ÄMNESDEL
Förslag till upplägg Varje ämnesdel i läroplanen inleds med ämnets övergripande syfte. Syftet gäller för hela grundskolan alltså åk 1-9. Därefter är ämnet indelat i tre stadier (åk 1-2, åk 3-6 och åk 7-9) och varje stadie är indelat i två textdelar och en sammanfattande tabell. Den första delen innehåller riktlinjer och arbetsupplägg och i den andra delen listas det centrala innehållet för varje stadie. I slutet av varje stadiedel finns en tabell där undervisningens huvudsakliga mål för undervisningen formulerats (hur läraren ska jobba), vilka av de åtta kompetenserna som ingår är och vilka kunskapskriterierna (vad eleven ska kunna) är för varje årskurs och ämne. Modell på ämnesdelens struktur: 1
Allmänt Målen i läroplanen är formulerade både som undervisningsmål och kunskapskriterier. Undervisningsmålen är lärarnas riktlinjer för arbetet för att eleverna ska kunna uppfylla kunskapskriterierna. I sitt eget arbete behöver varje lärare formulera lärandemål inom varje område, det här innebär att bryta ner undervisningsmålen i mindre mer konkreta delar för att synliggöra lärandet för eleven. Tanken bakom den här formen av målbeskrivning är en förändring i synen på lärandet och pedagogiken. Genom att ge läraren riktlinjer för arbete kan man förändra lärandesituationen och bättre nå en skola där man ser på eleven som en aktiv och påverkande del i undervisningen snarare än enbart mottagande part. Följden av de föregående aspekterna är bland annat att det behövs olika metoder inom elevbedömningen. Det är viktigt att eleven själv kan se sin utveckling och får möjlighet att visa sina framsteg och kunskaper på många sätt. På det sättet får varje elev en möjlighet att lyckas. Upprepade skriftliga prov ger exempelvis inte elever med läs- och skrivsvårigheter eller med muntlig begåvning några möjligheter att lyckas, de mäter i första hand kognitiva kunskaper, som också är viktiga i skolan men absolut inte det enda målet. Då eleverna jämförs sinsemellan leder det också lätt till konkurrens, vilket enligt forskning inte motiverar varken begåvade elever eller elever med inlärningssvårigheter. Därför ska elevernas framsteg och kunskaper ska jämföras med både målbeskrivning och kunskapskriterier. Mångsidiga bedömningsmetoder är viktiga. Man ska använda bland annat muntliga presentationer eller föredrag, diskussioner, utställningar, portföljer, essäer och praktiska prestationer för att kunskaperna ska kunna bedömas på ett mångsidigt sätt. De åtta kompetenserna* som genomsyrar de olika ämnesdelarna är: A. Multilitteracitet B. Kommunikativ kompetens C. Vardagskompetens D. Digital kompetens E. Lärande och social kompetens F. Kulturell kompetens G. Entreprenörskompetens H. Medborgarkompetens *Kompetenserna finns beskrivna i ämnesdelen under kapitel 3.4 Livslångt lärande 2
SVENSKA Läroämnets övergripande syfte åk 1-9 Läroämnet svenska har som uppdrag att utveckla elevens språk-, text- och kommunikationsfärdigheter och att stödja elevens lärande om språk och litteratur. Syftet med undervisningen är att medvetandegöra eleven om sig själv som kommunikatör och språkanvändare. Eleven ska ges möjlighet att utveckla sin kreativitet, vidga sitt vardagsspråk och sin textkompetens så att eleven kan ge uttryck för iakttagelser och fenomen och verbalisera sina egna tankar. Det allmänna syftet med svenskundervisningen är att stärka elevens förmåga, vilja och mod att kommunicera i olika sammanhang så elev förstår och blir förstådd genom det talade, lästa och skrivna ordet. Undervisningen syftar till att eleven ska kunna tillgodogöra sig de kunskaper och den information som facklitteratur, skönlitteratur, tidningar, tidskrifter och informationsteknologi erbjuder. Läroämnet svenska ska, i samarbete med alla de övriga läroämnena och med hemmen, stärka och utveckla elevens språkliga utveckling och vidga läsförståelsen. Stor vikt i undervisningen ska läggas på att utveckla läsförmågan och ord- och begreppsförrådet. Undervisningen i svenska har beröringspunkter med alla ämnen och många ämnesövergripande teman erbjuder stoff för svenskundervisningen och vice versa. Undervisningen ska hjälpa eleven att skapa sin språkliga och kulturella identitet i ett mångkulturellt och medialiserat samhälle. Undervisningen i svenska ska baseras på en vidgad textsyn, det innebär att texter kan produceras och presenteras med hjälp av olika symbolvärldar: verbalt, visuellt, auditivt, numeriskt, kinestetiskt och genom kombinationer av dessa skapa multimodala texter. Genom arbete med mediekunskap ökar elevens medvetenhet om och vana att använda olika medieinnehåll. Eleven ska utveckla förståelse för och lära sig tolka mediernas roll som ett kulturellt fenomen samt utveckla ett källkritiskt förhållningssätt. Syftet med litteraturundervisningen är att väcka läslust, stödja eleven i att få och dela med sig av läsupplevelser, fördjupa kulturkännedomen, stödja den etiska utvecklingen och att berika elevernas språk och fantasi. Arbetet med muntlig kommunikation stärker elevens kommunikativa kompetens. Skolan ska förbereda eleven för att aktivt kunna delta i och påverka samhället på olika nivåer. Grundläggande grammatik ska tjäna som ett verktyg för eleven att på ett meningsfullt sätt analysera och jämföra språkbruket i olika situationer samt tillämpa denna grammatik i andra språk. Eleven ska få en fungerande vokabulär för att kunna beskriva språkliga drag och företeelser. 3
