Landstingsstyrelsens förslag till beslut

FÖRSLAG 2005:109 1 (7) Landstingsstyrelsens förslag till beslut Motion 2004:39 av Birgitta Rydberg m.fl. (fp) om att öka andelen patienter som tar sina mediciner Föredragande landstingsråd: Inger Ros Ärendet Motionärerna föreslår att andelen patienter ökar som följer läkemedelsordinationen. Förslag till beslut Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att bifalla motionens första och andra att-sats. att anse motionens tredje att-sats besvarad. Ur såväl patient- som sjukvårdsperspektiv är en förbättrad läkemedelsanvändning eftersträvansvärd. Rationell läkemedelsanvändning och ökad följsamhet är prioriterade områden i den av fullmäktige fastställda läkemedelsstrategin. Frågeställningar inom både den somatiska vården såväl som den psykiatriska hälso- och sjukvården behöver adresseras i syfte att åtgärda de kvalitetsbrister som finns i läkemedelsanvändningen. I ett remissvar har landstinget riktat kritik mot det utredningsförslag angående Apotekets läkemedelsförteckning som legat till grund för regeringens förslag till riksdagen. Förskrivaren behöver information om patientens ordinationer och läkemedelsuttag. För att snabbt höja kvaliteten borde en överföring ske av läkemedelsregistret till landstinget. Registret skulle därmed kunna kopplas till landstingets pågående arbetet med en gemensam vårddokumentation (GVD). Bilagor 1 Motion 2 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande 2005-04-28 3 Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms län 2005-05-11

FÖRSLAG 2005:109 2 Behandling i landstingsstyrelsen Landstingsrådsberedningen behandlade ärendet den 15 juni 2005. Landstingsstyrelsen behandlade ärendet den 23 augusti 2005. Vid behandlingen i landstingsstyrelsen yrkades bifall dels till landstingsrådsberedningens förslag, dels till m- ledamöternas förslag, dels till fp- och kdledamöternas förslag. Landstingsstyrelsens beslut fattades utan omröstning. M-ledamöterna reserverade sig: Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att bifalla motionens första och andra att-sats, att avslå motionens tredje att-sats. Ur såväl patient- som sjukvårdsperspektiv är en förbättrad läkemedelsanvändning eftersträvansvärd. Rationell läkemedelsanvändning och ökad följsamhet är prioriterade områden i den av fullmäktige fastställda läkemedelsstrategin. Frågeställningar inom både den somatiska vården såväl som den psykiatriska hälso- och sjukvården behöver adresseras i syfte att åtgärda de kvalitetsbrister som finns i läkemedelsanvändningen. Ett alternativ till register är s.k. smart cards. Det gröna apotekskortet byts då ut mot ett kort med ett datachip. Chipet kan bära med sig uppgifter om läkemedelsanvändning, läkares namn, särskilt boende, personligt ombud etc. Det ska alltid vara frivilligt för patienten att lämna ut uppgifter från kortet. Patienten bär på sin egen information. Receptförskrivarens befogenhet att vägra förskrivning om denne nekas tillgång till patientens smart card stärks. Fp- och kd-ledamöterna reserverade sig: Landstingsstyrelsen föreslår landstingsfullmäktige besluta att bifalla motionen. Det är viktigt att patienterna följer läkemedelsordinationer. Annars är risken att terapimålen inte uppnås. För att fler patienter ska följa läkemedelsordinationerna är det viktigt med en större samstämmighet mellan patient och

