Bilaga 1: Energibalans i hela kommunen Tabell 1:1 Energitillförsel i Leksand 1990 2009 efter energibärare, GWh Energislag 1990 1995 2000 2005 2008 2009 Stenkol 0 0 0,6 0 0 0 Koks 0 0 0 0 0 0 105 103 93 92 97 90 Diesel 21 72 55 49 59 125 Eldningsolja 1 80 85 75 31 11 28 Eldningsolja>1 0,1 0 0,7 0 0 0 Etanol 6 Gasol 0,01 0 0,2 0 0 5 Naturgas 0 0 0 0 0 0 Torv 0 0 0,004 0 0 0 Träbränsle 87 86 78 60 85 118 Avlutar 0 0 0,4 0 0 0 Avfall 0 0 0,007 0 0 0 Övrigt 0,01 0 0 0 0 0 Fjärrvärme 2 13 11 (26 ingår i träbränsle) (29 ingår i träbränsle) ( 47 ingår i träbränsle) Summa bränslen 297 358 313 232 252 372 El-energi 153 171 220 202 204 208 Total energi 450 530 534 434 456 580 Tabell 1:2 Slutlig energianvändning i Leksand 1990 2009 efter samhällsektor, GWh Sektor 1990 1995 2000 2005 2008 2009 Jordbruk, skogsbruk, fiske Industri, byggverksamhet* 18 9 7 8 7 6 73 70 98 26 51 72 Transporter 121 168 140 133 150 217 Offentlig verksamhet 30 54 75 35 30 34 Övriga tjänster (odef. Enligt SCB) 38 31 37 51 47 68* Hushåll 170 198 177 181 171 183 Total energi 450 530 534 434 456 580* Källa till både tabell 1 och 2: SCB. Kommunal och regionala energistatistik. SCB redovisar i. Här har talen avrundats till GWh. * Enligt SCB var siffran i tabell 1:2 för Övriga tjänster 47 GWh vilket ger slutsumman 559 GWh. Vi har justerat siffran uppåt för att slutsumman ska stämma överens med tillförseln.
Förklaringar SCB:s termer i tabellerna 1 och 2 och kommentarer till både tillförsel och användning som utgör grunden till energibalansen: Stenkol och koks: som är fossila bränslen används endast inom industrisektor. : All användning redovisas under transportsektorn. Uppgifterna avser vart bensinen levereras. Ett relevansfel uppstår då det är förbrukningen som är intressant. användningen förs alltså till den kommun där bilen tankas. Köparen kan tanka i en kommun och förbruka bensinen i andra kommuner. Ett mindre fel uppstår därtill på grund av att man antar att allt som levereras även används det året, dvs. att lagerförändringen är noll. Diesel: Uppdelningen på olika sektorer är relativt osäker. För transporter uppstår samma problem som för bensin. Gasol, naturgas, torv, avfall, avlutar och övrigt: Dessa bränslen redovisas endast för industrin, utom naturgas och övrigt där transporter ingår, nämligen levererad mängd natur- och biogas till pumpstationer. Övrigt avser sammanslagningar av bränslen som har för liten förbrukning för att få en egen kategori. Det kan vara deponigas och spillvärme. Gasol och naturgas är fossila bränslen. Träbränsle: För industrisektorn hämtas uppgifterna ur statistiken, medan uppgifterna för hushållssektorn tas fram genom en uppskattning utifrån undersökningen Energistatistik i småhus. Detta är en årlig urvalsundersökning avseende ca 7 000 småhus i landet. År 2003 gjordes en större undersökning avseende ca 100 000 småhus. Det bör även noteras att det saknas heltäckande statistik för biobränslen. För 2006-2009 har en uppskattning gjorts utifrån bedömd använd mängd biobränsle El: Nätbolagen specificerar överföringen av el kommunvis, vilket kan vara svårt i vissa fall. Uppdelningen på hushålls- respektive lantbrukssektorn är tämligen osäker. Industri, byggverksamhet: För år 2008-2009 antas industrin använda skillnaden mellan tillförd energi