Två härdar i Bårstad. Östergötland Vadstena kommun Rogslösa socken RAÄ 108, 109, 13:1 och 18:1. Dnr Christina Helander

UV RAPPORT 2012:155 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Två härdar i Bårstad Östergötland Vadstena kommun Rogslösa socken RAÄ 108, 109, 13:1 och 18:1 Dnr 422-00768-2012 Christina Helander

UV RAPPORT 2012:155 ARKEOLOGISK FÖRUNDERSÖKNING I FORM AV ANTIKVARISK KONTROLL Två härdar i Bårstad Östergötland Vadstena kommun Rogslösa socken RAÄ 108, 109, 13:1 och 18:1 Dnr 422-00768-2012 Christina Helander Två härdar i Bårstad 1

Riksantikvarieämbetet Arkeologiska uppdragsverksamheten (UV Öst) Roxengatan 7 582 73 Linköping Tel 010-480 81 40 Fax 010-480 81 73 e-post uvost@raa.se e-post fornamn.efternamn@raa.se www.arkeologiuv.se 2012 Riksantikvarieämbetet UV Rapport 2012:155 Kartor ur allmänt kartmaterial, Lantmäteriet Gävle 2012. Medgivande I 2012/0744. Kartor är godkända från sekretessynpunkt för spridning. Lantmäteriet 2012-09-27. Dnr 601-2012/3815. Grafisk form Britt Lundberg Kartografi Karlis Graufelds Utskrift E-print, Stockholm 2012 2 Två härdar i Bårstad

Innehåll Bakgrund och sammanfattning 5 Syfte 7 Frågeställning 7 Metod och dokumentation 7 Kultur- och fornlämningsmiljö 7 Resultat 8 Sammanfattande tolkning 11 Referenser 12 Litteratur 12 Arkiv 12 Administrativa uppgifter 12 Bilaga 1. Vedartsanalys 13 Motala Vadstena Skänninge Motala ström Svartån Linköping Norrköping Söderköping Mjölby Stångån Fig 1. Karta över Östergötland med platsen för undersökningen markerad. Två härdar i Bårstad 3

Fig 2. Gröna kartan (Hjo 8E SO och NO) med förundersökningsområdet markerat med blått. Skala 1:50 000. 4 Två härdar i Bårstad

Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV, är en uppdragsfinansierad del av Riksantikvarieämbetet som i huvudsak genomför arkeologiska undersökningar efter beslut enligt Lag (SFS 1988:950) om kulturminnen m m. Uppdragsverksamheten utför även konsultuppdrag i form av utredningar, kulturmiljöanalyser och planeringsunderlag. Den arkeologiska uppdragsverksamheten har ingen myndighetsfunktion. Arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll Två härdar i Bårstad Bakgrund och sammanfattning Riksantikvarieämbetet, Arkeologiska uppdragsverksamheten, UV Öst, har efter beslut den 19 mars 2012 av Länsstyrelsen Östergötland, utfört en arkeologisk förundersökning i form av antikvarisk kontroll, enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m inom Bårstad 14:1, Rogslösa socken, Vadstena kommun, Östergötland (se fig 2). Arbetet föranleddes av att Vattenfall Services Nordic AB har schaktat för jordkabel inom ovan nämnda fastighet. Den arkeologiska förundersökningen i form av antikvarisk kontroll kom att beröra en 700 meter lång sträcka invid den förhistoriska boplatsen RAÄ 108 och 109, som förundersöktes år 2001 (Lst dnr 220-11773-01). Vid den antikvariska kontrollen påträffades boplatslämningar i form av två härdar. Dessa undersöktes, dokumenterades och togs bort. Härden A264 är daterad till äldre bronsålder, period II. Två härdar i Bårstad 5