I syfte att öka möjligheterna till ett givande utbyte med övriga nordiska länder, liksom att fördjupa kännedomen om det svenska språket, ska eleven få bekanta sig med de nordiska språken. Skolan uppmuntras att ge eleverna möjligheter att praktiskt få lära sig känna igen och jämföra nordiska språk till exempel genom att ha kontakt med skolor i Norden och skapa möjligheter till virtuella eller verkliga möten med personer från ifrågavarande språkområden. Riktlinjer och arbetsupplägg för åk 1-2 Nybörjarundervisningen bör utgå från elevens individuella mognadsnivå och sociala språk och ge eleven tid, stöd och uppmuntran till individuellt lärande. Stor vikt bör läggas på att uppmuntra och väcka elevens intresse att läsa och skriva, samt att utveckla elevernas fonologiska medvetenhet. Med hjälp av kommunikationsövningar, spel och roll- och teaterlekar får eleven möjlighet att gemensamt behandla barnlitteratur, sagor, berättelser, ramsor, faktatexter och medietexter. Det är viktigt att identifiera språksvårigheter vad gäller tal, läsning eller skrivning och att erbjuda stöd så tidigt som möjligt. Språkligt begåvade elever ska erbjudas mera utmanande uppgifter, material och textmiljöer. I undervisningen i de lägsta årskurserna bör alla sinnen och rörelse ingå. Grunderna för elevens ergonomiska utveckling bör läggas och skolan ska handleda eleven till ett korrekt penngrepp samt en god arbetsställning. Lärmiljön ska utgöra en mångsidig text- och språkmiljö. Det ska finnas god tillgång till litteratur och olika slags texter som intresserar eleverna. Eleverna ska självständigt och tillsammans få producera texter som publiceras i klassen och i andra bekanta miljöer. Eleven ska få tillfällen att skriva för en riktig mottagare för att bli motiverade att göra sig förstådda i text. Genom att bekanta sig med skolbiblioteks- eller närbiblioteksverksamheten och med olika kulturevenemang för barn utvidgas lärmiljön till områden utanför klassrummet. Den kulturella mångfalden i närmiljön och medierna ska också utnyttjas. Undervisningen ska fokusera på att dela upplevelser och öva färdigheter tillsammans och individuellt, också med hjälp av digitala verktyg. Centralt innehåll åk 1-2 Att lyssna och tala Eleven får öva sig i att verbalt gestalta och benämna sin omvärld. - att lyssna och vänta på sin taltur - kommunikation i grupp - fråga och svara - att berätta ansikte mot ansikte i olika slag av kommunikationssituationer och för olika syften - gestaltning av barnlitteratur, sagor, berättelser, ramsor. 4
Att läsa och tolka texter Eleven lär sig läsa och övar sig samtidigt i läsförståelse och att använda grundläggande lässtrategier. Läsupplevelserna diskuteras tillsammans och eleven övar sig att återge en text med egna ord och reflektera kring texters innehåll, ordval och ords betydelser och vidgar på så sätt sitt ordförråd. - sambandet mellan ljud och bokstav - olika texttyper på elevens nivå, bland annat skönlitteratur, faktatexter, medietexter och spel - begreppen språkljud, stavelse, ord, sats, mening, punkt, rubrik, text och bild. - informationssökning i olika slags texter. Att skriva Eleven övar sig att producera texter utgående från sina egna tankar, upplevelser och iakttagelser, både individuellt och tillsammans. - textade gemener och versaler för hand - tangentbordshantering och digitalt skrivande - hela meningar och skiljetecken - grundläggande skrivregler - skriva olika slags texter såsom instruerande och berättande text. Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik Elevens språkliga medvetenhet stärks genom att få laborera med talat språk och grundläggande språkliga begrepp. - berättelsens grundbegrepp såsom huvudperson, plats, tid och händelseförlopp - diskussioner och bearbetning av olika texter - tolkning av bilder, berättelser, sagor, dikter, enkla faktatexter och olika slag av medietexter - texter i olika medier - kulturutbudet för barn i närområdet - inledande källkritik och källkritiskt tänkande. - biblioteksbesök. 5
Mål, innehåll, kompetenser och kunskapskriterier för åk 1-2 Bedömningen ska handleda och sporra eleverna. Genom att diskutera med eleverna och genom att ge och ta emot respons styr läraren såväl hela undervisningsgruppen som den enskilda elevens lärande och framsteg. I årskurs 1 2 är utgångspunkten och målet för utvärderingen av lärandet att ge en helhetsbild av elevens språkliga utveckling inom alla målområden. Eleven ska få respons på hur hen förstår och använder språket, uttrycker sig, deltar i diskussioner och tolkar och producerar texter. Det är viktigt med uppmuntrande respons inom de olika färdighetsområdena. Centrala föremål för bedömningen och responsen i svenska är - framsteg i förmågan att uttrycka sig och kommunicera samt att utveckla ordförrådet - framsteg i läsfärdigheten och textförståelsen - framsteg i förmågan att producera texter, speciellt att skriva för hand och använda tangentbord Mål för undervisningen (inte lärandemål!) Att lyssna och tala Stödja eleven i att stärka sin förmåga att uttrycka sig muntligt. Stödja eleven i att fungera i olika kommunikationssituationer och bli bekant med normerna för dessa. Stödja eleven i att utveckla sitt språk och sin fantasi, kommunikations- och samarbetsförmåga. Stödja eleven i språkutvecklingen genom att i lek lära eleven samband mellan bokstav och ljud, stavelser och fonologi. Att läsa och tolka texter Stöda och handleda läsinlärningen, ge eleven möjlighet till övning i att använda strategier för läsförståelse. Uppmuntra eleven att bli intresserad av (barn)litteratur, medietexter och andra texter Kompetens som anknyter till målet A, B B, F, H A, B, E, F A, B, E A, E, F A, E, F goda kunskaper vid slutet av åk 2 Eleven vågar uttrycka sig muntligt för en liten grupp och kan berätta för om egna erfarenheter så att lyssnaren uppfattar budskapet. Eleven deltar i samtal och bidrar med egna kommentarer och frågor i diskussioner och kan lyssna samt kan följa muntliga instruktioner. delta i samtal och kan återberätta något som hen hört samt kan fortsätta en på en enkel berättelse. Eleven har grundläggande fonologisk medvetenhet. Visar förmåga att uppfatta stavelser, ljud och rytm och kan leka med språket, bl.a. uppfatta rim, klappa stavelser. goda kunskaper vid slutet av åk 2 Eleven läser åldersanpassade texter tämligen felfritt och med förståelse. Eleven läser spontant under längre stunder och känner till att det finns olika slags texter. 6