minus övrig känd energianvändning. Offentlig verksamhet: avser offentlig förvaltning, utbildning, forskning och utveckling, hälso- och sjukvård, sociala tjänster, sport, fritid och kultur, gatu- och vägbelysning, vattenverk, avfallsrensning, avloppsrening och renhållning. Övriga tjänster: avser elförsörjning (kontor, lager och dyl.), gasförsörjning, ång- och hetvattenförsörjning, partihandel, detaljhandel, hotell- och restaurangverksamhet, post och telekomunikation, bank- och försäkringsverksamhet, fastighetsförvaltning. Hushåll: avser småhus och flerbostadshus. Balansen innehåller en del osäkerheter där siffror från SCB inte stämt med uppgifter från andra håll och uppmätta siffror. Då har avrundningar och antaganden använts för att få ihop summorna för tillförselsidan och användningssidan. Övriga tjänster används som ett flexibelt verktyg. Bland annat är följande bedömningar gjorda: - Jordbruk, skogsbruk redovisas i Övriga tjänster. - Används fossilt bränsle för industrin redovisas inte, istället har skillnaden mellan tillfört och summan av övriga användare används för detta värde. - Använd mängd el är större än producerad mängd, skillnaden redovisas som Importerad el - Mängden tillförd biobränsle är summan av fjärrvärme producerad med biobränsle och hushållen uppvärmning med biobränslen. Troligen används biobränslen i industrin men den redovisas inte av SCB av olika orsaker. - Mängden solenergi är baserad på ett antagande av genomsnittlig mäng energi från en solfångare och antalet baseras på antalet anläggningar som fått bidrag.
Tabell 1:3 Energianvändning per invånare i Leksand och riket 1990 2009, kwh/inv. Leksand, sektor 1990 1995 2000 2005 2008 2009 Jord- & skogsbruk, fiske 1194 576 454 514 455 386 Industri, byggverksamhet 4914 4546 6428 3667 10963 4705 Transporter 8144 10875 9201 8611 9845 14213 Offentlig verksamhet 2030 3527 4893 2285 1972 2246 Övriga tjänster 2583 1979 2454 3328 3064 4220 Hushåll 11500 12812 11591 11704 11206 11978 Leksand Total energi 30365 34316 35022 30108 37503 37748 Riket, sektor 1990 1995 2000 2005 2008 2009 Jord- & skogsbruk, fiske 892 774 742 889 747 702 Industri, byggverksamhet 16160 16506 19002 16958 19020 19017 Transporter 8367 8538 8945 9571 9769 10049 Offentlig verksamhet 2772 2947 2673 2244 1862 1969 Övriga tjänster 2818 3063 3139 4249 3774 1366 Hushåll 10299 10360 9493 8768 7850 8098 Sverige Total energi 41501 42335 44004 42679 43022 41204 Källa: SCB. Kommunal och regional energistatistik. Tabell 1:4 Slutlig energianvändning i industri och byggverksamhet i Leksand 1990 2009, GWh 1990 1995 2000 2005 2008 2009 Stenkol 0 0 1 0 0.. Diesel 0 0 0,5 4 1.. Eldningsolja 1 4 4 5 4 6.. Fossilt bränsle* 23 Träbränsle 39 32 44...... Avlutar 0 0 0,4 0.. Avfall 0 0 0,01 0.. Fjärrvärme 0 0 0 2 2 2 Elenergi 30 34 46 45 48 47 Total energi 73 70 98.... 72 Källa: SCB. Kommunal och regional energistatistik. Statistiken förutsätter nedladdning programvaran pc-axis och databastabell från SCB, i detta fall har data bearbetats i excell med pivottabeller. Energislag med mindre än o,5 GWh har inte tagits med på grund av platsbrist, Torv, gasol, eldningsolja >1. * Användningen av fossilt bränsle i industrin anges inte hos SCB utan har beräknats som summan av totalt tillfört minus de övriga användarna.
