Tolkningsövning Markusevangeliet 12:13-17

Transkript

1 Markusevangeliet 12:13-17 Texten Frågan om skatt till kejsaren 13Sedan skickade de till honom några fariséer och herodesanhängare, som skulle snärja honom med frågor. 14De kom och sade till honom: Mästare, vi vet att du är uppriktig. Du faller inte undan för någon och ser inte till personen utan lär oss verkligen Guds väg. Är det rätt eller inte att betala skatt till kejsaren? Skall vi eller skall vi inte göra det? 15Men han förstod att de hycklade och svarade: Varför vill ni sätta mig på prov? Ta hit en denar och låt mig se på den. 16De räckte fram en, och han frågade: Vems bild och namn är detta? Kejsarens, svarade de. 17Jesus sade: Ge kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud. Då häpnade de över honom. (Bibel 2000) Läsarter Det enda som kan tas upp är att vi i vår text inte vet vem som skickat fariséerna och herodianerna, medan det finns en annan läsart där det är tillagt att de är skickade av de styrande prästerna och skriftlärda. (Evans 2001: s242) Annars hittar jag inga läsarter av relevans Historisk kontext År 6 blev Judeen och Samarien romersk provins. Därmed infördes också skattesystemet. (Hooker 1991: s279) Den Romerska staten hade infört beskattning av jordbruksbefolkningen vilket ledde till att det överskott de haft innan skatteinförandet nu var fråntaget dem.(oakman 2012: s37) Det fanns ett vardagligt motstånd och ogillande hos landsbygdsbefolkningen mot romarna som försökte utvinna arbetskraft, skatt och mat ur dem. Motståndet kunde praktiskt innebära att de utförde sabotage eller stal. (Oakman 2012: s72) Kejsarens makt vidmakthölls dels genom soldaternas beskyddarverksamhet, men den största delen av maktövertaget kretsade kring pengar. Romarriket införde valuta som ett måste för folket, nu skulle skatt betalas av alla. Detta var märkligt, nytt och tvetydligt för landsbygdsbefolkningen. Tidigare hade det viktigaste för landsbygdsbefolkningen varit hur mycket jordbruksmark man ägde. Nu hade eliten makten genom det nya valutasystemet och införandet av beskattning. (Oakman 2012: s84-85) Jesus motarbetade den kejserliga makten dvs utsugandet av de fattiga och erbjöd en annan makt, nämligen Guds rike. Den makt Jesus proklamerade var till för den 1

2 svage och utlämnande. (Oakman 2012: s83-84) Jesus ogillade systemet med pengarna. Hans ståndpunkt var att det inte går att tjäna både Gud och Mammon. (Oakman 2012: 93-94) Under 70-talet gör Zelotrörelsen uppror mot romarna och dess förtryckarverksamhet. (Hooker 1991: s279) Litterär kontext Här får vi återkoppla till läsarten igen. Enligt kontexten i markusevangeliet ska vi nog förstå v13 Sedan skickade de till honom som att det styrande prästerskapet skickade Fariséerna och Herodianerna. I kapitlet innan vår text (Mark 11:27ff) satte Jesus dit prästerskapet med en klurig fråga och nu försöker de göra likadant som en slags hämndaktion. (Evans 2001: s245) Vår text är en av flera texter där Jesus möter olika frågor och där han får agera lärare genom att ge svar till sina åhörare. Jesus visar prov på sin auktoritet i flera av frågorna. (Hooker 1991: s279) Vi hittar flera texter som kretsar kring frågeställningar närliggande Mark 12: Mark 11:27-33 Mark 12:13-17 Mark 12:18-27 Mark 12:28-34 Mark 12:35-37 Mark 12:37-40 Frågan om Jesu fullmakt Frågan om skatt till kejsaren Frågan om Uppståndelsen Frågan om det viktigaste budet Är Messias Davidsson? Varning för de skriftlärda Frågeställarna i de olika texterna är olika elitgrupper. Det börjar med överstepräster och skriftlärda (Mark 11:27-33). Sedan följer fariséer och herodianer, som dock är skickade av prästerskapet (Mark 12:13-17). Sadduker (Mark 12:18-27). En skriftlärd (Mark 12:28-34). Jesus själv ställer frågan men hänvisar till de skriftlärdas påstående (Mark 12:35-37). (Hooker 1991: s278) Forma och struktur Texten kan ses som en förklarande undervisande berättelse. (Evans 2001: s242) A v13-14 En öppningsfråga och komplimanger B v15 En kontringsfråga och Jesus efterfrågar en denar C v16 En andra kontringsfråga och ett svar från samtalspartnern D v17 Jesus slutgiltiga svar (Evans 2001: 243) 2