genom att skapa positiva läsupplevelser. Väcka intresse och lust att läsa och lära sig samt dela med sig av sina läsupplevelser. Ge eleven tillfälle att reflektera över innehåll i olika texter genom att diskutera teman t.ex. olika normer, kulturer etc. Visa eleven hur man läser och introducera olika lässtrategier. Att skriva Inspirera eleven att berätta och uttrycka sina åsikter och beskriva sina upplevelser i bild och skrift. Erbjuda eleven möjlighet att producera enkla berättelser, beskrivningar och andra texter, även i multimediala miljöer. Visa eleven att olika mottagare behöver ha olika texter t.ex. reklamtext, brev, meddelande. Lära eleven att skriva för hand och utveckla skrivförmågan och att använda tangentbord. Handleda eleven i att småningom börja planera och strukturera texter samt lära känna de grundläggande färdigheterna i rättstavning och övriga skriftspråkskonventioner. Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik Berätta för eleverna om olika barnboksförfattare och inspirera dem att vilja läsa mer. Handleda eleven i att söka information på många olika sätt och introducera källkritiskt tänkande. Introducera berättelsens grundelement för eleven (Huvudperson, plats, tid, budskap) Sporra eleven att utveckla sin språkliga medvetenhet gällande talat och skrivet språk. A, B, E, F A, B, F A, E A, E, F A, D, E B, H A, D A, H A, F A, C, D, F A B, E diskutera innehåll i böcker med hjälp av frågor. Eleven deltar i diskussioner om olika texters innehåll. Eleven läser de flesta högfrekventa ord med automatik i åldersanpassade texter. goda kunskaper vid slutet av åk 2 Eleven skriver kortare texter och illustrerar med bilder. Eleven vet att man kan skriva olika slags korta texter och gör det för hand eller med dator. Eleven förstår att man behöver forma sin text beroende på mottagare. skriva alfabetets bokstäver. Eleven hittar bokstäverna på ett tangentbord. Eleven skriver oftast meningar med stor bokstav och punkt. Eleven skriver korta, ljudenligt stavade ord samt en del högfrekventa ord med ljudstridig stavning rätt (och, att, vill etc.). goda kunskaper vid slutet av åk 2 Eleven känner till någon barnboksförfattare och vet vad en illustratör är. Eleven vet skillnad på fakta och fiktion och kan benämna olika sätt att hitta fakta på. Eleven förstår vad källkritik är. Eleven känner till att en berättelse har olika delar och kan plocka ut dem ur en berättelse. Eleven är medveten om att det är en skillnad mellan talspråk och skriftspråk. 7
Visa eleven språkliga strategier för att minnas saker, till exempel att skriva lista, tankekarta osv. B, E rita eller skriva en tankekarta. Riktlinjer och arbetsupplägg för åk 3-4 I årskurserna 3-4 är huvuduppdraget för undervisningen i svenska att befästa elevens kommunikativa färdigheter, förmåga att lära sig, upprätthålla läsningen och vidareutveckla en flytande läs- och skrivfärdighet. Förståelsen för det eleven läser ska utvecklas i funktionella sammanhang där eleven får möjlighet att tolka och producera texter. Eleven läser allt längre texter och hela böcker och delar med sig av sina läserfarenheter. Varje elev ska uppmuntras att läsa litteratur och andra texter i enlighet med sin färdighetsnivå och handledas att tillämpa läsförståelsestrategier för att utveckla förmågan att lära sig. Texter och böcker som eleven själv har valt ska användas i undervisningen. Eleven ska även introduceras till och uppmuntras att läsa andra genrer och texttyper för att få möjlighet att bredda sitt intresse. Positiva läsupplevelser utvecklar läsintresset. Målet med svenskundervisningen är att ge eleven en språkligt stimulerande och social lärmiljö, där åsikter värdesätts och där det finns möjlighet att undersöka och producera texter individuellt och gemensamt. Elevens språkliga utveckling ska stödjas. Eleven ska få ett mer utvidgat ordförråd, få tillägna sig nya begrepp, öva sig på att klä sina tankar i ord och utveckla sina kommunikativa färdigheter. I svenskundervisningen ska eleven ges både gemensamt och individuellt stöd för att utveckla rättstavningsförmågan samt förmågan att producera och bygga upp texter. Språkligt begåvade elever ska utmanas att läsa och att ställa upp mål och hitta arbetssätt som lämpar sig för dem. Texterna och arbetssätten väljs med syfte att uppnå jämlikhet bland eleverna och jämställdhet mellan könen. Inom svenskundervisningen och i samarbete med andra ämnen ska eleven få möta det lokala kultur- och medieutbudet, till exempel bibliotek, film, teater och museer. Centralt innehåll åk 3-4 Att lyssna och tala Eleven ska få dela med sig av sina tankar, erfarenheter och åsikter och öva sig på att ta och ge konstruktiv respons som kommunikatörer i olika kommunikationsmiljöer. - aktivt lyssnande - diskussioner i grupp - övning i att uttrycka egna åsikter och motivera dessa - kortare muntliga presentationer - medverkan i kulturproduktioner i skolan och i planeringen av dessa. 8
