Antal anläggningar med häst. Hästar i tätort och glesbygd



Relevanta dokument
Antal hästar har skattats till Hästar i tätort och glesbygd. Antalet hästar har ökat med %

Antalet sysselsatta fortsätter att minska. Sysselsättningen utanför jordbruket ökar

I korta drag. Skörd av trädgårdsväxter 2010 JO 37 SM 1101

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar något. Var tredje jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antalet jordbruksföretag fortsätter att minska. Andelen kvinnliga jordbrukare ökar inte nämnvärt. Mer än var fjärde jordbrukare 65 år eller äldre

Antal hästar i Sverige 2016 i nivå med år Antalet anläggningar med häst

Jordbruksreformen påverkar statistiken. Andelen arrenderade företag minskar. Var femte jordbrukare 65 år eller äldre

Jordbrukarhushållens inkomster ökade Tablå A. Hushållsinkomst efter transfereringar Kronor per hushåll

(KPI) årsmedeltal var 0,9 % (2011 en ökning med 2,6 %). Åsa Törlén, SCB, tfn , fornamn.efternamn@scb.se

Slakten av svin minskade under januari december 2006

I korta drag. Höstsådda arealer Stora höstsådda arealer JO 18 SM Höstvete dominerar. Höstrapsarealen ökar

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM 1101

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Färre svinföretag men betydligt högre besättningsstorlekar. Anders Grönvall,

Markpriserna fortsätter stiga. Anders Grönvall,

Löner och sysselsättning inom primärkommunal sektor 2011

I korta drag. Husdjur i juni Slutlig statistik JO 20 SM Antalet svin ökade Livestock in June 2013 Final Statistics

9LVV NQLQJDYJlVWQlWWHUMlPI UWPHGI UHJnHQGHnU

Kraftig ökning av antalet luftvärmepumpar

Figur A. Antal nötkreatur i december

Lediga jobb och brist på arbetskraft, resultat från 3:e kvartalet Job openings and unmet labour demand, results from the 3rd quarter of 2014

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Antalet nötkreatur fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Medelarealen fortsätter att öka

Lediga jobb och brist på arbetskraft, resultat från 1:a kvartalet Job openings and unmet labour demand, results from the 1st quarter of 2013

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Förekomst av sällskapsdjur främst hund och katt i svenska hushåll

Marginell minskning av antalet nötkreatur. Minskning av antalet suggor och slaktsvin. Antalet får fortsätter att öka

2 Företag och företagare. Sammanfattning. Grödor och arealer hos företag. Företag och brukningsförhållanden

Mindre arbetstid och färre sysselsatta. Andelen kvinnor ökar och männen blir färre. Jordbruksföretagare ofta äldre

Fortsatt stigande arrendepriser på jordbruksmark. Figur A. Utvecklingen av arrendepriser för jordbruksmark , inklusive gratisarrenden, kr/ha

Antalet företag med mjölkkor minskar. Figur A. Antal nötkreatur i december

Antalet företag med mjölkkor fortsätter att minska. Figur A. Antal nötkreatur i december

Odling av trädgårdsväxter i Sverige

Figur A. Antal nötkreatur i december

Stabil utveckling av antalet djur

Löner för tjänstemän inom privat sektor 2007

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Voluntary set-asides and area under forest management certification schemes

Lediga jobb och brist på arbetskraft, resultat från 4:e kvartalet Job openings and unmet labour demand, results from the 4th quarter of 2015

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Månadsstatistik 2002:10. Ökad slakt av nötkreatur och svin under oktober 2002

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2015 efter region

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011

Skörd för ekologisk och konventionell odling Spannmål, trindsäd, oljeväxter, matpotatis och slåttervall

Konjunkturstatistik, löner för kommuner och landsting, januari 2014

TEMARAPPORT 2016:2 UTBILDNING

Ökad andel kvinnor som företagare i enskild firma. Cecilia Branzén,

Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2014 efter region

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2016

I korta drag. Inkvarteringsstatistik november Preliminära siffror NV 41 SM 1301

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Aborter i Sverige 2008 januari juni

