Tolknings övning Markusevangeliet 2:18-22 Texten Bröllopsgästerna fastar inte 18Johannes lärjungar och fariséerna fastade. Då kom några och frågade honom: Varför fastar Johannes lärjungar och fariséernas, men inte dina lärjungar? 19Jesus svarade: Inte kan väl bröllopsgästerna fasta medan brudgummen är hos dem. Så länge de har brudgummen hos sig kan de inte fasta. 20Men det skall komma en tid då brudgummen tas ifrån dem, och när den dagen är inne kommer de att fasta. 21Ingen syr fast en bit okrympt tyg på ett gammalt plagg. Då sliter ju det nya tyget med sig av det gamla och det blir en värre reva. 22Ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för då spränger vinet säckarna, och både vinet och säckarna förstörs. Nej, nytt vin slår man i nya säckar. Läsarter Efter att jag läst bibelkommissionens kommentarer och gjort en jämförelse mellan fyra olika bibelöversättningar har jag kommit fram till att det inte finns några andra läsarter som är relevanta att ta upp. Historisk kontext I början av kap 2 befinner Jesus sig i Kafernaum men när vi kommer fram till vår text v18-22 ser jag inget som indikerar att han skulle vara kvar där. Texten själv ger inga indikationer om geografisk lokalisering. Texten kan möjligtvis vittna om en situation i församlingen där frågan om praktiserandet av fasta har kommit upp. I församlingen kan det ha funnits olika traditioner kring fastan. Frågan om huruvida nytt vin ska vara i nya eller gamla vinsäckar kan indikera på att frågan om kristendomen skulle vara en ny religion eller en inomjudisk gren också var en fråga för Markusförsamlingen. (Hooker 1991: s99-100) Texten vittnar om hur de tidiga kristna levde i en situation där man står mellan valet att fortsätta vara en del av judendomen eller att vara en självständig religion. Ordet religion fanns dock inte på grekiska, utan man talade istället om riter. För både hedningar och judiska kristna så handlade religionen om riterna. Fasta och bön var två typiska sådana riter (Hartman 2004: s107). Frågan blir vilka riter ska forma den tidiga kristendomen och på vilket sätt riterna behöver anpassas eller omtolkas. Förhållandet mellan lärare och elev är också något vi måste ha med oss från den här kulturen när vi läser texten. Eleverna handlar på samma sätt som läraren. Blir eleverna kritiserade är det läraren som får stå till svars för dem. (Hartman 2004: s108) 1
Litterär kontext MK 2: 18-22 befinner sig i ett sjok av texter som handlar om att Jesus möter kritik och får försvara både sig själv och sina lärjungar. Jesus kommer i konflikt med olika grupper och personer i flera närliggande berättelser till MK 2: 18-22. Första gången när Jesus förlåter en lam man hans synder i Kafernaum - Jesus blir då kritiserad för att häda av några skriftlärda (MK 2:1). Vidare när Jesus äter mat tillsammans med tullindrivare och syndare där blir hans beteende ifrågasatt av fariséerna (MK 2:13). Sen kommer vår text (MK 2:18) där han får försvara sina lärjungar. I berättelsen därefter får Jesus försvara sina lärjungars beteende på nytt, i samband med att de plockar ax på sabbaten (MK 2:23). Till sist helar Jesus en man med förtvinad hand på sabbaten i synagogan, även detta blir starkt ifrågasatt och Jesus får återigen försvara sig (MK 3:1). Markusevangeliet lyfter här fram en serie med berättelser där Jesus är i konflikt och får försvarar sig själv, sitt beteende eller sina lärjungars beteende. (Guelich 1989: s108) Man kan se ett mönster i sjoket med texter, där Jesus kommer i konflikt och får försvara sig, som är karaktäristiskt för den här tidens sätt att berätta. A Helandet av den lame mannen MK 2:1-12 B Kontrovers om mat MK 2:15-17 C Kontrovers om fastan MK 2:18-22 B Kontrovers om mat MK 2:23-28 A Helande av mannen med förtvinad hand MK 3:1-6 (Dowd 2000: s22-23) För de tidiga kristna blir betydelsen av texten en förståelse för att de kommer att möta motstånd och svårigheter när de står upp för evangeliet. (Dowd 2000: s24) 2
