen. Kurs- och timplaner är ännu inte utformade för de nya utbildningarna men arbetet att ta fram dem är påbörjat. Skolan kommer att starta hösten 1999 med de nya kursplanerna. Antalet sökande till skolans grundutbildning har enligt skolans företrädare legat på ca 280 personer per läsår. Av dessa 280 sökanden har ca 30 tagits in. En till två elever brukar dock hoppa av, alternativt får rådet att inte fullfölja flygdelen av utbildningen. Detta sker vanligtvis under det första utbildningsåret. Skolan har redovisat att 40 av 51 elever mellan åren 1997-1998 fullföljde flygutbildningen och tog ett B- certifikat för enmotoriga flygplan. Ingen uppföljning av tidigare elever har genomförts 5. Hur många, av de elever som genomgått grundutbildningen på Hässlögymnasiet, som studerat vidare till trafikflygare kan därmed inte fastställas. Skolan kan inte heller tillhandahålla någon form av statistik som kan belägga att någon av de tidigare eleverna idag arbetar som trafikflygare. Efter påpekande från Skolverket har skolan uppgett att man från och med slutet av innevarande läsår kommer att följa upp de elever som utexamineras från skolans flygutbildningar. Till den påbyggnadsutbildning som startade i september sökte 28 elever varav 17 togs in. Genomsnittsåldern hos de antagna eleverna är enligt företrädarna för skolan runt 22 år. Syftet med påbyggnadsutbildningen är att försörja branschen med kvalificerade trafikflygare. Ingen utökning av antalet platser på påbyggnadsutbildningen är planerad under det närmaste året. 5 I februari 1997 redovisade skolan en utvärdering av den första årskullen elever som avslutat utbildningen. Utvärderingen gällde dock enbart elevernas resultat i naturvetenskapsämnena samt hur de hade uppfattat utbildningen som helhet.

SKOLVERKET 15 4.3.2 Kostnader Kostnaden för flygundervisningen som genomförs under år två och tre är 90 000 kronor per elev och år 6. Kostnaderna för påbyggnadsutbildningen är 200 000 kronor per elev. Ett psykologiskt test på 3000 kronor som bekostas av den studerande tillkommer. Eleven erbjuds även ett självfinansierad tilläggspaket med avancerad träning och utlandsnavigering för ca 15 000 kronor. Den totala kostnaden för en elev som väljer att genomföra en komplett trafikflygarutbildning blir således ca 400 000 kronor. Förutom det frivilliga tilläggspaketet och det obligatoriska psykologiska testet finansieras utbildningarna helt av interkommunala avgifter. Skolan har uppgett att kostnaderna för flygverksamheten kommer att öka med mellan 15 och 20 procent efter den 1 juli 1999 till följd av anpassningen till de nya kraven enligt JAR-FCL. 4.3.3 Sandbackaskolan i Arvidsjaur Sandbackaskolan har genom regeringsbeslut den 3 september 1998 fått sin ansökan om att få anordna ett specialutformat program med riksrekrytering beviljad. Flygämnena kommer att studeras under de två sista åren av programmet. Skolan kommer att ta in 50 elever per läsår under år 2 och 3. Målet med utbildningen är att ge eleverna adekvata kunskap för erhållandet av ett B-certifikat för enmotoriga flygplan samt att de skall erhålla den grundläggande kompetens som behövs för anställning som trafikflygare i lätt luftfart och för vidare utbildning på viss flygplanstyp. Till skillnad från Hässlögymnasiet kommer skolan inte att anordna någon pågbyggnadsutbildning. Arbetsmarknaden för elever med enbart ett B-certifikat för enmotoriga flygplan är enligt flera företrädare för branschen mycket begränsade. Utbildningen är enligt skolan anpassad till de nya europeiska bestämmelserna. 6 Den totala kostnaden för det naturvetenskapliga programmet med den grundläggande trafikflygarutbildningen inkluderad är under år två och tre, 160 000 kronor per elev och år.

