Utbildningsresultat i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal

Redovsning av regeringsuppdrag 2006-09-19 1 (36) Utbildningsresultat i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal

2 (36) Sammanfattning...3 s uppdrag...4 Bakgrund...5 s tidigare utvärdering av situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal...7 Syfte och frågeställningar...10 Metod...10 Resultat...11 Allmän utbildningsnivå...12 Grundskolan...16 Genomsnittligt meritvärde...16 Jämförelser svensk-utländsk bakgrund...17 Genomsnittligt betygsvärde i svenska och svenska som andraspråk...18 Behörighet till gymnasieskolan...20 Gymnasieskolans resultat...21 Andel elever som har slutfört gymnasieutbildningen...22 Genomsnittlig betygspoäng...23 Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan...25 Andel elever inskrivna på individuella program...25 s inspektion av grundskolor i stadsdelar berörda av storstadssatsningen...27 Bakgrund...27 Resultaten i grundskolor i områden med lokala utvecklingsavtal...29 Verksamheten i grundskolor i områden med lokala utvecklingsavtal...29 Förutsättningar för verksamheten i grundskolor i områden med lokala utvecklingsavtal...30 Avslutande iakttagelser...30 Grundskolans resultat...31 Gymnasieskolans resultat...32 s inspektion...33 Utvecklingen sedan s senaste rapport...33 Jämförelser mellan riket och områdena...34 Jämförelse mellan svensk och utländsk bakgrund...35 Referenser...36

3 (36) Sammanfattning redovisade i februari 2006 utbildningsresultat från de stadsdelar som tecknat lokala utvecklingsavtal inom ramen för den s.k. Storstadssatsningen. I denna rapport gör enligt uppdrag i regleringsbrevet för 2006 en uppföljning av den tidigare redovisningen. Denna sammanställning omfattar även uppgifter som bygger på utbildningsinspektionens rapporter från skolor i vissa av de aktuella områdena. en visar sammantaget att slutsatserna från den förra redovisningen fortfarande är giltiga: Utbildningsnivån och utbildningsresultaten är generellt lägre i stadsdelarna än i riket i övrigt. Det finns stora variationer mellan de olika stadsdelarna. Några har resultat som ligger i paritet med riksgenomsnittet, medan andra har en exceptionellt låg måluppfyllelse. I huvudsak följer dock områdena samma trender som riket i stort när det gäller utbildningsnivå och resultat. Elever med utländsk bakgrund som är folkbokförda i områdena har sänkt sitt meritvärde i grundskolan sedan förra rapporteringen oavsett om de är födda i Sverige eller utomlands. Gymnasieskolan i de aktuella områdena uppvisar en splittrad bild. Sammantaget är något färre elever inskrivna på det individuella programmet, något färre slutför sin gymnasieutbildning och något fler är behöriga till högskolestudier. Inspektörerna ser att skolorna arbetar intensivt med värdegrundsfrågorna, men också att det finns brister när det gället arbetet med särskilt stöd, åtgärdsprogram och den allmänna nivån på måluppfyllelsen. Inspektörerna rapporterar också att personalen i skolorna ofta anger den höga elevomsättningen som en bidragande orsak till den låga måluppfyllelsen. en är författad av Thomas Malm, expert, och Mattias Sjöstrand, undervisningsråd

4 (36) s uppdrag I regleringsbrevet 2006 formulerades följande uppdrag: skall redovisa utvecklingen av utbildningsnivå och resultaten från för-, grund- och gymnasieskola i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal. Verket skall vidare redovisa hur myndigheten inom ramen för sitt reguljära arbete bidragit i arbetet med de lokala utvecklingsavtalen i de sju kommuner som omfattas av dessa, samt redogöra för hur verkets arbete på området har utvecklats sedan den senaste rapporteringen. Redovisningen av uppdraget skall lämnas till Utbildnings- och kulturdepartementet respektive Justitiedepartementet senast 1 oktober, 2006. För att besvara uppdraget har dels sammanställt statistik över utbildningsresultaten och dels redovisat resultaten från s utbildningsinspektioner i de berörda områdena. har inget specifikt uppdrag med inriktning på att stödja arbetet i områden som tecknat lokala utvecklingsavtal. 1 har därför svårt att svara på frågan om hur det egna arbetet utvecklats sedan den senaste rapporteringen. s tillsynsuppdrag innebär generellt att vi genomför inspektioner och handlägger anmälningar från enskilda angående elevs rätt, genomför utvärderingar och uppföljningar och utarbetar kursplaner och stödmaterial. 2 Resultaten inom grund- och gymnasieskola kommer att belysas med hjälp av aktuell statistik. Förskolans resultat kan inte belysas på samma sätt eftersom förskolan saknar individrelaterade resultatmått. Inom ramen för det här uppdraget har det inte varit möjligt att genomföra en fördjupad studie med fokus på förskolans pedagogiska innehåll. Den nu aktuella rapporten är en uppföljning av s rapport, Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal, 2006.. s tolkning av uppdraget innebär att samma avgränsningar görs som i den tidigare rapporten. Studien är inte en analys av storstadssatsningen som sådan. Därför dras inga slutsatser om huruvida utvecklingen inom utbildningsområdet i de berörda stadsdelarna är en effekt av storstadssatsningen eller om den har andra förklaringar. Resultaten i den nu aktuella rapporten kommer även att jämföras med resultaten från den förra studien. 1 Värt att nämna är att Myndigheten för skolutveckling har i uppdrag att bidra till Mångfald och likvärdighet i områden som präglas av segregation, ett projekt som avslutas i.o.m. år 2007 och för vilket regeringen anslagit 225 milj. Kr. 2 Under 2005/06 har t.ex. gjort en uppföljning av Sfi och grundläggande vuxenutbildning. (KOLLA Susanne mahrens) MED?