Utsläpp till luft av ammoniak i Sverige

STATISTIK FRÅN JORDBRUKSVERKET

Fortsatt stort exportöverskott i juli. Handelsnettot för januari-juli 2005 gav ett överskott på 94,2 miljarder kronor

Studerandes sysselsättning YH-studerande som examinerades 2014

Juli månads handelsnetto i nivå med förväntningarna. Handelsnettot för januari-juli 2004 gav ett överskott på 110,6 miljarder kronor

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2014

Hästhållning i Sverige 2010

Lägre uppgång på arrendepriserna. Anders Grönvall,

Minskade arealer för äpplen och päron. Cecilia Branzén,

Jordbruksföretag som kräver heltidsarbete minskar. Flest heltidsjordbruk inom husdjursskötsel. Sysselsättning på heltidsjordbruk

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2018

Studiestöd Återbetalning av studiestöd. Financial aid for students 2004 Repayment of student loans

Största ökningen av arrendepriser sen EU-inträdet

I korta drag. Antal nötkreatur i december 2018 JO 23 SM Antalet nötkreatur minskar. Number of cattle in December 2018

Höstsådda arealer JO 18 SM 0701 korrigerad version. Höstrapsarealen fortsätter att öka. Höstvete kvar på en hög nivå. Höstkornarealen ökar

Biotopskyddsområden och naturvårdsavtal på skogsmark Habitat protection areas and nature conservation agreements on forest land in 2017

Hög utrikeshandel i november. Handelsnettot för januari november 2007 gav ett överskott på 114,4 miljarder kronor

I korta drag. Inkvarteringsstatistik juli Preliminära siffror NV 41 SM 1310

Statistik RAPPORT. Bodil Mortensson Lena Otterskog Gunnel W ahlstedt. Statistiska centralbyrån Statistics Sweden Potatis konsumtion och fritidsodling

Avgifter/hyror för nybyggda lägenheter

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2005

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loans 2006

I korta drag Handelsnettot för september högre än väntat

Importen ökade med 12 procent. Handelsnettot för januari juli 2007 gav ett överskott på 82 miljarder kronor

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2007

EAA Ekonomisk kalkyl för jordbrukssektorn 2015 JO0205

Temarapport 2010:2. Tema: Utbildning. Gymnasieungdomars studieintresse läsåret 2009/10. Utbildning och forskning

,NRUWDGUDJ $QLPDOLHSURGXNWLRQ JO 48 SM nQDGVVWDWLVWLN². Animal products Monthly Statistics 2002:4

STATISTISKA CENTRALBYRÅN

Jordbruksmarkens användning 2015 JO0104

Slakten av svin minskade under januari - juli 2005

Lager av massaved och massaflis 2002

Ökad export och import i augusti. Handelsnettot för januari - juli 2006 gav ett överskott på 107 miljarder kronor

Studerandes sysselsättning YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Hälften av Sveriges befolkning bor i småhus. 70 procent av barnen i småhus. Hus på landet, lägenhet i stan

I korta drag. Animalieproduktion JO 48 SM Års- och månadsstatistik :10. Ökad slakt av svin under januari - oktober 2004

Aborter i Sverige 1998 januari - december

Genomsnittlig månadslön 2015 samt procentuell förändring sedan 2014

I korta drag. Priser på jordbruksmark 2003 JO 39 SM Priserna på jordbruksmark fortsätter att stiga. Agricultural land prices 2003

Blekinge. Vilket speciellt resmål eller plats skulle ni helst åka till i Sverige under sommaren?

SLUTORD över kommungränserna. Lagarna, till exempel Plan- och Bygglagen och Miljöbalken, används för att förebygga, begränsa och förhindra befarade

I korta drag. Sysselsättning i jordbruket 2003 JO 30 SM 0401

I korta drag. Sysselsättning i jordbruket 2005 JO 30 SM Jordbruksreformens effekter på sysselsättningsstatistiken

Hyror i bostadslägenheter 2008, korrigerad Genomsnittlig ny månadshyra för 3 rum och kök 2009 efter region

Attityder kring SBU:s arbete. Beskrivning av undersökningens upplägg och genomförande samt resultatredovisning

Hyror i bostadslägenheter (HiB)

Återbetalning av studiestöd Repayment of student loan 2008

Transkript:

JO 24 SM 0501 Hästar och anläggningar med häst 2004 Resultat från en intermittent undersökning Horses and horse establishments in 2004 I korta drag Antal hästar Antalet hästar i hela Sverige har uppskattats till 283 100. Referenstidpunkt är oktober 2004. Hästantalet är tydligt beroende av befolkningens storlek. De län som har störst befolkning har också störst antal hästar. Antal anläggningar med häst Undersökningen redovisar totalt 56 000 anläggningar med hästhållning. I undersökningen är en anläggning definierad som t.ex. en travtränare, en ridskola, ett jordbruk eller en fastighetsägare. Dessa betraktas som en enhet, även då de hyr ut stall/stallplatser till personer som sköter sina hästar självständigt. Hästar i tätort och glesbygd Undersökningen visar att ¾ av alla hästar och ⅔ av hästanläggningarna finns inom större tätorter och tätortsnära områden. Per Persson, SJV, tfn 036-15 60 73, per.persson@sjv.se Margareta Bratt, SCB, tfn 019-17 67 27, margareta.bratt@scb.se Rolf Selander, SCB, tfn 019-17 66 27, rolf.selander@scb.se Statistiken har producerats av SCB på uppdrag av Jordbruksverket, som ansvarar för officiell statistik inom området. ISSN 1404-5834 Serie JO Jordbruk, skogsbruk och fiske. Utkom den 8 juni 2005. Tidigare publicering: Se avsnittet Fakta om statistiken. Utgivare av Statistiska meddelanden är Svante Öberg, SCB.

Jordbruksverket och SCB 2 JO 24 SM 0501 Innehåll Statistiken med kommentarer 3 Tabeller 4 Teckenförklaring 4 1. Antal hästar, hästar per 1 000 invånare och antal anläggningar med häst 4 2. Antal hästar efter tätort 5 3. Antal anläggningar med häst efter tätort 5 Diagram 6 1. Antal hästar, redovisning per län 6 2. Antal hästar per 1 000 invånare, redovisning per län 6 Kartor 7 1. Antal hästar, redovisning per län 7 2. Antal hästar per 1 000 invånare, redovisning per län 8 Fakta om statistiken 9 Detta omfattar statistiken 9 Definitioner och förklaringar 9 Så görs statistiken 10 Statistikens tillförlitlighet 10 Ramtäckning 10 Bortfall 10 Mätfel 11 Slumpfel 11 Bearbetning 11 Bra att veta 11 Annan statistik 11 Elektronisk publicering 12 In English 13 Summary 13 List of tables 13 List of terms 14

Jordbruksverket och SCB 3 JO 24 SM 0501 Statistiken med kommentarer I detta statistiska meddelande redovisas resultat från den intermittenta undersökning om antal hästar och anläggningar med häst som genomfördes hösten 2004. Referenstidpunkt är i huvudsak den 14 oktober 2004. Antal hästar Antalet hästar i hela landet har skattats till 283 100. Eftersom undersökningen till stor del utförts med hjälp av slumpmässiga urval, är skattningen behäftad med ett slumpfel. På riksnivå är medelfelet 3,1%, vilket ger ett 95%-igt konfidensintervall på ±17 800. Detta innebär att med 95% sannolikhet ligger det sanna värdet i intervallet 265 000 300 000. Antalet hästar har också skattats på länsnivå. Medelfelen på denna nivå blir självklart högre. Antalet hästar är starkt positivt korrelerat med antal invånare. Två län avviker från mönstret. Stockholms län har färre hästar och Gotlands län avsevärt fler hästar per 1 000 invånare än övriga län. Antal hästar per 1 000 invånare Det genomsnittliga antalet hästar per 1 000 invånare uppgår till 31. Endast fyra län har en lägre siffra. Ett av dessa är Stockholms län, som ligger i särklass lägst med 15 hästar per 1 000 invånare. Eftersom detta län också har störst befolkning, påverkas uppgiften för hela riket kraftigt av detta. Gotlands län ligger allra högst med 101 hästar per 1 000 invånare. Gotlands låga befolkningstal gör dock att uppgiften på riksnivå påverkas relativt lite. Näst högst ligger Kalmar län med 55 hästar per 1 000 invånare. I övrigt ligger 17 län i intervallet 29-45 hästar per 1 000 invånare. Antal anläggningar Antalet anläggningar med häst har skattats till 56 000. Ett jordbruk respektive en fastighet med stall betraktas i undersökningen som en anläggning, även om flera personer hyr stall/stallplats där och sköter sina hästar självständigt. Antal hästar och anläggningar med häst efter tätort Hästhållningen redovisas efter följande två grupper av orter där stall finns: Grupp 1. Större tätorter och tätortsnära områden Grupp 2. Mindre tätorter och glesbygd Undersökningen visar att ¾ av alla hästar och ⅔ av anläggningarna finns inom större tätorter och tätortsnära områden.