SKOLVERKET 16 4.3.4 Kostnader Kostnaderna för utbildningen är ännu inte fastställda då skolan, under januari månad 1999, fortfarande tar in offerter från olika utbildningsanordnare. Enligt skolans egna kalkyler beräknas de totala kostnaderna för det specialutformade gymnasieprogrammet, i dagsläget, bli ca 198 000 kronor per elev och år, dvs. totalt 396 000 kronor för de två sista åren då flygundervisningen genomförs. 5. FLYGLÄRARE- OCH FLYGINSTRUKTÖRSUTBILDNING Det råder för närvarande brist på kvalificerade flyglärare och flyginstruktörer. Flyglärar- och flyginstruktörsyrket har ofta fungerat som genomgångsyrken där man efter att ha arbetat som flyglärare eller flyginstruktör under ett antal år gått över till att arbeta som pilot för de civila flygbolagen. Utbildningen till flyglärare anordnades fram till år 1996 av Lärarhögskolan i Stockholm. Utbildningen har sedan dess varit vilande. För närvarande anordnas utbildning av flyginstruktörer enbart av Lid Air. Flyginstruktörsutbildningen vid Lid Air bedrivs under 12 månader och innehåller 320 timmar teori och 185 timmar praktik. Utbildningen berättigar till studiestöd inom ramen för skolans årselevplatser. Kostnaden för att utbilda flyginstruktörer vid Lid Air är 122 000 kronor per elev. Lid Air har uppgett att utbildningskostnaderna inte kommer att öka efter den 1 juli 1999. I Skolverkets kontakter med TFHS har det framkommit att högskolan skulle vara intresserad av att anordna en flyglärarutbildning. TFHS har i en skrivelse till Skolverket anfört att de för Lärarhögskolans räkning genomfört flyglärarutbildning i fyra omgångar om totalt 46 lärarstuderande. TFHS uppger att de i likhet med lärarhögskolan har erforderliga resurser för den teoretiska utbildningen samt mycket goda resurser att ta i anspråk för den praktiska utbildningen. En del elever skulle dessutom kunna genomföra den obligatoriska praktiken på högskolan. TFHS skulle även kunna dra nytta av universitetets pedagogiska kompetens. Universitet måste emellertid beviljas examensrätt för flyglärarutbildning av Högskoleverket för att TFHS skall kunna anordna utbildningen. Kostnaden för att utbilda 12 flyglärare

SKOLVERKET 17 uppges vara 91 500 kronor per studerande, eller totalt 1,1 miljoner kronor inklusive uppföljning och examination. 7 Svenska Flygutbildarföreningen (SFUF) anser att utbildning till flyglärare/ instruktör bör åtnjuta statligt stöd, oavsett vilken utbildningsanordnare som bedriver den. SFUF framhåller att en flyglärarutbildning med hög kvalitet är en förutsättning för att få fram bra piloter eftersom det är i grundutbildningen till trafikflygare som attityderna till flygning och flygsäkerhet grundläggs. SFUF bedömer att behovet av flyglärare under de närmaste åren är 20-25 per år. 7 Priserna förutsätter att trafikflygarutbildningen har en omfattning på lägst 20 studerande per år för delning av de fasta kostnaderna.

SKOLVERKET 18 Skolverket har varit i kontakt med bl.a. Airways Flygutbildning Arbetsmarknadsstyrelsen Braathens Bromma Flygskola Centrala studiestödsnämnden Flygarbetsgivarna Flygteoriskolan i Barkarby Hässlögymnasiet i Västerås Högskoleverket Lid Air Luftfartsinspektionen Sandbackaskolan i Arvidsjaur SAS Flight Academy Skyways Svensk Pilotförening (SPF) Svenska Flygutbildarföreningen (SFUF) Trafikflygarhögskolan (TFHS)