V KATTORP Rogslösa 47:1 Rogslösa 108 Rogslösa 109 Rogslösa 83:1 Rogslösa 13:1 Rogslösa 19:1 Rogslösa 14:1 Krongården X 6472200 Y 484000 Rogslösa 51:1 0 200 m P P Rogslösa 45:1 Rogslösa 53:1 Förundersökningsområde Borttagen fornlämning enligt FMIS Fast fornlämning enligt FMIS Övrig kulturhistorisk lämning enligt FMIS Rogslösa 46:1 Rogslösa 44:1 BÅRSTAD Y 482500 X 6473100 Vättern Trädgårdsudden Rogslösa 55:1 Rogslösa 54:1 Kalkugnsruin Sjödalen Rogslösa 39:1 2 Rogslösa 40:1 P P P P P P Borghamn Rogslösa 20:1 Karlslund P P Fig 3. Karta med områdets fornlämningar markerade. Förundersökningssträckan är markerad med blått. Skala:1:10 000. 6 Två härdar i Bårstad

Syfte Den arkeologiska förundersökningen i form av antikvarisk kontroll utförs i första hand för att styra undan arbetet så att inte fasta fornlämningar skadas. Då det inte var möjligt i detta fall har de två härdarna undersökts, dokumenterats och daterats. Resultaten skall kunna ligga till grund för Vattenfall Services Nordic AB vidare planering, samt för Länsstyrelsens bedömning av kunskapspotentialen, och för kommande beslut enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m. Frågeställning Två frågeställningar rörande platsen har formulerats: Finns det boplatslämningar i förundersökningsområdet? Om så är fallet, är det troligt att det utgör del av den tidigare undersökta boplatsen RAÄ 108 och 109? Är lämningarna möjliga att datera närmare? Metod och dokumentation En arkeologisk förundersökningen i form av antikvarisk kontroll innebär att valda delar inom det aktuella området banas av med hjälp av grävmaskin till den nivå där arkeologiska lämningar förväntas finnas. I plöjd åkermark är detta vanligtvis mellan 0,2 0,4 meter under dagens marknivå. Schaktningen för jordkabel planerades till en knappt 700 meter lång sträcka. 15 schakt med en sammanlagd längd av 290 meter togs upp. Schakten och anläggningarna har mätts in digitalt med RTK-Gps. De har sedan beskrivits och registrerats för framtida förvaring i Riksantikvarieämbetets dokumentationssystem Intrasis (www.intrasis.com). Vedartsanalysen är utförd av Erik Danielsson, VED- LAB (bilaga 1). Kol från en härd har daterats på Ångströmlaboratoriet i Uppsala med 14 C-metoden. Den antikvariska kontrollen utfördes i mycket dåligt väder med hård vind, regn och hagel, vilket försämrade arbetets förutsättningar. Kultur- och fornlämningsmiljö Bårstad ligger öster om Vättern och nordväst om sjön Tåkern, i utkanten av Borghamn och söder om Vadstena. Området är ett av de tre centralområden som Östergötland i huvudsak utgjordes av under förhistorisk tid (se Kaliff 1999:46 48). De tre centralområdenas framväxt kan mer påtagligt skönjas i det arkeologiska materialet från och med äldre bronsålder även om många områden var tättbefolkade och expansiva tidigare än så. Spridningskartor över senneolitiska anläggningar, som hällkistor, och fynd, som skafthålsyxor och dolkar, visar att så var fallet i området nordväst och öster om Tåkern, där Rogslösa socken ligger idag (Larsson 1997). I landskapet kring Bårstads gård finns ännu idag flera synliga spår kvar från senneolitisk tid i form av gravhögarna RAÄ 18:1 och 19:1 och hällkistan, RAÄ 14:1. Även RAÄ 83:1 var en hällkista men den togs bort år 1934. I denna påträffades skelett efter fyra individer samt tre flintdolkar (FMIS). RAÄ 13:1 bestod, enligt 1945 års inventering, av två stensättningar men de kunde inte återfinnas vid inventeringen 1981. Längre österut, strax norr om Borghamn, undersöktes år 1927 en senneolitisk massgrav (RAÄ 39:1), som innehöll Två härdar i Bårstad 7