Tabell 1:5 Vattenkraftsproduktion ett normalår Normal årsproduktion GWh/år Effekt Gråda i Dalälven 125,0 24 MW Vådån i Limån 3,2 2,4 MW Skeberg i Djursjön 0,7 650 kw Limån i Limån 0,4 200 kw Sågkvarn i Limån 0,2 200 kw Summa normalår vattenkraft 129,5 Källa: www.vattenkraft.nu Tabell 1:6 Vindkraftsproduktion ett normalår Normal årsproduktion GWh/år Högbergets Denise 5 Högbergets Herman 5 Högbergets Victoria 5 Summa normalår vindkraft 15 Källa. Energimyndigheten, elcertifikat. Kommentar till tabell 1:5 och 1:6. År 2009 producerades enligt SCB 143 GWh från vattenkraft och vindkraft tillsammans i Leksands kommun.
Bilaga 2: Boende i hela kommunen Tabell 2:1 Slutlig energianvändning i hushåll i Leksand, Gwh Energianvändn ing i hushåll, år Diesel Eldnings olja 1 Fjärrvär me Summa bränslen Träbränsle Elenergi Total energi 1990 0,5 44 49 1 94 77 170 1995 1 51 54 7 113 85 198 2000 0,2 38 33 7 78 98 177 2006 0,1 12 57 15 84 92 176 2008 0,1 2 63 14 80 92 171 2009 0 0,8 72 14* 86 96 183 Källa: SCB. Kommunal och regional energistatistik. *(Enligt Dala Energi var fjärrvärmeproduktionen 2010 40 GWh, varav 30 i Leksand och 10 i Insjön. Av dessa gick ca 16 GWh (2009) till offentliga byggnader. Det tyder på att SCB s siffror är lite lågt räknade. Hela 25 GWh fjärrvärme går då i balansen till Övrigt ) Tabell 2:2 Värmekällor i byggnader, antal 1999 2008 2009 2010 Oljepannor 1772 261 173 Fastbränslepannor 1142 1173 Värmepumpar, mark, berg sjö 324 960 1091 1194 Fjärrvärme 111 307 399 424 Solfångare 50 120 144 Källa: MSB registrerade pannor i kommunen, sotare i kommunen, Miljökontoret, anmälda värmepumpar, Dala Energi AB, samt Länsstyrelsen, bidrag till solfångare. Tabell 2:3 Taxerade byggnader, antal Antal byggnader 2009 Hyreshus 274 Industribyggnad 351 småhus 8548 Specialbyggnad 193 (tom) 237 Totalt 9603 Källa: SCB Fastighetstaxeringar.
Bilaga 3: Transporter i hela kommunen Tabell 3:1 Slutlig energianvändning i transporter i Leksand 1990 2009, GWh Diesel Etanol Summa bränslen 1990 105 15 0 120 1995 103 64 0 167 2000 93 46 0 139 2006 91 44 1 135 2008 97 53 1 150 2009 90 124 6 220 Källa: SCB. Kommunal och regional energistatistik. Statistiken förutsätter nedladdning programvaran pc-axis och databastabell från SCB, i detta fall har data bearbetats i excell med pivottabeller. Tabell 3:2 Utsläpp av koldioxid från transportsektorn i Leksand 1990 2009 Sektor, växthusgas, ton/år, Räknat i koldioxidekvivalenter CO 2 _ekv 1990 2000 2005 2008 2009 Transporter, varav: 39289 40618 44168 42990 42395 Personbilar 29270 29326 29953 28688 28749 Lätta lastbilar 2537 2896 4258 4501 4475 Tunga lastbilar och bussar 6964 7855 9327 9116 8547 Mopeder och motorcyklar 149 200 295 353 315 Inrikes civil sjöfart 129 129 129 129 129 Inrikes flygtrafik 0 0 0 0 0 Övriga transporter 240 211 207 204 181 Arbetsmaskiner, varav: 7403 7920 7382 8265 8225 Arbetsmaskiner verksamheter 6541 6768 6144 7039 7099 Hushållens arbetsmaskiner 863 1153 1238 1226 1126 TOTALT 46693 48538 51550 51255 50620 Källa: Regional Utveckling och samverkan i miljömålssystemet, utsläppsdata.