Att läsa och tolka texter Eleven lär sig tillämpa lässtrategier och tankestrategier som är lämpliga för olika situationer. Eleven läser och lyssnar på barnlitteratur som de själva är med och väljer. - olika texttyper, bland annat skönlitteratur, faktatexter och medietexter som kombinerar ord och bild - typiska språkliga och textuella dragen i berättande, beskrivande och instruerande text - lässtrategier. Att skriva Eleven producerar korta fiktiva texter och faktatexter. - textade bokstäver för hand - digitalt skrivande - rubriker och hela meningar i berättande och instruerande text - stavningsregler och skiljetecken - produktion av texter steg för steg från idé till planering och respons. Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik Eleven arbetar med det talade och skrivna språket och dess strukturer och med åldersanpassad litteratur. - berättelsens delar, inledning, handling, avslutning - skillnad mellan tal- och skriftspråk - nordiska grannspråken och nordisk kultur - grundläggande mediekunskap - informationssökning i olika källor - inledande källkritik - bibliotekskunskap. Mål, innehåll, kompetenser och kunskapskriterier för åk 3-4 Bedömningen och återkopplingen i ämnet svenska ska vara mångsidig, konkret och utveckla förmågan att lära sig. Bedömningen ska bli en naturlig del av lärprocessen. I årskurserna 3-4 är det specifika uppdraget för undervisningen i svenska: - att utveckla elevens förmåga att tala och lyssna - utveckla läsförmåga och läsförståelse 9
- utveckla elevens förmåga att tolka och producera texter - träna källkritiskt tänkande Mål för undervisningen mål för läraren (inte lärandemål!) Att lyssna och tala Stödja elevens självförtroende, vilja och tro till egna förmågan att delta i olika typer av kommunikationssituationer. Stöda eleven att uttrycka sin åsikt och delta i kommunikationssituat ioner. Stödja eleven i att återberätta händelseförlopp ur t.ex. text, pjäs, film. Visa eleven vad det innebär att vara en god lyssnare och ge möjligheter att träna färdigheten. Ge eleven verktyg för att hålla en muntlig presentation, visa på olika hjälpmedel såsom stödord, bilder och digitala medier. Att läsa och tolka texter Stödja eleven i att vidareutveckla sin läsfärdighet, hjälpa eleven att utveckla strategier för läsförståelse. Kompetens som anknyter till målet och förslag på ämnesöverskridande samarbete B, E B, E, G, H B, F B, E B, D A, C, E slutet av åk 4 med handledning berätta om egna iakttagelser. med handelning återberätta ett kortare händelseförlopp. lyssna på andra i kortare stunder. Eleven han hålla en kort förberedd presentation med handledning. slutet av åk 4 Eleven läser enklare texter och kan svara på direkta frågor till texten. vitsordet 8 vid slutet av åk 4 Självförtroende och vilja bedöms inte utan eleven får respons på sin utveckling genom muntlig feedback berätta om enklare egna iakttagelser och åsikter. återberätta ett händelseförlopp med hjälp av t.ex. stödord. lyssna på andra kortare stunder och svara med delvis passande kommentarer. hålla en enklare presentation för en liten och bekant grupp. vitsordet 8 vid slutet av åk 4 Eleven läser enklare texter och kan till en viss del läsa mellan raderna. vitsordet 10 vid slutet av åk 4 (utöver att eleven uppnår kriterierna förvitsord 8 så krävs följande) berätta om och beskriva sina egna iakttagelser, idéer och åsikter så att lyssnaren förstår. jämföra sina åsikter med andras. återberätta ett händelseförlopp så lyssnaren förstår. Eleven lyssnar till andras tankar och synpunkter och kan svara med passande kommentarer. hålla en muntlig presentation med tydlig struktur. vitsordet 10 vid slutet av åk 4 Eleven läser längre texter och kan läsa mellan raderna. 10
Visa eleven vilka olika texttyper som finns och deras kännetecken. Ge eleven tillfällen att diskutera sina läsupplevelser. Att skriva Handleda eleven i att producera berättande och instruerande texter. Stärka färdigheterna i rättstavning och de grundläggande strukturerna i skriftspråket. Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik Introducera eleven till litteratur i olika genrer. Uppmuntra eleven att läsa och visa på positiva läsupplevelser. A, E A, B, E A, E, H A, F A, F, E med stöd känna igen någon av de olika texttyperna. med handledning uttrycka enkla åsikter om det lästa. slutet av åk 4 med handledning skriva kortare texter av olika slag. stava enkla ljudenliga ord och vet vad en fullständig mening är. slutet av åk 4 Eleven känner till vad en genre är. Eleven har läst olika typer av texter. Eleven känner igen vissa typiska språkliga drag i berättande och instruerande texter. uttrycka åsikter om det lästa och delvis motivera dem. vitsordet 8 vid slutet av åk 4 producera olika slag av texter. skriva fullständiga meningar och vanliga ljudstridigt stavade ord. vitsordet 8 vid slutet av åk 4 benämna någon genre och kan jämföra olika texter. Eleven har läst hela kapitelböcker. jämföra olika texter. jämföra sina åsikter om det lästa med tidigare erfarenheter. vitsordet 10 vid slutet av åk 4 skriva en längre text och skiljer mellan olika texttyper. Eleven behärskar i regel stavningsregler och använder sig av fullständiga meningar. vitsordet 10 vid slutet av åk 4 känna igen olika genrer. Eleven har läst flera hela böcker ur olika genrer. Riktlinjer och arbetsupplägg för åk 5-6 I årskurserna 5-6 är huvuduppdraget för undervisningen i svenska fortsättningsvis att vidareutveckla elevens kommunikativa färdigheter, förmåga att lära sig, upprätthålla läsningen och en flytande läs- och skrivfärdighet. Elevens läsförståelse ska utvecklas i funktionella sammanhang där eleven får möjlighet att tolka och producera texter. Eleven läser olika texttyper och hela böcker och delar med sig av sina läserfarenheter. Varje elev ska uppmuntras att läsa mångsidig litteratur i enlighet med sin färdighetsnivå och handledas att tillämpa läsförståelsestrategier för att utveckla förmågan att lära sig. Eleven ska 11
