För dig som vill söka till högskolan och behöver bättre koll på förutsättningarna



Relevanta dokument
För dig som har eller kommer att ta en gymnasieexamen och vill söka till högskolan

För dig som har eller kommer att ta en gymnasieexamen och vill söka till högskolan

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

BLI BEHÖRIG TILL HÖGSKOLA OCH YRKESHÖGSKOLA GENOM FOLKHÖGSKOLA

RAPPORT FRÅN LÄRARNAS RIKSFÖRBUND. Kan bara de bästa studenterna bli bra lärare?

Din lön och din utveckling

Varför den finska skolan är så framgångsrik

Att svara på en remiss

Problemlösarna har fyra konkreta tips på vad som gör ett lyckat studiebesök:

En bok kan förändra livet. En bokcirkel kan förändra världen. Samtalsmodell för bokcirkel

Att arrangera en studiecirkel Läkemedel och äldre

Myndighetens syn på. utbildningsplan och kursplaner

Uppdaterad Rätt till stöd i skolan för elever med cancer

Hjälp! Mina föräldrar ska skiljas!

Att söka dispens från djurlaborationer

Tanja Nyholm Berzeliusskolan Linköping. Vägledning. för nyanlända barn och ungdomar

Kan gymnasieskolan förse högskolan med studenter?

Hitta bostad när du bor på ett anläggningsboende

Möjlighet att leva som andra

Visste du att? Elever har rättigheter!

Språk en väg in i arbetslivet. En undersökning från Svenskt Näringsliv och Lärarnas Riksförbund i samarbete med Demoskop September 2011

Fakta och tips till dig som är förtroendevald. Välkommen som fackombud

Den nya skollagen. för kunskap, valfrihet och trygghet Lättläst LÄTTLÄST VERSION AV SAMMANFATTNINGEN AV REGERINGENS PROPOSITION 2009/10:165

Du och din lön. Så fixar du lönesamtalet

Rätten till kunskap en fråga om tid. En undersökning från Lärarnas Riksförbund. och Sveriges Elevkårer

Invandrade akademiker hur tufft är det?

VI VILL GÖRA ETT BRA SVERIGE BÄTTRE!

Träningsprogram för att bli av med tvångssyndrom

Skolan är till för ditt barn

Transkript:

ompletteringar på omvux Sid 1/4 ör dig som vill söka till högskolan och behöver bättre koll på förutsättningarna I en perfekt studievärld skulle alla som söker till högskolan komma in. Vi är inte där än, vilket betyder att det idag ofta är fler sökande till vissa utbildningar än vad det finns platser. Det här gör att högskolorna måste fördela platserna utifrån vissa regler. ör att kunna göra det på enklast möjliga sätt utgår man från ett meritvärde. Den med högst meritvärde får en plats före den med näst högst meritvärde och så vidare. Här får du en kortfattad beskrivning av de begrepp som används i antagningen. Har du frågor som rör just dina betyg, prata med en studievägledare. 22,5 Meritvärde

måste du ha de förkunskaper som krävs för att kunna rrera om en plats. olla att du har rätt förkunskaper apskraven delas in i grundläggande och särskild. utbildningar räcker det att ha grundläggande, sa utbildningar Oavsett har vilken krav på utbildning både grundläggande du söker och och vilken särskild studiebakgrund du har måste t. du ha de förkunskaper som krävs för att kunna konkurrera om en plats. ar gått ett fullständigt program på gymnasiet och fått ett utan för många IG, har grundläggande. örkunskapskraven delas in i grundläggande och särskild. Till många utbildningar räcker det att ha grundläggande, medan vissa utbildningar har krav på både grundläggande och särskild. ehörighet varierar beroende på vilken utbildning du söker, och er som krävs hänger ihop med utbildningens inriktning. Söker elvis en socionomutbildning Du som har gått ett fullständigt behöver program du kunskaper på gymnasiet i och samhäll-, medan en fått utbildning ett slutbetyg i utan programteknik för många IG, har kräver grundläggande djupa kunskaper tik.. Sid 2/4 varierar beroende på vilken utbildning du söker, och vilka kurser som krävs hänger ihop med utbildningens inriktning. Söker du exempelvis en socionomutbildning behöver du kunskaper i samhällskunskap, medan en utbildning i programteknik kräver djupa kunskaper i matematik. r du komplettera? r inte har betyg i de kurser som krävs kan du komplettera t läsa kurser Behöver på komvux. du komplettera? Tänk då på att de kurser som ges nu eteckningar och betygsskala. Om du inte har betyg i de kurser som krävs kan du komplettera genom att läsa kurser på komvux. Tänk då på att de kurser som ges nu har nya beteckningar och betygsskala. t en kurs för att bli behörig till en utbildning, hamnar du i en alsgrupp än om du är behörig direkt. ompletteringsgruppen färre platser än direktgruppen, men det behöver inte betyda dina chanser att bli antagen eftersom antalet sökande med kompletteringar skiftar från år till år, liksom deras betyg. Har du läst en kurs för att bli behörig till en utbildning, hamnar du i en annan urvalsgrupp än om du är behörig direkt. ompletteringsgruppen har något färre platser än direktgruppen, men det behöver inte betyda något för dina chanser att bli antagen eftersom antalet sökande med eller utan kompletteringar skiftar från år till år, liksom deras betyg. m de olika urvalsgrupperna på nästa sida. Behöver du höja ditt meritvärde? r du höja ditt meritvärde? Om du vill höja dina betyg, som ju påverkar ditt meritvärde, kan du läsa kurser på komvux som ger meritpoäng. ompletteringar l höja dina Du betyg, kan också som läsa ju påverkar upp betyget ditt i en meritvärde, kurs för att höja kan ditt du läsa komvux som meritvärde. ger meritpoäng. Det gamla betyget Vilka ersätts kurser då av som det ger nya, högre. meritpoäng vi längre fram. Det kallas att utbyteskomplettera. omprettera på omvux ompletteringar Meritpoäng e= Ett annat sätt att öka dina chanser att bli antagen, är att göra högskoleprovet. kså läsa upp betyget i en kurs för att höja ditt meritvärde. Det tyget ersätts då av det nya, högre. Det kallas att utbyteskom- I sätt att öka dina chanser att bli antagen, är att göra rovet. I