Jordbruksverket och SCB 4 JO 24 SM 0501 Tabeller Teckenförklaring Explanation of symbols Noll Zero 0 0,0 Mindre än 0,5 Mindre än 0,05 Less than 0.5 Less than 0.05.. Uppgift inte tillgänglig eller för Data not available osäker för att anges. Uppgift kan inte förekomma Not applicable * Preliminär uppgift Provisional figure 1. Antal hästar, hästar per 1 000 invånare och antal anläggningar med häst 1. Number of horses, number of horses per 1 000 inhabitants and number of horse establishments Län Antal hästar Medelfel % Därav hästar på jordbruk 1 Antal hästar/ 1 000 invånare Antal anläggningar Medelfel % Stockholms 27 300 14,5% 6 712 15 2 700 9,3% Uppsala 8 700 9,8% 3 739 29 1 600 12,5% Södermanlands 11 200 11,6% 3 964 43 1 700 8,8% Östergötlands 15 400 9,7% 5 108 37 2 800 7,1% Jönköpings 12 300 9,3% 4 988 37 2 500 6,0% Kronobergs 7 700 32,5% 3 753 43 2 300 21,7% Kalmar 12 900 9,7% 4 654 55 2 600 7,7% Gotlands 5 800 8,6% 2 766 101 1 300 11,5% Blekinge 4 700 12,8% 1 519 31 1 200 16,7% Skåne 35 800 5,3% 13 067 31 6 800 4,4% Hallands 11 500 8,3% 4 708 41 2 400 8,3% Västra Götalands 50 200 8,6% 17 306 33 10 400 9,1% Värmlands 12 500 10,0% 3 605 46 2 900 8,6% Örebro 9 800 15,3% 3 170 36 2 000 7,5% Västmanlands 11 800 23,3% 3 625 45 1 700 8,8% Dalarnas 9 500 20,0% 2 844 34 2 600 13,5% Gävleborgs 9 300 9,1% 3 094 34 2 500 10,0% Västernorrlands 7 200 13,9% 2 507 29 1 800 13,9% Jämtlands 5 400 20,4% 2 093 42 1 100 18,2% Västerbottens 8 800 30,1% 1 562 34 1 800 16,7% Norrbottens 5 300 20,8% 876 21 1 500 23,3% Hela riket 283 100 3,1% 95 660 31 56 000 2,7% 1 Enligt Lantbruksregistret, juni 2003

