Övergång till forskarutbildning bland examinerade vid olika lärosäten



Relevanta dokument
Lunds universitet Anmälningsstatistik HT2014 Johan Rathsman Sida 1...

Medeltal: Median: 2148

Forskningsmeritering en orsak till tidsbegränsade anställningar

Lärosätenas indirekta kostnader

Svensk högskolekod. SCBkod. Erasmuskod. Lärosäte Fr.o.m. T.o.m. Statliga högskolor

behörighetsinformation på NyAwebben

Lärosätenas indirekta kostnader SUHF-statistiken 2018

Andelen kvinnor och män bland studenter inklusive respektive exklusive inresande studenter läsåren 2002/ /12. Procent

Inresande studenter 1997/ / / /07

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2017

Svensk högskolekod. SCBkod. Erasmuskod. Lärosäte Fr.o.m. T.o.m. Statliga högskolor

Lärosätenas indirekta kostnader

en introduktion till den svenska högskolan 11

Lärosätenas indirekta kostnader

Examinerade inom ämnet/huvudområdet: Vid lärosäte: På nivån:

Kursklassificering av sjuksköterskeutbildningar

Examinerade inom ämnet/huvudområdet: Vid lärosäte: På nivån: Byggteknik Karlstads universitet Grund Byggteknik Linköpings univiersitet Grund

Bilaga 1 Utvärderade utbildningar/examina som erhållit omdömet mycket hög kvalitet

Förändring. Bibl andel av högskolans kostnader

Handels i Stockholm och Karolinska institutet toppar årets ranking 1

UK-ämbetets insamling av ekonomiska uppgifter

Disciplinärenden 2005 vid högskolor och universitet med statligt huvudmannaskap och tre av de större enskilda utbildningsanordnarna

Studenter och examina på grundnivå och avancerad nivå 2008/09

Verksamhetskostnader = verksamhetsutfall enligt Resultaträkningen 2010, d v s exklusive resultat från andelar i dotterföretag och intresseföretag,

Hur använder lärosätena resultat från högskoleprovet utanför provurvalet?

Urank 2013 En analys av universitets- och högskolerankingen Urank.

Svensk författningssamling

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2013

Forskningsresurser i högskolan

Över nya examinerade under läsåret 2005/06

Välkommen till dialogmöte 11 november 2016

Regleringsbrev för budgetåret 2015 avseende universitet och högskolor

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå Flest doktorandnybörjare inom medicin och hälsovetenskap

REMM resfria möten i myndigheter

Onni Tengner

Bilaga 4. Enkät till lärosäten

Övergång till forskarutbildning utifrån föräldrarnas utbildning

Sökande och antagna till högskoleutbildning på grundnivå och avancerad nivå höstterminen 2011

Handelskammarens rapport nr Högskolerankingen 2009

Högskolenybörjare 2013/14 och doktorandnybörjare 2012/13 efter föräldrarnas utbildningsnivå

STATISTISK ANALYS 1(10) Sammanställning av lärosätenas årsredovisningar: Fortsatt färre studenter 2014

VKF-konferens Borås 10 mars 2016

Trenden med sjunkande prestationsgrader har stannat av

Universitet och högskolor. Doktorander och examina på forskarnivå 2009

Erasmusstatistik Utresande studenter till och med läsåret 2009/2010

ANALYS AV ÅRSREDOVISNINGAR 2016

Promemorian Brett deltagande i högskoleutbildning

Andelen personal som har en utbildning på forskarnivå fortsätter att öka

Lärosätenas indirekta kostnader. SUHF-statistiken 2011

Fortsatt fler söker sig till lärarutbildningen - men långt från det prognostiserade behovet

Underlag för kvalitetsbaserad resurstilldelning

5 375 Så många fall av könsdiskriminering har. Systematisk könsdiskriminering i den svenska högskolan Uppdaterad

Open access vid svenska lärosäten

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009. Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2008/2009

Rapport 2006:21 R. Arbetet med reell kompetens och alternativt urval vid lärosätena år 2005

Fortsatt ökning av antalet nybörjare vid universitet och högskolor

SUHF-modellen. Dialogseminarium Ann-Kristin Mattsson

Introduktion till den svenska högskolan

Sommarkursernas utveckling, prestationsgrad och ekonomiska betydelse

Trafikmätningar i GigaSunet våren 2003.

