IV. Litteraturförteckning (kronologisk).

Cl IV. Litteraturförteckning (kronologisk). Förutom nedanstående litteraturnummer 1 citeras en del uppgifter direkt ur tidskrifter m. m., varvid liksom i denna litteraturförteckning följande förkortningar använts: A. H. B. = Acta Horti Bergiani. B. N. = Botaniska Notiser. K. V. A. = K. Vetenskapsakademien. K. & A. = Krok, Th. O. B. N. cch Almquist, S., Svensk flora för skolor, del I. Stockholm 1883 (1:a uppl.) 1935 (22:a uppl.). S. B = Svensk Botanik, Bd. II VII. S. B. T. = Svensk Botanisk Tidskrift. S. N. = Sveriges Natur. 1. LINDER, J., Flora Wiksbergensis. Stockholm 1716 (ny upplaga, oförändrad, 1728). Jfr ovan sid. XXII. 2. PALMBERG, J. O., Serta Florea Svecana [3:e uppl.], med Appendix utgiven av J. B. STEINMEJER. Stockholm 1733 (oförändrad omtryckt 1738). Jfr ovan sid. XXIII. 3. LINNÉ, C. v., Flora lapponica. Amsterdam 1737. 4. Hortus Cliffortianus. Amsterdam 1737. 5. Flora Svecica. [1:a uppl.] Stockholm 1745. 6. 2:a uppl., 1755. 7. HASSELQUIST, F., Iter patestinum. Stockholm 1757. [Sid. 2: ett par notiser fr. Stockholms skärgård.] 8. SÖDERBERG, D. H., Pandora et Flora Rybyensis. Akad. avh. Uppsala 1771. 9. RETZIUS, A. J., Fasciculus observationum botanicarum. Akad. avh. Lund 1774. 9 b. BERGNEHR, L., Om foderväxten Medicago falcata. Hushålln.-journal 1778, 1:a häftet, s. 684 686. 9 c. HAGSTRÖM, A. J., Snäckor, funna uti och omkring Stockholm. Veckoskrift f. läkare o. naturforskare, Bd 5 (1784), sid. 185 91. [Sid. 188 några vattenväxter i Rörstrandssjön.] 10. FISCHERSTRÖM, J., Utkast till Beskrifning om Mälaren. Stockholm 1785- [Sid. 19 23, 28 30: botaniska notiser; sid. 245 298: växter vid Mälaren, delvis t. ex. sid. 287 med lokaler.] 11. MODÉER, A., Om Åker-Ogräs [på Lidingön]. Hushålln.-journal 1785, s. 213 243, 334 341, 370 390, 460 471, 525 530. 1 Den numrering, som här till undvikande av felcitat blivit följd, har förut använts i ett av E. Almquist för»upplands vegetation och flora» (1929) uppgjort och sedan kompletterat litteraturutdrag. Vissa nummer, som ej angå Stockholmsfloran, ha härvid uteslutits eller ersatts med Södermanland berörande litteratur. För tiden 1820 1900 är numreringen tillrättalagd så, att den med ett par undantag motsvarar publikationsåret. Vid tidsföljden under ett och samma år fästes intet avseende; även i övrigt finnas smärre omkastningar. Tidningsmeddelanden ha ej medtagits. 12. AFZELIUS, A., Anmärkningar vid Svenska Växternas Kännedom. K. V. A. Handl. 1787 s. 241 275. 13. LILJEBLAD, S., Utkast till en svensk flora. Uppsala 1792. [2:a uppl., 1798, erbjuder intet nytt.] 14. SWARTZ, O., Pyrola media, ny svensk växt uptäckt och beskrefven. K. V. A. Handl. 1804 s. 257 264. [Häri även andra växter.] 15. WEBER, FR., U. MOHR, D. M. H., Naturhistorische Reise durch einen Theil Schwedens. Göttingen 1804. [S. 127 132: växter vid Stockholm, mest kryptogamer; allt återgivet i 40 a, s. 155 157.] 16. RADLOFF, F. V., Beskrifning öfver norra delen af Stockholms län. Del 2. Uppsala (1804 ) 1805. [Del 2, s. 253 256: växter, mest fr. Norrtäljetrakten.] 17. NAEZÉN, D. E., Flora Stockholmiensis eller Uppsats på de uti och nära omkring Stockholm vildtväxande örter. Göteb. Wetensk. o. Witterh: Samh. Handl. del I, 1808, s. 65 83. Jfr ovan s. XXVI. 18. LILJEBLADS flora (se 13), 3:e uppl., 1816. 19. FRIES, E., Novitiae Flora Suecicae, Partic. III V. Akad. avh. Lund (1814 )1817, 1819. 20. HARTMAN, C. J., Handbok i Skandinaviens flora [1:a uppl.]. Stockholm 1820. 24. WIKSTRÖM, J. E., Bidrag till kännedomen om sällsyntare Växters geografiska utbredning inom Sverige. K. V. A. Handl. 1824 s. 439 461. 26. WAHLENBERG, G., Flora suecica [1:a uppl.]. Uppsala 1824 [del I], 1826 [del II]. [Flertalet citerade uppgifter återfinnas i del II,»Addenda» s. 1043 1073. I 2:a uppl., 1831 1833, ingå i texten samma uppgifter med vissa uteslutningar men inga nya]. 27. LUNDEQVIST, N. W., Flora paroeciae Bränkyrka. Akad. avh. Uppsala 1827. 28. EKSTRÖM, C. U., Beskrifning öfver Mörkö Socken i Södermanland. Stockholm 1828. [S. 116 137: växter.] 29. FRIES, E., Novitiae Floras Suecicse, Ed. 2. Lund 1828. 30. [AF] STRÖM, J. A., Handbok för skogshushållare [2:a uppl.]. Stockholm 1830. 32. HARTMANS Flora (se 20), 2:a uppl., 1832. 35. LINDBLOM, A. E., In geographicam plantarum intra Sveciam distributionen Adnotata. Akad. diss. Lund 1835. 37. AF STRÖMS Handbok (se 30), 3:e uppl., 1837. 38. HARTMANS Flora (se 20), 3:e uppl., 1838. 39. SCHAGERSTRÖM, J. A., Plantae cotyledonae paroeciae Roslagiae Bro. Akad. avh. Uppsala 1839. [Med bihang: växter fr. Norrtälje, Frötuna, Blidö etc] 39 b. ARRHENIUS, J. P., Ruborum Sueciae dispositio monographico-critica. Akad. avh. Uppsala 1839. 40. WIKSTRÖM, J. E., Stockholms Flora, Förra delen. Stockholm 1840. Jfr ovan sid. XXVII. 40 a. [Inledning:]»Öfversigt af Stockholms-Traktens Natur-Beskaffenhet» (tr. 1839). [I kap. 9, (»Stockholms-Florans Historia»), åtskilliga nya uppgifter, särskilt s. 162 168; botaniska notiser även sid. 124 131-] 40 b.»tillägg till Florans Förra del» (ny paginering: s. 1 9). 40 c. [Bihang:]»Förvildade Växter i Stockholms-Trakten» (s. 10 22 +»Tillägg» sid. 23; sista 2 sid.»rättelser» etc). 41. [början av] Senare delen (5 ark, tr. 1844; ej utg. i bokhandeln). 42. BEURLING, P. J., Stockholms-Florans physiognomik. Förhandl. Vid Skand. Naturf. möte 1842 (tr. 1843) s. 623 626. [Inga växtlokaler.]

CII CIII 77. NATHORST, A. G., Beskrifning till geologiska kartbladen Sandhamn och 43. HARTMANS Flora (se 20), 4:e uppl., 1843. Tärnskär. Stockholm 1877. [S. 5 6: botaniska notiser.] 43 a. FRIES, E., Novitiarum Florae Suecicae Mantissa tertia. Akad. avh. 78. WITTROCK, V. B., Om December-floran vid Upsala 1877. B. N. 1878. Uppsala 1842 1845. [S. 59: växter vid Stäket i Bo.] 43 b. HOFBERG, H., Förteckning på sällsyntare vexter funna omkring Södertelje. 79. HARTMANS Flora (se 54), 11:e uppl., 1879. B. N. 1843,s. I34 136-80. LAGERHEIM, G., Nya växtställen. B. N. 1880, s. 13 15. 43 c. HÖGBERG, J. D.. Svensk flora, Örebro 1843. 81. SCHEUTZ, N. J., Spridda växtgeografiska bidrag. B. N. 1881. [S. 87, 44. FORSSELL, N. E., Anteckningar om vegetationen i trakten af Norrtelge. 89: några upp. från området.] B. N. 1844, s. 33 43-82. ALMQUIST, S., Studier öfver slägtet Hieracium. Stockholm 1881. 45. LINDEBERG, C. J., En exkursion i Mälaren sommaren 1845. B. N. 83. HAUSSKNECHT, C, Monographie der Gattung Epilobium. Jena 1884. 1845, s. 202 210. [Referat i B. N. 1884 sid. 189 199.] 46. SCHAGERSTRÖM, J. A., Conspectus vegetationis Uplandicae. Akad. 84. SAMZELIUS, H., Några för Södermanland nya växtlokaler. B. N. avh. Uppsala 1845. 1884, s. 145 148. [Mest fr. Trosa- o. Södertäljetrakten.] 47. WAHLSTRÖM, J. E., Plantarum vascularium in regione Telgae borealis 86. MURBECK, Sv., Växtgeografiskt bidrag till Skandinaviens flora. - sponte crescentium synopsis. Akad. avh. Uppsala 1847. B. N. 1886. [S. 197-199: Epilobium-lokaler.] 48. LINDEBERG, C. J., Plantarum vascularium in regione Maeleri orientali- 86 a. WITTROCK, V. B., Ett par notiser om Hedera helix L. B. N. 1886, s. 64. boreali sponte crescentium synopsis. Akad. avh. Uppsala 1848. 86 b MÖRNER, C. TH., Några Carices. B. N. 1886, s. 203. 49. HARTMANS Flora (se 20), 5:e uppl., 1849. 87. SCHLEGEL, L., Floristiska bidrag till fanerogamfloran i Stockholms skär- 50. THEDENIUS, K. F., Stockholmstraktens phanerogamer och ormbunkar. gård. B. N. 1887, s. 248 249. [Mest fr. Värmdön.] B. N. 1850, s. 57 80, 89 125. Även i särtryck (Stockholm 87 a THEDENIUS, K. F., Ruppia intermedia, nova species. B. N. 1887, 1850) med paginering 1 64 och tillagt»register öfver Familjer och s. 83. [= f. av R. maritima]. Slägten». Betr. ortnamnen, se 59! 87 b ALMQUIST, S., Några Carex riparia liknande former. B. N. 1887, 51. PONTÉN, O., [Växtvärlden] i: THAM, W., Beskrifning öfver Nyköpings s. 91 92. län (s. 34 37). Stockholm 1852. 