FÖRSLAG 2005:109 3 vårdgivare. Det är vårdgivarens ansvar att agera så att följsamheten blir så bra som möjligt. För att underlätta uppföljningen är det viktigt att läkemedelsregistret placeras hos sjukvårdshuvudmannen. Riksdagen har beslutat att Apoteket AB ska föra ett register. Det försvårar uppföljningen för sjukvården. Enligt beslutet kan patienten gå in på apoteket och begära en lista över sin läkemedelsanvändning. Det är inte tillräckligt. Det måste vara möjligt att denna lista ska finnas tillgänglig i patientens journal om patienten ger sitt medgivande till det. Det är därför angeläget att försöka påverka regeringen. Vi föreslår att Stockholms läns landsting uppvaktar regeringen om att förlägga läkemedelsregistret hos landstingen. Ärendet och dess beredning Birgitta Rydberg m.fl. (fp) har i en motion (bilaga), väckt den 12 oktober 2004, föreslagit landstingsstyrelsen föreslå landstingsfullmäktige besluta att utbilda förskrivare att finna vägar som ökar patientens följsamhet att ta ordinerade läkemedel, att utveckla ett samarbete med Apoteket AB kring metoder att öka och följa upp patienternas följsamhet till läkemedelsordinationer, att uppvakta regeringen om att läkemedelsregistret ska läggas hos landstinget/sjukvården. Utskottsbehandling Hälso- och sjukvårdsutskottet har den 17 maj 2005, enligt landstingsdirektörens förslag, föreslagit landstingsstyrelsen besluta att avge yttrande enligt direktörens synpunkter i tjänsteutlåtandet. M-, fp- och kd-ledamöterna reserverade sig till förmån för sitt förslag att bifalla motionen. Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande den 28 april 2005 samt skrivelse den 11 maj 2005 från Handikappföreningarnas samarbetsorgan (HSO) i Stockholms län bifogas (bilagor).

FÖRSLAG 2005:109 4 Bilagor Motionen Enligt gjorda studier följer 80 90 procent av patienterna rådet att ta de mediciner, som ordinerats av läkare eller sjuksköterska när det gäller en kortare tids medicinering. Vid långtidsmedicinering är bilden en annan. En allmän bedömning är att följsamheten då är högst 50 procent. Följsamheten är svår att mäta, men en bedömning kan göras genom olika former av studier, intervjuer, registrering m m. Underanvändning av läkemedel torde vara vanligare än överanvändning. En följd av att patienterna inte tar sina läkemedel enligt ordination är att terapimålen inte uppnås. Konsekvenserna är ett ökat antal intagningar på sjukhus och fler intensivvårdsfall. En amerikansk undersökning visar att 25 procent av alla intagningar på sjukhus av personer över 65 år och 10 15 procent av alla patienter som kommer till intensivvårdsavdelning beror på oföljsamhet eller olämplig användning av läkemedel. Psykologiska och emotionella faktorer lär spela en större roll än demografiska faktorer. För att öka andelen patienter, som följer läkmedelsordinationen, behövs en bättre samstämmighet mellan patient och vårdgivare. Det gäller främst en gemensam syn på sjukdomen och dess behandling. Det är i huvudsak vårdgivarens ansvar att agera så att följsamheten blir så bra som möjligt. Av praktiska skäl behöver läkaren hjälp för att klara av detta. Även andra professioner som apotekare, receptarier och sjuksköterskor bör delta i arbetet. För att underlätta uppföljningen måste läkemedelsregistret placeras hos landstinget. Sjukvården har då lättare att förebygga fel i förskrivningar av läkemedel. Av stort värde är att förskrivaren får en återrapportering från t ex apotek. Det kan ske genom regelbundna genomgångar mellan apotekspersonal och förskrivare. Den tid detta samråd tar resulterar i friskare patienter, färre besök och att läkaren får tid över till fler patienter. Vi föreslår landstingsfullmäktige besluta att utbilda förskrivare att finna vägar som ökar patientens följsamhet att ta ordinerade läkemedel, att utveckla ett samarbete med Apoteket AB kring metoder att öka och följa upp patienternas följsamhet till läkemedelsordinationer.

FÖRSLAG 2005:109 5 att uppvakta regeringen om att läkemedelsregistret ska läggas hos landstinget / sjukvården. Stockholm den 12 oktober 2004 Birgitta Rydberg Jan Liliemark Mats Larsson