SVERIGES UNIVERSITETS

Högskoleämbetets omdömen av specialistsjuksköterske- och omvårdnadsutbildningar per universitet och högskola 2014:

FORSKNINGSFINANSIERING VID GU OCH ANDRA LÄROSÄTEN I SVERIGE

Fakta om statistiken. Detta omfattar statistiken

TABELLBILAGA. Universitet & högskolor

Minskad tillströmning till högre utbildning

Statistik i samband med sista ansökningsdag till vårterminen 2014 (VT 2014)

Studerandes sysselsättning YH- och KY-studerande som examinerades 2013

Utbildning och. universitetsforskning

Erasmusstatistik studenter till och med läsåret 2009/2010

Färre studenter från Asien efter avgiftsreformen

Uppgången för inresande studenters prestationsgrad fortsätter En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /14

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Fler börjar studera vid universitet och högskolor igen

Studerandes sysselsättning YH-studerande som examinerades 2014

Utbildning och. universitetsforskning

Trafikmätningar i. våren Börje Josefsson

VFU konferens Workshop 2 Onsdag den 26 oktober 2016 kl

Rörligheten mellan svenska lärosäten bland professorer, lektorer och adjunkter

Rapport 2008:19 R. Universitet. &högskolor

Svensk författningssamling

Mer information om arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i slutet av januari 2013

Konsekvenser av autonomireformen

Protokoll fört vid styrelsesammanträdet på Arlanda den 18 september 2013.

EU och Högskolan i Halmstad. Thorsteinn Rögnvaldsson

Arbetsmarknadsläget i Dalarnas län i april 2015

Akademi eller verklighet?

Godkända förvaltande organ som mottagare av bidrag från Vetenskapsrådet

Marie Kahlroth Analysavdelningen. Statistisk analys /7

Inresande studenters prestationsgrad fortsätter att öka En analys av studenternas prestationsgrad för läsåren 2004/ /13.

Sökande till samtliga programutbildningar VT2006 Sorterat efter lärosäte

Antagning till högre utbildning höstterminen 2016

UNIVERSITET &HÖGSKOLOR

Redovisningsrådet. Dagens punkter

Sökande till programutbildningar som vänder sig till nybörjare VT2007 Sorterat efter utbildningsområde

Övertäckning i statistiken avseende registrerade och nybörjare på grundnivå och avancerad nivå läsåren 2006/ /12

Vad händer i antagningen om högskoleprovet viktas?

Rapport 2009:15 R. Disciplinärenden 2008 vid högskolor och universitet

Utbildning och. 16 universitetsforskning

Disciplinärenden 2009 vid högskolor och universitet

Transkript:

STATISTISK ANALYS Per Gillström Avdelningen för statistik och analys 08-563 085 16 per.gillstrom@hsv.se Mer information hittar du på www.hsv.se Nummer: 2006/17 Övergång till bland examinerade vid olika lärosäten I genomsnitt är det sju av hundra studenter som påbörjar en efter sin grundexamen de allra flesta vid det lärosäte där de tagit sin examen. Hur många av de examinerade som fortsätter till och i vilken mån dessa stannar kvar är emellertid något som varierar mellan olika lärosäten, något som denna analys visar. Analysen utgår från uppgifter om dem som examinerades i högskolans grundutbildning under läsåren 1996/97 2000/01 som övergått till till och med läsåret 2004/05. 1 Merparten av informationen finns i tre tabeller. Den första tabellen visar hur många som övergått till från lärosäten med. Den andra tabellen visar hur många som övergått till från lärosäten utan. Den tredje tabellen visar rörligheten mellan lärosäten med, det vill säga var examinerade vid ett visst lärosäte påbörjat sina forskarstudier. I texten nedan sammanfattas några viktiga resultat. Många forskarstuderande från få universitet Under läsåren 1996/97 2000/01 examinerades drygt 171 000 personer, varav nära 12 000 eller 7 procent fortsatte till. Drygt hälften av de examinerade som påbörjade kom från antingen Lunds (1 975 personer), Uppsala (1 844), Stockholms (1 364) eller Göteborgs universitet (1 256). 1 Analysen baseras på en bearbetning av tabell F1 i SCB:s Regionala paket. Tabellen visar examinerade i högskolans grundutbildning 1996/97 2000/01 som har övergått till t.o.m. läsåret 2004/05 fördelade efter kön, utbildningsområde, examen och högskola för. Denna analys gäller således enbart påbörjad bland dem som examinerades i grundutbildning vid ett svenskt lärosäte under en viss period. Bland dem som påbörjar kommer många från lärosäten utanför Sverige. Ungefär 20 procent av dem som började sin under läsåret 2004/05 var studenter från andra länder.