själv få välja texter och böcker som ska användas i undervisningen, men bör även introduceras till och uppmuntras att läsa andra genrer och texttyper för att få möjlighet att bredda sitt intresse. Positiva läsupplevelser utvecklar läsintresset. Målet med svenskundervisningen är att ge eleven en språkligt stimulerande och social lärmiljö, där åsikter värdesätts och där det finns möjlighet att undersöka och producera texter individuellt och gemensamt. Elevens språkliga utveckling ska stödjas. Eleven ska få ett mer utvidgat ordförråd, få tillägna sig nya begrepp, öva sig på att klä sina tankar i ord och utveckla sina kommunikativa färdigheter. I svenskundervisningen ska eleven ges både gemensamt och individuellt stöd för att utveckla rättstavningsförmågan samt förmågan att producera och bygga upp texter. Språkligt begåvade elever ska utmanas att läsa och att ställa upp mål och hitta arbetssätt som lämpar sig för dem. Texterna och arbetssätten väljs med syfte att uppnå jämlikhet bland eleverna och jämställdhet mellan könen. Inom svenskundervisningen och i samarbete med andra ämnen ska eleven få möta det lokala kultur- och medieutbudet, till exempel bibliotek, film, teater och museer. Centralt innehåll åk 5-6 Att lyssna och tala Eleven ska få dela med sig av sina tankar, erfarenheter och åsikter och öva sig på att ta och ge konstruktiv respons som kommunikatörer i olika kommunikationsmiljöer. - aktivt och respektfullt lyssnande - målinriktad kommunikation i grupp - respekt i kommunikationssituationer - uttryck av egna åsikter och motivering av dessa - muntliga presentationer - medverkan i kulturproduktioner i skolan och i planeringen av dessa. - observera sitt eget sätt att kommunicera. Att läsa och tolka texter Eleven lär sig tillämpa lässtrategier och tankestrategier som är lämpliga för olika situationer. Eleven läser och lyssnar på barn- och ungdomslitteratur som de själva är med och väljer. - olika texttyper, bland annat skönlitteratur, faktatexter och medietexter som kombinerar ord och bild - läsning på, mellan och bortom raderna - typiska språkliga och textuella dragen i berättande, beskrivande, instruerande och argumenterande texter 12
- lässtrategier - reflektion över sin egen läsförståelse. Att skriva Eleven producerar både fiktiva texter och faktatexter multimodalt, utgående från egna upplevelser, tankar och iakttagelser och från andras texter. - skrivning av textade bokstäver för hand - digitalt skrivande - språkliga drag och textuppbyggnad i de vanligaste texttyperna - stavningsregler och skiljetecken - textproduktion steg för steg från idé till planering, utkast, skrivande, respons, bearbetning, finslipning och publicering. Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik Eleven arbeta med det talade och skrivna språket och dess strukturer, med kulturell mångfald samt med litteratur och kultur. - ordklasser och böjningsformer - språkets uppbyggnad och grundläggande terminologi - skillnader mellan tal- och skriftspråk - ordförråd och språkbruk - olika mediekulturella uttryck och diskussion kring mediernas roll i vardagen - informationssökning/sållning i olika källor - grundläggande genrekunskap - texters och källors tillförlitlighet genom att jämföra källor - bibliotekstjänster. Mål, innehåll, kompetenser och kunskapskriterier för åk 5-6 Bedömningen och återkopplingen i ämnet svenska ska vara mångsidig, konkret och utveckla förmågan att lära sig. Bedömningen ska bli en naturlig del av lärprocessen. Eleven ska öva sig att utvärdera egna och andras arbeten, presentationer och alster. Mångsidig bedömning som stödjer lärandet hjälper eleven att bli medveten om sina kunskaper, färdigheter och arbetsprocesser och ger eleven verktyg att utveckla dem. I årskurserna 5-6 är det specifika uppdraget för undervisningen i svenska: - att befästa elevens kommunikativa färdigheter - utveckla elevens förmåga att lära sig 13
- utveckla läsförmåga och läsförståelse - utveckla elevens förmåga att producera texter - träna källkritiskt tänkande Mål för undervisningen mål för läraren (inte lärandemål!) Att lyssna och tala Stödja elevens självförtroende, vilja och tro till egna förmågan att delta i olika typer av kommunikationssituationer. Handleda eleven till att ta hänsyn till mottagarens behov och visa på vikten av de egna språkvalen. Handleda eleven i förmågan att uttrycka sin åsikt och delta konstruktivt i olika kommunikationssituationer. Stödja eleven i att återberätta händelseförlopp ur t.ex. text, pjäs, film. Stödja eleven i kommunikation genom handledning i retorik (röstläge, kroppsspråk osv). Ge eleven verktyg för att hålla en muntlig presentation, visa på olika hjälpmedel såsom stödord, bilder och digitala medier. Att läsa och tolka texter Stödja eleven i att vidareutveckla sin Kompetens som anknyter till målet och förslag på ämnesöverskridande samarbete B, E B, E, H B, E, G, H Kompetens : B, F Kompetens B, E, H B, D A, C, E slutet av åk 6 vitsordet 8 vid slutet av åk 6 Självförtroende och vilja bedöms inte utan eleven får respons på sin utveckling genom muntlig feedback - - - kort berätta om egna iakttagelser och åsikter. återberätta ett händelseförlopp med handledning. Eleven känner till kroppsspråkets och röstlägets betydelse. hålla en kort presentation för en liten och bekant grupp. slutet av åk 6 Eleven läser enklare texter med berätta om och beskriva sina egna iakttagelser, idéer och åsikter så att lyssnaren förstår. återberätta ett kort händelseförlopp så lyssnaren förstår. förmedla sitt budskap genom vissa retoriska grepp. Eleven klarar av att för en bekant publik hålla en kort och till strukturen klar muntlig presentation. vitsordet 8 vid slutet av åk 6 Eleven läser många olika slag av texter vitsordet 10 vid slutet av åk 6 (utöver att eleven uppnår kriterierna förvitsord 8 så krävs följande) berätta med inlevelse och fångar sina lyssnares intresse. argumentera för sina egna åsikter. återberätta längre händelseförlopp. förtydliga sitt budskap genom tydligt kroppsspråk och röstanvändning. hålla en tydlig och ganska utvecklad presentation genom att välja ändamålsenliga hjälpmedel. vitsordet 10 vid slutet av åk 6 Eleven läser böcker i olika genrer och kan 14
