UTSKICK Nr 3 2014-02-26



Relevanta dokument
UTSKICK Nr

UTSKICK Nr

UTSKICK Nr

UTSKICK Nr

UTSKICK Nr

UTSKICK Nr

SKATTEDAGAR

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Avdragsrätt vid representation

UTSKICK Nr

meddelad i Stockholm den 27 november 2008 KLAGANDE Apoteket AB:s Personalstiftelse, Stockholm SAKEN Inkomsttaxering 2003

Lagrum: 37 förvaltningsprocesslagen (1971:291); 12 kap. 24 inkomstskattelagen (1999:1229)

Lagrum: 7 kap. 2, 3 och 3a mervärdesskattelagen (1994:200); artikel 11 A.1 a och 11 A.2 a sjätte direktivet (77/388/EEG)

UTSKICK Nr

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

23 Jämkning av ingående moms

Lagrum: 22 kap. 3 andra meningen, 5 kap. 1 och 3 och 14 kap. 10 och 13 inkomstskattelagen (1999:1229)

Skatteverkets allmänna råd

HFD 2013 ref 43. Lagrum: 42 kap. 1 inkomstskattelagen (1999:1229)

Förmån av tandvård en promemoria

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2004 ref. 63

AKTUELL INFORMATION AVSEENDE 2016

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Sida l (4) KAMMARRÄTTEN T^rVN/T Mål nr I STOCKHOLM JJU1V1 Avdelning Meddelad i Stockholm

Skatteverkets meddelanden

Möjliggör för företag inom vård, skola och omsorg att hyra momsade lokaler

Skatteverkets meddelanden

Avräkning av utländsk skatt Privatpersoner

Sänkt reklamskatt för vissa periodiska publikationer

SkatteNytt , s Ett par frågor om mervärdesskatt och skattetillägg

Vissa förenklingar av reglerna i 40 kap. inkomstskattelagen (1999:1229)

Skatteregler för samfälligheter

FÖRBUNDSINFO. Allmän arbetsrättslig information om LAS med mera. Handläggare: Samtliga avtalssekreterare, tel

Regeringens proposition 2008/09:202

Anna Lillhannus och Anders Frånlund 4/12/2010

DOM. Meddelad i Stockholm. Ombud: Advokaterna Sven-Åke Bergkvist och Maria Holme Mannheimer Swartling Advokatbyrå AB Box Stockholm

inte om det framkommer att inkomsten beskattats i verksamhetslandet i strid med landets lagstiftning eller gällande skatteavtal.

12 Valutakurser RR 8 Redovisning av effekter av ändrade valutakurser. Valutakurser, Avsnitt

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2007 ref. 15

8 Utgifter som inte får dras av

Ändrad intäktsränta i skattekontot

Regeringens proposition 2013/14:147

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Regeringens proposition 2003/04:149

Fakta för arbetsgivare och företag om. Datum, belopp och procentsatser Perioden juni december 2016

10 Allmänna avdrag Påförda egenavgifter m.m. Allmänna avdrag 129

Regeringens proposition 2007/08:55

Exempel på tentamensuppgifter (lösningsförslag följer sist i dokumentet)

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS BESLUT

Promemorian Vissa kapitalbeskattningsfrågor (Fi2007/4031)

Fakta för arbetsgivare och företag om. Datum, belopp och procentsatser Perioden januari maj 2016

Regeringens proposition 1998/99:10

RP 47/2009 rd. I denna proposition föreslås att inkomstskattelagen, lagen om förskottsuppbörd och lagen om beskattning av inkomst av näringsverksamhet

Principer för Riksbankens regler för säkerheter för krediter enligt Villkor för RIX och penningpolitiska instrument

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

Förhandsbesked angående inkomstskatt borde inte ha lämnats i en fråga som enbart rör beräkningen av skatten.

Regeringens proposition 2014/15:131

DOM Meddelad i Stockholm

21 Pensionssparavdrag

Yrkesmässig verksamhet i mervärdesskattelagen

Fråga om skatteplikt för pension som utbetalas på grund av tidigare tjänst hos Internationella valutafonden. Inkomsttaxering 2009 och 2010.

Frågor om dricks särskilt vid betalning med kontokort

Glädjande nyheter angående ROT-avdraget.

Fi2004/ Bakgrunden till förslaget. 1.1 Ombildning till aktiebolag

Välkommen till Skattehuset Proffs Information år 2014!

