Konferens för huvudmän 19-24 aug 2009

Konferens för huvudmän 19-24 aug 2009

Program 09.30-10.00 Registrering och kaffe 10.00-11.00 Reformhistorik Vad är på gång? Styrsystemet Gymnasiepropositionen 11.00-11.10 Bensträckare 11.10-12.00 Forts. Gymnasiepropositionen Skolverkets uppdrag Hur Skolverket tar sig an uppdraget 12.00-13.00 Lunch 13.00-13.30 Implementeringen, tidplan och vilken roll skolhuvudmannen, gymnasierepresentanterna, professionen kommer att ha 13.30-14.15 Gruppdiskussioner Vad har vi hört? Hur ser vi på vår roll i den kommande gymnasiereformen? Hur ska arbetet bli så optimalt som möjligt? 14.15-14.45 Kaffe 14.45 Kort uppföljning av gruppdiskussionerna samt frågor, reflektioner och avslutning

Reformhistorik Från tiden före Lgy 70 till i dag Generella kompetenser specialförberedelser

Reformhistorik före Lgy70 ENHETSSKOLA/GRUNDSKOLA YRKESSKOLA/LÄROVERK En gemensam medborgerlig referensram Specialförberedelser

Reformhistorik Lgy70 ENHETSSKOLA/GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA En gemensam medborgerlig referensram Specialförberedelser

Reformhistorik 1976 års gymnasieutredning och Växa med kunskaper (prop. 1990/91:85) ENHETSSKOLA/GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA En gemensam medborgerlig referensram Specialförberedelser

Motiv för utvecklingen Kunskapssamhällets krav ökar. Alla behöver gymnasiestudier för att kunna fungera i samhället. Kunskaperna förändras så snabbt att specifik förberedelse inte är meningsfull.

Gymnasieskolans uppdrag Åtta vägar till kunskap (SOU 2002:120) ENHETSSKOLA/GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA En gemensam medborgerlig referensram Generella kompetenser

Gymnasieskolans uppdrag Kunskap och kvalitet elva steg (prop. 2003/04:140) ENHETSSKOLA/GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA En gemensam medborgerlig referensram Generella kompetenser Specialförberedelser

Gymnasieskolans uppdrag den nuvarande propositionen (prop. 2008/09:199) Grundskolan ansvarar för att ge det var och en behöver. Gymnasieskolan ska i högre grad ge en god yrkesutbildning respektive en god förberedelse för högskolestudier. Betoning av utgångskompetenser. Samtliga program ska förbereda för ett kommande arbetsliv och för ett aktivt deltagande i samhällslivet. Det är genom att betona de specifika utgångskompetenserna som gymnasieskolan grundlägger generella kompetenser.

Reformhistorik Högre krav och kvalitet (prop. 2008/09:199) ENHETSSKOLA/GRUNDSKOLA GYMNASIESKOLA En gemensam medborgerlig referensram Generella kompetenser Specialförberedelser

Exempel på vad som är på gång Ny skollag Ny läroplan för förskolan Reformering av grundskolan Reformering av gymnasieskolan Nya tillträdesregler till högskola/universitet Förändrat betygssystem Ny lärarutbildning Ny rektorsutbildning Lärarlyftet

Styrsystemet Riksdagen Regeringen Skolverket Kommunen - nationella program - programmens omfattning - gymnasiegemensamma ämnen -läroplan - examensmål - nationella inriktningar - programgemensamma ämnen - ämnesplaner och kunskapskrav - genomförandet - ansvarar för att målen uppnås - tilldelar resurser Skollag Förordningar Föreskrifter Allmänna råd Kommentarer

Propositionen och dess beredning Gymnasieutredningen feb 2007-31 mars 2008 Framtidsvägen en reformerad gymnasieskolan (SOU 2008:27) 31 mars 2008 En ny gymnasieskola (lagrådsremiss) 23 april 2009 Högre krav och kvalitet i den nya gymnasieskolan (prop. 2008/09:199) 13 maj 2009 Regeringsuppdrag till Skolverket september 2009 Riksdagsbeslut hösten 2009