88. LÉNSTRÖM, C. A. E., Spridda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens 52. HOFBERG, H., Södermanlands phanerogamer och filices. Stockholm flora, a) Upland. B. N. 1888, s. 241 252 [Östra Ryd s:n]. 1852. 88 a NILSSON, N. HJ., Tvänne nya Rumex-hybrider. B. N. 1888, s. 147 53. BJÖRNSTRÖM, F. J., Bidrag till kännedomen om Stockholms skärgårds- 149. flora. B. N. 1853, s. 113 119. [Södertörns skärgård.] 88 b. JUNGNER, R., Om Rumex crispus L. X Hippolapathum Fr. B. N. 53 a. AFZELIUS, J. A., Spartium scoparium funnen inom Stockholmsflorans område. 1888, s. 209 212. [S. 212 även R. obtusifolius X Hippolapathum.] B. N. 1853, s. 111. 88 c. LINNÉ, C. v., Adonis Uplandicus. I: Carl v. Linnés ungdomsskrifter, utg. av 54. HARTMANS Flora (se 20), 6:e uppl., utg. av C. HARTMAN, 1854. K. Vetensk.-akad. I. Stockholm 1888. [S. 296: några växter vid 55. THEDENIUS, K. F., Spridda växtgeografiska uppgifter rörande Skandi- Viksberg.] naviska Floran. B. N. 1855, s. 65 76. 88 d. NEUMAN, L. M., Några kritiska eller sällsynta växter iakttagna 56. Tillägg till förteckningen öfver Stockholmstraktens phanerogamer under sommaren 1887. Sundsvall 1888. och ormbunkar. B. N. 1856, s. 165 178. Även särtryck (Stockholm 89. KROK, TH. O. B. N., C. J. och C. Hartmans handbok i Skandinaviens 1857) med paginering 1 16. Betr. ortnamnen se 59! flora, 12:e uppl. (blott h. 1 utgivet). Stockholm 1889. 58. HARTMANS Flora (se 54), 7:e uppl., 1858. 89 a. ALMQUIST, S., Om gruppen Ligulatae Fr. af sl. Potamogeton. B. N. 59. THEDENIUS, K. F., Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten. 1889, s. 62. Stockholm 1859. [Med art- och ortregister.] Jfr ovan sid. XXIX. 89 b. THEDENIUS, K. F., Om Potentilla thuringiaca Bernh. i Sverige. B. N. 1889, 61. HARTMANS Flora (se 54), 8:e uppl., 1861. 62. ARESCHOUG, F. W. C, Adnotationes criticae de speciebus nonnulis generi s. 12 16. Rumex. K. V. A. Öfvers. 19 (1862), s. 57 76. 90. DAHLSTEDT, H., Bidrag till Sydöstra Sveriges Hieraciumflora I. 63. KROK, TH. O. B. N., Spridda växtgeografiska bidrag till Skandinaviens K. V. A. Handl. 23: 15 (1890). flora. B. N. 1863, s. 15 17. 91. WITTROCK, V. B. et JUEL, H. O., Catalogus plantarum in 63 b. FRISTEDT, R. F., Spridda växtgeografiska bidrag till Sveriges flora. B. N. 1863, horto botanico Bergiano annis 1890 et 1891 sub dio cultarum. A. H. B. s. 82 85. I: 3 (1891). [Häri även uppg. om i trädgården spontana arter samt från 64. HARTMANS Flora (se 54), 9 -.e uppl., 1864.»Stockh.» inflyttade.] 66. LEFFLER, J. A., Strödda bidrag till Sveriges flora. B. N. 1866, s. 91 a. WITTROCK, V. B., Om planen för Bergielunds botaniska trädgård. A. H. B. I: 170-184. 2 (1891). [S. 8 9: trädgårdens vilda träd och buskar.] 67. CEDERWALD, G. V., Strödda bidrag till Skandinaviens flora. B. N. 92. MURBECK, Sv., Studien über Gentianen aus der Gruppe Endotricha 1867, s. 162 176. Froel. A. H. B. II: 3 (1892). 70. HARTMANS Flora (se 54), io:e uppl., 1870. 93. THORSTENSON, G., Tvenne nya Calamagrostis- och Carex-hybrider. 71. THEDENIUS, K. F., Flora öfver Uplands och Södermanlands fanero- K. V. A. Öfvers. 50 (1893), s. 263 299. [Även andra arter nämnas; allt från gamer och bräkenartade växter. Stockholm 1871. 72. SCHEUTZ, N. J., Studier öfver de skandinaviska arterna af slägtet Rosa. Dalarö.] Växjö 1872. 94. WITTROCK, V. B., Om den högre epifytvegetationen i Sverige. A. H. B. 76. NATHORST, A. G., Nya växtlokaler från Sandhamns skärgård. B. N. 1876, s. II: 6 (1894). 44. 95. TISELIUS, G., Potamogetones suecici exsiccati. Stockholm 1894, 1895, 1897.

CIV 96. WETTSTEIN, R. V., Monographie der Gattung Euphrasia. Leipzig 1896. [Referat i B. N. 1896 s. 141 149.] 96 b. VESTERGREN, T., Om Malva Alcea L.X moschata L. och dess förekomst i Sverige. B. N. 1896, s. 215 220. 96 c. KUKENTHAL, G., Die Hybriden der Carex caespitosa L. und der Carex stricta Good. Oesterr. bot. Zeitschr. 1896, Nr 5 u. 6. 97. TORSSANDER, A., Anmärkningsvärdare fanerogamer och kärlkryptogamer i Wårdinge socken. B. N. 1897, s. 157 170. 97 b. WITTROCK, V. B., Viola-studier I. A. H. B. II: 1 (1897). 98. LAURELL, J. G., Anmärkningsvärdare fanerogamer och kärlkryptogamer inom Sorunda pastoratsområde af Södertörn uti Södermanland. B. N. 1898, s. 81 91, 97 106. 98 b. MURBECK, Sv., Studier öfver kritiska kärlväxtformer II [Agrostis]. B. N. 1898, s. 1 14. 98 c. III [Cerastium]. B. N. 1898, s. 241 268. 99. Die nordeuropäischen Formen der Gattung Rumex. B. N. 1899, s. 1 42. 99 b. Die nordeuropäischen Formen der Gattung Stellaria. B. N. 1899, s. 193 218. 99 c. LAURELL, J. G., Ueber Carex rostrata x filiformis als auch in Schweden gefunden. Allgem. bot. Zeitschr. 5 (1899), s. 171 173. 100. BOHLIN, K., Ett exempel på ömsesidig vikariering mellan en fjäll- och en kustform. B. N. 1900, s. 161 179. [Runmarö.] 100 a. NORDSTEDT, O., Lokaler för några skandinaviska växter i Lunds universitetsherbarium. B. N. 1900, s. 113 115. 100 b. LAURELL, J. G., Ueber einige Carex-Hybriden aus Schweden. Allgem. bot. Zeitschr. 6 (1900), s. 173 175, 197 199. 101. NEUMAN, L. M., och AHLFVENGREN, FR., Sveriges flora. Lund 1901. 103. SERNANDER, R., Den skandinaviska vegetationens spridningsbiologi. Uppsala 1901. [Med artregister.] 105. Växtvärlden i: Upland, skildring av land och folk, I; 1, s. 79 118. Stockholm 1901 (1905). 106. ÖRTENBLAD, TH., Anteckningar till trädens biologi. (Bih. till Årsskr. fr. Fören. för Skogsv. i Norrl. 1901.) Stockholm 1902. 107. LINDROTH, J. L, Umbellifer-Uredinéen. Acta Soc. F. et Fl. Fenn. 22 (1902), s. 1 224. 108. LINDBERG, H., Die nordeuropäischen Formen von Scirpus (Heleocharis) paluster L. Acta Soc. F. et Fl. Fenn. 23: 7 (1902). 114. ARNELL, H. W., Om dominerande blomningsföreteelser i Trosa skärgård. B. N. 1903, s. 269 275. 115. OSTENFELD, C. H., Euphorbia Esula L. og dens Slaegtninge. B. N. 1903, s. 125 127. 116. WITTE, H., Några bidrag till kännedomen om Sveriges ruderatflora. B. N. 1904, s. (49 )58 60 ( 62). 118. OSTENFELD, C. H., Studier över nogle Former af Slaegten Alectorolophus [= Rhinanthus]. B. N. 1904, s. (83 ) 115 116. 120. HESSELMAN, H., Zur Kenntnis des Pflanzenlebens schwedischer Laubwiesen. Beiheft botan. Centralbl. 17 (1904) s. 311 460. [Ståndortsanteckningar fr. Österåker sid. 319 322, Kapellskär sid. 327-332, Tjockö sid. 336.] 122. K. O. E. Stenströms studier öfver expositionens inflytande på vegetationen. Ark. f. Bot. 4: 4 (1905). [Artlistor fr. banvallar.] 124. GIÖBEL, FR., Några bilder från en svensk löfäng. Skogsvårdsfören. tidskr. 3 (1905), s. 390 397. [Östanå i Roslagen.] 125. DAHLSTEDT, H., Taraxacum palustre (Ehrh.) und verwandte Arten in Skandinavien. Ark. f. bot. 7:6 (1907). 126. SYLVÉN, N., Zwei im Bergianischen Garten im Sommer 1906 gefundene Senecio-Hybriden. A. H. B. IV: 3 (1907). 127. WITTROCK, V. B., Linnaea borealis L. en mångformig art. A. H. B. IV: 1 (1907). 128. BERGGREN, J., Typha angustifolia L. X latifolia L. S. B. T. 1 (1907), s. 291 293. 129. WITTROCK, V. B., Polycarpon tetraphyllum L. i Sverige. S. B. T. 1 (1907), s. 361 363. 130. WESTERLUND, C. G., Studier öfver de svenska formerna af Alchemilla vulgaris L. Redog. för allm. lärov. i Norrköp. o. Söderköp. 1906 1907. Norrköping 1907. 131. LINDMAN, C. A. M., Einige sterile Blutenpflanzen auf einem schwedischen Moor. B. N. 1908, s. 55 67. [Prästgårdsskogen i Österåker.] 132. WITTROCK, V. B., Några ord om Polycarpon tetraphyllum L. S. B. T. 2 (1908), s. (119) (122). 133. PALM, B., Till kännedomen om Stockholmstraktens svampflora. S. B. T. 2 (1908), s. 38 48. 134 a. SYLVÉN, N., Thlaspi alpestre L. spontan i Västergötland. S. B. T. 2 (1908), s. (67) (71). 134 b. Ytterligare några ord om Thlaspi alpestres förekomst inom landet. S. B. T. 2 (1908), s. (122) (124). 135. WITTROCK, K. J. H., Från Botkyrka och Salem. Sv. Turistfören. årsskr. 1908. [S. 173 175: växter omkr. Viksberg.] 136. LINDBERG, H., Die nordischen Alchemilla vulgaris-formen und ihre Verbreitung. Acta Soc. Scient. Fenn. 37: 10 (1909). 