läsfärdighet, hjälpa eleven att utveckla strategier för läsförståelse samt att utvärdera sitt eget läsande. Stödja elevens färdighet att hitta särdrag och skillnader i olika texttyper. Uppmuntra eleven att dela med sig av sina läsupplevelser på olika sätt. Att skriva Uppmuntra eleven att uttrycka upplevelser, tankar och åsikter och stärka elevens positiva bild av sig själv som textproducent. Handleda eleven i att producera berättande, beskrivande, instruerande och enkla argumenterande texter. Stödja eleven att vidareutveckla sin förmåga att skriva för hand och digitalt och stärka färdigheterna i rättstavning och textens uppbyggnad. Sporra eleven att lära sig textproduktionsprocesser och förmåga att utvärdera sina egna texter, erbjuda möjligheter att ta emot och ge konstruktiv respons. A, E A, B, E A, E, H A, E, H E, F, H A, E viss förståelse och känner till olika lässtrategier. med stöd känna igen olika texttyper. genom enkla beskrivningar dela med sig av sin läsupplevelse. slutet av åk 6 skriva en text och med handledning förmedla en känsla eller en åsikt. skriva kortare texter enligt några olika slags texttyper med handledning. stava ljudenligt stavade ord, kan oftast använda de vanligaste skiljetecknen korrekt. redigera sina texter med hjälp. och kan använda sig av fungerande lässtrategier. Eleven känner igen vissa typiska språkliga drag i berättande, beskrivande, instruerande och enkla argumenterande texter. beskriva sin åsikt om det lästa och jämföra det med tidigare erfarenheter. vitsordet 8 vid slutet av åk 6 formulera sig tydligt i skrift så att hen kan förmedla känslor och åsikter i sina texter. producera olika slag av texter och känner delvis till vilka speciella drag vissa texttyper har. skriva fullständiga meningar och vanliga ljudstridigt stavade ord. Eleven förstår idén med styckeindelning. ta emot och ge respons på texter. planera, bearbeta och förbättra sin text enligt respons. tolka och resonera kring innehållet i olika texter. beskriva skillnader mellan och jämföra olika texttyper. läsa mellan och bortom raderna och kan motivera sin åsikt. vitsordet 10 vid slutet av åk 6 skriva texter där läsaren tydligt förstår vilka känslor och åsikter som eleven vill förmedla. skriva olika texter och kan använda sig av olika språkdrag för olika texttyper. Eleven använder sig av fullständiga meningar och styckeindelning. ge motiverad respons. 15
Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik Ge eleven information om grundläggande grammatik och lyfta vikten av kunskap om språkets uppbyggnad. Öka elevens litteraturkunskap. Lära eleven att ta hänsyn till textmottagaren och att tillämpa etiska regler, sekretess och normer för upphovsrätt på internet. Handleda eleven att utvidga sitt ordförråd och uppmuntra till ett varierat språkbruk. Uppmuntra eleven till att aktivt använda sig av bibliotek samt handleda i bibliotekskunskap. Kompetens : A, B A, F A, B, E slutet av åk 6 Eleven känner till de vanligaste ordklasserna. Eleven känner till enstaka kända böcker. Eleven vet vad en källa är. benämna och känna igen de vanligaste ordklasserna. Eleven känner till några barn- och ungdomsförfattare och kan nämna några kända böcker. ange sina källor enligt anvisning. vitsordet 10 vid slutet av åk 6 Eleven använder ordklasserna korrekt och använder sig oftast av korrekta grammatiska termer. Eleven känner till flera författare och kan koppla dem till deras kändaste böcker. Eleven anger självständigt sina källor. - Eleven använder sig delvis av ett varierat språk och har förståelse för vikten av ett brett ordförråd. Eleven använder ett varierat språk. - - - C, E, F, H Riktlinjer och arbetsupplägg för åk 7-9 I årskurserna 7-9 är det speciella uppdraget för undervisningen att stödja eleven i att utveckla allt mer mångsidig kompetens i att lära sig att kommunicera och att utveckla en bredare kompetens i multilitteracitet 1. Eleven utvecklar och breddar sin språkliga medvetenhet, sin textvärld och sin kulturella kompetens. Eleven ska få handledning i att anpassa sitt språkbruk till olika situationer och att uttrycka sig och kommunicera i varierande kontexter. Även språkliga och kommunikativa färdigheter som behövs i de fortsatta studierna ligger i fokus. Inom litteraturundervisningen sporras eleven till mångsidiga och positiva läsupplevelser. 1 Se kapitel Ett Livslång lärande- Nyckelkompetenser i Ålp2020 16