Jordbruksverket och SCB 5 JO 24 SM 0501 2. Antal hästar efter tätort 2. Number of horses by code for locality Länsgrupp NUTS2 Grupp 1 Större tätorter och tätortsnära Andel hästar Grupp 2 Mindre tätorter och glesbygd Andel hästar Medelfel Medelfel Summa Totalt antal hästar Stockholm (SE01) 96% ±3 4% ±3 100,0% 27 300 Östra Mellansverige (SE02) 81% ±2 19% ±2 100,0% 56 900 Sydsverige (SE04) 91% ±2 9% ±2 100,0% 40 500 Norra Mellansverige (SE06) Mellersta Norrland (SE07) 61% ±4 39% ±4 100,0% 31 300 40% ±5 60% ±5 100,0% 12 600 Övre Norrland (SE08) 48% ±10 52% ±10 100,0% 14 100 Småland och öarna (SE09) 60% ±3 40% ±3 100,0% 38 700 Västsverige (SE0A) 75% ±4 24% ±4 100,0% 61 700 Hela riket 74% ±1 26% ±1 100,0% 283 100 3. Antal anläggningar med häst efter tätort 3. Number of horse establishments by code for locality Länsgrupp NUTS2 Grupp 1 Större tätorter och tätortsnära Andel anläggningar Medelfel Grupp 2 Mindre tätorter och glesbygd Andel anläggningar Medelfel Summa Totalt antal anläggningar Stockholm (SE01) 96% ±2 4% ±2 100,0% 2 600 Östra Mellansverige (SE02) 75% ±2 25% ±2 100,0% 9 800 Sydsverige (SE04) 89% ±2 11% ±2 100,0% 8 000 Norra Mellansverige (SE06) 55% ±3 45% ±3 100,0% 7 900 Mellersta Norrland (SE07) 37% ±5 63% ±5 100,0% 3 000 Övre Norrland (SE08) 48% ±7 52% ±7 100,0% 3 300 Småland och öarna (SE09) 56% ±2 44% ±2 100,0% 8 700 Västsverige (SE0A) 70% ±2 30% ±2 100,0% 12 700 Hela riket 68% ±1 33% ±1 100,0% 56 000

Jordbruksverket och SCB 6 JO 24 SM 0501 Diagram 1. Antal hästar, redovisning per län 1. Number of horses by county Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands V. Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens 0 10 000 20 000 30 000 40 000 50 000 2. Antal hästar per 1 000 invånare, redovisning per län 2. Number of horses per 1 000 inhabitants. Presented by county Hela riket Stockholms Uppsala Södermanlands Östergötlands Jönköpings Kronobergs Kalmar Gotlands Blekinge Skåne Hallands V. Götalands Värmlands Örebro Västmanlands Dalarnas Gävleborgs Västernorrlands Jämtlands Västerbottens Norrbottens 0 20 40 60 80 100

Jordbruksverket och SCB 7 JO 24 SM 0501 Kartor 1. Antal hästar, redovisning per län 1. Number of horses by county Antal hästar 50 000 25 000 5 000

Jordbruksverket och SCB 8 JO 24 SM 0501 2. Antal hästar per 1 000 invånare, redovisning per län 2. Number of horses per 1 000 inhabitants. Presented by county Antal hästar per 1000 invånare för hela riket: 31 Hästar per 1000 invånare 100 50 10 21 34 42 29 41 33 31 46 34 36 37 37 43 31 45 55 34 43 29 15 101

Jordbruksverket och SCB 9 JO 24 SM 0501 Fakta om statistiken Efterfrågan på uppgifter om hästhållningens omfattning och struktur har ökat. Hästnäringen är betydelsefull ur många aspekter. Den ekonomiska potentialen inom näringen har uppmärksammats, men det finns många andra viktiga aspekter, som t.ex. miljö, idrott och jämställdhet samt djurskydd. Befintlig kunskap har varit mycket begränsad. Med anledning av ett regeringsuppdrag uppdrog Jordbruksverket åt SCB att undersöka antal hästar och antal anläggningar med hästhållning i Sverige. Syftet med SCB:s undersökning: 1. Ge underlag för en punktskattning av antal hästar, med fördelning på län och tätort/glesbygd och en skattning av punktskattningens osäkerhet. 2. Ge en representativ ram med hästanläggningar. Ramen skall kunna användas för kommande studier om hästar och hästhållning. Detta omfattar statistiken Definitioner och förklaringar Anläggning Målpopulationen utgörs av anläggningar med häst. Utifrån uppgifter om hur många hästar det finns på anläggningen kan sedan antal hästar skattas. Exempel anläggningar är ridskolor, trav- och galoppstall, stuterier, privatpersoner/familjer med stall samt jordbruk. Det betraktas som en anläggning även om flera personer hyr stall och sköter hästarna självständigt. Tätortsklass Jordbruksverket har för annan statistikframtagning skapat en egen regional indelning utifrån SCB:s definition av tätort respektive glesbygd. Denna är fastighetsbaserad och utformad så att hänsyn tas till fastighetens avstånd till tätortsgräns. Den använda indelningen är definierad på följande sätt för fastighetsbeståndet i riket: Tätortstyp GLE TOG TON TOT Glesbygd + tätorter med mindre än 1 000 invånare Tätorter med 1 000-10 000 invånare, ej tätortsnära Tätortsnära. Differentierat efter avstånd: - Stockholm, Göteborg, Malmö: Avstånd 60 km - Tätorter med över 70 000 invånare exkl. ovanstående: Avstånd 30 km - Tätorter med 10 000 69 999 invånare: Avstånd 20 km Tätorter med mer än 10 000 invånare I undersökningen reducerades antalet grupper till två: Grupp 1 = TON + TOT Grupp 2 = TOG + GLE