Andelen examinerade som fortsätter till varierar mellan olika lärosäten. Bland de lärosäten som hade minst 1 000 examinerade under den studerade perioden var det vanligast att påbörja vid Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet, där 13 procent av de examinerade påbörjade forskarstudier. Andelen var minst vid Högskolan Väst, Högskolan Dalarna, Högskolan Kristianstad, Högskolan i Gävle och Högskolan i Jönköping, ungefär 1 procent vid vart och ett av dessa lärosäten. Skillnader i utbildningsutbudet Andelen som fortsätter till är naturligtvis högre vid de lärosäten som i viss omfattning ger utbildningar som i högre grad leder till. Utbildningar inom naturvetenskap är ett tydligt exempel på detta. Naturvetenskap är det utbildningsområde varifrån det är mest vanligt att fortsätta till, drygt en av tre examinerade inom området gjorde detta. Naturvetenskap är ett relativt stort utbildningsområde vid både Uppsala universitet och Stockholm universitet 2 och bidrar till den höga övergångsandelen vid dessa lärosäten. De examinerade inom naturvetenskap utgör 18 procent av samtliga examinerade vid Uppsala universitet och 10 procent vid Stockholms universitet, mot 5 procent totalt för riket. Under den studerade perioden hade 30 procent av de examinerade på Södertörns högskola en naturvetenskaplig bakgrund. Detta för med sig att Södertörns högskola särskiljer sig från övriga mindre lärosäten med en betydligt högre andel examinerade som påbörjat, 15 procent. Undervisning respektive vård och omsorg är däremot två stora undervisningsområden vars utbildningar sällan leder till 1,6 respektive 2,6 procent av de examinerade påbörjade. Dessa två områden är ofta relativt stora inom de lärosäten där övergången är låg och vice versa. De flesta stannar kvar De flesta påbörjar sin vid det lärosäte där de fått sin grundutbildning, vilket omvänt betyder att många forskarstuderande på ett lärosäte har genomgått grundutbildningen vid detsamma. Totalt sett har 68 procent bland de examinerade varit orörliga, men det finns variationer lärosätena emellan. Andelen som stannat kvar respektive rört på sig står naturligtvis i förhållande till i vilken mån lärosätet kan erbjuda. I texten som följer behandlas enbart lärosäten med. Av dem som fortsatte till efter examen från Mittuniversitetet, stannade endast en av tio kvar, medan nio av tio sökte sig till något annat lärosäte, framförallt till Kungliga Tekniska högskolan eller Umeå universitet. Även vid Malmö högskola fortsatte nio av tio till ett annat lärosäte, främst till Lunds universitet. 2 Detta kan inte utläsas i de tabeller som ingår i analysen, utan uppgifter över examinerade inom utbildningsområde/lärosäte kommer från tabell F1 (se fotnot 1). 2

Vid Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet är bilden den motsatta. Drygt 94 respektive 88 procent av dem som fortsatte till stannade kvar vid lärosätet. Trots att många av de examinerade vid Handelshögskolan i Stockholm och Karolinska institutet stannade kvar vid sitt lärosäte då de fortsatte till, var de ändå i minoritet bland dem som påbörjade en vid dessa lärosäten, 46 respektive 37 procent. Många av dem som påbörjade vid dessa lärosäten kom från Uppsala och Stockholms universitet. Vid Lunds universitet stannade också många kvar, 84 procent. Här hade emellertid en klar majoritet av dem som påbörjade en också examinerats där, 82 procent. Även många av dem som påbörjade en vid Umeå universitet och Mälardalens högskola stannade kvar vid sitt lärosäte vid övergången, 84 respektive 79 procent. 3