resterna efter 18 individer (Cnattingius 1934). Samma år hittades ett skelett i en mosse (RAÄ 40). Fyndet gjordes i ett område med flera hällkistor, RAÄ 39:2 och RAÄ 20:1, men om skelettet är från samma tid som de är går inte att säga då det saknas dateringar. Sydöst om förundersökningsområdet finns ett jordfast block med skålgropar, även dessa är svåra att datera då de kan förekomma från bronsålder och långt fram i tiden. Dagens Bårstads gård föregicks av en tidigare bebyggelse: Sörby och Kronogården, men de brann ner år 1791. Norr om förundersökningsområdet finns ytterligare en gårdstomt, RAÄ 47:1, Kattorps gård, och i närområdet finns flera fyndplatser med skafthålsyxor, RAÄ 44:1, 46:1 och 51:1 (se fig 3). RAÄ 108 och 109 förundersöktes år 2001 av RAÄ, UV Öst. RAÄ 108 har tolkats som en större boplats från äldre bronsåldern, period II och III. Vid RAÄ 109 undersöktes ett kulturlager med ett skärvstenslager i. Där fanns bränd lera och enstaka inslag av brända och obrända ben. Kulturlagret har daterats till äldre bronsålder, period III. De brända och obrända benen tillsammans med skärvstenen har tolkats som spår efter en så kallad aktivitetsyta. Med aktivitetsyta menas i det här fallet en yta för slakt eller hushållsnära sysslor som matlagning, men eftersom endast delar av anläggningen har undersökts är det svårt att utveckla teorin ytterligare. Avståndet från aktivitetsytan till den mer boplatsintensiva ytan är omkring 190 meter. Däremellan fanns enstaka anläggningar. Göran Gruber, som förundersökte platsen år 2001, bedömer att de två ytorna utgör delar av samma boplats; en bostadsdel, RAÄ 108, och en aktivitetsdel, RAÄ 109, med mindre anläggningstäta ytor där emellan. Boplatsen är inte avgränsad (Gruber 2005). Resultat Sammanlagt togs det upp 15 schakt med en sammanlagd längd av 290 meter (se fig 4). Schakten var 0,5 meter breda och mellan 0,2 0,4 meter djupa. Markunderlaget utgjordes av moränblandad lera. Huvuddelen av sträckan gick parallellt med befintlig grusväg, för vilken det gjordes en arkeologisk förundersökning år 2001 (Gruber 2005). Partivis var marken längs kabel sträckningen skadad av tidigare markingrepp. I förundersökningsschakten 244 och 260 påträffades två anläggningar av boplatskaraktär (se fig 5). Härdarna hade en storlek av 0,6x0,6 meter, ett djup på cirka 0,02 meter och var skadade av plogen. Fyllningen bestod av lerblandad kol, sot och skärviga stenar. De två härdarna undersöktes, dokumenterades och togs bort. Syftet med den arkeologiska förundersökningen i form av antikvarisk kontroll var bland annat att svara på följande frågor: Finns det boplatslämningar i förundersökningsområdet? Om så är fallet, är de av samma karaktär och datering som de närliggande fornlämningarna? Är lämningarna i så fall möjlig att datera närmare? Vid den antikvariska kontrollen påträffades boplatslämningar i form av två härdar. En av dessa, A264, har daterats på kol från ek (Ua-30738). Dateringen visade att härden har använts någon gång under perioden 1500 1310 f Kr, det vill säga under äldre bronsålder, period II (se fig 6), en datering som stämmer bra överens med de från boplatsen RAÄ 108 och 109. 8 Två härdar i Bårstad

