SVEA HOVRÄTT Rotel 0707 DOM 2014-11-18 Stockholm Mål nr B 4556-14 Sid 1 (6) ÖVERKLAGAT AVGÖRANDE Uppsala tingsrätts dom den 8 april 2014 i mål nr B 2750-13, se bilaga A PARTER (antal tilltalade 1) Motpart (Åklagare) Chefsåklagare H R Motparter (Målsägande) 1. E B Adress hos ombudet Ombud och målsägandebiträde: Advokat R N 2. A E Ombud och målsägandebiträde: Advokat J E 3. L G B Adress hos ombudet Ombud och målsägandebiträde: Jur. kand. L H Klagande (Tilltalad) H Ö Ombud och offentlig försvarare: Advokat J E Dok.Id 1174565 Postadress Besöksadress Telefon Telefax Expeditionstid Box 2290 103 17 Stockholm Birger Jarls Torg 16 08-561 670 00 08-561 670 50 08-561 670 59 måndag fredag 09:00-15:00 E-post: svea.avd7@dom.se www.svea.se
Sid 2 SAKEN Tjänstefel HOVRÄTTENS DOMSLUT 1. Hovrätten fastställer tingsrättens dom. 2. J E tillerkänns ersättning av allmänna medel med 19 472 kr, varav 14 993 kr avser arbete, 585 kr tidsspillan och 3 894 kr mervärdesskatt. 3. R N tillerkänns ersättning av allmänna medel med 16 068 kr, varav 11 484 kr avser arbete, 1 170 kr tidsspillan, 200 kr utlägg och 3 214 kr mervärdesskatt. 4. J E tillerkänns ersättning av allmänna medel med 29 313 kr, varav 11 484 kr avser arbete, 4 620 kr tidsspillan, 7 347 kr utlägg och 5 862 kr mervärdesskatt. 5. L H tillerkänns ersättning av allmänna medel med 14 654 kr, varav 10 868 kr avser arbete, 855 kr tidsspillan och 2 931 kr mervärdesskatt. 6. Av kostnaderna i hovrätten för målsägandebiträdena och försvararen ska H Ö återbetala 15 000 kr.
Sid 3 YRKANDEN I HOVRÄTTEN H Ö har yrkat att hovrätten ska ogilla åtalet för tjänstefel. Åklagaren samt målsägandena E B, A E och L G B, vilka var och en har biträtt åtalet, har motsatt sig att tingsrättens dom ändras. HOVRÄTTENS DOMSKÄL Utredningen är densamma i hovrätten som i tingsrätten. Hovrätten delar tingsrättens bedömning att H Ö vid myndighetsutövning har förmått brovakten att öppna bron samt att omständigheterna har varit sådana att det har funnits anledning att stoppa fordonet. För att ansvar för tjänstefel ska bli aktuellt krävs att H Ö i vart fall av oaktsamhet genom handling har åsidosatt vad som gäller för uppgiften. Fråga i målet är alltså om hans åtgärder för att stoppa fordonet genom broöppning har varit tillåten. I 8 polislagen (1984:387) stadgas de allmänna principer, behovs- och proportionalitetsprincipen, som gäller vid all polisiär tvångsmakt. Behovsprincipen innebär att ett polisingripande endast får ske om det är nödvändigt för att avvärja eller undanröja den aktuella faran eller störningen. Proportionalitetsprincipen innebär att de skador och olägenheter som ingripandet kan medföra för ett motstående intresse inte får stå i missförhållande till syftet med ingripandet. Av 10 polislagen framgår vidare att en polisman, i den mån andra medel är otillräckliga och det med hänsyn till omständigheterna är försvarligt, i vissa situationer får använda våld för att genomföra en tjänsteåtgärd. Enligt 10 första stycket 5 polislagen får en polisman använda våld för att stoppa ett fordon. Hur mycket våld som får användas och vilka tekniska hjälpmedel som får nyttjas beror på omständigheterna i det enskilda fallet och med beaktande av behovs- och proportionalitetsprincipen.