137. HAMNER, J. W., Redogörelse för resultatet af en resa för växtgeografiska studier inom Blidö socken i Stockholms skärgård under sommaren 1908. Visby 1909. 138. C. LMN. [LINDMAN, C. A. M.], Juncus tenuis Willd. i Sverige. B. N. 1909, s. 305 306. 139. WITTROCK, V. B., Om Cuscuta europaea L. och hennes värdväxter. S. B. T. 3 (1909), s. 1 16. 140. SKÅRMAN, J. A. O., Hvar går nordgränsen i vårt land för Melica uniflora Retz. S. B. T. 3 (1909), s. (4) (7). [Även andra växter.] 141. ALMGREN, K., Om förekomsten i Sollentuna socken af Betonica officinalis samt några andra botaniska anteckningar. S. B. T. 3 (1909), s. (16) (18). 141 b. ALMQUIST, S., Mera om förekomsten af Betonica officinalis i Sollentuna. S. B. T. 3 (1909), s. (68) (69). 142. WITTE, H., Några bidrag till kännedomen om vegetationen på våra ruderatplatser. S. B. T. 3 (1909), s. 174 182. 143. SERNANDER, R., Salemsfärden [1908]. S. B. T. 3 (1909), s. (118) (119). 144. PALM, B., Några växtfynd i Roslagen. S. B. T. 3 (1909), s. (77) (80). 145. WITTE, H., Alyssum calycinum L., en i Sverige genom utländskt vallväxtfrö spridd art. S. B. T. 3 (1909), s. 337 381. 146. ROSENDAHL, H. V., Bidrag till Sveriges ormbunksflora I. S. B. T. 3 (1909), s. 382 388. 147. SELANDER, S., och BRYANT-MEISNER, R., Några växter från Möja församling, Uppland. S. B. T. 3 (1909), s. (172) (174). 148. HAFSTRÖM, HJ., Epilobium adenocaulon Hausskn. i Sverige. S. B. T. 3 (1909), s. (174). [= E. rubescens Rydb.] 149. SAMZELIUS, H., Nynäs villastad. Sv. turistfören. årsskr. 1909 [S. 115, 117, 126: växter]. 150. BIRGER, S., Om förekomsten i Sverige af Elodea canadensis L. C. Rich. och Matricaria discoidea DC. Ark. f. Bot. 9: 7 (1910). 151. PALM, B., Nya bidrag till Stockholmstraktens svampflora. S. B. T 4 (1910), s. (1) (8). CV

CVI 154. SELANDER, S., Stellaria neglecta (Whe) Murb. i Uppland. S. B. T. 4 (1910), s. (38). [Några arter på Stornassen i Möja.] 155. Några uppländska växtlokaler. S. B. T. 4 (1910), s. (81). 156. MALME, G. O., Epipogum aphyllum funnen i Roslagen. S. B. T. 4 (1910), s. (90). 158. SELANDER, S., Om s. k. subatlantiska glacialrelikter. S. B. T. 4 (1910), s. 284 290. 159. WESTERLUND, C. G., Alchemilla obtusa Bus. funnen i Sverige. B. N. 1910, s. 258. 160. HALLSTRÖM, G., Ung bonde naturskyddare. S. N. 1910, s. 95 99. [Björkö i Adelsö.] 161. WESTERLUND, C. G., Nya bidrag till kännedomen om de svenska formerna af Alchemilla vulgaris L. B. N. 1911, s. 11 17. 163. ARNELL, S., Några iakttagelser öfver våra Alchemilla-arters frekvens. B. N. 1912, s. 129 130. [Hölö.] 166. EKMAN, E. L., Galium Mollugo L. och dess underarter i Sverige. B. N. 1912, s. 289 296. 167. TEILING, E., Schwedische Planktonalgen I. S. B. T. 6 (1912). [S. 266 267: växter i Råstasjön.] 169. ARNELL, H. W., Nya iakttagelser öfver dominerande blomningsföreteelser. S. B. T. 6 (1912), s. 433 437. [Hölö.] 170. WITTE, H., Silene dichotoma Ehrh. S. B. T. 6 (1912), s. 510 530. 171. BIRGER, S., Utredningen af Scirpus parvulus Roem. & Schult. i Skandinavien. S. B. T. 6 (1012), s. 608 618. 176. ALMQUIST, E., Några ord om Cladium mariscus i Södermanland. S. B. T. 7 (1913), s. 29 32. [Även andra växter.] 177. ROSENDAHL, H. V., Bidrag till Sveriges ormbunksflora II. S. B. T. 7 (1913) s. 276 297. 178. SELANDER, S., En ny lokal för Potamogeton rutilus Wolfg. S. B. T. 7 (1913), s. 378. [Några växter i Långsjön i Österåker.] 179. VESTERGREN, T., Föreningens vårutflykt [1913, till Möja]. S. B. T. 7 (1913)> s. 220 222. 180. Stockholmstraktens växter utg. av Botaniska Sällskapet i Stockholm. Stockholm 1914. Citat härur, se sid. XIV o. CXXI! 180 a. tillägg i not s. XLVIII XLIX. 180 b. Referat av T. VESTERGREN. S. B. T. 8 (1914), s. 398 401. 181. [Sv. bot. föreningens] Vårexkursion [1914, till Mörkö etc.]. S. B. T. 8 (1914), s. 403 404. 182. SELANDER, S., Sydliga och sydostliga element i Stockholmstraktens flora. S. B. T. 8 (1914), s. 315 356. 183. AULIN, F. R., Anteckningar till Sveriges adventivflora. S. B. T. 8 (1914), s. 357 377-183 b. PALM, B., Växter i Stadsgården [Stockholm]. Fauna o. Flora 1914, s. 277 280. 184. LINDBERG, H., Myosotis laxa Lehm. Meddel. Soc. F. et Fl. Fenn. 49 (1915), s. 70 77. 185. FRIES, E. TH., Spridda växtgeografiska bidrag. S. B. T. 9 (1915), s. 108 113. 186. SELANDER, S., Några tillägg till»stockholmstraktens växter». S. B. T. 9 (1915)» s. 122 128. [Skärgården, Roslagen.] 187. ROMELL, L.-G., Gränser och zoner i Stockholms yttre skärgård. S. B. T. 9 (1915), s. 133 159. [Blidö o. Rådmansö.] 187 b. Växtgeografiska notiser från hafsbandet utanför Stockholm, sommaren 1915. S. B. T. 9 (1915), s. 372 375. 188. MALME, G. O., Ett tillägg till Stockholmstraktens växter. S. B. T. 9 (1915), s. 367 371. [Bo s:n.] 189. ROSENDAHL, H. V., Om Woodsia alpina samt Woodsia alpina X ilvensis nov. hybr. S. B. T. 9 (1915), s. 414 420. CVII 190. SELANDER, S., Nya tillägg till»stockholmstraktens växter». S. B. T. 9 (1915), s. 432 437. [Mest skärgården.] 190 b. Ytterligare några ord om subboreala växter i Stockholms skärgård. S. B. T. 9 (1915), s. 437 440. [Mörtöklubb i Nämdö.] 191. HALLQUIST, S., Nya lokaler för Hedera Helix L. och Taxus baccata L. i Stockholmstrakten. S. B. T. 9 (1915), s. 241. [Södertörn.] 192. L. G. R. [ROMELL, L.-G.], En botanisk seglats bland yttersta Stockholmsskären. S. N. 1915, s. 70 84. [Blidö, Rådmansö.] 192 b. ROMELL, L. G., På upptäcksfärd till Ängsön [i Länna]. S. N. 1915, s. 169 173. 193. HENNING, E., Bidrag till kännedomen om berberisbuskens uppträdande i mellersta och södra Sverige. Lantbr.-akad. Handl. o. Tidskr. 54 (1915), s. 730 738. Även ss. Meddel. n:r 121 från Central anstalten (1915). 194. HAGSTRÖM, J. O., Critical researches on the Potamogetons. K. V. A. Handl., N. F., 55: 5 (1916). 195. LAGERHEIM, G., Baltiska zoocecidier II. Ark. f. Bot. 14: 13 (1916). 195 b. Färgvariationer af Anemone nemorosa L. S. B. T. 10 (1916), s. 67 72. 196. ROMELL, L.-G., Håganivån och de sydostliga växterna i Stockholms skärgård. S. B. T. 10 (1916), s. 89 90. [Yttre skären.] 197. FALCK, K., Ny värdväxt för Cuscuta europaea L. S. B. T. 10 (1916), s. 272 273. [Täby.] 198. ROSENDAHL, H. V., Bidrag till Sveriges ormbunksflora III. S. B. F. 10 (1916), s. 312 339. 199. AULIN, F. R., Anteckningar till Sveriges adventivflora. S. B. T. 10 (1916), s. 97 100. 200. SMITH, H., Tillägg till Stockholmstraktens växter. S. B. T. 10 (1916), s. 572 577. [Skärgården, även Bo o. Lidingö;»Älgö» i uppsatsen avser enl. förf. Älgö i Värmdö;»Maderö» = Skälsmaraö.] 201. SYLVÉN, N., De svenska skogsträden. I. Barrträden. Stockholm 1916. 202. BYSTRÖM-LINDHAGEN, ANNA, Bland orchidéer på en skärgårdsö [Munkön i Djurö]. S. N. 1916, s. 68 73. 203. HÖRSTADIUS, S., Växtbiologiska studier från en svensk skogssjö. Vitträsk, Värmdö socken. Linnaea (gymnasistsällsk. vid. h. latinlärov. å Norrmalm i Stockholm) 1916, s. 15 23. Även i Naturens liv, N. F., I (1930). 204. HALLQUIST, S., Bland täppor och stugor, strövtåg i södra Södertörn. Sv. Turistfören. årsskr. 1916, s. 236 249. [Mest kulturväxter.] 205. ARNELL, H. W., Fanerogamfloran i Nyköpingstrakten. B. N. 1917- [S. 102 103: växter på Ledarön.] 206. ROSENDAHL, H. V., Bidrag till de svenska Lycopodiaceernas systematik. S. B. T. 11 (1917). s. 39 50. 207. ALMQUIST, E., Några växtfynd i Stockholmstrakten. S. B. T. 11 (1917), s. 142 143. 208. PALM, B., Några svenska svamplokaler. S. B. T. 11 (1917), s. 269 274. 208 b. Du RIETZ, G. E., Myosotis silvatica Hoffm. och Carex ornithopoda Willd. i Stockholms skärgård. S. B. T. 11 (1917). s. 276. 209. ARRHENIUS, O., Några smärre bidrag till kännedom om Stockholmstraktens växter. S. B. T. 11 (1917), s. 402 404. [Fågelbrolandet, Stockholm m. m.] 210. LÉNSTRÖM, C. A. E., Tillägg till»stockhlomstraktens växter». S. B. T. 11 (1917), s. 404 409. [Mälarområdet, Vaxholm m. m.] 211. HESSELMAN, H., Studier över salpeterbildningen i naturliga jordmåner. Meddel. fr. Statens skogsförsöksanst. h. 13 14 (1917). [S. 430 490: ståndortsanteckningar fr. Djursholm, Ornö (mest), Utö, Rotebro.]