SKOLVERKET 19 Bilaga A Siffersammanställning och några kostnadsalternativ för ab-initioutbildning vid Trafikflyghögskolan. Fasta kostnader Lokalhyror Lönekostnader för skolledning inkl administration och teknisk enhet 5,2 milj 3,7 milj Adm kost (försäkr, IT-kost etc) 0,7 KapitallkostSimulator, CBT 0,8 Drift CBT syst 0,2 10,6 Avgår beräknade intäkter på hyror - 4,0 samt uppdragsutbildning Summa =6,6 milj Ökad omfattning på uppdragsutbildning ger nettointäkter som skall nyttjas för att minska beloppet för fasta kostnader som behöver fördelas på verksamheten. Rörliga utbildningskostnader Flygtid och simulatortid (inkluderande flyglärarkostnader) samt teoriutbildning och övriga rörliga kostnader t ex landningsavgifter. Utbildningsalt enl SAS -offert 482 tkr tillkommer uttagskost 7,0 per student 7 Summa 489 Utbildningsalt enl nuvarande plan 577 tkr inkl uttagskost Fasta kostnader fördelas med 25 % (1,65 milj) på uppdragsutbildning och 75 % (4,95milj) på ab-initio-utbildning Med 20 studenter per år blir totalkost 577+248= 825 tkr TFHS- nivå Med 40 studenter per år blir totalkost 577+124 =701 TFHS nivå 489 + 248= 737 tkr lågnivå och 489 + 124 = 613 tkr lågnivå och Med 60 studenter per år blir totalkost 489+ 83 = 572 tkr lågnivå och 577 +83=660 TFHS-nivå

SKOLVERKET 20 Av rörliga kostnader utgör beräkningsmässigt 63 tkr i lågnivå och 81 tkr i högnivå kapitalkostnad. Då några lån inte finns på TFHS flygplan är det tveksamt om dessa kostnader skall vara med. Om de inte skall ingå i kalkylerna bli siffrorna följande, Med 20 studenter per år blir totalkost 426 + 248 =674 tkr lågnivå och 496 +248 =744 TFHS-nivå Med 40 studenter per år blir totalkost 426 + 165 = 591 tkr lågnivå och 496 +165=661 TFHS- nivå Med 60 studenter per år blir totlkost 426+ 83 = 509 tkr lågnivå och 496+ 83 =579 TFHS-nivå Med här angivna kostnader kan TFHS med tillägg av 30 tkr per student innehålla de nya sameuropeiska krav som gäller f o m 1999-07-01. Samtliga våra beräkningar är gjorda mot de nya JAR-FCL-krav som kommer att gälla fr.o.m. 1999-07-01.

SKOLVERKET 21 Bilaga B Termin Skolkod Skolans namn Antal personer Utbetalt bidrag Medelvärde per individ HT 1998 11075 Bromma Flygskola 90 710 513 7 895 11077 Lid-Air AB 127 996 389 7 846 11081 Flygteoriskolan i Barkaby 88 477 221 5 423 11998 Svensk Pilotutbildning AB 5 37 395 7 479 Summa 344 2 522 382 7 333 Termin Skolkod Antal personer Utbetalt lån HT 1998 11075 Bromma Flygskola 78 1 593 317 20 427 11077 Lid-Air AB 122 3 019 369 24 749 11081 Flygteoriskolan i Barkaby 80 2 552 478 31 906 11998 Svensk Pilotutbildning AB 5 193 400 38 680 Summa 317 8 140 545 25 680 Termin Skolkod Antal personer Beviljat Extra Lån 1) HT 1998 11075 Bromma Flygskola 83 2 074 845 24 998 11077 Lid-Air AB 114 2 930 774 25 709 11081 Flygteoriskolan i Barkaby 75 1 782 113 23 762 11998 Svensk Pilotutbildning AB 5 123 580 24 716 Summa 308 7 568 968 24 575 1) För de extra lånen finns i statistikdatabasen uppgift om beviljningar. De är i de flesta fall även utbetalade, men siffran 83 för Bromma flygskola tyder på att det är några som sökt och beviljats extra lån men som inte utnyttjat dem.