Sid 4 Rikspolisstyrelsen har i sina föreskrifter och allmänna råd listat olika tekniska hjälpmedel som får användas inom ramen för polisens våldsanvändning och som syftar till att stoppa ett fordon (RPSFS 2011:14, FAP 104-1). Ett exempel på ett sådant hjälpmedel är ett s.k. fast hinder, som kräver att det är synnerligen angeläget att omedelbart stoppa fordonet. Rikspolisstyrelsens definition av ett fast hinder är en anordning som blockerar vägen och som syftar till att hindra ett fordons fortsatta färd och exemplifieras som ett tungt fordon eller liknande föremål. Broöppning finns inte angivet som ett hjälpmedel. Till sin effekt kan dock en broöppning liknas vid ett fast hinder genom att fordonet omedelbart stoppas. Det finns dock avgörande skillnader mellan en broöppning och ett fast hinder samt de övriga tekniska hjälpmedel som finns angivna. Medan en bro och dess eventuella broöppningsfunktion är en naturlig del av det befintliga trafiknätet, är ett fast hinder eller t.ex. en spikmatta onaturliga element i trafiken som endast under vissa omständigheter är tillåtna. Ett fast hinder är dessutom, till skillnad från en bro, ett tungt fordon eller ett liknande föremål som ställs ut för att blockera vägen. Mot bakgrund av detta finner hovrätten att en broöppning, formellt sett, inte är att jämställa med ett fast hinder enligt Rikspolisstyrelsens definition av ett sådant hjälpmedel. De särskilda föreskrifter som gäller i sådant fall är därför inte omedelbart tillämpliga i målet. Även om en broöppning inte är att anse som ett fast hinder ska polisen som konstaterats ovan i samtliga fall av ingripanden beakta och iaktta behovs- och proportionalitetsprincipen. I fråga om åtgärden att öppna bron därmed har varit en försvarlig och proportionerlig åtgärd för att stoppa fordonet gör hovrätten följande bedömning. De som färdades i bilen kunde misstänkas för ett mindre allvarligt tillgreppsbrott och förararen för brott mot trafikföreskrifter. Med hänsyn till hur fordonet framfördes fanns starka skäl att misstänka att, i vart fall, föraren var påverkad och att dennes omdömesförmåga därmed var kraftigt nedsatt. Åtgärden vidtogs under nattetid när det var mörkt. Omständigheterna sammantaget var sådana att det i och för sig var angeläget att få stopp på fordonet. Att öppna en bro under de omständigheter som har förelegat måste dock bedömas vara en livsfarlig åtgärd. Med hänsyn till vad som varit känt för H Ö kan det inte anses ha varit försvarligt och proportionerligt att besluta om denna åtgärd. Han får därmed anses ha varit oaktsam
Sid 5 och åsidosatt vad som gällt för uppgiften när han har förmått brovakten att öppna bron. Han ska därför dömas för tjänstefel. Gärningen är inte att anse som ringa. Det finns inte anledning att döma H Ö till en lindrigare påföljd än den som tingsrätten har bestämt. Tingsrättens dom står därför fast även beträffande påföljden. H Ö har förmåga att återbetala en del av kostnaderna i hovrätten för målsägandebiträdena och försvararen. För att den sammantagna betalningsskyldigheten inte ska bli alltför betungande bestäms denna till 15 000 kr. HUR MAN ÖVERKLAGAR, se bilaga B Överklagande senast 2014-12-16 I avgörandet har deltagit hovrättspresidenten Fredrik Wersäll, hovrättslagmannen Cecilia Bergman och hovrättsrådet Omi Söderblom Mohammar, referent, skiljaktig, samt nämndemännen Bert Löfqvist och Lena Zuhr. Skiljaktig mening, se nästa sida
Sid 6 Hovrättsrådet Omi Söderblom Mohammar är skiljaktig när det gäller skälen för hovrättens dom och anför följande: Lika med tingsrätten anser jag att H Ö vid myndighetsutövning uppsåtligen förmått brovakten att öppna bron. Den redan förutsägbara fara som utgörs av att öppna en bro och det förhållandet att en olycka faktiskt inträffade till följd av den åtalade gärningen visar att åtgärden att öppna Hjulstabron vid det aktuella tillfället var oproportionerligt i förhållande till D O och R J B, men även andra människors, liv. Ett fast hinder har till syfte att få trafikanter att självmant och omedelbart stoppa sina fordon. När det gäller frågan om en broöppning kan anses vara ett fast hinder konstaterar jag att en bro kan vara öppningsbar på olika sätt. En s.k. fällbro öppnas i regel genom att brons vägbana fälls upp i vinkel mot körbanan och blockerar på så sätt trafiken. En fällbro bör därmed kunna inordnas under ett sådant liknande föremål (fast hinder) som det talas om under 13 Rikspolisstyrelsens (RPSFS 2011:14 och FAP 104-1) föreskrifter och allmänna råd om vilka hjälpmedel som får användas för att stoppa fordon enligt 10 första stycket 5 polislagen (1984:387). Hjulstabron är en s.k. svängbro som öppnas genom att vägbanan svängs åt sidan. Frågan om en bros öppningssätt kan, enligt min mening, inte vara avgörande för frågan om broöppningen ska anses vara ett sådant hjälpmedel som är att likställa med ett fast hinder eller inte. I likhet med tingsrätten och på i tingsrättens dom anförda skäl anser jag att åtgärden, i ett fall som det aktuella, att öppna Hjulstabron måste anses vara att jämställa med användandet av ett fast hinder. I övrigt är jag ense med majoriteten och fastställer tingsrättens dom.