CVIII 211 b. HÖGDAHL, T., Några vegetationsbilder från»fåfängan» [Stockholm]. S. N. 1917, s. 168 170. 212. ROSENDAHL, H. V., De svenska Equisetum-arterna och deras former. Ark. f. Bot. 15: 3 (1917). 213. ALM, C. G., Jätteekarna på Gällstaön [i Ekerö]. Skogen 4 (1917), s. 156 161. [Även andra växter nämnas.] 214. LINDMAN, C. A. M., Svensk fanerogamflora. [1:a uppl.]. Stockholm 1918. 215. HÅKANSON, J. W., Floristiska bidrag från södra Lidingö. S. B. T. 12 (1918),s. 373 402. [Samma uppgifter (med få undantag) i n:r 280.] 216. TÄCKHOLM, G.,och EKSTRAND, H., Några växtlokaler från Stockholmstrakten. S. B. T. 12 (1918), s. 402 403. [Södertörn (mest Torö), Blidö o. Rådmansö skärgård.] 217. ARRHENIUS, O., Några bidrag till kännedomen om Stockholmstraktens växter. S. B. T. 12 (1918), s. 403 406. [Djursholm m. m.; övriga uppgifter förut publicerade eller området ovidkommande.] 218. TORÉN, C.-A., Ett litet bidrag till kännedomen om Stockholmstraktens växter. S. B. T. 12 (1918), s. 406. [Sandhamn.] 219. SEGERSTRÖM, A. L., Vårutflykten till Salem [1918]. S. B. T. 12 (1918), s- 479 481. 219 b. ALMQUIST, S., Sveriges Rosae. Stockholm 1919. 220. GERTZ, O., Caroli Linnaei Flora Kofsöensis 1731. B. N. 1919, s. 85 93. [Koffsan i Järfälla.] Jfr n:r 262. 221. BLOM, C, Lepidium neglectum Thell.funna i Sverige. B. N. 1919, s. 181. 221 b. Om några Amarantus-fynd i Sverige. B. N. 1919, s. 213 214. 222. ARRHENIUS, O., Försök till en ny metod för analys av växtsamhällen. S. B. T. 13 (1919), s. 1 20. [Munkön i Djurö.] 223. SAMUELSSON, G., Floristiska fragment. I. S. B. T. 13 (1919). [S. 242 244: Botrychium-lokaler; s. 248: notis rörande Galium.] 224. LAURENT, VIVI, Några studier över Stockholmstraktens adventivflora. S. B. T. 13 (1919), s. 255 294. [Utom artlistan även andra uppgifter.] 225. ALMQUIST, E., Viktigare tillägg och rättelser till Upplands flora. I. S. B. T. 13 (1919), s. 315 329. 226. ALM, C. G., Några nya sydliga lokaler för Carex glareosa Wg. S. B. T. 13 (1919), s. 330 331. 227. JANSSON, A., Ett litet bidrag till Stockholmstraktens flora. S. B. T. 13 (1919), s. 334 335. [Blidö.] 228. MUNTHE, H.,och STARBÄCK, K., Kungshamns-området vid Skurusund [i Nacka]. S. N. 1919, s. 35 46. Även i n:r 275. 229. TEILING, E., Sjön Aspen i Botkyrka. S. N. 1919, s. 108 112. 230. ROMELL, L.-G., Nya fyndställen för id. Skogsvårdsfören. tidskr. 17 (1919), s. 277 280. 231. ARRHENIUS, O., Öcologische Studien in den Stockholmer Schären. Akad. avh. Stockholm 1920. [Tab. 2: antropokorfloran på Runmarö, Nämdö, Mörtö m. fl.; tab. 7: Munkön; f. ö. spridda lokaluppg. s. 18, 33, 36, 38 samt i tab. 30.] 232. CEDERGREN, G. R., Anteckningar till Sveriges adventivflora. I. Melilotus Hill. B. N. 1920, s. 135 143. 233. HESSELMAN, H., Några tillägg till»stockholmstraktens växter». S. B. T. 14 (1920), s. 91. 234- Cotoneaster melanocarpa Lodd. i Södermanland. S. B. T. 14 (1920), s. 92. 236. HOLMGREN, B., Några tillägg till»stockholmstraktens växter». S. B. T. 14 (1920), s. 346 348. [Kust- o. skärgårdssocknarna.] 237. HEDLUND, T., Om förekomst av Orchis mascula L. nära Norrtälje. S. B. T. 14 (1920), s. 348. 238. SAMUELSSON, G., Om några Lepidium-arter. S. B. T. 15 (1921), s. 29 42. 239. Floristiska fragment. II. S. B. T. 15 (1921), [S. 103: Alisma arcuatum-lokaler.] 240. AGELIN, F., Några växtfynd i Norrtäljetrakten. S. B. T. 15 (1921), s. 270 271. 241. ROMELL, L.-G., Stockholms skärgård ur naturskyddssynpunkt. S. N. 1921, s. 80 110. [Notiser o. bilder fr. Svartlöga.] 242. Du RIETZ, G. E., Zur methodologischen Grundlage der modernen Pflanzensoziologie. Akad. avh. Wien 1921. [Tab. 3 o. 5: Sandön, tab. 19: Sandhamnsskärgården.] 243. CEDERGREN, G. R., Anteckningar till Sveriges adventivflora. II. Scrophularia Lin. B. N. 1922, s. 1 16. 244. DAHLGREN, K. V. O., Om Lysimachia Nummularia i Sverige. B. N. 1922. [S. 141 144: lokaler i området.] 245. SAMUELSSON, G., Floristiska fragment. III. S. B. T. 16 (1922). [S. 48 o. 50: Bromus-lokaler; s. 55 andra gräs.] 246. BARTHEL, E., Tillägg till»stockholmstraktens växter». S. B. T. 16 (1922), s. 127. [Skärgården, Stockholm.] 247. SAMUELSSON, G., Floristiska fragment. IV. S. B. T. 16 (1922). [S. 214 o. 218: Carex nemorosa- o. C. vulpina-lokaler.] 248. SEGERSTRÖM, A. L., En botanisk utflykt till Österåker i Uppland 1920. S. B. T. 16 (1922), s. 298 301. 249. STERNER, R., The Continental element in the flora of South Sweden. Geograf. annaler 1922, även akad. avh. [Tab. 4: vegetationsanalyser fr. Vårdinge o. Västerljung.] 250. HOLMBERG, O. R., [Hartmans handbok i] Skandinaviens flora. Stockholm 1922 [h. 1], 1926 [h. 2], 1931 [I b. h. 1: Salicaceae av B. FLODERUS.] 252. MÖLLER, HT., Löfmossornas utbredning i Sverige. VII. Ark. f. Bot. 17: 14 (1922). [S. 72: växter i Söderbysjön i Nacka.] 253. ALM, C. G., Om Drosera intermedia Hayne och D. anglica Huds. f. pusilla Kihlm. i Sverige. B. N. 1923, s. 115 127. 254. SAMUELSSON, G, Om våra Nymphaea-arters utbredning. B. N. 1923, s. 99 110. 255. Tvenne Polygonum-arter och deras utbredning i Skandinavien. B. N. 1910, s. 257 279. [P. minus Huds., P. foliosum Lindb. f.] 257. MALME, G. O., Ett litet bidrag till Bo sockens kärlväxtflora. S. B. T. 17 (1923), s. 110 in. 258. SAMUELSSON, G, Floristiska fragment. V. S. B. T. 17 (1923). [S. 141: Rumex odontocarpus lokaler.] 259. PALM, B., Nya lokaler för parasitsvampar från Stockholmstrakten. S. B. T. 17 (1923), s. 375 379-260. Du RIETZ, G. E., Det uppländska skärgårdshavet och dess framtid. S. N. 1923, s. 37 59-261. FORSSTRAND, C, Nacka socken. Uppsala 1924. [S. 8 o. 14 18: växter; bil. I (av H. AF TROLLE) :»Förteckning på adventivväxter i Nacka socken»; de flesta uppg. förut publicerade.] 262. HULTH, M., Om handskrifterna till Linnés Flora Kofsöensis. Sv. Linné-sällsk. årsskr. 1924, s. 62 67. [Jfr n:r 220.] 263. GELIN, O., Mulgedium macrophyllum DC. i Vaxholm. S. B. T. 18 (1924), s. 320. [Även andra växter nämnas.] 263 b. VESTERGREN, T. (om Ranunculus Steveni Andrz.) S. B. T. 18 (1924) s. 485. 264. JANSSON, A., Tillägg till»stockholmstraktens växter». S. B. T. 18 (1924), s. 507 510. [Mest Blidö o. Södertäljetrakten; s. 510 artlista från Rådmansö: Ut-Fredel, enl. n:r 287 avseende St. Vånskär.] CIX

CX 265. FRÖMAN, I., Spridda bidrag till»stockholmstraktens växter». S. B. T. 18 (1924), s. 511-513. [Mest Vaxholm, Nacka, Ösmo o. Runmarö.] 266. TÄCKHOLM, G., Floristiska bidrag från Bo socken. S. B. T. 18 (1924), s. 514 518. 267. PLEIJEL, C, Skandinaviens samkönade Valeriana-former. A. H. B. 8: 5 (1924). 268. GUNNARSSON, J. G., Monografi över Skandinaviens Betulae. Malmö 1925-269. Du RIETZ, G. E., Gotländische Vegetationsstudien. Sv. Växtsociol. Sällsk. Handl. II (1925). [S. (11) 13 14: växter fr. Munkön i Djurö.] 270. GERTZ, O., Olof Celsius d. ä. och hans fyndortsuppgifter i Flora Uplandica. B. N. 1925, s. 113 149. Jfr ovan sid. XXIV. 271. Du RIETZ, G. E., Die Hauptzüge der Vegetation des äusseren Schärenhofs von Stockholm. S. B. T. 19 (1925), s. 347 369. [Om floran särskilt s. 366 368.] 272. VESTERGREN, T., Polygonatum multiflorum (L.) All. X officinale All. i Sverige. S. B. T. 19 (1925), s. 495 519. 273. SYLVÉN, N., Ekebyhov [i Ekerö] Lustgården 6 (1925), s. 30 46. [Även arter fr. Gällstaön omtalas.] 274. Mälar- och Saltsjö-strandhugg. Lustgården 6 (1925), s. 145 184. [Björkö, Drottningholm, Svartsjö etc] 275. SERNANDER, R., Stockholms natur. Uppsala 1926. [S. 75 126: märkliga träd (m. m.); f. ö. bot. uppg. fr. Nacka s. 22, 48, 74, 215, Brännkyrka s. 60, Stockholm s. 73, Solna s. 146, Bromma s. 176 178 (Ålsten), 207 (Judarn), Tullinge s. 111, 223, 224.] 276. LINDMAN, C. A. M., Bilder ur Nordens flora III. Stockholm 1926. 277. LINDMANS flora (se 214), 2:a uppl. 1926. 278. SÖDERBERG, E., Murgrönslokaler i Västerhaninge. S. B. T. 20 (1926), s. 284 287. [Även talrika andra växter nämnas.] 279. EKMAN, ELISABET, Zur Kenntnis der nordischen Hochgebirgs-Draben II. K. V. A. Handl., ser III, 2: 7 (1926). [D. incana-lokaler]. 280. HÅKANSON, J. W., Lidingö flora. I: Lidingön och dess natur, Stockholm 1927, s. 103 176. [Före artförteckningen även andra uppg.] 281. JOHANSSON, P. H., Medicinalväxter i Gustafsbergstrakten. Farmacevtisk Revy 1927. 283. HÜLPHERS, A., Myosotis-studier. S. B. T. 21 (1927), s. 63 72. 284. QVARFORT, S., Tillägg till»stockholmstraktens växter». S. B. T. 21 (1927), s. 94 97. [Stockholmsområdet, Djurö m. m.] 285. Bidrag till kännedomen om Stockholmstraktens adventivväxter. S. B. T. 21 (1927), s. 139 154. 286. SEGERSTRÖM, A. L., Gråalens (Alnus incana Moench) förekomst i Södertörn. S. B. T. 21 (1927), s. 162 170. 287. JANSSON, A., Ännu ett litet tillägg till»stockholmstraktens växter». S. B. T. 21 (1927), s. 259 260. [Mest Blidö o. Södertäljetrakten.] 288. MALME, G. O., Bidrag till Trosatraktens flora. S. B. T. 21 (1927), s. 305 3I3. 294. ARWIDSSON, TH., Bemerkungen über die Androgynie in der Carex dioeca- Gruppe. S. B. T. 22 (1928), s. 106 114. 295. DAHLSTEDT, H., De svenska arterna av släktet Taraxacum. III. Dissimilia. IV. Palustria. K. V. A. Handl. ser. III, 6:3 (1928). 