Tabell 1: Examinerade från grundutbildning vid lärosäten med och påbörjad Lärosäten med Påbörjad Antal examinerade i grundutbildning t.o.m. 2004/05 1996/97 2000/01 Antal Andel Andel som stannat kvar på samma lärosäte som i grundutbildningen då de påbörjat Andel bland de forskarstuderande vid lärosätet som är examinerade vid detsamma * Riket totalt 171 464 11 832 6,9 % 68,3 % 68,3 % Lunds universitet 18 743 1 975 10,5 % 84,5 % 81,9 % Uppsala universitet 13 976 1 844 13,2 % 65,1 % 77,3 % Stockholms universitet 12 724 1 369 10,7 % 65,2 % 71,9 % Göteborgs universitet 16 624 1 258 7,6 % 77,4 % 73,8 % Umeå universitet 11 094 901 8,1 % 68,6 % 84,3 % Linköpings universitet 10 021 807 8,0 % 70,9 % 65,1 % Kungl. Tekniska högskolan 8 220 772 9,4 % 82,8 % 62,6 % Chalmers tekniska högskola 5 866 579 9,9 % 79,8 % 59,4 % Karolinska institutet 5 303 440 8,3 % 88,2 % 37,2 % Sveriges lantbruksuniversitet 2 622 340 13,0 % 79,4 % 54,4 % Luleå tekniska universitet 5 093 320 6,3 % 75,3 % 72,4 % Örebro universitet 4 926 158 3,2 % 43,7 % 40,6 % Karlstads universitet 4 735 149 3,1 % 47,7 % 59,2 % Mittuniversitetet 5 322 125 2,3 % 9,6 % 60,0 % Växjö universitet 4 016 117 2,9 % 42,7 % 43,9 % Högskolan i Kalmar 2 941 110 3,7 % 17,3 % 76,0 % Mälardalens högskola 3 634 98 2,7 % 31,6 % 79,5 % Malmö högskola 3 877 78 2,0 % 10,3 % 40,0 % Blekinge tekniska högskola 1 385 72 5,2 % 34,7 % 73,5 % Handelshögskolan i Stockholm 1 079 52 4,8 % 94,2 % 46,2 % Högskolan i Jönköping 4 273 46 1,1 % 26,1 % 34,3 % Lärosäten utan 27 868 504 1,8 % 0,0 % 0,0 % * Notera att populationen begränsas till forskarstuderande som examinerats vid svenskt lärosäte under läsåren 1996/97 2000/01, dvs. den omfattar inte samtliga som påbörjade en vid lärosätet under perioden. 4

Tabell 2: Examinerade från grundutbildning vid lärosäten utan och 1996/97-2000/00 och påbörjad Lärosäten utan Påbörjad Antal examinerade i grundutbildning t.o.m. 2004/05 1996/97 2000/01 Antal Andel Riket totalt 171 464 11 832 6,9 % Lärarhögskolan i Stockholm 6 534 132 2,0 % Högskolan i Borås 2 903 83 2,9 % Högskolan i Halmstad 1 922 68 3,5 % Högskolan i Skövde 2 202 54 2,5 % Högskolan i Gävle 3 264 36 1,1 % Högskolan Dalarna 2 670 29 1,1 % Högskolan Kristianstad 2 814 29 1,0 % Södertörns högskola 171 25 14,6 % Högskolan Väst 1 722 13 0,8 % Kungl. Musikhögskolan i Stockholm 431 7 1,6 % Gymnastik- och idrottshögskolan 437 7 1,6 % Konstfack 543 4 0,7 % Johannelunds teologiska högskola 100 4 4,0 % Röda korsets högskola 467 3 0,6 % Ersta Sköndal högskola 458 3 0,7 % Teologiska Högskolan, Stockholm 82 2 2,4 % Högskolan på Gotland 19 2 10,5 % Dramatiska institutet 142 1 0,7 % Danshögskolan 94 1 1,1 % Sophiahemmet högskola 394 1 0,3 % Kungl. Konsthögskolan 139 0 0,0 % Operahögskolan i Stockholm 49 0 0,0 % Teaterhögskolan i Stockholm 56 0 0,0 % Stockholms musikpedagogiska institut 90 0 0,0 % Gammelkroppa skogsskola 29 0 0,0 % Ericastiftelsen 24 0 0,0 % Örebro teologiska högskola 100 0 0,0 % S:t Lukas 12 0 0,0 % Lärosäten med 146 474 11 599 7,9 % 5