Målet är att skapa en social lärmiljö som utvecklar förmågan att lära sig och erbjuder gott om språklig stimulans samt möjligheter att söka och använda information. Lärmiljöerna ska även innefatta kultur- och medieutbudet utanför skolan. Arbetssätten i svenskundervisningen ska väljas så att läsförståelsestrategierna stärks och textproduktionsprocesserna utvecklas. Eleverna ska producera texter individuellt och tillsammans, också med hjälp av kommunikationsteknik. Eleven ska få uppleva att de har riktiga mottagare alltså inte enbart skriva för läraren utan faktiskt dela sina texter med autentiska mottagare. Undervisningen ska integreras med hjälp av process- och projektarbete och arbetssätten ska väljas så att de olika innehållsområdena integreras naturligt med varandra. Centralt innehåll åk 7-9 Att lyssna och tala Eleven stärker sina färdigheter i att fungera i olika slag av kommunikationssituationer och blir medveten om sin egen roll i kommunikationssammanhang. - aktivt och respektfullt lyssnande - utbyte av idéer, argumentation och problemlösning i grupp - muntliga anföranden och presentationer - olika retoriska medel i olika kommunikationssituationer - reflektion över styrkor och svagheter som kommunikatör. Att läsa och tolka texter Elevernas läsförmåga och läsförståelse utvecklas genom enskild och gemensam läsning av olika slags texter. - olika texttyper och de språkliga drag som är utmärkande för olika textgenrer - gemensam texttolkning - utveckling av förmågan att förstå det lästa - texters olika syften och mottagare och övning i att ställa frågor till texter - utveckling av förmågan att förutspå en texts innehåll, sammanfatta det centrala i en text, dra slutsatser och formulera frågor utifrån en text - skillnaden mellan åsikter och fakta, referat och argumentation. Att skriva Eleven producerar fiktiva och icke-fiktiva texter i olika former: språkliga, visuella, audiovisuella och webbtexter. Eleven övar sig att producera texter steg för steg och att ge och ta emot 17
respons i olika skeden av textproduktionsprocessen. Eleven övar sig i att avgöra syftet med olika texter och att använda kriterier för att bedöma texter. - textuella, språkliga och visuella drag som är typiska för olika texttyper bland annat berättande, instruerande och argumenterande texter - produktion av olika texttyper - standardskriftspråkets normer - stycke-, menings- och satsstrukturer - förkortningar, främmande ord och sifferuttryck - refererat, göra sammandrag och anteckningar - bearbetning av text, ta emot och ge respons. Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik Eleven använder och analyserar språkliga strukturer på en mera avancerad nivå. De nordiska grannspråken, kulturella fenomen samt litteratur inom många olika genrer och medier i en mångkulturell omvärld tas in i undervisningen. - ordföljd, ordklasser, sats, satsdelar och mening - skillnader mellan informellt och formellt språk - ordförråd och språkbruk - etiska och moraliska aspekter på språkbruk, yttrandefrihet och integritet i olika medier och i olika språksituationer - svenska språkets utveckling och jämförelse av språkbruket på Åland och regionala varianter av svenskan i Finland - nordiska språk - litteraturhistoriens olika skeden - litteraturens huvudgenrer - textanalytiska begrepp - källkritik, upphovsrätt och etisk webbkommunikation - bibliotekstjänster. Mål, kompetenser och kunskapskriterier för åk 7-9 I årskurs 7 9 ska bedömningen av elevens lärande vara mångsidig, riktgivande och uppmuntrande. En respons som är uppmuntrande och konstruktiv stärker elevens motivation och hjälper hen att utveckla sina språkliga färdigheter samt att hitta sina egna styrkor. Eleven ska kontinuerligt få information om sina studieframgångar i förhållande till mål och innehåll. Bedömningen ska bli en naturlig del av lärprocessen och vardagliga undervisningen. Genom en stödjande bedömning av elevens kunskaper kan man hjälpa eleven att bli medveten om sina egna kunskaper och färdigheter och sina arbetsprocesser och ge verktyg för att utveckla dessa. Bedömningen ska vara tydlig och grunda sig på såväl muntlig och skriftlig 18
kunskapsredovisning som på lärarens observationer av språkanvändning och textanalys i olika situationer. Vid sidan av självbedömning kan man använda kamratbedömning under bedömningsprocessen. Slutbedömningen genomförs det läsår då ämnesstudierna avslutas i respektive ämne. Genom slutbedömningen definierar man hur väl eleven vid slutet av studierna har uppnått målen för lärokursen. Slutvitsordet bestäms så att man jämför elevens kunskaps- och färdighetsnivå med de kunskapskriterier som finns i läroplanen. Eleven bedöms med vitsordet åtta (8) ifall eleven har uppnått en nivå som utgör ett genomsnitt av den kunskaps- och färdighetsnivå för de olika delområdena som beskrivs i kunskapskriterierna. Om eleven inom något delområde nått högre än nivån för vitsordet åtta kan detta kompensera en något lägre prestationsnivå inom ett annat delområde. Mål för undervisningen (inte lärandemål!) Att lyssna och tala Uppmuntra eleven att observera sin egen kommunikation och hitta sina styrkor och svagheter i olika kommunikationsmiljö er, även digitala. Handleda eleven att utveckla sin förmåga att kommunicera ändamålsenligt och respektfullt för att nå fram med sitt budskap. Stödja eleven att motivera sina åsikter och uppmuntra till samarbete. Kompetens som anknyter till målet och förslag på ämnesöverskridande samarbete B, E B, E, H B, E, H vitsordet 8 vid - - - kommunicera i en mindre grupp och förstår delvis sin egen roll. framföra sina åsikter och med handledning hitta argument för dem. kommunicera i olika situationer och når fram med sitt budskap. uttrycka sina åsikter och motivera dem på ett trovärdigt sätt, beaktar andras åsikter. vitsordet 10 vid (utöver att eleven uppnår kriterierna förvitsord 8 så krävs följande) förtydliga sig och ändra sitt språk enligt mottagaren. framföra åsikter med väl underbyggda argument och kan möta andras åsikter konstruktivt. 19