Nationella programråd Skolverket ska få i uppdrag att inrätta nationella programråd för varje nationellt yrkesprogram Separat uppdrag i augusti/september

Nationella programråd Nationella programråd för alla yrkesprogram Ger råd och stöd, beslutar ej En bred representation av intressenter Uppgifter: - utveckla innehållet i utbildningen - examensmål och uppgifter för gymnasiearbetet - elevernas etablering på arbetsmarknaden - underlag till informationsmaterial för elever - matcha utbildningsutbudet med efterfrågan på arbetsmarknaden - följa utvecklingen inom respektive yrkesområde - skapa förutsättningar för utbildning inom nya yrken

Nationella programråd Högskoleförberedande program inga nationella programråd Samverkan med högskolor och universitet kan ändå genomföras Behovet av kontinuerliga förändringar bedöms vara mindre för de högskoleförberedande programmen

Lokala programråd För yrkesprogrammen ska även lokala programråd inrättas Formerna för samrådet ska inte regleras Uppgifter t.ex. att bistå huvudmannen när det gäller APL och utformning och bedömning av gymnasiearbeten För högskoleförberedande program inga lokala programråd

Nationella program Endast nationella program yrkesprogram eller högskoleförberedande program Ska leda längre än dagens program Två olika examina Gymnasieskolans tredelade uppdrag ligger fast

Yrkesprogram Yrkesprogrammen ska hålla hög kvalitet och leda till skicklighet i yrket Tiden för karaktärsämnen ska öka Leda till anställningsbarhet och lägga grund för fortsatta studier t.ex. inom Yrkeshögskolan Antingen skolförlagd eller som lärlingsutbildning Garanterad möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet

Högskoleförberedande program Högskoleförberedande program ska ge bättre förberedelse för studier vid universitet och högskolor än i dag

De tolv yrkesprogrammen Barn- och fritidsprogrammet Bygg- och anläggningsprogrammet El- och energiprogrammet Fordons- och transportprogrammet Handels- och administrationsprogrammet Hantverksprogrammet Hotell- och turismprogrammet Industritekniska programmet Naturbruksprogrammet Restaurang- och livsmedelsprogrammet VVS- och fastighetsprogrammet Vård- och omsorgsprogrammet

Yrkesprogrammen Skolverket ska få i uppdrag att tydliggöra vilka yrkesutgångar som ska finnas på programmen Skolverket ska få i uppdrag att utreda hur olika branschers behov av automationstekniker ska tillgodoses Skolverket ska få i uppdrag att tydliggöra vilka högskolebehörighetsgivande kurser som ska erbjudas på BF, NB, VO Skolverket ska få i uppdrag att överväga på vilket sätt entreprenörskap kan ingå som en del i HA, HV

Arbetsplatsförlagt lärande (APL) APL ersätter APU som begrepp Ingen skillnad i omfattning (15 veckor) Kraven på huvudmännen att anordna APL ska öka samtidigt som en viss flexibilitet för skolförlagd APL kommer att finnas även i framtiden

Gymnasial lärlingsutbildning En alternativ väg till yrkesexamen inom yrkesprogrammen Kan börja första, andra eller tredje året I huvudsak vara förlagd till en eller flera arbetsplatser Samma behörighetsregler och examensmål som skolförlagd yrkesutbildning Möjligheten att kombinera anställning och studier ska utredas vidare

De sex högskoleförberedande programmen Ekonomiprogrammet Estetiska programmet Humanistiska programmet Naturvetenskapsprogrammet Samhällsvetenskapsprogrammet Teknikprogrammet