Jordbruksverket och SCB 10 JO 24 SM 0501 Så görs statistiken Anläggningar med häst den 14 oktober 2004 behövde identifieras. För att kunna hantera olika typer av anläggningar delades populationen in i fyra delpopulationer: 1. Delpopulation 1 (DP1): Ridskolor samt professionella tränare inom trav och galopp. 2. Delpopulation 2 (DP2): Jordbruksföretag. 3. Delpopulation 3 (DP3): Fastigheter. Fastigheter knutna till företag som ingår i DP2 har uteslutits i möjligaste mån. 4. Delpopulation 4 (DP4): Hästanläggningar i kommuner, främst i storstadsområden, där kommunförvaltningen har god kännedom om hästbeståndet. För att vara säker på att urvalet innehåller tillräckligt med objekt i viktiga redovisningsgrupper, definierades dessa redovisningsgrupper som egna strata. Sedan fördelas stickprovsstorleken till dessa strata på ett sätt som gör att urvalet innehåller ett tillräckligt antal objekt från varje aktuell redovisningsgrupp. Statistikens tillförlitlighet En särskild evalueringsstudie genomfördes i februari 2005. Därvid undersöktes: Tillsynsregistren från ett antal kommuner för att studera ramtäckning Bortfallsuppföljning genom telefonintervjuer Mätfel genom att specialgranska vissa blanketter Ramtäckning Baserat på tillsynsregister (listor över anläggningar med hästhållning) från 13 kommuner hamnar ett mindre antal fastigheter med hästhållning utanför den urvalsram som använts i huvudundersökningen från hösten 2004. Generalisering för hela riket, baserat på uppgifterna från dessa 13 kommuner, ger resultatet att undertäckningen är i storleksordningen 3% av fastigheterna vilket förorsakar en underskattning på ca 3 000 hästar för hela landet. Bortfall Effekten av bortfallet för de olika delpopulationerna: DP1, ridskolor: Antal hästar per anläggning är något lägre inom telefonuppföljningen. DP1, tränare: Antal hästar per tränare ligger på samma nivå inom telefonuppföljningen. DP2 utan häst enligt LBR 2003: Andelen företag med häst är dubbelt så stor jämfört med dem som svarat på huvudundersökningen. Därtill är antal hästar per företag nästan det dubbla i telefonuppföljningen. DP3: Andelen fastigheter med häst är något lägre inom telefonuppföljningen och antal hästar per fastighet är också lägre.

Jordbruksverket och SCB 11 JO 24 SM 0501 Mätfel Det finns indikationer på att antalet hästar inom delpopulationen Jordbruksföretag med häst enligt LBR 2003 är överskattad. Skillnaden är dock inte statistiskt säkerställd. Gransknings- och rättningsproceduren har totalt sett inneburit en uppjustering av punktskattningen av antal hästar för hela landet jämfört med den preliminära skattningen. Slumpfel Delpopulation Punktskattning Medelfel, % DP1 tränare 10 300 1,4% DP1 ridskolor 16 200 2,6% DP2 med häst enligt LBR 2003 91 700 0,0% DP2 utan häst enligt LBR 2003 16 100 4,2% DP3 137 800 6,0% DP4 11 000 0,0% Totalt 283 100 3,1% Medelfelet innebär för t.ex. totala antalet hästar i hela landet att det sanna värdet med 95% sannolikhet ligger i intervallet 283 100 ± (2*3,1%*283 100) vilket uträknat blir 283 100 ± 17 800. Bearbetning De inkomna uppgifterna dataregistrerades och granskades. I samband härmed gjordes såväl manuella som maskinella kontroller. Rättelser gjordes dels vid dataregistreringsfel, dels då det utifrån blanketten i övrigt var möjligt att registrera korrekta uppgifter. Bra att veta Annan statistik Före år 2000 har ingen undersökning om det totala hästantalet gjorts av SCB på minst 50 år. Antal hästar på jordbruksföretag har dock kontinuerligt redovisats inom ramen för jordbruksstatistiken. Senast publicerades uppgifter, avseende juni 2003, i statistiskt meddelande JO 20 SM 0401, där antal hästar redovisas på kommunnivå. F.n. uppskattas dock endast ca ⅓ av alla hästar finnas på jordbruksföretag. År 2000 genomförde SCB en telefonenkät till länsveterinärerna för att få reda på hur många hästar dessa uppskattade att det då fanns inom respektive län. Antalet hästar beräknades vid detta tillfälle till ca 285 000. Syftet med denna undersökning var att ge en ungefärlig storleksordning på hästpopulationen.