5 (36) har även ett regeringsuppdrag sedan 2003 att inspektera varje kommun och alla skolor vart sjätte år. Syftet med inspektionerna är att studera hur verksamheterna arbetar mot de nationella målen och att kontrollera att skolförfattningarna följs. Vid inspektionerna fokuseras på resultat, verksamheter och förutsättningar. Som ett komplement till beskrivningen av utbildningsnivån kommer även resultaten från s utbildningsinspektion att redovisas. s inspektörer har sammanlagt besökt 25 grundskolor i Göteborg, Malmö och Södertälje som är berörda av storstadssatsningen. Bakgrund Bakgrunden till den nationella storstadspolitiken ges en ingående presentation i s rapport, Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal, 2006, varför en endast en kortfattad sammanfattning kommer att ges här. Den nationella storstadspolitiken presenterades i Storstadspropositionen, Utveckling och rättvisa en politik för storstaden på 2000-talet 3. Två övergripande mål formulerades i propositionen: - Att ge storstadsregionerna goda förutsättningar för långsiktigt hållbar tillväxt och därmed kunna bidra till att nya arbetstillfällen skapas såväl inom regionerna som i övriga delar av landet. - Att bryta den sociala, etniska och diskriminerande segregationen i storstadsregionerna att verka för jämlika och jämställda levnadsvillkor för storstädernas invånare Målet att bryta segregationen har brutits ned i åtta olika delmål. Tre av dessa delmål berör utbildningsområdet: 4 - Det svenska språkets ställning bör stärkas, såväl bland barn och ungdomar som i den vuxna befolkningen - Alla elever bör ges förutsättningar att nå målen i grundskolan. Det är särskilt viktigt att ingen elev lämnar grundskolan utan tillräckliga kunskaper i svenska/svenska som andraspråk, engelska och matematik - Utbildningsnivån i den vuxna befolkningen bör höjas de som saknar utbildning motsvarande svensk gymnasiekompetens bör erbjudas detta. Som ett instrument för att bryta segregationen och operationalisera storstadspolitikens intentioner tecknades lokala utvecklingsavtal (LUA) mellan staten och sju storstadskommuner. De första utvecklingsavtalen tecknades under 1999 och löpte under tre år i det första skedet, dvs fram till 2001. I ett senare skede förlängdes avtalet 3 Prop. 1997/98:165 som antogs i riksdagen den 2 december 1998 4 Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal, s 7. 2006