De högskoleförberedande programmen Skolverket ska få i uppdrag att pröva att ge Estetiska programmet ett större utrymme till programfördjupning för att ge eleven möjlighet att antingen fördjupa det estetiska kunnandet eller förbereda sig för högskolestudier inom andra områden

Programstrukturen Högskoleförberedande program Yrkesprogram Gymnasiegemensamma ämnen 1100-1250 p Programgemensamma karaktärsämnen 250-450 p Gymnasiegemensamma ämnen 600 p Programgemensamma karaktärsämnen 400 p Inriktningar minst 300 p Totalt 2500 p Inriktningar 300-600 p Programfördjupning 200-400 p Gymnasiearbete 100 p Individuellt val 200 p Programfördjupning högst 900 p Gymnasiearbete 100 p Individuellt val 200 p

Gymnasiegemensamma ämnen Skolverket ska få i uppdrag att, i samverkan med branscher och andra avnämare, bereda programmens innehåll när det gäller omfattningen av de gymnasiegemensamma ämnena utöver den minsta omfattning som riksdagen beslutar Skolverket ska få i uppdrag att utforma flera alternativ av den inledande kursen i ämnet matematik så att kursens centrala innehåll svarar mot utbildningens innehåll Skolverket ska få i uppdrag att överväga behovet av alternativa kurser i gymnasiegemensamma ämnen utöver matematik

Gymnasiegemensamma ämnens minsta omfattning: Svenska/Svenska som andraspråk Engelska Matematik Idrott och hälsa Historia Samhällskunskap Religionskunskap Naturkunskap 100/300 p 100/200 p 100/200/300 p 100 p 50/100/200 p 50/100/200 p 50 p 50/100 p

Programgemensamma karaktärsämnen Skolverket ska få i uppdrag att, i samråd med branscher och andra avnämare, bereda vilka karaktärsämnen som ska ingå obligatoriskt i respektive program

Nationella inriktningar Skolverket ska få i uppdrag att lämna förslag till inriktningar på de olika programmen i samråd med branscher och andra avnämare Skolverket ska få i uppdrag att lämna förslag till på vilka program inriktningarna får börja redan i år 1 Skolverket ska få i uppdrag att utreda om VO bör ha nationella inriktningar och vilka yrkesutgångar programmet ska kvalificera för Dagens lokala inriktningar utgår

Programfördjupning Skolverket ska få i uppdrag att utarbeta föreskrifter om vad som får erbjudas som programfördjupning på respektive program Skolverket ska få i uppdrag att i samverkan med branscherna utforma kombinationer av karaktärsämneskurser som inom ramen för programfördjupningen leder till olika yrkesutgångar

Programfördjupning Begreppet programfördjupning ersätter dagens valbara kurser På yrkesprogram svara mot arbetslivets behov och leda till yrkesutgångarna På högskoleförberedande program motsvara kurser som har särskild betydelse för högskolestudier På vissa yrkesprogram (BF, VO, NB) möjligt att uppnå särskild högskolebehörighet inom programfördjupningen Finnas utrymme för lokal anpassning Skolverket beslutar om vilka kurser som får ingå i respektive program

Individuellt val Ska omfatta 200 poäng Vissa kurser ska alltid erbjudas Kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet på yrkesprogrammen Estetiska kurser Kurser i idrott och hälsa Därutöver får huvudmannen besluta vilka kurser som erbjuds

Gymnasiearbetet Alla program ska innehålla ett gymnasiearbete om 100 poäng Ska betygssättas med godkänt/inte godkänt betyg Måste vara godkänt för att eleven ska få en examen

Öppningar

Särskilda varianter Särskilda varianter ska kunna inrättas inom nationella program. Kan, liksom nationella inriktningar, börja det första, andra eller tredje året Omfattas av frisökning Kvalitetssäkras av Skolverket Specialutformade program utformade för en grupp elever tas bort

Nya kurser Lokala kurser ska utgå Även i fortsättningen ska huvudmän kunna ta initiativ till nya kurser, som ska kvalitetssäkras och beslutas av Skolverket