FÖRSLAG 2005:109 6 Landstingsdirektörens tjänsteutlåtande Förvaltningens synpunkter Motionärerna tar upp en av de största kvalitetsbristerna i läkemedelsanvändningen. Patienter med långtidsmedicinering följer läkarnas ordination väldigt dåligt, vilket gör att terapimålen inte nås. En viktig uppgift för läkemedelskommittéerna är att verka för en rationell läkemedelsanvändning och vikten av följsamhet till givna ordinationer tas kontinuerligt upp i olika utbildningssammanhang. Ytterligare insatser behövs och Beställare Vård föreslår att de lokala läkemedelskommittéerna i samarbete med Apoteket AB och vårdproducenterna tar fram en modell för lokalt samarbete mellan förskrivare, sjuksköterskor och apotekspersonal för att förbättra följsamheten till läkemedelsordinationer. Modellen bör omfatta rutiner för: - att apotekspersonalen aktivt lämnar ut Kloka Listan till patienter och informerar om Kloka Listan och dess rekommendationer och råd enligt patientversionen - att säkerställa att patienten har uppfattat och förstått sin läkemedelsordination korrekt - uppföljning av följsamheten till ordinationen - att identifiera orsaker till avvikelser, medvetna eller omedvetna - återkoppling till förskrivande läkare Beställare Vård föreslår att de lokala läkemedelskommittéerna i samarbete med lokala företrädare för Apoteket AB och vårdproducenterna, utbildar förskrivare, sjuksköterskor och apotekspersonal inom sina respektive geografiska områden att arbeta enligt modellen för att förbättra följsamheten till läkemedelsordinationer. Finansieringen av utvecklingen av en gemensam modell och genomförandet av utbildningen regleras mellan Beställare Vård och FORUM inom befintliga budgetramar. En förutsättning för att kommunikationen med patienterna ska kunna fungera är att förskrivaren har information om patientens aktuella ordinationer och läkemedelsuttag. Uppgifterna borde finnas tillgängliga i patientens journal. Den proposition som förelagts riksdagen om Apotekets läkemedelsförteckning uppfyller inte vårdens behov för en säker läkemedelsanvändning. För att snabbt höja kvalitén i förskrivningen föreslås att överföringen av läkemedelsregistret kopplas till pågående projekt i Stockholms läns landstings för utveckling av en Gemensam vårddokumentation (GVD).

FÖRSLAG 2005:109 7 Handikappföreningarnas samarbetsorgan i Stockholms län Synpunkter I motionen och förvaltningens yttrande formuleras problemet snävt med utgångspunkt från ett somatiskt sjukdomsperspektiv. Uppenbart är om man vidgar perspektivet till att också omfatta den psykiatriska vården så ger det ett fördjupat perspektiv på problemet och ett fördjupat behov av analyser vilka insatser som behövs. Inom det psykiatriska vårdområdet är de problem som motionen tar upp välkända och de insatser som föreslås i motionen inte tillräckliga för att förbättra situationen. Det kanske t o m här finns en viss överlappning mellan förhållandena inom det somatiska vårdområdet och det psykiatriska vårdområdet. Några exempel på faktorer kan hänvisas till kvalitetsbristerna i läkemedelsanvändningen inom det psykiatriska vårdområdet är: 1. Socioekonomiska levnadsvillkor. Kostnaderna för medicininköpen överskrider betalningsförmågan eller blir en för hård belastning på den enskildes ekonomi. 2. Biverkningar av medicineringen. Inom psykiatrin är detta ett allvarligt problem och utgör ofta ett hider för att åstadkomma en ändamålsenlig medicinering som ett led i en behandlingsprocess. Uppenbart är det så att patientens upplevelse av biverkningar av medicineringen och bristen på stöd från behandlingsorganisationen för att kunna hantera dessa biverkningar spelar en viktig roll vid patientens ställningstagande att sluta med medicineringen. Eller att kapa av dem på annat, dvs tilläggsmedicinera. 3. Sambandet biverkningar dosering. Inom psykiatrins vårdområde är ett välkänt faktum att man i allmänhet förskriver för höga doser. Eftersom ett stort antal av de mediciner man använder sig av (psykofarmaka, neuroleptika osv) ger biverkningar riskerar en förskrivning av för höga doser att öka biverkningarna och försvårar för patienten att kunna leva med dem och sköta sin medicinering. Enligt tillgänglig litteratur/forskning finns siffror som talar för att det ofta förekommer att man förskriver 2-3 gånger för höga doser. Dessa kvalitetsbrister inom medicineringen på det psykiatriska vårdområdet kommer man inte tillrätta med genom de förslag som framförs i motionen och förvaltningens yttrande. Det finns naturligtvis överlappande problemställningar inom den somatiska sjukvården och den psykiatriska sjukvården i detta sammanhang och det är viktigt att den aktualiserade problematiken behandlas med perspektivet hela hälso- och sjukvården.