296. SIMMONS, H. G., De i Sverige funna arterna av Ambrosia L. S. B. T. 22 (1928), s. 437 441. 2 97- QVARFORT, S., Några anteckningar om Runmarös orkidéer. S. B. T. 22 (1928), s. 442 448. 298. Tillägg till»stockholmstraktens växter». S. B. T. 22 (1928), s. 532 533. [Stockholmsområdet, Fresta m. m.] 299. ARWIDSSON, TH., Tillägg till»stockholmstraktens växter». S. B. T. 22 (1928), s. 530 532. [Södermanland, mest Över- o. Ytterenhörna.] 300. ALMQUIST, E., Upplands vegetation och flora. Akad. avh. Acta phytogeogr. suec. I. Uppsala 1929. [Härur citeras i huvudsak endast uppgifter i artförteckningen (s. 505 606) o. däri förekommande hänvisningar samt kartunderskrifterna.] 301. FAEGRI, K., Om de i Norden iakttatte Amsinckia-arter. Bergens Museums Årbok 1929, Naturvidensk. rekke Nr. 8. 302. ARWIDSSON, TH., Biologiska och floristiska notiser. B. N. 1929. [S. 264: Geum aleppicum; 265: Scirpus parvulus.] 303. QVARFORT, S., Tillägg till»stockholmstraktens växter» 1928. S. B. T. 23 (1929), s. 271-273. [Stockholmsområdet o. närligg. socknar.] 304. FRÖMAN, L, Föreningens vårutflykt [1929, till N. Ljusterö]. S. B. T. 23 (1929), s. 396 397-306. ALMQUIST, É., Träd och buskar i Upplands vegetation. Lustgården 10 (1929), s. 105 140. 308. Floran inom Ängsö nationalpark. K. V. A. Skrift, i naturskyddsärenden 13 (1930). [Bihangsvis även arter på närligg. öar, allt i Länna s:n.] 310. Svenska Trädgårdskonsten, utg. av Arkitekturminnesföreningen. Stockholm 1930 [del I], 1931 [del II]. [I del L: Näsby (i Täby), St. Väsby, Drottningholm, Östanå; i del II: Sandemar, Tureholm.] 311. DAHLSTEDT, H., De svenska arterna av släktet Taraxacum. VII. Spectabilia. K. V. A. Handl. ser. III, 9:2 (1930). 312. HYLANDER, N., Några adventivväxtfynd i Stockholmstrakten. S. B.T. 24 (1930), s. 139 142. 313. FRÖMAN, I., Kärlväxtlokaler i nordöstra Södertörn. S. B. T. 24. (1930), s. 311 319. 314. ARRHENIUS, O., Berberis i Södertörn. S. B. T. 24 (1930), s. 319 321. [Med karta.] 315. ASPLUND, E., Föreningens vårutflykt [1930, till Ornö]. S. B. T. 24 (1930), s. 324 325. 316. VESTERGREN, T., Über den Verwandtschaftskreis der Myosotis versicolor (Pers.) J. E. Sm. S. B. T. 24 (1930). [S. 457 o. 461 svenska lok.] 317. GOODWIN, H. B., Sporadisk och temporär förekomst av förvildade och mindre allmänna kärlväxter på Utö. S. B. T. 24 (1930), s. 566 569. 318. BLOM, C, En för Sveriges flora ny hybrid, Roripa austriaca (Crantz) Bess.X silvestris (L.) Bess. Meddel. Göteb. bot. trädg. VI (1931), s. 145 150. 319. Smärre bidrag till Sveriges flora. I: 4 [Carduus leiophyllus], 1:5 [Lycium]. Meddel. Göteb. bot. trädg. VI (1931), s. 153 160. 320. GÖRANSSON, N., och SVENSÉN, M., Vår hemsocken Sollentuna. Stockholm 1931. [S. 128 132: växter.] 321. ENGESTRÖM, T., och ERHARDT, R., Om Runmarös orchidéer. B. N. I931, s. 45 50. 322. Från holmarna kring Runmarö. B. N. 1931, s. 229 268. 323. QVARFORT, S., Kärlväxtfloran på Runmarö. S. B. T. 25 (1931), s. 36 76. 324. FRÖMAN, I., Föreningens vårutflykt [1931, till Salem]. S. B. T. 25 (1931), s. 284 287. 325. HÅKANSON, J. W., Nya floristiska uppgifter från Lidingö. S. B. T. 25 (1931). s. 417 434. 326. FLORIN, R., Botrychium simplex Hitchc. funnen på Runmarö i Stockholms skärgård. S. B. T. 25 (1931), s. 439 440. 327. ARWIDSSON, TH., Älta mosse [i Nacka]. S. N. 1931, s. 150 152. 328. LINDSTRÖM, A. A. Om släktet Rosa III. B. N. 1931, s. 297 307. 329. SAMUELSSON, G., Polygonum oxyspermum Mey. et Bge. und P. Raii Bab. ssp. norvegicum Sam. n. ssp. A. H. B. 11: 3 (1931). 330. SYLVÉN, N., Tvenne höstdagar vid Stockholms skärgård. Lustgården 12 (1931), s. 84 109. [Sandemar, Beatelund, Näsby, Östanå]. CXI

CXII 331. FAEGRI, K., Über die in Skandinavien gefundenen Symphytum-Arten. Bergens Museums Årbok 1931, Naturvidensk. rekke. Nr. 4. 332. ALMQUIST, E., Några försvinnande drag i Stockholmstraktens växtvärld. Årsredogör. f. högre allm. lärov. å Östermalm läsåret 1930 31 (Stockholm 1931), s. 1 6. [Stockholmsområdet.] 333. JULIN, E., Uppländska zoocecidier. B. N. 1932, s. 123 133. [Gällnö, Möja skärgård.] 334. LINDQUIST, B., Taxonomical remarks on Juncus alpinus Villars and some related species. B. N. 1932. [S. 357 363: lokaler i området.] 335. FRÖMAN, I., De nordligaste lokalerna i Sverige för vild murgröna (Hedera Helix L.). S. B. T. 26 (1932). [S. 217 19: lokaluppgifter.] 338. LINDQUIST, B., Om den vildväxande skogsalmens raser och deras utbredning i Nordvästeuropa. Acta phytogeogr. suecica IV (1932). [S. 41: lokaler i området.] 339. SUNDSTEDT, F., Lidingön förr och nu. Stockholm 1932. [S. 251 340:»Natur och blommor».] 340. (THORBJÖRNSSON, B.,) Något om växterna på Reymersholm [i Brännkyrka]. Heimdall (gymnasistfören. vid h. allm. lärov. å Södermalm i Stockholm) 1932, s. 15 20. 341. ERHARDT, R., Sorbus på Djurö; nya hybridfynd. B. N. 1933, s. 609. 342. SAMUELSSON, G., Carices Muehlenbergianae Tuckerman i Norden. S. B. T. 27 (1933). [S. 21 23, 29 30, 36: lok. i området.] 343. FRÖMAN, I., Föreningens vårutflykt [1933, till Vårby o. Albysjön]. S. B. T. 27 (1933), s. 441 445. 344. SCHIÖLER, S.,»Fridlyst enligt lag». S. N. 1933. [S. 90: Berberis, 92: Cypripedium, 93: Viscum.] 345. SÖRLIN, A., Strövtåg på Södertörn. S. N. 1933, s. 123 130. 346. FRÖMAN, I., (Växtlista fr. Munkön i Djurö.) Ymer 53 (1933), s. 402 403. [De flesta uppgifterna grunda sig på kartprickar i n:r 300 och återkomma i n:r 348.] 347. MURBECK, S., Exotiska Verbasca från nordiska fyndorter. B. N. 1934, s. 353 364. 348. FRÖMAN, I., Föreningens vårutflykt 1934 [till Munkön i Djurö]. S. B. T. 28 (1934). s. 473 477- [Jfr n:r 346.] 349. WIBECK, E., Näktergal på lövängsholmar i Stora Värtan [Djursholm]. S. N. 1934, s. 113 120. 350. FRÖMAN, I., Viksberg och murgrönan. S. N. 1934, s. 121 134. 351. SAMUELSSON, G., Die Verbreitung der höheren Wasserpflanzen in Nordeuropa. Acta Phytogeogr. suec. VI (1934). [S. 20 21: lokaluppg. fr. Runmarö o. Bo; f. ö. talrika kartor.] 352. CAJANDER, A., Über die fennoskandischen Formen der Kollektivart Carex polygama Schkuhr. Annal. Bot. Soc. Zool.-bot. Fenn. Vanamo 5: 5 (Helsinki 1935). [S. 31, 32, 38: lokaler i området.] 353. SERNANDER, R., m. fl., Naturminnesregister. I: Stockholmstraktens natur- o. kulturminnen (Stockholm 1935) s. 15 50. 354. NANNFELDT, J. A., Poa supina Schrad. i Sverige och dess hittills förbisedda hybrid med P. annua L. B. N. 1935, s. 1 16. 355. FRÖMAN, I., Några notiser från Munkön [i Djurö]. S. B. T. 29 (1935), s. 367 370-356. RASCH, W., En intressant växtfyndlokal å Tyresö [Uddby kraftstation]. S. B. T. 29 (1935). s. 535 536. 357. FRÖMAN, I., Föreningens vårutflykt 1935 [till Grindsjön o. Hammersta i Södertörn]. S. B. T. 29 (1935), s. 561 564. 358. VALENTIN, A., Skansholmen [i Hilleshög]. S. N. 1935, s. 39 47. 359. LANGLET, O., Till frågan om sambandet mellan temperatur och växtgränser. Meddel. fr. Statens skogsförsöksanst. h. 28: 3 (1935). [S- 352 355: Fagus-lokaler.] 360. BLOM, C., Adventiva Solanum-arter i Sveriges flora. Meddel. Göteb. bot. trädg. X. 1935 (1936). Afzelius, A. 12. Afzelius, J. A. 53 a. Agelin, F. 240. Ahlfvengren, F. 101. Alm, C. G. 213, 226, 253. Almgren, K. 141. Almquist, E. 176, 207, 225, 300, 306, 308, 332. Almquist, S. 82, 87 b, 89 a, 141 b, 219 b. Areschoug, F. W. C. 62. Arnell, H. W. 114, 169, 205. Arnell, S. 163. Arrhenius, J. P. 39 b. Arrhenius, O. 209, 217, 222, 231, 314. Arwidsson, Th. 294, 299, 302, 327. Asplund, E. 315. Aulin, F. R. 183, 199. Barthel, E. 246. Berggren, J. 128. Bergnehr, L. 9 b. Beurling, P. J. 42. Birger, S. 150, 171. Björnström, F. J. 53. Blom, C. 221, 221 b, 318, 319, 360. Bohlin, K. 100. Bryant-Meisner, R. 147. Byström-Lindhagen, Anna 202. Cajander, A. 352. Cedergren, G. 232, 243. Cederwald, G. v. 67. (Celsius, O. 270.) Dahlgren, K. V. O. 244. Dahlstedt, H. 90, 125, 295, 311. Du Rietz, G. E. 208 b, 242, 260, 269, 271. Ekman, E. L. 166. Ekman, Elisabeth 279. Ekstrand, H. 216. Ekström, C. U. 28. Engeström, T. 321, 322. Erhardt, R. 321, 322, 341. Faegri, K. 301, 331. Falck, K. 197. Fischerström, J. 10. Floderus, B. 250. Florin, R. 326. V. Författareregister. Forssell, N. E. 44. Forsstrand, C. 261. Fries, E. 19, 29, 43 a. Fries, E. Th. 185. Fristedt, R. F. 63 b. Fröman, I. 265, 304, 313, 324, 335, 343, 346, 348, 350, 355, 357- Gelin, O. 263. Gertz, O. 220, 270. Giöbel, F. 124. Goodwin, H. B. 317. Gunnarsson, J. G. 268. Göransson, N. 320. Hafström, Hj. 148. Hagström, A. J. 9 c. Hagström, J. O. 194. Hallquist, S. 191, 204. Hallström, G. 160. Hamner, J. W. 137. Hartman, C. 54, 58,61, 64,70, 79, (89). Hartman, C. J. 20, 32, 38, 43, 49, (54, 58, 61, 64, 70, 79, 89). Hasselquist, F. 7. Haussknecht, C. 83. Hedlund, T. 237. Henning, E. 193. Hesselman, H. 120, 122, 211, 233, 234. Hofberg, H. 43 b, 52. Holmberg, O. R. 250. Holmgren, B. 236. Hulth, M. 262. Hylander, N. 312. Hulphers, A. 283. Håkanson, J. W. 215, 280, 325. Högberg, J. D. 43 c. Högdahl, T. 211 b. Hörstadius, S. 203. Jansson, A. 227, 264, 287. Johansson, P. H. 281. Juel, O. 91. Julin, E. 333. Jungner, R. 88 b. Krok, Th. O. B. N. 63, 89. Kukenthal, G. 96 c. Lagerheim, G. 80, 195, 195 b. Langlet, O. 359.