40 Fastighetsskatt - privatbostad

Regeringens skrivelse 2002/03:145

Versionsnyheter

Skatteverkets meddelanden

Slopa avdragsförbudet för stadigvarande bostad och möjliggör frivillig skattskyldighet för vård-, omsorgs- och flyktingboenden

Regeringens proposition 1996/97:9

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2009 ref. 14

Introduktionsföreläsning till skatterätten

Regeringens proposition 2008/09:182

Finansdepartementet Skatte- och tullavdelningen. Förbättringar av husavdragets fakturamodell

H ö g s t a f ö r v a l t n i n g s d o m s t o l e n HFD 2012 ref. 1

1 Inledning. Hemvistprincipen. Källstatsprincipen

Regeringens proposition 1999/2000:17

Bilaga till dnr /113. Förenklade kvittningsregler i inkomstslaget kapital

Lagrum: 37 b förvaltningsprocesslagen (1971:291); artikel 4.1 i Europakonventionens sjunde tilläggsprotokoll

Utdrag ur protokoll vid sammanträde Genomförande av tredje penningtvättsdirektivet

HÖGSTA DOMSTOLENS DOM

18 Tidpunkt för inträde av redovisningsskyldighet och avdragsrätt

Skatteverkets meddelanden

Turism 2015: Christina Lindström, biträdande statistiker Tel Ålands officiella statistik - Beskrivning av statistiken

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Skatteverkets allmänna råd

Stockholm den 30 mars 2006 R-2005/1802. Till Finansdepartementet. Fi2005/6016

HÖGSTA FÖRVALTNINGSDOMSTOLENS DOM

Promemoria om vissa skattefrågor vid utbetalning från pensionsförsäkring

Viktiga datum, 2014-års kalender

TILLÄGG TILL ERBJUDANDEHANDLING

Skatteverkets allmänna råd

23 Inkomst av kapital

Hyresfastigheter Holding III AB

Utdrag ur protokoll vid sammanträde

R e g e r i n g s r ä t t e n RÅ 2010 ref. 8

Regeringens proposition 1993/94:151

Omräkningskurser som skall tillämpas vid fastställande av tullvärdet år 2007

Transkript:

SKATTEHUSET INFORMATION Aktuellt hos Skattehuset Utlandskonferenser 2014 Våra utlandskonferenser i höst är nu bokade. Vi åker till: Rhodos, 14-21 sep Rhodos byråvecka, 21-28 sep Medelhavskryssning, 4-12 okt Mauritius, 20-29 okt Hong Kong, 10-19 nov Information och anmälan www.skattehuset.com Tel. 031-7116898 UTSKICK Nr 3 2014-02-26 Vid inkomstbeskattningen 2014 har Skatteverket tagit fram tabeller för hyresnivåer i flerfamiljshus. Värdena för olika områden gäller 2013 och skall vara till hjälp vid värdering av bostadsförmåner och bestämmandet av ortens pris. Se under Flik 1. Kammarrätten beslutade att det inte fanns möjlighet att ta ut skattetillägg vid ett förbjudet lån. Regleringen har nämligen straffrättslig karaktär och skattetillägg skulle medföra dubbelbestraffning. Man grundar sin dom på en tidigare kammarrättsdom från 2010. Läs vidare under Flik 9. Ansökningsförfarandet vid frivillig skattskyldighet slopades från och med 2014. Fastighetsägaren anger istället själv momsen på fakturan. Skatteverket anser att detta gäller även om momsen anges i förskottsfaktura och utvecklar sina ståndpunkter i ett ställningstagande. Se under Flik 7. Lagrådsremisserna om ändrade regler för redovisningen av avkastningsskatt på utländska kapitalförsäkringar och om nya socialavgifter för unga, har lämnats. Vi kommer att återkomma med redovisning av propositionerna i senare utskick. Flik 1 Nr 2 Bostadsförmånsvärden 2013 Flik 3 Flik 7 Flik 9 Nr 2 ROT-avdrag för bostadsrätter Nr 4 Frivillig skattskyldighet och förskott Nr 2 Inget skattetillägg vid förbjudet lån Utbytesblad Flik 11 Sid 21-22 Konsumentprisindex januari SKATTEHUSET i GÖTEBORG AB Box 11092, 404 22 Göteborg Beställning: 031-711 68 98, Support: 031-711 40 90, Fax: 031-711 45 90 www.skattehuset.com info@skattehuset.com