Form & struktur MK 18-22 är en text där Jesus och hans lärjungar blir ifrågasatta och Jesus svarar, som i så många andra texter, med att ge några liknelser. 1. Kommentar av författaren v18 a 2. Frågan om lärjungarnas fasta v18 b - Svar v19-20 - Parallell liknelse 1 v21 - Parallell liknelse 2 v22 Detaljanalys Kommentar och frågeställning v18 18Johannes lärjungar och fariséerna fastade. Då kom några och frågade honom: Varför fastar Johannes lärjungar och fariséernas, men inte dina lärjungar? Först delar Markusevangeliets författare en betraktelse av situationen. Sedan startar händelseförloppet med en fråga: Varför fastar inte Jesus lärjungar i kontrast till fariséernas och Johannes lärjungar? Vad innebär fastan för Johannes lärjungar och fariséernas lärjungar? Det finns tre förslag till vad fastan kan innebär: att fastan var till för att vända fokus till Gud, för att sörja eller för att göra bot för något. Säkerligen har fastan här handlat om askes för att vända sig till Gud. Jesus och hans lärjungar gör inte detta. (Hartman 2004: s108) Det finns i texten en märklig sak när det gäller fariséerna. Fariséerna hade nämligen inga lärjungar, ändå hänvisas det till dem. Antagligen är meningen om fariséerna en klumpig redaktion och egentligen handlar texten om förhållandet mellan Jesus lärjungar och Johannes lärjungar. Frågan om fastan speglar säkerligen också den tidens kristna läsare och deras förhållningsätt till fastan. (Hooker 1991: s98) Jämför man Johannes agenda och Jesus agenda med deras lärjungekrets så levde de väldigt olika. Johannes lärjungar levde starkt asketiskt medan Jesus och hans lärjungar åt och festade tillsammans med syndare. Johannes levnadsätt gav en chans till omvändelse inför att gudsriket skulle komma, medan Jesus levnadssätt vittnar om ett förlåtande gudsrike. (Guelich 1989: s109) Frågan som texten ställer (och besvarar) är: hur skulle man leva i den tidiga kyrkan när det fanns den här spänningen mellan det gamla och det nya, som texten visar upp? Jesus svar: liknelsen om brudgummen v19-20 19Jesus svarade: Inte kan väl bröllopsgästerna fasta medan brudgummen är hos dem. Så länge de har brudgummen hos sig kan de inte fasta. 20Men det skall komma en tid då brudgummen 3
tas ifrån dem, och när den dagen är inne kommer de att fasta. Bilden av Gud som brudgum är ingen ny bild för att beskriva Gud. I GT används den på flera ställen (ex Jesaja 62:5) dock används inte bilden för att beskriva en messiasgestalt. Självklart passar den här bilden väl in på Markusevangeliet som vill lyfta fram Jesus signifikanta roll. (Hooker 1991: s100) Att Jesus är brudgummen råder det helt enkelt inga tvivel om, lika så att fastan står i kontrast till bröllopsfesten. Att Jesus är hos lärjungarna gör det onödigt att fasta och föra askes för att komma närmre gudsriket. Jesus är Guds sändebud och kan förmedla gudsriket direkt. Ingen askes behövs i väntan på gudsrike. (Hartman 2004: s108) Om man knyter samman det här med skillnaden mellan Johannes och Jesus syn sätt på fastan, så fastar Johannes i väntan på guds rike medan Jesus och hans lärjungar firar att guds rike är här. (Guelich 1989: s111) I v 20 hittar vi eskatologiska utlåtandet om att brudgummen en dag inte ska vara hos dem mer. Detta verkar, enligt flera forskare, vara ett senare tillägg. Att en brudgum skulle försvinna från sin egen fest hör inte till vanligheterna. Ser man till slutet av v 20 så är svaret också mycket mer relevant för läsarna än för dem som ställer frågan. Meningen om att brudgummen ska försvinna känns mer given för oss som har hela händelseförloppet än för dem som faktiskt ställde frågan till Jesus. (Hooker 1991: s99) Det okrympta tyget & vinsäckarna v21-22 21Ingen syr fast en bit okrympt tyg på ett gammalt plagg. Då sliter ju det nya tyget