Visa på retoriska grepp, lyfta vikten av röstanvändning och kroppsspråk genom tex drama. Handleda eleven att göra muntliga anföranden med hjälp av digitala verktyg och andra hjälpmedel. Handleda eleven att utveckla sin förmåga att lyssna och vara en god åhörare. Att läsa och tolka texter Stödja eleven i att vidareutveckla sin läsfärdighet, hjälpa eleven att utveckla strategier för läsförståelse samt stödja eleven att utvärdera sitt eget läsande. Erbjuda eleven många olika möjligheter att läsa, analysera och tolka olika slag av skönlitterära, faktaoch medietexter samt användning av analytiska begrepp. Handleda eleven att utveckla genrekunskap och känna igen och förstå skillnaderna på olika texttyper. B, E, H B, D, B, E Kompetens A, E A, B, E, F A, E, F tala inför en grupp. hålla ett kortare förberett anförande eller diskussionsinläg g. lyssna på andra. Eleven läser enklare texter med viss förståelse och känner till olika lässtrategier. göra enklare tolkningar av bekanta texter. med handledning känna igen några genrer och texttyper. använda sig av retoriska grepp och är medveten om sitt kroppsspråk och röstläge. framföra både oförberett och förberett anförande eller diskussionsinlägg med hjälp av något hjälpmedel. lyssna koncentrerat och visar respekt för andra talare. vitsordet 8 vid Eleven läser många olika slag av texter, använder sig av grundläggande lässtrategier och har en god läsförståelse. granska enklare texter kritiskt, använda några analytiska begrepp och kan föra ett visst resonemang kring budskapet i olika texter. Eleven känner igen olika textgenrer och kan beskriva några språkliga och textuella drag i förklarande, instruerande och Eleven använder medvetet olika retoriska grepp. framföra ett välstrukturerat, längre anförande med hjälp av digitala verktyg eller andra hjälpmedel. återkoppla till det som hen hört. vitsordet 10 vid Eleven läser böcker i olika genrer och har en välutvecklad läsförståelse. självständigt analysera olika slags texter på en fördjupad nivå samt tolka och resonera kring budskapet i olika texter. beskriva skillnader och likheter i olika genrer och textformer. 20
Att skriva Handleda eleven i att producera berättande, beskrivande, instruerande, förklarande och argumenterande texter och att välja det uttryckssätt som lämpar sig bäst för situationen. A, B, E med handledning producera enklare texter av olika typer. argumenterande texter. vitsordet 8 vid producera olika texttyper och använda de uttryckssätt som kännetecknar ifrågavarande textgenre. vitsordet 10 vid självständigt producera texter av olika typer. Handleda eleven att utveckla sin skrivfärdighet och digitala kompetens. Lyfta skriftspråkets konventioner och stärka elevens kompetens i skriftspråket. Sporra eleven att utveckla sina textproduktionsproces ser och förmågan att utvärdera sina egna texter, erbjuda möjligheter att ta emot och ge konstruktiv respons. Språklära, språkbruk, litteratur och källkritik Erbjuda eleven tillfälle att träna sin förmåga att söka, bedöma, använda och dokumentera information. A, B, E A, B, E A, B, E, F, G Eleven känner till skriftspråkets viktigaste normer och följer dem delvis. med handledning utvärdera sina styrkor och svagheter som skribent. med handledning hitta information samt skriva anteckningar och referat. Eleven känner till och kan till en viss del använda skriftspråkets grundläggande strukturer och det skrivna språkets normer. ge och ta emot och använda respons på sina texter och kan utvärdera sina egna färdigheter i textproduktion och uttrycka sina utvecklingsbehov på området. vitsordet 8 vid göra anteckningar, komprimera information och känner till metoder för att hitta tillförlitlig information. Eleven behärskar skriftspråkets grundläggande normer. Eleven utvecklar aktivt sina texter utgående från respons hen får. vitsordet 10 vid självständigt bedöma det väsentliga i text. 21
Handleda eleven att använda sig av och värdera olika källor samt göra källhänvisningar i sin egen text och följa upphovsrättsliga normer. Handleda eleven att öka sin litteraturkunskap och ge eleven möjlighet att reflektera över dess betydelse, både i sitt eget liv och i en mångkulturell omvärld. Upplysa eleverna om vikten av att kunna skilja mellan tal- och skriftspråk och ge möjligheter att öka medvetenheten om skillnaderna mellan dessa. Handleda eleven förstå skriftspråkets struktur. Handleda eleven att använda ett varierat språkbruk och visa vikten av ett brett ordförråd. A, D, E, H A, F B, E, F Eleven känner till källkritiskt tänkande. Eleven känner till något om litteraturhistoria. Eleven vet att det är skillnad mellan informellt och formellt språk. Eleven känner till de vanligaste ordklasserna och satsdelarna. värdera vilken information som är användbar och avgöra vilka källor som är tillförlitliga. Eleven har en viss insikt i litteraturhistoriens olika skeden. Eleven känner till de viktigaste skillnaderna mellan informellt och formellt språk, är medveten om privatspråkets möjligheter och begränsningar och kan förändra sitt språkbruk beroende på situation och miljö. känna igen och benämna ordklasserna och de vanligaste satsdelarna och använder sig i regel av korrekt terminologi. - Eleven har ett varierat språk och relativt utvecklat ordförråd. motivera sitt val av källor och resonera kring dess tillförlitlighet. beskriva litteraturhistorien s olika skeden. naturligt växla mellan informellt och formellt språk och kan peka på skillnaderna mellan dessa. Eleven behärskar ordklasser och satsdelar och använder sig oftast av en korrekt terminologi. Eleven har ett välutvecklat ordförråd. 22