SKATTEHUSET INFORMATION 1 INKOMST AV TJÄNST Nr 2 2014-02-26 Sid 1 (3) Bostadsförmånsvärden 2013 SAMMANFATTNING Vid inkomstbeskattningen 2014 har SKV tagit fram tabeller för hyresnivåer i flerfamiljshus. Värdena för olika områden under 2013. Värdena skall vara till hjälp vid värdering av bostadsförmåner. KÄLLA Skatteverkets ställningstagande, 2014-02-09, dnr 131 716658-13/111 Sammanfattning Inför inkomstbeskattningen 2014 har Skatteverket (SKV) tagit fram tabeller för hyresnivåer i flerfamiljshus. Tabellerna gäller för olika områden under år 2013. Tabellerna är tänkta att vara till hjälp vid värdering av bostadsförmåner i lägenheter och småhus som används som fast bostad. Den här skrivelsen innehåller även en metod för hur bostadsförmånsvärdet ska justeras när bostadsytan är större än bostadsytan för en lägenhet av normal storlek (70 kvm). Högsta förvaltningsdomstolen (HFD) har i en dom 2012-10-05 (mål nr 7441-10 och 2659-11) uttalat att bostadsförmån ska värderas med hänsyn till hyresnivån på orten även om arbetsgivarens kostnad för bostaden varit högre. Hyresnivåer för bostäder i flerfamiljshus SKV har tagit fram tabeller för hyrespriset per kvm och år för bostäder i flerfamiljshus inom olika områden inför inkomstbeskattningen 2014. Underlaget för beräkningen av hyrespriserna är de genomsnittshyror som gäller för olika hyresområden vid 2013 års fastighetstaxering för bostäder i hyreshus. Eftersom genomsnittshyrorna gäller 2011 års hyresnivå har värdena justerats efter den hyreshöjning som skett i hyresområdena under 2012 och 2013. Uppgifterna om hyreshöjningar har hämtats från Hyresgästföreningen efter de hyresförhandlingar som skett mellan hyresmarknadens parter under den här tidsperioden. Hyresnivåtabellerna finns i bilagor till denna artikel (5 sidor). Tabellerna är indelade i sju åldersintervaller. Det äldsta åldersintervallet omfattar bostäder med värdeår 1979 eller tidigare. Hyresnivåerna i tabellerna gäller hyresvärdet inklusive uppvärmning för en bostad av normalstorlek på 70 kvm. För bostäder som är större än normalstorleken bör hyresvärdet justeras.

INKOMST AV TJÄNST Nr 2 2014-02-26 Sid 2 (3) Justering av hyresvärde Vid beräkning av hyresvärdet för lägenheten ska hänsyn tas bl.a. till bostadens storlek. Det genomsnittliga priset per kvm bostadsyta är inte lika högt för en större lägenhet som för en mindre lägenhet. Hyresnivåtabellerna enligt bilagan gäller hyresvärden för en lägenhet av normalstorleken 70 kvm. Om bostadsytan överstiger 70 kvm har SKV tagit fram en metod för hur bostadsförmånsvärdet ska justeras. Tabellvärdet bör justeras nedåt med 10 % för den del av bostaden som är mellan 70-120 kvm. För bostäder med en bostadsyta i intervallet 120-200 kvm bör tabellvärdet justeras nedåt med 10 % för bostadsyta mellan 70-120 kvm och med 15 % för bostadsyta som överstiger 120 kvm. När bostadsytan överstiger 200 kvm bör tabellvärdet justeras nedåt med 10 % för bostadsyta mellan 70-120 kvm, med 15 % för bostadsyta mellan 120-200 kvm och med 20 % för bostadsyta överstigande 200 kvm. Exempel 1 Bostaden har en bostadsyta på 120 kvm. Hyresvärdet är 1 000 kr per kvm enligt hyresnivåtabellen för orten. Bostadsförmånsvärdet blir då: 70 kvm x 1 000 kr + 50 kvm x 1 000 kr x 90 % = 115 000 kr. Exempel 2 Bostaden har en bostadsyta på 200 kvm. Hyresvärdet är 1 000 kr per kvm enligt hyresnivåtabell för orten. Bostadsförmånsvärdet blir då: 70 kvm x 1 000 kr + 50 kvm x 1 000 kr x 90 % + 80 kvm x 1 000 kr x 85 % = 183 000 kr. Exempel 3 Bostaden har en bostadsyta på 300 kvm. Hyresvärdet är 1 000 kr per kvm enligt hyresnivåtabell för orten. Bostadsförmånsvärdet blir då: 70 kvm x 1 000 kr + 50 kvm x 1 000 kr x 90 % + 80 kvm x 1 000 kr x 85 % + 100 kvm x 1 000 kr x 80 % = 263 000 kr. Bostäder med en lägenhetsyta som understiger bostadsytan för normallägenheten på 70 kvm bör värderas enligt värdena i tabellerna. Värdering av bostadsförmån i småhus Det saknas ofta en fungerande hyresmarknad för bostad i villa. Utgångspunkten för värderingen bör därför i normalfallet vara hyresnivån i flerfamiljshus på orten även när det gäller en bostad i en villa. Ibland kan det finnas faktorer som gör att hyresvärdet för villor i vissa fall bör höjas i förhållande till de värden som står i tabellerna för flerfamiljshus. Vilka dessa faktorer är står i SKVs allmänna råd SKV A 2012:31.