Riksrekryterande utbildningar En riksrekryterande utbildning får avvika i struktur, innehåll och examensmål Beslutet ska ange under vilken tid beslutet ska gälla och hur många platser utbildningen får omfatta Hemkommunen ska betala det belopp som har beslutats i varje särskilt fall

Riksrekryterande utbildningar Olika former av riksrekryterande utbildningar: utbildningar motiverade av behov på arbetsmarknaden som inte kan tillgodoses på annat sätt, spetsutbildningar inom idrottsområdet och inom det estetiska området, och spetsutbildningar inom matematik, naturvetenskap, samhällsvetenskap och humaniora. Försöksverksamheten med riksrekryterande gymnasial spetsutbildning kommer att anpassas och fortsätta

Idrottsutbildningar Utöver riksrekryterande idrottsutbildningar ska det vara möjligt att inrätta andra idrottsutbildningar som prövas och godkänns av Skolverket Dessa ska dessförinnan tillstyrkas av ett specialidrottsförbund

Behörighet till gymnasieskolan Behörighet till yrkesprogram ska beredas vidare Behörighet till högskoleförberedande program: Tolv godkända ämnen Dispens för engelska rätt till stöd

Antagning i första hand respektive andra hand Rätt att söka i första hand: i egna kommunen i annan kommun om utbildningen inte finns i hemkommunen inriktningar som börjar första året där kommunen inte har inriktningen till fristående skola Ej rätt att söka lärlingsutbildning i annan kommun i första hand om utbildningen erbjuds i hemkommunen Rätt att söka i andra hand: frisök gäller alltid. Kommunen skyldig att ersätta mottagande kommun inackorderingstillägg utgår inte

Mottagande, ansökan och antagning Ansökan ska skickas till styrelsen för utbildningen i den sökandes hemkommun (gäller även för fristående skolor) Om utbildningen anordnas av en annan huvudman, ska ansökan omedelbart sändas vidare till den huvudmannen Ordet antagning ska ersätta intagning Antagningsorganisationen får vara gemensam för gymnasieskolan och gymnasial vuxenutbildning samt för kommunala och fristående skolor

Betyg Kursbetyg Betygsskala A F fr.o.m. ht 2011 Enligt betygspropositionen En ny betygsskala, prop. 2008/09:66 ska Skolverket utfärda nationella kunskapskrav för betygsstegen E, C och A

Gymnasieexamen Yrkesexamen eller högskoleförberedande examen För yrkesexamen krävs 2500 poäng 2250 godkända poäng godkänt i sv/sva 1, en 1 och ma 1 godkänt i vissa karaktärsämneskurser godkänt gymnasiearbete För högskoleförberedande examen krävs 2500 poäng 2250 godkända poäng godkänt i sv/sva 3, en 2 och ma 1 godkänt gymnasiearbete

Yrkesexamen Skolverket ska få i uppdrag att efter samråd med de nationella programråden lämna förslag till reglering av examenskraven för respektive yrkesprogram

Grundläggande högskolebehörighet Högskoleförberedande examen = grundläggande högskolebehörighet Yrkesexamen med tillägget sv/sva 2 och 3 samt en 2 = grundläggande högskolebehörighet Elever på yrkesprogram ska ha rätt att läsa in de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet

Examensmål Skolverket ska få i uppdrag att, i samverkan med branscher och avnämare, utforma förslag till examensmål

Examensmål Examensmål ersätter programmål Ska ligga till grund för planeringen av undervisningen Ska styra gymnasiearbetet utformning och innehåll Inriktningar, yrkesutgångar och särskilda varianter ska kunna kopplas till examensmålen Ska kunna förstås av elever och föräldrar, arbetsgivare och andra avnämare Skolverket ska tillsammans med branscher och avnämare utforma förslag till examensmål