Tabell 3:3 -respektive dieselförbrukning, per invånare och medelbil för bilar i Leksand, Dalarna och Sverige 2000 2009 2000 2005 2008 2009 liter per Diesel liter per liter per Diesel liter per liter per Diesel liter per liter per Diesel liter per inv bil inv bil inv bil inv bil inv bil inv bil inv bil inv bil Riket 491 1061 38 1612 534 1177 49 1930 488 1128 104 2120 450 1069 103 1834 Dala- 529 995 47 1449 583 1086 61 1754 534 1066 110 1967 499 1067 108 1712 rna Leksand 541 1022 40 1465 599 1101 50 1633 588 1088 92 1906 558 1058 98 1684 Källa: SCB. Körsträckor och bränsleförbrukning Tabell 3:4 - respektive dieselförbrukning, liter per mil för bilar i Leksand, Dalarna och Sverige 2000 2009 l/mil 2000 2005 2008 2009 Diese l/mil l/mil Diesel l/mil l/mil Diesel l/mil l/mil Diesel l/mil Riket 0,83 0,65 0,87 0,71 0,84 0,68 0,83 0,68 Dalarnas län 0,83 0,65 0,86 0,7 0,84 0,68 0,83 0,68 Leksand 0,83 0,65 0,87 0,7 0,85 0,68 0,84 0,67 Källa: SCB. Körsträckor och bränsleförbrukning Tabell 3:5 Miljöbilar i Leksand, Dalarna och Sverige 2004, 2007-2009 Andel (antal) årsskiftet 2004/2005 Andel (antal) nyregistrerade 2004 Andel (antal) årsskiftet 2007/2008 Andel (antal) nyregistrerade 2007 Andel (antal) årsskiftet 2008/2009 Andel (antal) nyregistrerade 2008 Andel (antal) årsskiftet 2009/2010 Andel (antal) nyregistrer ade 2009 Riket 0,3 % 2,0 % 2,1 % 11,7 % 3,5 % 22,9 % 4,5 % 18,9 % Dalarna 0,2 % (220) 1,5 % (116) 1,0 % (1 489) 7,2 % (579) 1,7 % (2483) 14 % (891) 2,4 % (3600) 14,6 % (776) Leksand 0,1 % (10) 1,7 % (7) 0,7 % (60) 4,9 % (19) 1,5 % (131) 15,4 % (30) 2,2 % (196) 10,3 % (17) Källa: SCB. Körsträckor och bränsleförbrukning
Tabell 3:6: Bilinnehav per 1000-invånare i Leksand, Dalarna och Sverige 1995 2009 1995 2000 2005 2008 2009 Därav företags bilar Därav företags bilar Därav företag sbilar Därav företags bilar Därav företags bilar Riket 411 58 450 86 459 89 463 96 461 94 Dalarna 469 47 514 92 528 102 539 106 540 103 Leksand 481 46 534 120 556 138 572 146 578 143 Källa: SCB. Körsträckor och bränsleförbrukning
Bilaga 4: Befolkning i kommunen Tabell 4:1 Total befolkningsmängd i Leksand, Dalarna och Sverige 1990-2009 1990 2000 2005 2008 2009 Leksand 14 805 15 240 15 440 15 288 15 303 Dalarna 289 067 278 259 275 755 275 867 276 454 Riket 8 590 630 8 882 792 9 047 752 9 256 347 9 340 682 Källa: SCB befolkning Tabell 4:2 Förvärvsarbetande dag- och nattbefokning (16+ år) samt förvärvsintensitet (20-64 år) i Leksand år 2009. Kommunen Dagbefolkning Nattbefolkning Förvärvsintensitet % Leksand 6 376 6 987 79,3 Män 3 321 3 637 81,6 Kvinnor 3 055 3 350 77,1 Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Tabell 4:3 Antal pendlare i Leksands kommun år 2009 Inpendlare Utpendlare Bor och arbetar i kommunen Leksand 1 452 2 063 4 924 Män 870 1 186 2 451 