SKATTEHUSET INFORMATION 1 INKOMST AV TJÄNST Nr 2 2014-02-26 Sid 3 (3) Påverkande faktorer Om det inte finns särskilda skäl för det bör hyresvärdet för en bostad i villa inte beräknas med ledning av hyresvärdet i äldre flerfamiljshus än åttiotalshus. Hyresvärdet bör höjas om bostadens standard, utrustning etc. är klart högre än vad som är normalt i de flerfamiljshus vars hyresnivå ligger till grund för värderingen av bostadsförmånen. Bostadens inre standard och utrustning bör beaktas, t.ex. bubbelpool, bastu, särskild vinkällare, svalrum för pälsar och hög köksstandard, liksom yttre faktorer som stor tomt, tennisbana, pool, egen brygga m.m. Lägesfaktorer som utsikt, omgivningar, sjötomt etc. bör beaktas om de kan anses ha betydelse vid bestämmande av hyresvärdet. Hyresvärde beräknat med ledning av hyresnivån på orten eller på närliggande orter bör sänkas om bostaden ligger i eller intill ett industriområde eller på relativt stort avstånd från tätort. Så kan vara fallet i fråga om stora eller äldre tjänstebostäder, som ligger i nära anslutning till arbetsgivarens företag eller bruk. Storlek Förråd eller annan biutrymmesyta av annat slag än garage bör inte påverka förmånsvärdet om biutrymmet är högst 20 kvadratmeter. Om sådan biutrymmesyta är större än 20 kvadratmeter bör 20 procent av denna yta anses som bostadsyta vid värderingen av bostadsförmånen. Ett sådant tillägg bör dock inte överstiga 20 kvadratmeter. Bostadsytan bör normalt inte reduceras om en viss mindre del av bostaden används till kontor o.d. utan att vara speciellt inrättad för detta. Om kontorsutrymmet utgör ett företags enda verksamhetslokal bör bostadsytan dock kunna reduceras. Beträffande äldre fastigheter (byggda före 1950) och som har en olämplig planlösning och därför har större yta än vad som kan anses motiverat av antalet rum, bör förmånsvärdet beräknas efter den bostadsyta en bostad med motsvarande innehåll men med en bättre planlösning skulle ha. Att tänka på! Bostadsförmånsvärden är svåra att fastställa. I Kammarrätten i Göteborgs dom, 2013-03-04, mål nr 1405--1406-12, redovisad i Inkomst av tjänst Nr 2/13, ansågs förmånsvärdet motsvara företagets kostnad. I ovanstående ställningstagande används en annan dom som stöd för att det inte skall vara det utan ortens pris som istället skall gälla.

SKATTEHUSET INFORMATION 3 FASTIGHET OCH BOSTADSRÄTT Nr 2 2014-02-26 Sid 1 (2) ROT-avdrag för bostadsrätter SAMMANFATTNING Skattereduktion för rotarbete i bostadsrättslägenhet medges endast för sådant rotarbete som utförts i lägenheten och som bostadsrättshavaren är underhållsskyldig för. Skatteverket förtydligar nedan. KÄLLA Skatteverkets ställningstagande, 2014-02-20, dnr 131 99400-14/111 Sammanfattning Skatteverket (SKV) har fått frågor om arbeten med ventilations- och rökkanaler, avloppsrör och byte av elledningar i bostadsrätt kan anses som arbete i lägenheten och om skattereduktion för sådana arbeten kan medges. Skattereduktion för rotarbete kan medges för arbete i lägenhet som upplåtits med bostadsrätt förutsatt att lägenheten innehas av den som begär skattereduktion och att arbetet utförs i lägenheten och att det avser sådana åtgärder som bostadsrättshavaren svarar för. Skatteverkets bedömning Avgränsningen ovan innebär således att bostadsrättshavaren bara har rätt till skattereduktion för rotarbete som utförs i lägenheten. Ventilationskanaler, rökkanaler och avloppsrör från golvbrunn i badrum och avloppsrör från kök går från bostadsrätten och ut i husets stomme och dessa kanaler och ledningar kan därmed inte omfattas av begreppet i lägenheten som anges i lagtexten, menar SKV. Eftersom kanalerna och ledningarna inte ligger i lägenheten kan skattereduktion inte medges för arbeten som utförs på dessa även om det är sådant arbete som bostadsrättshavaren enligt stadgarna eller upplåtelseavtalet ansvarar för. För att skattereduktion ska kunna medges bör det av faktura eller annat underlag klart framgå hur arbetskostnaden har beräknats och fördelats mellan arbete som ger rätt till skattereduktion och arbete som inte ger rätt till skattereduktion. Elledningar i bostadsrätten Arbete med att dra elledningar i bostadsrätten får anses utfört i lägenheten oavsett om bostadsrättshavaren väljer att dra elledningarna utanpå eller i väggen. Det avgörande är att elledningarna tjänar den aktuella lägenheten och att arbetet med elledningarna är sådant arbete som bostadsrättsinnehavaren ansvarar för.