CXIV Laurell, J. G. 98, 99 c, 100 b. Laurent, Vivi 224. Leffler, J. A. 66. Lénström, C. 88, 210. Liljeblad, S. 13, 18. Lindberg, H. 108, 136, 184. Lindblom, A. E. 35. Lindeberg, C. J. 45, 48. Linder, J. 1. Lindman, C. A. M. 131, 138, 214, 276, 277. Lindquist, B. 334, 338. Lindroth, J. I. 107. Lindström, A. A. 328. Linné, C. v. 3, 4, 5, 6, 88 c, (220, 262). Lundeqvist, N. W. 27. Malme, G. O. 156, 188, 257, 288. Modéer, A. 11. Mohr, D. M. H. 15. Munthe, H. 228. Murbeck, S. 86, 92, 98 b, 98 c, 99, 99 b, 347. Möller, Hj. 252. Mörner, C. Th. 86 b. Naezén, D. E. 17. Nannfeldt, J. A. 354. Nathorst, A. G. 76, 77. Neuman, L. M. 88 d, 101. Nilsson, N. Hj. 88 a. Nordstedt, O. 100 a. Ostenfeld, C. H. 115, 118. Palm, B. 133, 144, 151, 183 b, 208, 259 (Palmberg, J. O. 2.) Pleijel, C. 267. Pontén, O. 51. Qvarfort, S. 284, 285, 297, 298, 303, 323. Radloff, F. V. 16. Rasch, W. 356. Regel, C. 279. Retzius, A. J. 9. Romell, L.-G. 187, 187 b, 192, 192 b, 196, 230, 241. Rosendahl, H. V. 146, 177, 189, 198, 206, 212. Samuelsson, G. 223, 238, 239, 245, 247» 254, 255, 258, 329, 342, 351. Samzelius, H. 84, 149. Schagerström, J. A. 39, 46. Scheutz, N. 72, 81. Schiöler, S. 344. Schlegel, L. 87. Segerström, A. L. 219, 248, 286. Selander, S. 147, 154, 155, 158, 178, 182, 186, 190, 190 b. Sernander, R. 103, 105, 143, 275, 353. Simmons, H. G. 296. Skårman, J. A. O. 140. Smith, H. 200. Starbäck, K. 228. Steinmejer, J. B. 2. (Stenström, K. O. E. 122.) Sterner, R. 249. Ström, I. A. af 30, 37. Sundstedt, F. 339. Svensén, M. 320. Swartz, O. 14. Sylvén, N. 126, 134 a, 134 b, 201, 273, 274, 330. Söderberg, D. H. 8. Söderberg, E. 278. Sörlin, A. 345. Teiling, E. 167, 229. (Tham, W. 51.) Thedenius, K. F. 50, 55, 56, 59, 71, 87 a, 89 b. Thorbjörnsson, B. 340. Thorstenson, G. 93. Tiselius, G. 95. Torén, C.-A. 218. Torssander, A. 97. Trolle, H. af 261. Täckholm, G. 216, 266. Valentin, A. 358. Vestergren T. 96 b, 179, 180 b, 263 b, 272, 316. Wahlenberg, G. 26. Wahlström, J. E. 47. Weber, F. 15. Westerlund, C. G. 130, 159, 161. Wettstein, R. v. 96. Wibeck, E. 349. Wikström, J. E. 24, 40 (-fa, b, c), 41. Witte, H. 116, 142, 145, 170. Wittrock, K. J. H. 135. Wittrock, V. B. 78, 86 a, 91, 91 a, 94. 97 b, 127, 129, 132, 139. Örtenblad Th,. 106. VI. Använda manuskript. (A. ms.) AFZELIUS, A.,»Anteckningar om svenska växter» m. fl. manuskript (1770 80- t.). Uppsala univ.-bibliotek, katalog n:r D. 83 d f. [Företrädesvis Botkyrka samt Stockholmsområdet.] (B. ms.) BRAUN, J. A.,»Tillägg till Thedenius' Botaniska exkursioner i Stockholmstrakten» (början av 1860-t.). Riksmuseets bot. avdeln. (bland Kroks efterlämnade samlingar). (G. ms.) GÖTHE, C. G.,»Förteckning på växter tagna i Rosersbergs park och trakten däromkring 1853». Ingår i Wikströms manuskriptsamling, se nedan! [Ed o. närligg. socknar.] (N. ms.) NORÉUS, F. TH.,»Naturhistoriska & antiqvariska anteckningar om Roslagen 1832». Uppsala univ.-bibliotek, katalogmr S. 140 [Länna, Frötuna, Blidö, Rådmansö.] (Th. ms.) THEDENIUS, K. F., Anteckningar om nya fyndorter m. m. i et1 ex. av»flora öfver Upland och Södermanland» (1870 80-t.) Uppsala univ.- bibliotek, katalogn:r D. 120 t. Härtil ansluter sig (D. 120 u) en samling brev m. m. från olika personer, bl. a. O. Sternvall och F. O. Westerberg, vilka citerats mec resp. signaturer (se följ. avdeln.). (Th. ms. 1843)»Stockholmstraktens Växter». Anteckningar gjorda av K Fr. Thedenius 1840 43 [de flesta uppg. dock tillskrivna av annan hand, det mesta redan publicerat]. Tillhörde d:r S Birger. (W. ms.) WIKSTRÖM, J. E., Manuskriptsamling till»stockholms flora», om talad ovan sid. XXVII (1820 40-t.). 1 K. Vetenskapsakademiens bibliotek. [Av det väldiga materialet är åtskilligt publicerat i Wikströms och Thedenius' skrifter; återstoden re presenterar främst Stockholmsområdet men f. ö. en mängd spridda socknar. Ehuru bland bidragsgivarna återfinnas fler kända namn, t. ex. C. J. Hartman och K. F. Thedenius, citera vi allt under samma beteckning (W. ms.), med undantag fö: G. ms., som är av yngre datum, se ovan!] (Fl. holm.)»flora holmiensis», enligt Hj. Möller skriven av C. G. Myrii (1830-t.?) med senare tillägg av okänd person; har tillhört K F. Thedenius, nu i Botaniska Sällskapets ägo (jfr förra uppl. sid. XXV). [Det mesta av innehållet återfinnes även i W.ms.] Anm. På Riksmuseets botaniska avdelning finnes en av J. W. HAMNER sammanställd förteckning»blidö sockens floras (med kartor, belysande varje arts förekomst därstädes). Nästan allt är H:s egna iakttagelser och citeras därför med dennes signatur (Hr). 1 I samlingen ingå även några 1700-tals-uppgifter (av A. Modéer) från Södergarn på Lidingön, de flesta dock sedermera publicerade (Thedenius 1850)

CXVIl VII. Förteckning över medarbetare. Förutom bidragsgivare från senaste tid uppräknas här sådana medarbetare i detta arbetes 1:a upplaga (1914), vilkas anteckningar eller samlingar varit oss tillgängliga, så att vederbörande kunnat citeras. Förteckningen upptager även namnen på ett antal amatörbotanister, vilkas bidrag endast hänföra sig till efterlämnade samlingar men äro av sådan omfattning, att de äga väsentligt värde för kännedomen om resp. socknars flora. Framför namnen anföras de förkortningar, som använts vid citat i artförteckningen. Orts-och tidsuppgifter avse vederbörandes huvudsakliga bidrag; de flesta ha dessutom lämnat enstaka uppgifter från annan plats el. tid. (Ag.) AGELIN, F., Telegrafkommissarie. Norrtäljetrakten (fr. o. m. 1919). (Axn) ALEXANDERSSON, N., Justitieråd. Länna skärgård, Frötuna m. m. (1920-t.). (Alm) ALM, C. G., Amanuens. Spridda bidrag (1915 30). (Aqt) ALMQUIST, E. B., f. d. Professor. Tullingetrakten (1871), Dalarö o. Sandemartrakten (1897) m. m. (At) ALMQUIST, E. G., Lektor. Alla Upplandssocknar (utom Ljusterö) o. Stockholm (1910 30-t.); spridda Sörmlandssocknar (mest 1930-t.), främst Vårdinge (även 1908 11), Turinge o. Södertälje med grannsocknar. (An) ANDERSSON, VALTER, Lärare. Harö (1930-t.). (Arn.) ARNELL, H. W., Lektor. Trosatrakten (1903), Hölö (1911), Norrtälje (1918 19), Rådmansö skärgård (1914 20). (Ad) ASPLUND, E., Assistent. Alla Sörmlandssocknar, främst kusto. skärgårdssocknarna; spridda bidrag från Uppland (allt 1910 30-t.) (Aul.) AULIN, F., Läroverksadjunkt. Spridda bidrag främst från Stockholmsområdet (1880 1910-t.); Södertälje (omkr. 1860). (Be) BAGGE, L. B., Bibliotekarie. Spridda bidrag (1860 90-t.) allt enl. ex. i B:s herbarium, nu tillhörigt d:r G. Neander. (Bkt) BENCKERT, H. T., Rådman. Stockholmsområdet, främst Bo (1880 1910-t.); Danderyd (1880 90-t.) m. m. huvudsakl. enl. ex. i B:s herbarium, separat förvarat i Riksmuseet. (Bgn) BERGGREN, J., Läroverksadjunkt. Spridda bidrag mest från Södertörn (1890-t.), Stockholms grannskap (1910-t.), Länna (1910-t.) m. m. (Bd) BERGLUND, G., Polisdomare. Huddinge, Hammarby o. närligg, socknar (omkr. 1910). (Bvl) BERGVALL, N., Kassör. Mälaröarna (mest 1910-t.) m. m. (Bin) BERLIN, J. A., Med. d:r. Stockholm (1870-t.), Danderyd (omkr. 1890), össebygarn (1870-t.), Svartsö (början av 1900-t.) m. m. allt enl. herb.-ex., främst i Riksmuseet. (Br) BIRGER, S., Med. lic. Bo (1901), Värmdö o. Djurö (1902 03), Österåker (1924) m. m. (Bj.) BJÖRKMAN, G., Fil. mag. Ed o. Mälaröarna (1920). (Bni) BLADINI, G., f. d. Kamrer Svartsjölandet (1890-1910-t.). (Bni) BLADINI, L., Med. lic. Svartsjölandet (1890-1910-t.). (Bhl.) BOHLIN, K., f. d. Rektor. Munsö (1884 86) m. m. (BGs) BOIJE AF GENNÄS, C, Ingenjör. Stockholmsområdet m. m. (1870 90-t.). (Bn) DE BRUN, B., Godsägare. Saltsjöbaden, Ösmo m. m. (1930-t.). (Bsm) BURSTRÖM, H., Docent. Ekerön (1919 20). (Bhm) BÄÄRNHIELM, M., Häradshövding. Stockholmsområdet 1890-t.). (Chr) CHRISANDER, B., Arkitekt. Stockholmsområdet m. m. (1920-t.). (Dst.) DAHLSTKDT, F., Fil. lic. Solna (1915), Lidingö (1916), Danderyd m. m. (efter 1915). (Dt) DAHLSTEDT, H., Fil. d:r. Ornö (1902), Träsko (1925) m. m. (Dn) DEI.PHIN, K., v. Häradshövding". Skarpö (mest 1920-t.). (Dj) DOMEIJ, Å., Lärare. Stockholmsområdet, främst adventivfloran (1927 34), Färentuna (1931) m.m. (Do) DURANGO, S., Lärare. Täby (mest 1920-t.) m. m. (DRz) Du RIETZ, G. E., Professor. Stockholm o. Bromma (före 1912), norra Värmdön (1915), Utö (1932), Sandhamns o. nordligare skärgårdar (omkr. 1920). (Ed.) EDELSTAM, A., Justitieråd. Dalarö med grannsocknar (1920 30-t.). (Eg.) EGERSTÉEN, P., Kapten. Djurö m. ra. (1930-t.). (Ekm.) EKMAN, E. L., Fil. d:r. Stockholmsområdet m. m., främst adventivfloran (1908 13). (Em) EKSTRÖM, A., K\rkoherde. Västerljung med grannsocknar (1880 90-t.). (Eng.) ENGESTRÖM, T., Med. lic. Stockholm, Djurö skärgård m. m. (omkr. 1930). (Edt) ENGSTEDT, M., Apotekare. Stockholmsområdet m. m. (omkr. 1910). (Es) EVERS, E., Med. lic. Vagnhärad o. grannsocknar (1920-t.). (Fls) FLODERUS, B., Med. d:r. Spridda bidrag främst betr. Salix. (Fin) FI.ORIN, R., Docent. Stockholmsområdet (omkr. 1910), f. ö. spridda bidrag. (Fzn) FRANZÉN, G., Sekreterare. Danderyd m. m- (1920-t.). (Fr.) Fries; A., Jur. stud. Roslagskulla med grannsocknar, Stockholmsområdet m. m. (före 1910). (Fn) FRÖMAN, I., Fil. mag. Ljusterö (1920-t.), Nacka m. m. (d:o), Södertörn (1930-t.). (Fs) FÅHRAEUS, G., Fil. stud. Dalarötrakten (omkr. 1930). (Gd) GARD, S., Med. lic Blidö (1920-t.). (Gn) GELIN, O., Assistent. Stockholmsområdet, Vaxholmstrakten m. m. (1920-t.). (Gbg) GIMBERG, C. J., Överingenjör. Nacka m. m. (1920-t.). (Hgs.) HAGSTRÖM, J. O., Kontraktsprost. Södertäljetrakten, främst Östertälje (1890-t.). (Hqt) HALLQVIST, S., Byråinspektör. Ljusterö (före 1914). (Hsd) HAMMARSKJÖLD, KARIN, f. ALMQUIST, Fru. Edlunda vid Vaxholm (1919). (HT) HAMNER, J. W., Apotekare. Blidö (1880 1910-t.), Värmdö skärgård o. Möja (1920 30-t.), f. ö. spridda bidrag från många socknar (1910-t.). (Hd) HEDLUND, T., f. d. Professor. Norrtäljetrakten (1870 90-t.). (Hsm) HEDSTRÖM, P., Tandläkare. Salem (före 1914).