3 Detaljanalys Kommentar och frågeställning v13-14 v13 De två grupperna som möter Jesus var delaktiga i planerna att döda Jesus tidigare i den litterära kontexten (mark 3:6). Jesus hade också varnat lärjungarna för dessa grupper (mark 8:18). Troligtvis hade grupperna olika hållning i frågan om skatten. Herodianerna stod på Romarnas sida medan fariséerna troligen var emot systemet. (Smyth & Helwys 2007: s412) Dessa två grupper blir sammankopplade på ett felaktigt sett då de inte var allierade. Anledningen till fariséernas skepsis var troligen att de såg betalandet av skatt som en form av avgudadyrkan. (Evans 2001: s244) Båda grupperna blev dock, på ett litterärt plan, skickade till Jesus av prästerskapet, de skriftlärda och de äldste. (Evans 2001: s244) Båda grupperna var där för att sätta dit honom. Efter smädandet med ironiskt smicker så ställs frågan: är det rätt att betala skatt till kejsaren? (Hooker 1991: s 279) Jesus står inför en knepig fråga och hur han än svarar får det konsekvenser. Ställer sig Jesus på nationalisternas sida och kritiserar skattesystemet skulle han sätta sig emot den romerska auktoriteten och ses som en politisk rebell. Om han ställer sig på den romerska maktens sida skulle han förlora många viktiga anhängare och avvisa eventuella messiasförväntningar som han skapat. (Hooker 1991: s280) Att ställa sig på regeringens sida skulle innebära att folket var tvungna att stödja en hednisk kejsare och att de var tvungna att understödja systemet som utnyttjade dem. Om folket skulle betala skatt, skulle det vara till en rättfärdig, judisk kung. (Evans 2001: s246) Kontringsfråga och en denar v15-16 Myntet Jesus frågar efter är en denar. Denaren var ett romersk silvermyntet och var det enda myntet som det var giltigt att betala skatt med. På myntet var kejsaren avbildad som en halvgud. (Smyth & Helwys 2007: s413) I Palestina använde man i vardagen små kopparmynt, men dessa mynt dög inte att betala skatt med. (Hooker 1991 s280) Jesus får en denar av sina motståndare vilket visar att de i någon mån står i förbund med den romerska kejsaren. De har ställt sig under hans system och tillhör på så sätt honom. (Hooker 1991: s281) Jesus frågar motståndarna vems bild som är på denaren, men poängen är inte att dra uppmärksamhet till bilden och distansera sig från kejsarens gudomlighet. Trots att det på myntet står Tiberius Ceasar Augustus, Son of Divine Augustus, så handlar frågan om något annat och det blir tydligt i v17. (Evans 2001: s247) Ett häpnadsväckande svar v17 17Jesus sade: Ge kejsaren det som tillhör kejsaren och Gud det som tillhör Gud. Då häpnade de över honom. (Bibel 2000: Mark 12:17) Här ger Jesus svaret på den rådande frågan. Kommentarerna jag arbetat med går här isär kring vad Jesus egentligen menar. Evans tänker sig att Jesus inte ger ett tydligt svar utan snarare väcker nya frågor med sitt svar. Visst, en del saker kanske tillhör kejsaren men vad är det för något? En del tillhör Gud men vad är det för något? Åhörarna får själva reflektera kring frågorna och var deras lojalitet finns. (Evans 2001: 3