FASTIGHET OCH BOSTADSRÄTT Nr 2 2014-02-26 Sid 2 (2) För att förtydliga följer några exempel från SKV. Exempel 1 En person bygger om sin köksfläkt från kolfilter till en riktig villaköksfläkt. I samband med ombyggnaden av köksfläkten utförs arbete i kanalerna för att anpassa dessa till den nya fläkten. Arbete med att rengöra och täta befintliga kanaler samt bygga nya kanaler är inte arbete som ger skattereduktion oavsett om personen som utfört arbetet befunnit sig i lägenheten eller inte. Byggarbeten i köket, exempelvis montera eller bygga om köksskåp och fläktkåpa ger rätt till skattereduktion eftersom det är ett arbete som utförs i lägenheten. Arbetskostnaden för detta arbete måste specificeras. Exempel 2 En person renoverar sin kakelugn. I samband med kakelugnsrenoveringen renoveras även kanalerna som tillhör kakelugnen. Arbetet med att återställa kanalerna så att kakelugnen kan användas är inte ett arbete som ger skattereduktion oavsett om personen som utfört arbetet befunnit sig i lägenheten eller inte. Arbetet med att renovera den befintliga kakelugnen, ger rätt till skattereduktion eftersom arbete med den synliga kakelugnen är ett arbete som utförts i lägenheten. Arbetskostnaden för detta arbete måste specificeras. Exempel 3 En person installerar en braskamin i sin bostadsrättslägenhet. Kostnad för arbete med att montera braskaminen, värmebeständig vägg samt montera gnistskydd på golvet ger skattereduktion. Arbetskostnad för att täta och anpassa befintliga rökkanaler eller arbete med att installera nya rökkanaler ger inte rätt till skattereduktion. Arbetskostnaden för detta arbete måste specificeras. Exempel 4 En person renoverar sitt badrum. I samband med badrumsrenoveringen flyttas golvbrunnen varför de avloppsrör som går från golvbrunnen och vidare ut i stamledningen måste flyttas. Arbetet med att montera nya rör från golvbrunnen och ut i stamledningen ger inte skattereduktion. Arbetskostnad för övrig badrumsrenovering som sker i lägenheten ger rätt till skattereduktion. Arbetskostnaden för detta arbete måste specificeras. Exempel 5 En person moderniserar sitt elsystem och som ett led i detta arbete vill man byta ut sina gamla elledningar som går från elcentralen (proppskåpet). De gamla elledningarna sitter inne i väggen. Arbetet med att byta ut elledningarna får anses ge skattereduktion för elarbetet.

SKATTEHUSET INFORMATION 7 MOMS Nr 4 2014-02-26 Sid 1 (4) Frivillig skattskyldighet och förskott SAMMANFATTNING Ansökningsförfarandet vid frivillig skattskyldighet slopades från och med 2014. Fastighetsägaren anger själv momsen på fakturan istället. SKV anser att detta gäller även om momsen anges i förskottsfaktura. KÄLLA Skatteverkets ställningstagande, 2014-02-04, dnr 131 753314-13/111 Frivillig skattskyldighet En fastighetsägare blir frivilligt skattskyldig genom att ange utgående skatt i en faktura som utfärdas efter den 31 december 2013 och avser uthyrning av en verksamhetslokal under en hyresperiod som påbörjas efter nämnda datum. Förskottsfaktura Skatteverkets (SKV) åsikt är att detta gäller även om den utgående skatten anges i en förskottsfaktura. Den frivilliga skattskyldigheten inträder dock tidigast fr.o.m. ingången av den hyresperiod som förskottsfakturan avser. I båda fallen måste dessutom övriga villkor för den frivilliga skattskyldigheten vara uppfyllda. Betalning före hyresperioden Om betalning för förskottsfakturan tas emot före den första dagen i hyresperioden ska den utgående skatten redovisas för den redovisningsperiod då hyresperioden gått till ända. Detta gäller under förutsättning att uthyrningen inte sedan tidigare medför skattskyldighet. Hyresgästens avdragsrätt för ingående skatt på hyran inträder samtidigt. Betalning under hyresperioden Om betalningen för förskottsfakturan tas emot under hyresperioden ska den utgående skatten redovisas för den redovisningsperiod under vilken betalningen tagits emot. Detta gäller också i sådana fall där uthyrningen sedan tidigare medför skattskyldighet. Hyresgästens avdragsrätt för ingående skatt på hyran inträder då för den redovisningsperiod under vilken betalningen har lämnats. Ingående skatt Även om en fastighetsägare blir frivilligt skattskyldig genom att ange utgående skatt i en förskottsfaktura, gäller skattskyldigheten uthyrning fr.o.m. den första dagen i hyresperioden som fakturan avser. Det medför att fastighetsägaren inte har rätt till avdrag för ingående skatt på kostnader för uthyrningen som uppkommit före denna dag.