CXVII (Hbn) HEILBORN. O., Docent. Djursholmstrakten (1910-t.). (B. Hess.) HESSELMAN, B., Professor. Stockholmsområdet, Österåker m. m. (1890-t.), Tynningö o. Väsbytrakten (1930-t.). (E. Hess.) HESSELMAN, E., Fil. stud. Djursholmstrakten (omkr. 1930). (H. Hess.) HESSELMAN, H., Professor. Österåker, Rådmansö m. m. (börj.av 1900-t.). (Hst.) HOFFSTEIN, C. G., Byggmästare. Djurö (främst Runmarö) m. m. (1880 1910-t.). (Him.) HOLMIN, N., Överläkare. Österåker (1890 1930-t.). Möja (1920 30-t.) m. m. (Hm) HOLMSTRÖM, O., Ingenjör. Rådmansö (före 1914). (Htn) HULTÉN, E., Konservator. Ljusterö (mest 1910-t.) m. m. (Hyl.) HYLANDER, N,, Fil. kand. Stockholmsområdet m. m. (1930-t.). (Hs) HÜLPHERS, A.,Trädgårdskonsulent. Stockholm (1910), Ljusterö, Möja, yttre skärgården (1910 20-t.). (Håk.) HÅKANSON, J. W., Missionsskollärare. Lidingö (1910 30-t.), f. ö. spridda bidrag. (HSd) HÅRD AF SEGERSTAD, F., Lektor. Utö (1920-t.). (Ind.) INDEBETOU, G., Direktör. Lovö, Stockholmsområdet (början av 1900-t.). (Ing.) INGELSTRÖM, E., Assistent. Österåker m. m. (1910-t.). (Jl) JAHRL, B., Fil. stud. Stockholmsområdet, Täby, Länna, Möja, Ljusterö, Blidö (1920-t.). (Jn) JANSSON, A., Läroverksadjunkt. Blidö (1910 30-t.), Södertälje m. m. (1930-t.). (Jhn) JOHANSSON, H. E., Statsgeolog. Stockholm (1890-t.), Täby (1915), Österåker (1920-t.). (Jsn) JOHANSSON, HUGO, Fil. stud. Grödinge, Salem, Botkyrka, Ösmo m. m. (1920-30-t.). (H. &M JOHANSSON, H, Lärare. -J Rådmansö (l920.t). Joh.) JOHANSSON, M., Lärare. (N. Joh.) JOHANSSON, N., Docent. Salem (1930-t.). (Joh.) JOHANSSON, P. H., Apotekare. Gustavsberg, Bo (1920-t.). (Jhs.) JOHNSON, M., Trädgårdsmästare. Södertäljetrakten, Tveta, Ytterjärna (1920 3Q-t.). (Kn) KARLSON, Hj., Advokat. Ingmarsö, Svartsö m. m. (1910 20-t.). (Kdn) KAUDERN, W., Fil. d:r. Stockholmsområdet na. m. (omkr. 1900). (Kpl) KNÖPPEL, J., Fil. stud. Lidingö m. m. (1930-t.). (Kk) KROK, T., Läroverksadjunkt. Dalarö (1904), Ösmo (1908), Turinge (1909 10), Österåker (1860-t. o. senare), Gustavsberg (1894 95), Vaxholm (1900), Utö (1875). Blidö (1871) m. m. (Kg) KUGELBERG, H., Direktör. Gustavsberg m. m. (1880 90-t.) allt enl. herb.-ex. j Riksmuseet. (Kr) KALLÄNDER, P., Fil. mag. Vallentuna (1911). Österåker (1916), norra Värmdön m. m. (1917). (Khl.) KÖHLER, E., Läroverksadjunkt. Trosatrakten, främst Hölö (1870 90-t.). (Lhm) LAGERHEIM, G., Professor. Nacka, Dalarö m. m. (mest 1870-t.). (Lz) LAGERKRANZ, J., Komminister. Brännkyrka (1910 30-t.) m. m. (Lwl) LAGER WALL, B., v. Häradshövding. Lovö (1890 1910-t.), Österhaninge m. m. (Lmm) LAMM, C. J., Docent. Täby, främst Näsbytrakten (1910-t.). (Lt) LANGLET, O., Fil. d:r. Stockholmsområdet (1910- o. 30-t.), Salem (1935) m. m. (Ll) LAURELL, J. G., Kyrkoherde. Sorunda, Torö, Ösmo m. m. (1880 90-t.). CXIX (Lnt) LAURENT-TÄCKHOLM, VIVI, Fru. Stockholmsområdet, f. ö. talrika spridda bidrag (1910-t.). (Lbd) LINDBLAD, E., Civiling. Torö o. angr. delar av Sorunda o. Ösmo. (1930-t.). LINDBLAD, S., Studerande) Torö o. angr. delar av Sorunda o. Ösmo. (Lgn) LINDEGREN, E., Läroverksadjunkt. Stockholmsområdet, Turinge, Ornö, Länna m. m. (omkr. 1900). (Ldn) LINDÉN, G., Fil. mag. Botkyrka (1910 12). (Ln) LINDMAN, S., Fil. kand. Össebygarn (1905 07), f. ö. bidrag från många socknar (1920 30-t.). (Lth) LINDROTH, C, Fil. d:r. Norra Värmdön. (Lm) LINDSTRÖM, A., f. d. Tullförvaltare. Södertälje o. närligg. socknar (1920 30-t.), Vindö (1934 35) m. m. (Lg) LUNDBERG, F., Fil. d:r. Svartsjölandet (1890-t.). (Ldm.) LUNDMAN, B., Teol. o. fil. kand. Sollentuna o. närligg. socknar, Runmarö m. m. (1917). (Lqt) LUNDQVIST, G., Statsgeolog. Blidö (1909 11). (Lkt) LÖNNKVIST, F., Fil. kand. Sundbybergstrakten (mest 1910-t.). (Me) MALME, G., f. d.lektor. Trosatrakten (1920 30-t.), Bo (1910-t.). (Mm) MALMSTRÖM, C, Docent. Lovö (börj. av 1900-t.). (Mn) MATTSON, B., Folkskollärare. Norrtälje (1930-t.). (Mgh) MODIGH, K.. Jur. stud. Runmarö o. närligg. öar, Ljusterö m. m. (omkr. 1930). (Nzl) NETZEL, N. W., Professor. Lidingö (1880 90-t.), Fågelbrolandet (1890-t. 1905) m. m. N. synes vara Munköns botaniska upptäckare. (Nn) NILSSON, Fr., Advokat. Stockholmsområdet, främst Brännkyrka (mest 1910 30-t.), m. m. (Nm) NORDSTRÖM, E., Grosshandlare. Spridda bidrag, främst från Muskö o. Södertörn (1890 1920-t.). (Nwl) NORDWALL, Å., Amanuens. Tynningö (1910-t.). (Nby) NORRBY, J., Fil. mag. Värmdö. Vindö m.m. (1920 30-t.), Ingarö (1930-t.). (Nrb.) NORRBY, R., Fil. d:r. Grödinge (1920 30-t.). (Nmn) NORRMAN, C. M., Apotekare. Värmdö skärgård (1920 30-t.). (Nsm) NYSTRÖM, N., Protokollssekreterare. Ingarö (1890-t.). (Or) ODHNER, T., Professor. Ljusterö m. m. (omkr. 1900). (On) OHLSÉN, R., f. d. Stationsskrivare. Södertäljetrakten m. m. (1930-t.). (Pm) PALM, B., Docent. Norrtäljetrakten (1890 1910-t.). (Plm.) PALMÆR, W, Professor. Spridda bidrag, mest fr. skärgården (1890 1930-t.). (Pr) PALMÉR, G., Lärare Norrtäljetrakten (1920-t.), Österåker (1932) m. m. (Pl) PLEIJEL, C, Apotekare. Stockholm m. m. (mest 1930-t.). (Pk) PYK, R., Kontorist. Norra Värmdön m. m. (1920-t.). (Qt) QVARFORT, S., Civilingenjör. Stockholmsområdet (1920 30-t.), Tyresö (1930-t.), Ytter- o. Överenhörna (1930 31), spridda bidrag från skärgården (1930-t.). (Rsch) RASCH, W., Med. lic. Tyresö (1930-t.). (Rn) REUTERMAN, C, Provinsialläkare. Svartsjölandet, främst Hilleshög (1890-t.), m. m. Huvudsakl, enl. herb.-ex. i GM. (Rsn) RINGENSON, C. A., Lektor. Ljusterö (1910-20-t.) m. m. (Re) RINGSELLE, G. A., f. d. Läroverksadjunkt. Spridda bidrag från Stockholm o. Uppland (1880 1920-t.). (Rll) ROMELL, L.-G., Docent. Yttre skärgården (1910-t.) m. m.