4 s248) Smyth & Helwys är inne på att det handlar Kejsarkulten. Visst kan ni ge pengar till kejsaren, men behandla honom inte som Gud. Det blir en fråga om vad som bär Guds bild. Människan är skapad till guds avbild och bär hans märke, därför är människan skyldig Gud sin lojalitet. Denaren bär kejsarens märke och namn och tillhör följaktligen honom. (Smyth & Helwys 2007: s414) Hooker är inne på att Jesus markering mot Zeloterna genom att säga att man inte kommer till Guds rike genom att förkasta kejsarens auktoritet och vilja förstöra romarriket. Principen Jesus uppmuntrar till är att det är mycket viktigare att tjäna Gud än att tjäna kejsaren. (Hooker 1991: s281) Syntes I den historiska kontexten resonerar Oakman om hur komplicerat och dåligt det romerska skattesystemet var för landsbygdsbefolkningen, den befolkningsgrupp Jesus själv tillhörde. Jesus verkar motarbeta den kejserliga makten och utsugandet av de fattiga och han gör det genom att erbjuda en annan makt, Guds rike. Den makten Jesus proklamerade var till för landsbygdsbefolkningen. (Oakman 2012: s83-84) Med detta resonemang i bakhuvudet har jag oerhört svårt att köpa de olika resonemang som kommentarernas författare för. Evans tänker sig att det blir en abstrakt fråga om vad som egentligen hör till Gud, en fråga som man själv får reflektera vidare kring. Jag har svårt att se att Jesus skulle ge ett så intetsägande svar i en så brännande fråga. Vi får inte heller glömma bort att Jesus ändå måste upprört ganska ordentligt. Han blev ju trots allt till slut dödad på ett romerskt kors. Smyth & Helwys är inne på att Jesus hänvisar till att pengarna tillhör kejsaren men att tillbedjan inte gör det, den tillhör Gud. Jag ser det som helt otänkbart att judarna i Palestina skulle tillbe någon annan än Gud. Judarna hade också en dispens som gjorde att de inte behövde tillbe kejsarkulten. Hooker tänker sig att Jesus skulle markera mot en beväpnad revolution som zeloterna var intresserad av, för att sedan komma fram till en allmän hållning om att det är viktigast att tjäna gud. Jag har svårt att se att några judar överhuvudtaget skulle sätta kejsaren framför Gud. Att Jesus skulle ha markerat mot Zeloterna har jag också svårt att tänka mig. Den här händelsen utspelar sig 40 år innan kriget bryter ut och skulle texten vara en fiktion som relaterar till Markusförsamlingens problematik, så får vi datera Markusevangeliet till tiden under kriget eller efter. Min syntes blir mer på Oakmans linje. Jesus erbjuder en annan makt än romarrikets makt, nämligen Guds rike. Guds rike är den makt som ska råda för landsbygdsbefolkningen och i det riket hör inte silvermynten hemma. Det jag hör Jesus säga är: ge pengarna till kejsaren, de ska inte ha med Guds rike att göra i överhuvudtaget. Det anser jag också stämmer väl in på egendomsgemenskapen som de tidig kristna församlingarna har och det faktum att de blev förföljda. Detta blir också ett starkt motiv för att romarna skulle vilja döda Jesus som en politisk upprorsmakare. Reflektion Utifrån syntesen så står kyrkan idag inför stora utmaningar. Hur ska vi hantera pengar i vår 4

5 tid? För det första så måste vi komma ihåg att det finns en stor skillnad mellan den romerska staten och det staten står för i vår tid och i vårt land. Staten i Sverige får ändå betraktas som god till skillnad från den utnyttjande staten Jesus levde under. Detta gör att det blir komplicerat att tillämpa textens innebörd i dagens Sverige. Sveriges stat ger fri sjukvård till alla, skolgång för barn osv. En tillämpning kyrkan ändå kan göra är att säga ifrån när Sverige i sitt överflöd utnyttjar andra fattiga länders situation. Att det är svårt att leva enligt gudsrikets ideal i en stat präglad av mammon är också ett ämne som det kan diskuteras och reflekteras kring i kyrkan utifrån denna text. 5

6 Litteraturlista Culpepper. R. Alan.,2007: Mark. Smyth & Helwys Bible Commentary., Macon, Georgia: Smyth & Helwys Publishing. Evans. Carig A.,2001: Mark 8:27-16:20. Word Bibical Commentary. 34b. Nashville: Thomas Nelson Publishers. Hooker. Morna D.,1991: The Gospels Accordning To St Mark. Black s New Testament Commentaries: London: A & C BLACK Oakman. Douglas E., 2012 The political aims of Jesus: Minneapolis: Fortress Press 6