MOMS Nr 4 2014-02-26 Sid 2 (4) I vissa fall kan dock fastighetsägaren ha avdragsrätt för ingående skatt på förvärv som gjorts tidigare enligt bestämmelserna om retroaktivt avdrag eller jämkning. SKVs ställningstagande behandlar inte frivillig skattskyldighet under uppförandeskede. Redovisning av utgående och ingående skatt i samband med att den frivilliga skattskyldigheten inträder Normalt inträder skatt- och redovisningsskyldigheten för utgående skatt som angetts i en förskottsfaktura för den redovisningsperiod under vilken betalning tas emot. SKV anser dock att den särskilda regeln för när frivillig skattskyldighet inträder i 9 kap. 4 mervärdesskattelagen (1994:200) (ML) innebär att detta inte kan tillämpas om betalningen avser en förskottsfaktura genom vilken fastighetsägaren blir frivilligt skattskyldig. Skattskyldigheten enligt 1 kap. 3 ML kan i dessa fall inte inträda före den tidpunkt då den frivilliga skattskyldigheten inträder. Om skattskyldigheten enligt 1 kap. 3 ML inte inträder när betalningen tas emot gäller i stället huvudregeln i samma bestämmelse. Skattskyldigheten, och därmed även redovisningsskyldigheten, inträder då när tjänsten har tillhandahållits. En hyrestjänst anses tillhandahållen då hyresperioden gått till ända. Hyresgästens avdragsrätt för ingående skatt på hyran inträder samtidigt. I nedanstående exempel gäller förutsättningarna att hyresgästen använder lokalen i verksamhet som medför skattskyldighet enligt ML och att såväl fastighetsägaren som hyresgästen har en redovisningsperiod som omfattar en kalendermånad. Exempel 1 En fastighetsägare utfärdar den 15 december 2013 en förskottsfaktura med utgående skatt för hyresperioden januari-mars 2014. Fastighetsägaren är inte sedan tidigare frivilligt skattskyldig för denna uthyrning. Betalning för fakturan mottas den 27 december 2013 alternativt den 5 januari 2014. De nya bestämmelserna om frivillig skattskyldighet kan inte tillämpas om utgående skatt anges i en faktura som utfärdats före den 1 januari 2014, även om den avser en hyresperiod efter 31 december 2013 (övergångsbestämmelserna punkt 6). Förskottsfakturan medför således inte att fastighetsägaren blir frivilligt skattskyldig för uthyrning hyresperioden januari-mars 2014. Det saknar betydelse när betalning tas emot. Fastighetsägaren blir dock betalningsskyldig för det som mervärdesskatt betecknade beloppet. Hyresgästen har däremot inte avdragsrätt för beloppet.