CXX (Rs) ROOS, A., Apotekare. Spridda bidrag främst från Mälarområdet (1920 30-t.). (Rus) ROSENIUS, E., Redaktör. Möja (1910 20-t.). (Sam.) SAMUELSSON, G., Professor. Spridda bidrag, särskilt från skärgården (mest 1920 30-t.), Norrtälje (1890-t.). (Sdn) SANDEN, A. Ytterjärna, Mörkö m. m. (1870 80-t.), dels enl. brev till K. F. Thedenius, dels erl. herb.-ex. i olika museer. (Sch.) SCHAGER, N., Jägmästare. Gustavsberg m. m. (omkr. 1900). (Sgl) SCHLEGEL, L., Provinsialläkare. Gustavsberg m. m. (1880-t.). (Sz) SCHWARTZ, Y., Läroverksadjunkt. Dalarötrakten (1902 03). (Seg.) SEGERSTRÖM, A. L., Fondmäklare. Stockholmsområdet (mest 1910 20-t.), Lovö o. Sånga (1910-t.), Munsö (1928), Tyresö (1920-t.), Rindö (1924), Danderyd (omkr. 1880) m. m. S. var den förste, som beaktade ruderatfloran vid Lövsta (1910). (Sel.) SELANDER, S., Författare. Österåker (börj. av 1900-t.), Länna o. Möja (omkr. 1910), f. ö. spridda bidrag mest från skärgården (1910 20-t.). (Sj.) SJÖDAHL, G. A., f. d. Förste Provinsialläkare. Spridda bidrag särskilt från ruderatplatserna (1920 30 t.). (Sk.) SKÅRMAN, J. A. O., f. d. Lektor. Utö (omkr. 1900). (Svl) STERNVALL, O., Skådespelare. Hölö, Torö, Ösmo, Lidingö, Rådmansö skärgård m. m. (1870 80-t.), dels enl. brev till K. F. Thedenius, dels enl. herb.-ex. (mest i LM). (Sm) STRÖM, Hj., Banktjänsteman. Turinge (1903), Ornö (1903), Solna m. m. (omkr. 1905). (Se) STÅHLE, T., Civilingenjör. Sollentuna o. närligg. socknar m. m. (1920 30-t.). (Sll) SUNDELL, C, Med. lic. Bo, Nacka m. m. (före 1914). (Sdt) SUNDSTEDT, F., Löjtnant. Spridda bidrag (1910-30-t.), mest från Salem, Lidingö o. Blidö. (Swn) (Siv.) SWENSSON, A., Ingenjör. Nacka m. m. (1920 3c-t.). SYLVÉN, N., Fil. d:r. Stockholmsområdet (främst Råsundatrakten), Mälarområdet (fastlandet), Roslagsområdet m. m. (allt 1910-t.), Vindö (1920-t.). (Sbg) SÖDERBERG, G., Folkskollärare. Österhaninge m. m. (1880-t.). (Sin) SÖRLIN, A., Fil. lic. Södertörnsområdet (1920 30-t.). (Tdt) TOLLSTEDT, O. Nacka m. m. (början av 1900-t.). (Tn) TORÉN, C.-A., Överstelöjtnant. Djursholm, Sandhamn m. m. (början av 1900-t.). (Tr) TORSSANDER, A., Kontraktsprost. Sorunda (1870-t.), Vårdinge (1880-t. 1905). (Thm) TÄCKHOLM, G., Lektor. Bo (1920-t.), f. ö. spridda bidrag. (Til) TÖRNELL, S., Med. lic. Tyresö, Norrtäljetrakten m. m. (1920-t.). (Vtn) VALENTIN, A., Direktör. Spridda bidrag (fr. o. m. 1890-t.), främst från trakten kring Hässelby villastad (1910 30-t.). (Vgn) VESTERGREN, T., Läroverksadjunkt. Möja (1910 20-t.), Äpplarö (1927), Stockholmsområdet m. m. (mest 1910 20-t.). (Vd) VRETLIND, E., Läroverksadjunkt. östra Ryd o. österåker (1910 30-t.). (Wm\ WALDENSTRÖM, E., Civilingenjör Vårdingc o. grannsocknar WALDENSTRÖM, M., Direktör (1920 30-t.). (Wn) WALLGREN, S., Lektor. Lidingö (1930-t.). (Wr) WEHMEYER, F. C, Byrådirektör. Spridda bidrag (1890 1920-t.). (Wbg) WESTERBERG, F. Ö., Folkskollärare. Västerljung m. m. (1870 80-t.), delvis enl. brev till K. F. Thedenius. CXXI (Wft) WESTFELDT, G. A., Fil. kand. Stockholmsområdet m. m. (1928,) (Wng) WESTLING, R., Professor. Stockholmsområdet (efter 1900). Danderyd (1920 30-t.), Blidö (omkr. 1910) m. m. (Wik.) WIKANDER, H.., Förste postexpeditör. Över- o. Ytterenhörna (före 1914). (Wdt) WIMMERSTEDT, V., Kontorsskrivare. Huddinge o. närligg. socknar (1920 30-t.). (We) WITTE, H., Professor. Stockholmsområdet, främst Solna (1920 30-t.); Ljusterö (1903). (Zpl) v. ZEIPEL, E., Fil: mag. Rådmansö skärgård (1920-t.). (Öl.) (Ögn) ÖLANDER, A., Professor. Spridda bidrag fr. skärgården (1920-t.). ÖSTERGREN, O., Docent. Össebygarn (1880-t.), Norrtäljetrakten (1919) m. m. Ytterligare bidrag ha lämnats av ett flertal meddelare, delvis omnämnda redan i förra upplagan (1914) samt i Upplands vegetation o. flora (1929), vilka citeras i texten med fullt utskrivna namn.

CXXIII VIII. Förklaringar till artförteckningen. (Jfr även kap. I, sid. XV XXXI). Inom klammer efter art- (och en del varietets-) namn anföres, i regel med nummer, den äldsta publikation som omtalar ifrågavarande växt från området. För kritiska arter och hybrider anföras stundom flera. [Uppgifter hos Linné ha medtagits även när äldre finnas. Som äldsta uppgift har godtagits en och annan av obestämd karaktär (»Mälaren»,»Uppland» o. s. v.), men endast då arten där uppgives vara allmän.] Vid namngivna växtlokaler (med få undantag) och i vissa fall även efter frekvensbeteckningar angives uppgiftens ursprung; litteraturuppgifter citeras därvid oftast med ett nummer, opublicerade uppgifter 1 på annat sätt. Förklaringar härtill återfinnas i litteratur-, manuskript- och medarbetareförteckningarna här ovau. En angiven källa kan avse två eller flera i samma socken belägna lokaler, skilda av komma (ej semikolon); om den avses att gälla ett flertal, i olika socknar belägna fyndorter, angives detta särskilt (»allt enl. N. N.»). I de botaniska museerna befintliga herbarieexemplar, insamlade av andra än de uppräknade medarbetarna, citeras i regel endast med en hänvisning till resp. museum: GM = Göteborgs botaniska museum. SH = Stockholms högskolas herba- LM = Lunds botaniska museum. rium. RM = Riksmuseet. UM = Uppsala botaniska museum. RM citeras i första hand, de övriga endast om icke samma kollekt också är representerad i Riksmuseet. Jämte andra citat hänvisas även till exemplar, när fråga är om vissa kritiska eller mycket sällsynta växter. Förkortningar av frekvensbeteckningar (jfr sid. XV XVI) äro: a. = allmän spr. = spridd (= fl. i varje socken) fl. = flerstädes ta. = tämligen allmän s. = sällsynt t. s. = tämligen sällsynt. betecknar växtlokaler som nu äro förstörda (t. ex. genom bebyggelse) eller där växten av annan anledning med säkerhet är utdöd. [Så är naturligtvis fallet även med många andra än de så betecknade, ehuru säker kännedom om förhållandet saknas.]! efter litteratur-, manuskript- eller herbariecitat anger, att växten på ifrågavarande lokal ännu de senare åren (eller till sista angivna årtal) iakttagits av en av redaktörerna (E. Almquist i fråga om Stockholms-och uppländska, E. Asplund i fråga om sörmländska fyndorter). (? =) framför en växtlokal anger, att densamma med större eller mindre sannolikhet är identisk med närmast föregående. (Den noggrannast angivna står i regel sist.) Mellan säkert identiska lokaler sättes, i förekommande fall, endast likhetstecken. (=) utmärker att två lokaler kunna anses vara en och samma, ehuru den t. ex. skäres av en sockengräns och därigenom fått olika beteckningar. Beträffande frågetecken bör i övrigt observeras, att de högst sällan avse att uttrycka tvivel om rätta bestämningen; oftast markera de vilket framgår av placeringen endast ovisshet rörande angiven frekvens eller beträffande den socken dit en viss uppgift bör föras, vilket ej sällan är fallet med platser vid en sockengräns. Som exempel på tillämpningen av ovanstående må tagas några uppgifter i artförteckningen (jfr denna): Allium rotundum vid Uddby kraftstation, först publicerad av RASCH 1935 (n:r 356), sedd av E. Asplund 1936 (utropstecken). Emellertid finnes en äldre, opublicerad uppgift (1932 S. Qvarfort), som i detta fall måste anses värd att anföra och därför ställes först. Honckenya peploides i Djurö s:n. Första fyndorten»rönnskär» (på kartorna kallad Rönnklippan) uppgavs i förra upplagan, sagesmannen (C. G. Hoffstein) dock onämnd; denne omtalas emellertid i en senare, klarläggande utredning av QVARFORT (n:r 323, som av antydd orsak föregås av *). Skarp-Runmarö och Sandö publicerades av NATHORST (n:r 76); på den förra är växten nyligen återsedd av K. Modigh; på Sandö är den allmän och sedd av många (även E. Almquist), varför jämte ett tillfogat»a». endast ett! tillagts den äldsta uppgiften. De återstående fyra lokalerna äro alla meddelade av G. E. Du Rietz, vilken anföres som sagesman utan hänsyn till att så redan skett i en mera sammanfattande uppgift (»flera närliggande öar» i n:r 300). Lathyrus maritimus. I Nynäshamns skärgård känd från ett flertal lokaler enligt olika källor (uteslutas därför); genom semikolon markeras, att den efteråt angivna källan (n:r 98) endast gäller Järflotta, där även E. Asplund sett växten (!). Samma gäller Stenstrand på Torö, som antagligen är samma lokal som»herrhamra» i förra upplagan (sagesman J. G. Laurell). Från Landsort omtalas växten redan av LINNÉ (n:r 5) och sedermera av LAURELL (n:r 98); ehuru nyare fynd icke föreligga, vore ett troligen omotiverat. Övriga förkortningar torde förstås utan vidare; vi nämna här endast: förv. = förvildad hpl. = hållplats (vid järnv. el. spårv.) rud. ruderat stn = station (järnvägs-) tillf. = tillfällig vst. = villastad. Följande tecken begagnas: * betecknar lokaluppgifter i förra upplagan, till vilka ingen sagesman kunnat uppspåras. Har bekräftelse sedermera vunnits genom annan källa, anföres därjämte denna på vanligt sätt. En stjärna inryckt (jämte ett litteraturnummer) inom parentes, t. ex. (*205), markerar att uppgiften nämndes i förra upplagan utan sagesman, vilken emellertid omtalas i den senare publikationen eller ock är densammas författare. 1 Som sådana betraktas också de osignerade uppgifterna i förra upplagan, ävensom kartprickar i andra arbsten (jfr sid. X). Märk dock användningen av * (se ovan). Signerade uppgifter i förra upplagan citeras på vanligt sätt med dess nummer (180).