Rogslösa 108 S273 S269 X 6473000 Y 484000 S260 S256 S244 BÅRSTAD Rogslösa 109 S240 S236 Rogslösa 83:1 Rogslösa 13:1 S232 S228 S224 Rogslösa 14:1 Y 483700 X 6472600 S220 S214 S210 S206 Förundersökningsområde Schakt Härdrest Borttagen fornlämning enligt FMIS S200 0 50 m Fig 4. Schaktplan. Skala 1:2500. Två härdar i Bårstad 9

Rogslösa 108 S273 X 6472990 Y 483800 S269 264 S260 Förundersökningsområde Schakt Härdrest Borttagen fornlämning enligt FMIS S256 Y 483650 X 6472850 Rogslösa 109 248 S244 0 20 m Fig 5. De två anläggningarna markerade. Skala 1:1000. 10 Två härdar i Bårstad

Atmospheric data from Reimer et al ( 2004);OxCal v3.10 Br onk Ramsey (20 05); cu b r:5 sd:1 2 prob usp[ch ron] Radiocarbon determination 3400BP 3300BP 3200BP 3100BP 3000BP 2900BP Ua-30738 : 3139±37BP 68.2% probability 1490BC ( 2.6%) 1480BC 1460BC (65.6%) 1380BC 95.4% probability 1500BC (85.6%) 1360BC 1350BC ( 9.8%) 1310BC 1800CalBC 1600CalBC 1400CalBC 1200CalBC 1000CalBC Calibrated date Fig 6. 14 C-prov. Sammanfattande tolkning RAÄ 108 och 109 förundersöktes år 2001och har bedömts utgöra olika delar av en och samma boplats. Dateringen från den aktuella förundersökningen ligger tidsmässigt inom det spann då boplatsen RAÄ 108 och 109 var i bruk, det vill säga äldre bronsålder, period II och III, och bedöms därför representerade samma boplats som den. Den daterade härden, A264, skulle i så fall tillhöra det mindre anläggningstäta området mitt emellan RAÄ 108 och 109, medan den andra härden, A248, snarare skulle knytas till aktivi tetsytan, RAÄ 109. De två anläggningarna tyder på att det troligtvis finns fler arkeologiska lämningar dolda under mark inom ett icke avgränsat område. Dessa resultat, tillsammans med den tidigare förundersökningen och förekomsten av olika gravformer och speciella fynd i närområdet, stärker ytterligare bilden av ett väl utnyttjat landskap som varit av stor betydelse för människor under förhistorisk tid. Eftersom det påträffades arkeologiska anläggningar som undersöktes, dokumenterades och togs bort, föreslås inga ytterligare antikvariska åtgärder. Skulle området komma att utökas eller ändras kan fornlämning beröras. Ansökan om tillstånd enligt Lag (1988:950) om kulturminnen m m ställs till Länsstyrelsen Östergötland, som beslutar i ärendet och avgör vilka eventuella fortsatta arkeologiska åtgärder som krävs. Linköping i september 2012 Christina Helander Två härdar i Bårstad 11

Referenser Litteratur Gruber, G. 2005. Boplatslämningar från äldre bronsålder vid Bårstad, Bårstad, Rogslösa socken, Vadstena kommun, Östergötland. Arkeologisk förundersökning. Rapport UV Öst 2005:83. Larsson, M. Från stenålder till bronsålder i västra Östergötland en introduktion. Del 1, Riksväg 50, Arkeologisk utredning, etapp 1. Jönköping Örebro, delen Ödeshög Motala. Rapport UV Öst 1997:3. Kaliff, A. 1999. Arkeologi i Östergötland. Scener ur ett landskaps historia. OPIA no 20 Uppsala. Arkiv FMIS, RAÄ, Stockholm. Administrativa uppgifter Län: Östergötlands län Landskap: Östergötland Kommun: Vadstena Plats: Bårstad 14:1 Fornlämning: RAÄ 108 och 109 Undersökningens mittpunkt: X6472888, Y483722 Koordinatsystem: Sweref 99 TM Höjdsystem: RH 70 Riksantikvarieämbetet dnr: 422-00768-2012 Länsstyrelsen dnr: 431-1129-12 Länsstyrelsen beslutsdatum: 19 mars 2012 Projektnummer: 12189 Intrasisprojekt: UV2012:039 Rapportnummer: 2012:155 Ansvarig arkeolog: Christina Helander Beställare: Länsstyrelsen Östergötland Kostnadsansvarig: Vattenfall Services Nordic AB Undersökningstid: 20 april 2012 Undersökningsområde: 700 meter Undersökt yta: 290 meter Fynd: Inga fynd 12 Två härdar i Bårstad