SKATTEHUSET INFORMATION 7 MOMS Nr 4 2014-02-26 Sid 3 (4) Exempel 2 En fastighetsägare utfärdar den 15 december 2013 en förskottsfaktura med utgående skatt för hyresperioden januari-mars 2014. Fastighetsägaren är sedan tidigare frivilligt skattskyldig för uthyrningen. Betalning för fakturan mottas den 27 december 2013. Fastighetsägaren är frivilligt skattskyldig enligt den tidigare lydelsen av 9 kap. 1. Den som vid ikraftträdandet är skattskyldig enligt 9 kap. 1 i den äldre lydelsen anses som skattskyldig enligt de nya bestämmelserna i 9 kap. Den utgående skatten ska redovisas för den redovisningsperiod under vilken betalningen tas emot, d.v.s. för perioden december 2013. Hyresgästen har avdragsrätt för ingående skatt för den redovisningsperiod under vilken betalningen lämnas, d.v.s. för perioden december 2013. Exempel 3 En fastighetsägare utfärdar den 15 mars 2014 en förskottsfaktura med utgående skatt för hyresperioden april-juni 2014. Fastighetsägaren är inte sedan tidigare frivilligt skattskyldig för uthyrningen. Betalning för fakturan mottas den 25 mars 2014 alternativt den 5 april 2014. Förskottsfakturan medför att fastighetsägaren blir frivilligt skattskyldig för uthyrningen fr.o.m. den första dagen i hyresperioden som fakturan avser. Om betalning för fakturan tas emot den 25 mars 2014 ska den utgående skatten redovisas när tjänsten har tillhandahållits, d.v.s. för redovisningsperioden juni 2014. Hyresgästens avdragsrätt inträder samtidigt, d.v.s. för perioden juni 2014. Om betalningen tas emot först den 5 april 2014 ska den utgående skatten redovisas för redovisningsperioden april 2014. Den frivilliga skattskyldigheten har då redan inträtt när betalningen tas emot. Hyresgästen har avdragsrätt när betalningen lämnas, d.v.s. för perioden april 2014. Exempel 4 En fastighetsägare utfärdar den 15 juni 2014 en förskottsfaktura med utgående skatt för hyresperioden juli-september 2014. Fastighetsägaren har tidigare blivit frivilligt skattskyldig för uthyrningen genom att utfärda en förskottsfaktura för hyresperioden april-juni 2014. Betalning för förskottsfakturan som avser hyresperioden juli-september 2014 mottas den 25 juni 2014.

MOMS Nr 4 2014-02-26 Sid 4 (4) Fastighetsägaren är sedan tidigare frivilligt skattskyldig för uthyrningen. Den utgående skatten ska redovisas för den redovisningsperiod under vilken betalningen tas emot, dvs. för perioden juni 2014. Hyresgästen har avdragsrätt för den redovisningsperiod under vilken betalning lämnas, d.v.s. för perioden juni 2014.

SKATTEHUSET INFORMATION 9 SKATTETIPS Nr 2 2014-02-26 Sid 1 (2) Inget skattetillägg vid förbjudet lån SAMMANFATTNING Kammarrätten beslutade att det inte fanns möjlighet att ta ut skattetillägg vid ett förbjudet lån. Regleringen har nämligen straffrättslig karaktär och skattetillägg skulle medföra dubbelbestraffning. KÄLLA Kammarrätten i Jönköping, 2014-02-12, mål nr 1779-12 Allmänt LÅ ägde samtliga aktier och var ensam styrelseledamot i L AB. Under februari och mars 2009 betalade bolaget ut totalt 6 260 000 kr till LÅ varav 120 000 kr avsåg senare på stämman beslutad aktieutdelning. Beloppet rymdes i sin helhet inom bolagets fria egna kapital. Det har inte upprättats något låneavtal mellan LÅ och bolaget och LÅ har inte betalat någon ränta eller ställt någon säkerhet för beloppet. LÅ har amorterat av 4 616 451 kr under 2009. Sedermera likviderades bolaget. Skattverket (SKV) har beskattat hela uttaget, 6 140 000 kr, hos LÅ som förbjudet lån och tagit ut skattetillägg på detta belopp. Verket har vidare påfört ränteförmån med 201 355 kr. Förvaltningsrätten Förvaltningsrätten (FR) beslutade om att beskatta LÅ för förbjudet lån till hela beloppet och ränteförmån samt ta ut skattetillägg. Skattetillägget beräknades till 10 procent. Kammarrätten Utbetalningen av beloppen gjordes, enligt Kammarrätten (KR), innan likvidationsförfarandet påbörjades och kan därför inte, som LÅ påstår, utgöra förskott på likvidationsutskiftningen. Utbetalningen är därför att betrakta som ett förbjudet lån och skall beskattas hos LÅ om inte synnerliga skäl säger något annat. SKV har inte utvecklat skälen att ta ut ränta. Den avdragsbegränsning för avdragsrätt avseende ränta på förbjudet lån som finns i 9 kap. 7 inkomstskattelagen (1999:1229) (IL) avser fall där de skattskyldige tagit ut ränta och yrkar avdrag för densamma som ett led i en med lånetransaktionen förenad skatteplanering. Någon laglig grund för att påföra LÅ ränteförmån har inte framkommit. Beskattningen av ränteförmånen ska därför undanröjas.