Tabell 3 Rörlighet mellan lärosäten med bland examinerade från grundutbildning läsåret 1996/97 som övergått till t.o.m. läsåret 2004/2005. Antal som påbörjat LU UU SU GU UMU LIU KTH Riket totalt 11 832 2 000 1 521 1202 1284 722 861 1006 761 1018 488 328 163 116 20 108 25 38 18 33 97 34 Lunds universitet 1 975 1 668 33 31 40 7 43 26 19 34 23 2 6 4 0 13 3 1 8 5 4 5 Uppsala universitet 1 844 37 1 201 82 30 23 46 83 16 168 100 6 24 5 1 1 1 1 1 1 16 1 Stockholms universitet 1 369 17 72 892 24 14 35 59 3 203 13 2 9 3 0 5 0 1 0 1 15 1 Göteborgs universitet 1 258 32 19 23 974 9 18 10 97 25 10 5 5 11 1 10 2 0 0 0 3 4 Umeå universitet 901 18 17 18 28 618 16 25 5 62 47 26 6 1 3 7 0 0 1 0 2 1 Linköpings universitet 807 30 25 16 29 3 572 31 34 37 8 1 9 1 0 3 0 1 0 0 3 4 Kungl. Tekniska högskolan 772 5 23 26 1 0 12 639 20 24 3 8 2 3 0 1 0 2 0 0 3 0 Chalmers tekniska högskola 579 16 8 0 39 0 5 33 462 0 2 6 4 2 0 1 0 0 0 1 0 0 Karolinska institutet 440 2 16 9 10 1 7 1 0 388 0 1 4 0 0 0 0 0 1 0 0 0 Sveriges lantbruksuniversitet 340 11 19 5 3 3 6 3 1 8 270 2 4 2 0 3 0 0 0 0 0 0 Luleå tekniska universitet 320 7 5 2 0 7 6 22 23 2 1 241 1 0 2 1 0 0 0 0 0 0 Örebro universitet 158 6 21 10 11 2 17 4 1 9 0 0 69 5 0 0 0 0 0 0 3 0 Karlstads universitet 149 8 12 6 18 1 4 3 12 2 2 4 4 71 0 0 0 1 0 0 0 1 Mittuniversitetet 125 7 9 9 7 24 5 28 4 6 4 6 1 1 12 1 0 0 0 0 0 1 Växjö universitet 117 25 2 4 7 3 5 4 8 0 2 4 0 0 0 50 0 0 0 0 1 2 Högskolan i Kalmar 110 27 9 1 13 2 8 1 7 17 0 0 1 1 0 2 19 0 1 0 0 1 Mälardalens högskola 98 0 13 6 5 1 7 15 3 6 2 0 7 0 0 1 0 31 0 0 1 0 Malmö högskola 78 56 1 0 3 2 4 0 0 1 2 0 0 0 0 1 0 0 8 0 0 0 Blekinge tekniska högskola 72 13 0 1 4 0 3 2 7 2 1 8 0 2 0 3 0 0 0 25 1 0 Handelshögskolan i Stockholm 52 0 1 1 0 0 0 1 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 0 49 0 Högskolan i Jönköping 46 0 1 1 4 1 17 0 1 1 0 1 2 1 0 4 0 0 0 0 0 12 CTH KI SLU LTU ÖU KAU MIU VXU HK MDH MAH BTH HHS HJ