Kvinnor 582 877 2 473 Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS) Tabell 4:4 Antal förvärvsarbetande (dagbefolkning) efter sektor i Leksand 2009 Kommunen Landsting Statlig förvaltning och affärsverk Näringslivet Övriga organisationer och offentliga institutioner Leksand 1 479 164 67 4 305 361 Män 287 37 35 2 791 171 Kvinnor 1 192 127 32 1 514 190 Källa: SCB Registerbaserad arbetsmarknadsstatistik (RAMS)
Tabell 4:5 Befolkningens medelålder i Leksand år 2000-2009 Medelålder 2000 2005 2008 2009 Män 41.6 42.2 43.4 43.5 Kvinnor 44.4 44.8 45.9 45.9 Totalt 43.0 43.5 44.7 44.7 Källa: SCB Befolkning Tabell 4:6 Folkmängden per tätort i Leksands kommun. Vart femte år 1990-2005 Antal Procentuell fördelning 1995 2000 2005 1995 2000 2005 T6402 Alvik.. 214 242. 2% 2% T6476 Djura 351 346 396 3% 3% 3% T6584 Häradsbygden 545 531 626 5% 5% 5% T6596 Insjön 2032 2030 2150 19% 19% 19% T6608 Leksand 5793 5720 5861 54% 52% 51% T6732 Siljansnäs 1284 1227 1307 12% 11% 11% T6816 Tällberg 486 504 637 5% 5% 5% T6872 Västanvik 281 358 385 3% 3% 3% Summa 10772 10930 11604 Källa: SCB Befolkning
Bilaga 5: Kommunkoncernens byggnader och anläggningar Tabell 5:1 Kommunens Bostäder 2009 Byggnad Area, m 2 BOA + LOA El, Fjärrvärme, Olja, Biobränsle Summa, kwh/m2 Olshans 1 651 21 1 452 1 570 173 Prinsen 2 533 12 ingår i Olshans Vinkeln 4 865 86 ingår i Olshans ingår i Olshans ingår i Olshans Lekattbacken 634 7 55 62 97 Smalåkern 3 835 50 601 666 136 Byåkern 1 062 15 ingår i Smalåkern ingår i Smalåkern ingår i Smalåkern Storgärdet 4 951 70 588 658 133 Grewesmühl 5 680 111 926 1 037 183 Trädgården 1 080 44 104 148 137 Trädgården Faluv Fiskg 343 39 29 68 199 Söderlundska 746 10 102 112 150 Tregården 7 A + 7 B-I Gläntan inkl. Skogsbog. 12 och Siljansv. 26 och 28 672 7 43 50 74 3 460 37 669 706 204 Edshult 2 416 29 305 334 138 Domaren 1 2 755 38 117 155 56 Domaren 2 1 601 26 67 94 59 Björken 839 25 201 226 269 Djura, Björkåkersvägen 778 7 7 9 2-familjshus Djura 141-46 46 326 Gärdesvägen Insjön 1 102 24 158 182 165 Faluvägen Insjön 1 735-233 233 134 Kyrkv, Blå Pilen 1 326 26 142 168 126 Fd Tysklinds 1 953 42 343 385 197 Insjön Kornvägen 2 148-282 282 131 Vägskälet Noretgården 2 599 100 278 378 146 Fyrkanten/Hedbys 1 476 22 174 196 133
Byggnad Area, m 2 BOA + LOA El, Fjärrvärme, Olja, Biobränsle Summa, kwh/m2 Mellanåkern 312 51 51 162 Boklok Limav 11-13, Skogsb 6 1 135 20 134 154 136 Snedkanten 2 705 152 253 405 150 Stationsg 12 307* 31 31 101 Fiskgårdarna 946 14 94 108 114 Pensionärslägenheter Edshult, Soldatv., Trumslagarv., Rotevägen (= P-läg) P-läg Insjön, Boställsvägen 2 435 610 610 251 2 094 242 145 388 185 Åhlensv 23-25 mfl. 450 47 47 106 P-läg Djura 300 60 60 201 P-läg Siljansnäs 904 116 116 129 Summa bostäder 63 969 2 192 7 294 46 201 9 733 152 * Area är BTA