Examensbevis En elev som har avlagt examen ska få ett examensbevis Den elev som fullföljt utbildningen utan att få examen ska få ett studiebevis Begreppet slutbetyg kommer att tas bort Den elev som avbryter utbildningen ska få ett utdrag ur betygskatalogen

Ämnesplaner Skolverket ska få i uppdrag att göra en översyn av samtliga kursplaner

Ämnesplaner Ämnesplaner ersätter kursplaner Ämnesplaner ska i princip utformas på samma sätt som för grundskolan Ett centralt innehåll ska införas i ämnesplanerna

Stöd till eleven Reducerat program finns kvar Tioprocentsgränsen tas bort Reducerat program leder inte till examen För enskild elev kan avvikelser göras från den nationella programstrukturen inom examensmålen

Individuella program Nuvarande reglering när det gäller individuella program bibehålls tills vidare Regeringen avser att återkomma i frågan

Undervisningstid Möjligheten till utökat program ska finnas kvar Ska medföra rätt till utökad undervisningstid Eleverna på yrkesprogram ska alltid erbjudas att läsa de kurser som krävs för grundläggande högskolebehörighet som utökat program

Fristående skolor Regleringen för fristående och offentliga gymnasieskolor så långt möjligt lika Gymnasieexamen förutsätter enhetlig utbildning Fristående skolor får rätt till bidrag för kurser utöver 2500 p, vilka ger grundläggande högskolebehörighet

Fristående skolor: fördelar med lika villkor Ökad likvärdighet genom nationellt kvalitetssäkrade kurser Bättre överblick för elever och avnämare när det gäller vad en viss utbildning står för Likvärdig bedömning och betygsättning En kvalitetsstämpel för fristående skolor Omval och program- och skolbyten underlättas Ökad rättssäkerhet för eleverna Alla skolor får konkurrera med utbildningens kvalitet

Gymnasial vuxenutbildning Den gymnasiala vuxenutbildningen ska vara likvärdig med gymnasieskolan vad gäller nivå och mål Styrdokumenten på ämnesnivå är gemensamma och betygsystemet är identiskt Den gymnasiala vuxenutbildningen ska kännetecknas av individperspektiv Kunskaper som den vuxne erhållit i arbetslivet kan tillgodoräknas i samband med deltagande i utbildningen Yrkesutbildningar kan genomföras i lärlingsliknande former, dvs. förlagda till arbetsplats, i form av entreprenad

Examen inom gymnasial vuxenutbildning En examen inom gymnasial vuxenutbildning ska ha samma omfattning som examen inom gymnasieskolan med undantag för ämnet Idrott och hälsa, dvs. betyg i 2400 p För yrkesexamen respektive högskoleförberedande examen ska gälla detsamma för gymnasial vuxenutbildning som för gymnasieskolan

Samverkan gymnasial vuxenutbildning gymnasieskolan Elever i gymnasial vuxenutbildning kan få delar av sin utbildning genomförd i samverkan med gymnasieskolan Elever i gymnasieskolan kan få delar av sin utbildning genomförd i samverkan med gymnasial vuxenutbildning Deltagarna är fortfarande elever i respektive skolform

Rätt till gymnasial vuxenutbildning Personer med yrkesexamen från gymnasieskolan, som inte har uppnått grundläggande högskolebehörighet, ska erbjudas att göra detta inom den gymnasiala vuxenutbildningen

Sammanfattning förändringar i Gy 2011 Högre behörighetskrav till gymnasieskolan Valfriheten stramas upp Förändrad programstruktur Yrkesprogram Högskoleförberedande program Mer tid för yrkesämnen på yrkesprogram (mindre allmänteori ) Yrkesexamen och högskoleförberedande examen införs Lärlingsutbildning införs Nytt betygssystem Historia blir obligatoriskt Skärpta krav på grundläggande högskolebehörighet Näringslivet ges inflytande över yrkesutbildningen programråd