Sid 3/4 olla vad du har för meritvärde Börja med att ge dina bokstavsbetyg ett siffervärde. Bara om du har rätt förkunskaper kommer du att få ett meritvärde uträknat. Vägen till meritvärdet går via gymnasiebetyget där dina G:n, VG:n och MVG:n först måste räknas om till sifferbetyg. Ett IG ger 0 poäng, ett G ger 10, VG 15 och ett MVG ger 20. ör att få fram ett siffervärde måste du gå igenom hela gymnasiebetyget och multiplicera siffervärdet för varje betyg med kursens gymnasiepoäng. Ett MVG i en kurs som omfattar 100 gymnasiepoäng ger då 20 x 100 = 2 000. När du räknat ut ett siffervärde på vart och ett av dina betyg lägger du ihop dem och dividerar den totala summan med den totala poängen för alla de kurser som finns i ditt slutbetyg. Talet du får fram kan högst bli 20,00 och kallas för jämförelsetal. ompletteringar Bokstavsbetyg vg 15 Siffervärde olla om du kan få lägga till meritpoäng ör att se om du kan få lägga till meritpoäng för kurser i engelska, matematik och moderna språk, måste du först se vilka kurser som krävs för. Om en kurs krävs för kan den inte ge meritpoäng. Till vissa utbildningar kan du också få meritpoäng för områdeskurser som du har i ditt slutbetyg söker du exempelvis till civilekonomprogrammet är företagsekonomi meriterande. Jämförelsetal 20,00 Meritpoäng Du kan få imalt 2,5 meritpoäng: engelska, matematik och moderna språk I kan ge 2,5 tillsammans och områdeskurserna kan ge upp till 1,0 meritpoäng. Meritpoängen läggs sedan till ditt jämförelsetal. Det här innebär att högsta möjliga meritvärde är 22,5. Meritvärdet = jämförelsetalet + meritpoäng Meritvärde 22,5

Vilken grupp du hamnar i beror på vilken studiebakgrund du har. Sid 4/4 Av alla platser på en utbildning går minst 1/3 av platserna till sökande med betyg och minst 1/3 till dem som söker med högskoleprov. Resten av platserna bestämmer varje universitet eller högskola själva hur de vill fördela, exempelvis genom intervjuer eller arbetsprover. Vilken grupp hamnar du i? När du har de förkunskaper som krävs placeras du i en urvalsgrupp. Vilken grupp du hamnar i beror på vilken studiebakgrund du har. sgruppen delas sedan upp i tre grupper: sgrupp I (B1) och betygsgrupp II (B2) och folkhögskolegruppen (B3). Av alla platser på en utbildning går minst 1/3 av platserna I betygsgrupp till sökande I, som med brukar betyg och kallas minst direktgruppen, 1/3 till de som söker ingår med du som är högskoleprov. behörig med Högskolorna ditt slutbetyg. kan själva bestämma över högst en 1/3 av platserna för att kunna ta in sökande exempelvis I betygsgrupp utifrån intervjuer II ingår eller du som arbetsprover. har kompletterat för att bli behörig, eller fått meritpoäng. Beroende på vilken utbildning du sgruppen söker, placeras delas du sedan i en eller upp i i båda tre grupper: grupperna. sgrupp I () och betygsgrupp II (I) och folkhögskolegruppen. Sökande med utländska betyg ingår sen en tid tillbaka i grupp I I betygsgrupp eller II, eller I, båda. som brukar kallas direktgruppen, ingår du som är behörig med ditt slutbetyg. I betygsgrupp II ingår du som har kompletterat för att bli behörig, eller för att få meritpoäng. Det går tyvärr inte att säga om du kommer in eller inte. Chanserna varierar från år till år beroende på hur många som söker just din utbildning. Men generellt kan man säga att ju högre meritvärde du har desto större chans har du att få en plats på den utbildning du vill gå. olla statistiken. ommer jag in? ommer du in? Det går tyvärr inte att säga om du kommer in eller inte. Hur många som söker just din utbildning och vilket meritvärde de Du kan har få påverkar en ungefärlig förstås bild dina av möjligheter. vilket meritvärde Men generellt som brukar kan man krävas säga till olika att ju utbildningar högre meritvärde genom du har att kolla desto VHS större antagningsstatistik. du att få en plats på den utbildning du vill chans har gå. ompletteringar B1 B2 I Läs mer olla på statistiken Antagning.se Du kan få en ungefärlig bild av vilket meritvärde som brukar ör att krävas ta reda till på olika mer utbildningar om vad som genom gäller att kolla för just antagningsstatistiken. du behöver Den når veta du på via Antagning.se, Universitets- och eller högskolerådets prata med dig, gå till fliken Allt din studievägledare. webbplats, www.uhr.se. Läs mer på Antagning.se ör att ta reda på mer om vad som gäller för just dig, gå till fliken Allt du behöver veta på Antagning.se, eller prata med din studievägledare. Gör gärna både och.