omräknat med faktor 0,7 för att kunna jämföras med BOA/LOA area. Källa: Leksandsbostäder som äger alla dessa fastigheter. I elanvändningen för bostäder ingår oftast ej huhållsel. Hyresgästerna har egna abonnemang (utom pensionärslägenheterna Edshult, Insjön, Djura och Siljansnäs). Tabell 5:2 Kommunens lokaler 2009 (skolor, servicehus, idrottsanläggningar mm.) Byggnad Area, m 2 Edshult Servicehus (Sh) BOA + LOA El, Fjärr-värme, Olja, Biobränsle Summa, kwh/m2 6 946 574 955 1 529 220 Tibble Sh 3 713 142 24 446 622 155 Tibble annex 297* 11 Ingår i Tibble Ingår i Tibble Solhem Sh och annex 3 712 347 460 807 217 Björkbacken Sh 5 709 361 673 1 034 181
Byggnad Area, m 2 BOA + LOA El, Fjärr-värme, Olja, Biobränsle Summa, kwh/m2 Torgkiosken 218 7 18 24 112 Paraden 622* 32 118 150 242 Sockenstugan Elefanten Molands/Studie främjandet Räddningsstation Övermo 484 34 62 96 199 684 30 114 144 210 1 697 248 215 463 273 Barnakademin 491 32 74 106 216 Brandstation Insjön 288* 5 73 78 270 Stationshuset 453* - 17 89 106 235 Kommunalhus 2 563* 248 218 466 182 Kulturhuset 1 787* 300 300 168 Brandmannen 922* 51 85 136 148 Åkerö Skola 4 922* 371 679 1 049 213 Skolfastigheter Arenavägen THB-Skolan Gymnasiet/Media huset Gymnasiet/Kyrkskolan G:a Gymnastiken Sammilsdalsskolan Bykrogen/Gästis Alle skolan 13 140* 2 280 1 597 3 877 295 2 036* ingår i Arenav. 400, ingår i Arenav. ingår i Arenav. = X ingår i Arenav. = X 318* ingår i Arenav. X X X 4 610* ingår i Arenav. 523* ingår i Arenav. 4 794* ingår i Arenav. 576, ingår i Arenav. X X 152, ingår i Arenav. X X 469, ingår i Arenav. X X 183* ingår i Arenav. X X X 495* ingår i Arenav. X X X
Byggnad Area, m 2 Skolprästgården BOA + LOA El, Fjärr-värme, Olja, Biobränsle Summa, kwh/m2 182* ingår i Arenav. X X X Gärde Skola 1 001* 101 125 226 226 Insjöns Skola 4 782* 385 717 1 102 230 Siljansnäs Skola 1 952* 145 296 441 226 G:a/nya Tällbergs Skola 928* 105 10 115 124 Sjugare Skola 732* 141 141 193 inkl. daghem Ullvi Skola 831* - 151 151 181 Djura Skola 1 522* 91 16 209 316 208 Pelikanen 419* 148 148 353 Rosen 574* 170 170 296 Nyckelpigan 261* 92 92 352 Igelkotten 302* 95 95 314 Forum Tällberg 617* 143 143 231 Lisstuggu, 102* 21 21 211 Plintsberg Södra rastplatsen 54* 26 26 491 Gula villan Insjön 420* 13 60 72 172 Vattberget hygienb 41* 11 11 279 Leksandshallen 4 045* 612 1 067 1 678 415 Centralförråd 1 157* 139 24 163 141 Limhagen Förråd Norsbro 190 39 39 204 Siljansvallen 575* 51 13 63 110 Gymnastikhall, 551* 29 32 61 111 lugnetområdet Insjöns IP 255* 84 84 328 Summa lokaler 69 958 7 713 6 382 264 1 988 16 347 235 * Area är BTA omräknat med faktor 0,7 för att kunna jämföras med BOA/LOA area. Kursiv stil = kommunägda fastigheter. Övriga ägs av Leksandsbostäder. I elanvändningen för lokaler ingår oftast även verksamhetsel.