SKATTETIPS Nr 2 2014-02-26 Sid 2 (2) Skattetillägget KR konstaterar först att LÅ har lämnat en oriktig uppgift genom att inte upplysa om uttagen. KR har i en av LÅ åberopad dom från den 8 december 2010, mål nr 1749-10, funnit att regleringen av förbjudna lån har straffrättslig karaktär och att uttag av skattetillägg därför skulle medföra dubbelbestraffning. KR har i den av LÅ i FR åberopade domen av detta skäl befriat en skattskyldig som hade beskattats för förbjudet lån från skattetillägget. SKV har i FR uttalat att verket inte tillämpar denna dom. KR som noterar att verket inte överklagat domen, anser att skattetillägget ska undanröjas. Att tänka på! I domen från 2010, mål nr 1749-10, beslutade KR där att en styrelseledamot ska beskattas för förbjudet lån. Revisorn har vittnat om att underlag för uttagen saknas och att redovisningen i övrigt varit bristfällig. KR anför i denna dom att som förutsättning för beskattningen gäller att det är fråga om ett lån som enligt aktiebolagslagen är att uppfatta som förbjudet. Låneförbudet är straffsanktionerat. Efter införandet av låneförbudet konstaterades att straffsanktionen inte var tillräcklig för att förhindra lån från aktiebolag till dess ägare. En särskild skatteregel infördes för att göra låneförbudet mera effektivt. Regeln som innebär att förbjudet lån ska beskattas finns i 11 kap. 45 IL och har närmast straffrättslig karaktär. Domstolen menade därför att det kan ifrågasättas om inte uttag av skattetillägg i ett fall som detta medför dubbelbestraffning. Detta kan strida mot Europakonventionens förbud mot straff eller lagföring två gånger för samma gärning. KR menade att dessutom påföra ytterligare sanktion i form av skattetillägg framstår i vart fall som oskäligt, och man medgav därför befrielse från skattetillägget.

SKATTEHUSET INFORMATION 11 TABELLER 2014-02-26 Sid 21 (22) 18. MOMS VALUTAKURSER Valutakurs När du gör en valutaomräkning för moms, får du använda en genomsnittlig kurs under månaden. Riksbanken och Tullverket lämnar uppgifterna och Skatteverket rekommenderar att du använder någon av de två. Riksbanken Riksbankens valutakurser är ett medelvärde av mittkurserna under den månad som har gått. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 118,39 EU 1 euro EUR 8,8338 IS Island 100 kronor, ISK 5,4978 JP Japan 100 yen, JPY 6,2378 CA Kanada 1 dollar, CAD 5,9224 NO Norge 100 kronor, NOK 102,573 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,115 CH Schweiz 100 franc, CHF 717,2333 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6816 US USA 1 dollar, USD 6,4838 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov -13 Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 119,05 120,10 EU 1 euro EUR 8,884 8,959 IS Island 100 kronor, ISK 5,2403 5,0539 JP Japan 100 yen, JPY 6,5858 6,3329 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,279 6,146 NO Norge 100 kronor, NOK 108,2286 106,5471 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,120 2,1438 CH Schweiz 100 franc, CHF 721,21 731,48 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,5995 10,714 US USA 1 dollar, USD 6,58 6,541

TABELLER 2014-02-26 Sid 22 (22) Tullverket Tullverkets valutakurser är växelkursen den näst sista onsdagen i varje månad, och gäller för den kommande månaden. Landkod/Land Valuta Jan Feb Mars April Maj Juni DK Danmark 100 kronor, DKK 120,97 118,55 EU 1 euro EUR 9,03 8,84 IS Island 100 kronor, ISK 5,5400 5,5400 JP Japan 100 yen, JPY 6,3763 6,2560 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,1874 5,9558 NO Norge 100 kronor, NOK 1,0746 1,0588 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1676 2,1248 CH Schweiz 100 franc, CHF 740,23 716,52 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,6808 10,7523 US USA 1 dollar, USD 6,5842 6,5309 Landkod/Land Valuta Juli Aug Sep Okt Nov Dec -13 DK Danmark 100 kronor, DKK 120,58 EU 1 euro EUR 8,998 IS Island 100 kronor, ISK 5,5400 JP Japan 100 yen, JPY 6,649 CA Kanada 1 dollar, CAD 6,356 NO Norge 100 kronor, NOK 1,0917 PL Polen 1 new zloty, PLN 2,1585 CH Schweiz 100 franc, CHF 730,14 GB Storbritannien 1 pund, GBP 10,7262 US USA 1 dollar, USD 6,6745 19. KONSUMENTPRISINDEX Månad Basår 1980 2014 2013 2012 Januari 311,39 312,00 311,85 Februari 313,39 313,94 Mars 314,65 314,80 April 314,03 315,49 Maj 314,54 315,23 Juni 313,99 314,45 Juli 313,55 313,23 Augusti 313,84 313,55 September 315,05 314,81 Oktober 314,40 314,59 November 314,20 313,82 December 315,04 314,61