med sig av det gamla och det blir en värre reva. 22Ingen häller nytt vin i gamla vinsäckar, för då spränger vinet säckarna, och både vinet och säckarna förstörs. Nej, nytt vin slår man i nya säckar. V 21 är en parallell till v22 som också handlar om gammalt och nytt. Det nya är inte förenligt med det gamla. Sätter man det här i kontrast till judendomen som det gamla och kristendomen som det nya, så kan man anta att kristendomen och judendomen redan här börjat gå, eller gått, skilda vägar åt hos läsarna. Har v 21-22 med fastan att göra? Det råder delade meningar om det. Det är inte omöjligt att v 21-22 har blivit infogade här från ett annat sammanhang. Men om de inte skulle vara så, kan det handla om kristen fasta och judisk fasta. Om så är fallet, är kontentan att dessa två fastor inte bör beblandas. Ett tredje förslag lyfts också där det nya vinet/tygbiten handlar om den nya lära som Jesus har. (Guelich 1989: s114) Som jag ser det verkar det inte troligt att det har med fasta att göra, då det verkar som om v 21-22 är ett tillägg till texten. det verkar mer troligt att de har att göra med hur Jesus nya lära ska behandlas i församlingen. Syntes Texten syfte är att skilja mellan den gamla och den nya läran samt ge en fingervisning om hur Jesus lära ska förvaltas vidare. Kontentan är: skilj det gamla judiska från det nya kristna. Texten talar dels direkt till frågeställaren om hur Jesus ser på skillnaden mellan hans egen lära och Johannes lära. Men texten speglar också situationen i den läsande församlingen, vilken 4
startat som en inomjudisk rörelse för att sedan bli en självständig religion. Textens syn på fasta är i huvudsak relevant för den tiden, som ett sätt att rättfärdiga Jesu lärjungars beteende. Texten ger också en glimt av vem Jesus egentligen är genom att likna honom vid en brudgum. Reflektion Delvis kan texten givetvis tas upp för att diskutera synen på fasta. Det är dock lite luddigt kring huruvida festen är slut eller inte och om det då är dags att praktisera fasta. Jesus lära finns kvar, hans församling finns kvar och tanken om guds andes verkan finns fortfarande kvar. Så vad MK 2:18-22 egentligen säger om fasta in i vår tid är oklart. När det gäller fasta i vår tid kan jag tycka att den är relevant som ett sätt för människor att avstå från t ex mat, telefon, tv eller internet, för att fokusera på relationen mellan människa och Gud. Däremot har fastan i väntan på guds rike inte någon relevans eftersom det riket redan är instiftat, guds rike finns redan här och nu. Jag kan inte se att texten på något sätt vänder sig mot en sådan tolkning. Det andra som texten tar upp är huruvida det nya ska skiljas från det gamla. Här är det väldigt tydligt att kristendomen ska ses som en utbrytning från judendomen. I varje fall om vi ser till hur den tidiga kyrkan tolkat texten. Samtidigt är Jesus poäng i huvudsak att man ska behandla hans lära som ny till kontrast från det gamla. Som jag ser det blir den delen av texten relevant för vår tid i frågorna kring synkretism. Dialog och samarbete mellan kristendom och judendom (eller andra religioner) får inte resultera i blandning av de olika lärorna. Det jag tar fasta på i förberedelserna för en predikan är att analysera den historiska kontexten för församlingens tid och för Jesus tid. Detta för att förstå vad det Jesus sade betydde för hans samtid och hur det uttolkats hos den tidiga kyrkan. 5
Litteraturlista Dowd. Sharyn.,2000: Reading Mark A Literary and Thelogical Commentary on the Second Gospel. Smyth & Helwys Publishing Inc. Guelich. Robert A.,1989: Mark 1-8:26. Word Bibical Commentary. 34a. Dallas: Word Books, Publisher. Hartman. Lars., 2004: Markus evangeliet 1:1-8:26 2a. Kommentarer till nya testamentet KNT: Stockholm: EFS-förlaget. Hooker. Morna D.,1991: The Gospels Accordning To St Mark. Black s New Testament Commentaries: London: A & C BLACK 6