Tabell 5:3 Övriga elabonnemang i kommunorganisationen El 2009 Deponistation Lindbodarna 23 ÅVC Limhagen 45 Vattenhantering, summerat 85 abonnemang 3 467 Granberget 254 Pump Snökanon Granberget 26 Fontän Torget Leksand 22 Södra Rastplatsen 26 Hedby AP 41 Vägbelysning Djura (hör till Gagnefs nät) 193 Vägbelysning övriga kommunen, beräknad 2 098 Summa övriga, 34 abonnemang 107 Summa 6 302 Källa: Dala Energi, Dala Kraft
Bilaga 6: Kommunkoncernens transporter Tabell 6:1 Antal fordon i kommunen 2009 Organisation Lätta lastbilar Personbilar Leasing personbilar Miljöbilar summa Kommunen 17 1 56 38 112 Bostadsbolag 6 16 6 28 Summa 23 17 62 38 140 Källa: Ekonomiavd/inköpsenheten och Leksandsbostäder Tabell 6:2 Körsträcka och bränsleförbrukning i kommunen 2009, m 3 Diesel, m 3 etanol, m 3 mil Kommunen 24 094 50 123 38 973 153 396 Bostadsbolag 5 735 10 303 22 926 Summa 29 829 60 426 38 973 76 322 Bilersättning, skatefri 18,5 kr/mil, förb 0,84 l/mil 35 135 Källa: Ekonomiavd/inköpsenheten och Leksandsbostäder Tabell 6:3 Koldioxidutsläpp från kommunens fordon, samt energiinnehåll i drivmedel 2009 Drivmedel Kommunens användning 2009, m 3 Utsläpp kg Co 2 per liter Kg Co 2 utsläpp Omräkningstal per m 3 Energiinnehåll (låginbl.) Diesel (låginbl.) Ca 30 2,68 80 400 9,11 271 Ca 60 2,97 178 200 9,8 594 Etanol Ca 39 0,6 23 400 6,31 245 SUMMA 129 m 3 282 TON 1109 Uträknat från bränsleförbrukningen med chablonsiffror för omräkning till CO 2 och. Kommentar: Antal kg Co 2 /liter drivmedel kommer från Gröna bilister. Det finns olika siffror på detta. Allt ifrån drygt 2 till drygt 3 kg Co 2 används för 1 liter bensin, Trafikverket använder 2,36 kg.
Bilaga 7: Kommunkoncernens energianvändning i sammanfattning 2009 Kommunorganisationen Yta m 2 El Fjärrv. o biobr. Olja Total Energianvändning kwh/ m 2 Bostäder 63 969 2 192 7 495 46 9 733 152 Lokaler 69 958 7 713 8 370 264 16 347 235 Totalt Bostäder och Lokaler = fastigheter 133 926 9 905 15 865 310 26 080 196 Andel förnyb/fossilt i fastigheter = 38 % el förnyb/ foss = 61 % förnybart = 1,2 % fossilt Övriga elabonnemang 6 302 6 302 Transporter Etanol 245 diesel 865 1 109 TOTAL Energianvändning 16 207 16 221 1 175 33 602 Andel förnyb/fossilt i totala energianvändni = 48 % el förnyb/ foss = 48 % förnybart = 3,5 % fossilt
Bilaga 8: Leksands Miljöpolicy Leksands Miljöpolicy Leksands kommun ska i alla sina verksamheter arbeta för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling, ekologiskt, ekonomiskt och socialt. Alla ska vara med och ta ansvar för att miljöpolicyn genomsyrar beslut och handlingar i stort och smått. Kommunen ska vara ett gott föredöme för invånare och besökare. Vi skall därför, så långt det är möjligt: o o o o o o o spara på energi och gå över till förnybara energikällor för både uppvärmning, transporter och övrig energianvändning minimera inköp, hushålla med naturresurser, återanvända och återvinna det vi använder ställa höga miljökrav vid all upphandling, byta ut varor och kemiska produkter mot mindre skadliga och minimera miljöbelastande utsläpp värna om biologisk mångfald, hotade arter och deras livsrum, såväl i odlingslandskapet som i olika vattenmiljöer och skog med höga naturvärden grunda all samhällsplanering på miljö- och hållbarhetsaspekter, inte minst vad det gäller transporter, energisnålt byggande och tätortsnära natur kontinuerligt öka miljömedvetenheten hos anställda, invånare, företagare och övriga verksamma i kommunen genom strategiskt arbete bidra till att uppnå lokala, regionala, nationella och internationella mål för miljö, klimat och natur. Miljöpolicyn gäller hela kommunkoncernen. Antagen av kommunfullmäktige 2011-03-28 21.