Jordbruksverket och SCB 12 JO 24 SM 0501 Elektronisk publicering Detta statistiska meddelande finns kostnadsfritt åtkomligt på Jordbruksverkets webbplats www.sjv.se under Statistik och på SCB:s webbplats www.scb.se under Jord- och skogsbruk, fiske. Statistiska meddelanden inom området jordbruksstatistik trycks fr.o.m. år 2002 inte längre upp för distribution. I stället för att prenumerera på tryckta Statistiska meddelanden finns möjlighet att, vid varje tillfälle som officiell jordbruksstatistik publiceras, utan avgift erhålla ett meddelande om detta per e-post tillsammans med publikationen i pdf-format. De som önskar ingå i denna form av prenumerationsservice skall sända en anmälan per e-post till gunilla.thorsell@sjv.se. Enskilda exemplar av publikationerna kan erhållas som papperskopior till ett pris av 50 kr per exemplar. Dessa kan vid varje enskilt fall beställas av Marjatta Niemi tfn: 036 15 59 34, fax: 036 34 01 96, post: Jordbruksverket, 551 82 Jönköping, e-post: marjatta.niemi@sjv.se.

Jordbruksverket och SCB 13 JO 24 SM 0501 In English Summary Horses are considered to be of increasing importance in Swedish society. Up until now statistics on horses have only been minor. Horses at agricultural holdings have been covered regularly, but these consist of only one-third of all horses in Sweden. In autumn 2004, Statistics Sweden was commissioned by the Swedish Board of Agriculture to carry out a survey aiming at estimating the total number of horses and the number of establishments with horses. An establishment can be e.g. a trainer, a riding school, a farm holding or a private family stable. It is looked upon as one unit even in the case that there are several owners/users of the horses who care for the horses independently. The results of this survey are presented here. Methodology Target population All establishments with horses Frame population The population was divided into four sub-populations: Riding schools and professional trainers in trotting and racing. Total coverage Agricultural holdings. Sample survey Cadastre units of a type that might include a stable. Sample survey A few municipalities, mainly in urban areas. Total coverage Data was gathered mainly by a postal survey, except for municipalities, for which data was gathered by collecting administrative registers covering stable inspections. Results According to the survey, there were 283 100 horses in Sweden in October 2004. There were 56 000 establishments with horses. The number of horses shows a strong positive correlation to the number of inhabitants. As an average for the whole country, there are 31 horses for every 1 000 inhabitants. List of tables Explanation of symbols 4 1. Number of horses, number of horses per 1 000 inhabitants and number of horse establishments 4 2. Number of horses by code for locality 5 3. Number of horse establishments by code for locality 5

Jordbruksverket och SCB 14 JO 24 SM 0501 List of terms Andel Anläggning Antal Därav Enligt Grupp 1 Grupp 2 Hela riket Hästar Hästhållare Invånare Jordbruk Juni Lantbruksregistret Län Medelfel Punktskattning Totalt Proportion; share Establishment Number Of which According to Group 1: City area and adjoining rural area Group 2: Other urban and rural area, not included in Group 1 The whole country Horses Horsekeeper Inhabitants Agriculture June Farm Register County Standard error Point estimate Total