Bilaga 1. Vedartsanalys VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1241 Vedartsanalyser på material från Östergötland, Kvarnbacken, Ullstämma och Bårstad. Adress: Telefon: Bankgiro: Organisationsnr: Kattås 0570/420 29 5713-0460 650613-6255 670 20 GLAVA E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se

VEDLAB Vedanatomilabbet Vedlab rapport 1241 2012-06-28 Vedartsanalyser på material från Östergötland, Kvarnbacken, Ullstämma och Bårstad. Uppdragsgivare: Christina Helander/UV-Öst Arbetet omfattar sju kolprover från tre olika arkeologiska undersökningar. Östergötland, Vadstena kn Kvarnbacken. En kompletterande analys från undersökningarna av en lokal med arkeologiska lämningar från äldre stenålder till och med äldre järnålder. Tidigare resultat visade på dominans av lövträd, framförallt ek och björk. Analysresultat Östergötland, Vadstena, Kvarnbacken Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag 2492 10003 Härd 7,8g 1,0g 40 bitar Ask 34 bitar 43 Hassel 6 bitar Utplockat för 14 C-dat. Hassel 11mg 4221 8924 Grop 2,8g 1,8g 30 bitar Salix 30 bitar Salix 55mg 7795 6393 Härd 9,3g 6,4g 30 bitar Tall 30 bitar Tall 456mg 2931 8535 Grop 82,9g 19,2g 40 bitar Asp 6 bitar Björk 27 bitar Ek 1 bit Rönn/Oxel 2 bitar Asp 57mg 3329 8615 Härd 2,6g 1,8g 30 bitar Ask 8 bitar Ek 2 bitar Lönn 20 bitar Ask 80 bitar Övrigt Analysresultat Östergötland, Landeryds sn. Raä 333 Ullstämma Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag 584 773 Härd 40,4g 5,3g 6 bitar Ask 1 bit Rönn/Oxel 5 bitar Analysresultat Östergötland, Roglösa sn, Raä 108, 109 Bårstad Utplockat för 14 C-dat. Ask 83mg Övrigt Anl. ID Anläggningstyp Provmängd Analyserad mängd Trädslag Utplockat för 14 C-dat. 264 10000 Härd 0,1g <0,1g 5 bitar Ek 5 bitar Ek 12mg 02 Hoppas ni är nöjda med arbetet Övrigt Erik Danielsson/VEDLAB Kattås 670 20 GLAVA Tfn: 0570/420 29 E-post: vedlab@telia.com www.vedlab.se