Frågor som ska beredas vidare Ett fjärde tekniskt år (regeringen) Gymnasial lärlingsutbildning och möjligheten till anställning (utredning) Behörighet till yrkesprogrammen (regeringen) IV (regeringen)

Examensmål och programstrukturer 17-19 aug 14 sep 28 sep 19 okt 2 nov 23 nov 14 dec 18 jan 29 jan 15 feb? Expertkonferens Version 1 klar Version 2 klar Version 3 klar Synpunkter Redovisning till regeringen Version 1 till referensgrupper Version 2 till referensgrupper Remiss Version 1 till kvalitetsgranskning och språkgranskning Version 2 till kvalitetsgranskning och språkgranskning Version 3 till kvalitetsgranskning och korrekturläsning Korrektur 28 sep Skrivarseminarium

Ämnesplanerna 5-6 okt 2 nov 16 nov 14 dec 18-19 jan 1 feb 15 feb 1 mar 15 mar 1 april 17 maj 24-25 maj 16 aug 1 sep1 okt Konf. Version 1 av två ämnesplaner klar (2) Version 2 av samma ämnesplaner klar (2) Konf. Version 1 av en ny ämnesplan klar (3) Version 1 av en ny ämnesplan klar (4) Alla ämnesplaner klara (alla) Konf. Synpunkter Fastställ Version 1 till referensgrupper Version 1 till referensgrupper Version 1 till referensgrupper Remiss Version 1 till kvalitetsgranskning och språkgranskning Version 2 till kvalitetsgranskning och språkgranskning Version 1 till kvalitetsgranskning och språkgranskning Version 1 till kvalitetsgranskning och språkgranskning Alla ämnesplaner till kvalitetsgranskning och språkgranskning Korrektur 16 nov Skrivarseminarium

Projektorganisationen GD - ledningsgrupp Programgrupp Programansvarigt undervisningsråd Programsamordnare Skrivare Experter Avdelningschef Enhetschef Projektledning Projektgrupp Samtliga programansvariga undervisningsråd Kvalitetssäkringsgrupp Projektledning Pedagogisk expertis Juridisk expertis Språklig expertis Referensgrupp Avnämare Referensgrupp Programskolor Referensgrupp Intresserade via e-post Referensgrupp Allmänheten via webb

Implementering Arbetsformen Målgrupper öppenhet och dialog webben kontaktpersoner på varje gymnasieskola konferenser/seminarier fortbildning!? skolhuvudmännen professionen avnämarna - arbetslivet och högskolorna elever lärar- och rektorsutbildare läromedelsproducenter

Implementering Skolverkets webbsidor Under arbetets gång interaktiv programsidor arbetsgruppernas förslag kalendarium diskussionsforum nyhetsbrev När examensmålen och kursplanerna är fastställda examensmålen/kursplanerna - pdf - kommentarer - resurser?! programsidor

Implementering tidplan Gymnasierepresentanterna Utbildning v 24 Första förslaget Examensmål Utbildning v 46 Första förslagen ämnesplaner Utbildning v 20 juni 2009 aug 2009 sept 2009 okt 2009 nov 2009 april 2009 maj 2010 aug 2010 sept 2010 okt 2010 konferens v 34 konferens v 33 Skolhuvudmännen konferens v 38 Studie- och yrkesvägledare konferens v 36 juni 2009 aug 2009 sept 2009 okt 2009 nov 2009 april 2009 maj 2010 aug 2010 sept 2010 okt 2010 Konferenser en rep. per program och skola v 35-37 Program- och ämnesträffar med Skolverkets experter v 39-43 Gymnasielärare program/ämne

Gruppdiskussioner Vad har vi hört? Hur ser vi på vår roll i den kommande gymnasiereformen? Hur ska arbetet bli så optimalt som möjligt? Gruppdiskussion 13.15-14.15 Fika 14.15 Återsamling 14.45