De här trädslagen förekom i materialet Art Latin Max Växtmiljö Egenskaper och användning Övrigt ålder Al Gråal Klibbal Alnus sp. Alnus incana Alnus glutinosa 120 år Klibbalen är starkt knuten till vattendrag. Gråalen är mer anpassningsbar Motståndskraftigt mot fukt. Brinner lugnt och ger mycket glöd. Klibbalen kom söderifrån ca 5000 f.kr. Gråalen vandrar in norrifrån ett par tusen år senare Ask Asp Björk Glasbjörk Vårtbjörk Ek Hassel Lönn Sorbus Rönn Oxel Salix Stort släkte med sälgar, pilar och viden Tall Fraxinus excelsior Populus tremula Betula sp. Betula pubescens Betula pendula Quercus robur Corylus avellana Acer platanoides Sorbus sp. Sorbus aucuparia Sorbus intermedia 250 år Näringsrik jord, solig växtplats. 120 år Inte så kräsen vad gäller jordmån 300 år Glasbjörken är knuten till fuktig mark gärna i närhet till vattendrag. Vårtbjörken är anspråkslös och trivs på torr näringsfattig mark. Båda arterna är ljuskrävande. 500-1000 år Växer bäst på lerhaltiga mulljordar men klarar också mager och stenig mark. Vill ha ljus, skapar själv en ganska luftig miljö med rik undervegetation med tex hassel. 60 år Ganska krävande på jordmån. Vill gärna ha ljus men tål beskuggning tex i ekskog 150 år Frisk mullrik mark. Mest som inslag i annan skog och i gläntor och skogsbryn. 120 år Anspråkslös vad gäller jordmån men ljuskrävande Salix sp. 60 år Varierande anspråk vad gäller jordmån. De flesta arter är dock ljusälskande Pinus silvestris 400 år Anspråkslös men trivs på näringsrika jordar. Den är dock ljuskrävande och blev snabbt utkonkurrerad från de godare jordarna när granen kom Hård, elastisk och seg. Hjulaxlar, redskap Lätt och porös ved. Lätt att klyva. Tålig mot röta. Stängselstolpar, båtar takspån Stark och seg ved. Redskap, asklut, träkol. Ger mycket glöd. Hård och motståndskraftig mot väta. Båtbygge, stängselstolp, stolpar, plogar, fat. Energirik ved ger mycket glöd. Bildar lätt långa raka sega spön som använts till korgar och tunnband Hård seg och lätt ved. Finsnickerier, räfsskaft, bränsle Hård och stark men känslig för röta. Räfspinnar, lieorv, yxskaft, skidor Mjuk och lätt ved. Dåligt som bränsle och virke. Stark och hållbar. Konstruktionsvirke, stolpar, pålar, båtbygge, kärl (ej för mat) takspån, tjärbloss, träkol, tjärbränning Viktigt för lövtäckt. Yggdrasil var en ask. Mycket folktro knutet till asken. För lövtäckt och barkbröd. Glasbjörk bildar även underarten Fjällbjörk. Förutom veden har nävern haft stor betydelse som råmaterial till slöjd. Ekollonen har använts som grisfoder. Trädet har ofta ansetts som heligt och kopplat till bla Tor. Man talar ofta om 1000-års ekar men de är sällan över 500 år. Vanligt träd på lövängar Invandrade med ekblandskogen ca 4000 fkr. Bark kvistar och löv till kreatursfoder. Bär till sylt mm Rönn och oxel går ej att skilja med vedartsanalys. Oxeln växer upp till Värmlands- Upplandsgränsen. Barken har använts till garvning. Underbarken till nödmjöl, årsskott kokades för C- vitaminerna. Även som kreatursfoder Uppgifter om maximal ålder, växtmiljö, användning mm är hämtade ur: Holmåsen, Ingmar Träd och buskar. Lund 1993. Gunnarsson, Allan Träden och människan. Kristianstad 1988. Mossberg, Bo m.fl. Den nordiska floran. Brepol, Turnhout 1992. Vedartsanalysen görs genom att studera snitt- eller brottytor genom mikroskop. Jag har använt stereolupp Carl Zeiss Jena, Technival 2 och stereomikroskop Leitz Metalux II med upp till 625 gångers förstoring. Mikroskopfoton är tagna med Nikon Coolpix 4500. Referenslitteratur för vedartsbestämningen har i huvudsak varit Schweingruber F.H. Microscopic Wood Anatomy 3 rd edition och Anatomy of European woods 1990 samt Mork E. Vedanatomi 1946. Dessutom har jag använt min egen referenssamling av förkolnade och färska vedprover.