6 (36) med tre av kommunerna fram till år 2005. 5 De sju storstadskommuner som omfattas av LUA är Botkyrka, Göteborgs stad, Haninge, Huddinge, Malmö stad, Stockholms stad och Södertälje. I dessa kommuner ingår olika 24 områden med sammanlagt 250 000 invånare i storstadssatsningen. Avtalen syftar till att länka samman de storstadspolitiska målen med lokalt framtagna mål för att få till stånd långsiktiga insatser baserade på samverkan, målstyrning och underifrånperspektiv. Integrationsverkets genomgång av de olika områdena visar att de skiljer sig åt vad gäller folkmängd, andel förvärvsarbetande, arbetslösa, andel gymnasieutbildade och andel långvariga socialbidragstagare. Områdena kännetecknas också av stor omflyttning. 6 Detta i kombination med att de olika kommunerna själva tar fram egna strategier och mål baserat på de lokala förutsättningarna gör storstadssatsningen svåröverskådlig och komplex. Inom utbildningsområdet går det att identifiera tre områden där kommunerna gjort insatser: 7 - Profileringar av skolorna på olika sätt för att förmå stadsdelens elever att stanna kvar inom området och attrahera elever utifrån - Erbjudande av läxhjälp och stöd i olika former - Olika insatser för att arbeta med språkutveckling/stärka svenska språket Till det kommer arbete med olika kultursatsningar och arbete för att öka trygghet och trivsel i de berörda områdena. En mer utförlig beskrivning av olika insatser inom ramen för storstadssatsningen ges i den tidigare rapporten, Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal. Storstadssatsningen har varit föremål för flera olika utvärderingar på såväl nationell som lokal nivå. I rapporten På rätt väg? Slutrapport från den nationella utvärderingen av storstadssatsningen redovisar Integrationsverket resultaten av satsningen under åren 1999-2002. Denna utvärdering visar att andelen elever med godkända betyg i svenska, engelska och matematik i årskurs 9 inte varit större i områdena än i den omgivande kommunen som helhet. 8 Andelen elever i de berörda områdena som går direkt från årskurs 9 till ett nationellt gymnasieprogram ligger stadigt på en betydligt lägre nivå än i kommunerna utanför storstadssatsningen (ca 70 % i de berörda områdena, att jämföra med ca 88 % i kommunerna i sin helhet). Ett mer positivt resultat av utvärderingen är att andelen lågutbildade som vidareutbildar sig i den kommunala vuxenutbildningen är något högre i storstadssatsningens område jämfört med situationen i kommunerna i sin helhet. 5 På rätt väg? Slutrapport från den nationella utvärderingen av storstadssatsningen Integrationsverket 2002 6 Utvecklingen i storstadssatsningens 24 bostadsområden 1997-2000 Integrationsverket 2001 7 Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal, s 10. 2006 8 Integrationsverket 2002, s 138

7 (36) Utbildningsnivån (andelen av befolkningen som har lägst treårig gymnasieutbildning) har i flera fall varit sämre i de berörda områdena jämfört med kommunerna i sin helhet. En senare uppföljning av Integrationsverket som studerat utvecklingen under perioden 1997-2003 visar å andra sidan att utbildningsnivån (andelen av befolkningen som har lägst tvåårig gymnasieutbildning) har ökat något under perioden. Denna uppföljning visar också på markanta skillnader mellan inrikes och utrikes födda samt mellan kvinnor och män i de berörda områdena. De lokala utvärderingarna har samlats i rapporten Storstad i rörelse (SOU 2005:29). Dessa utvärderingar är i hög utsträckning inriktade på språkutveckling. Ett tjugotal av de lokala utvärderingarna berör detta område. Barns språkutveckling i förskolan står i centrum, ett område där utvärderingarna konstaterar att det är svårt att mäta effekter då språkinlärning är en lång process, men att insatserna som sådana trots allt har betydelse i det lokala utvecklingsarbetet. 9 I rapporten kritiseras även den ensidiga fokuseringen på det svenska språket. en befarar att en sådan hållning kan leda till att man fokuserar elevernas brister istället för bristerna i skolornas verksamhet. Ett annat område som utvärderingarna har uppmärksammat är insatserna på skolområdet, t ex satsningar på tryggare skolmiljö. Skolinsatserna är annars ett område som är svårt att utvärdera. Detta eftersom skolan ständigt är föremål för olika insatser vilket gör det svårt att separera den unika effekten av storstadssatsningen. Genomgående för utvärderingarna är att de pekar på att satsningarna haft en mycket hög ambitionsnivå. Detta gör att det blir ett glapp mellan det övergripande målet att bryta segregationen och de begränsade insatser som görs. 10 Det finns även en motsättning i att utföra utvärderingar alltför tidigt då långsiktighet i planer och insatser är en förutsättning för att de uppsatta målen skall uppnås. Sammantaget innebär dock de lokala utvecklingsavtalen att en rad positiva insatser kommit till stånd, t.ex. språkinsatser och samverkan mellan olika organisationer. s tidigare utvärdering av situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal I rapporten, Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal (2006), redovisar utvecklingen av utbildningsnivå och resultaten från grund- och gymnasieskola med hjälp av statistik från Statistiska Centralbyrån. en behandlar hela perioden mellan 1998-2004, vilket gör det möjligt att ge en bild av utvecklingen i de berörda områdena. I rapporten jämförs även situationen i de 24 stadsdelarna med riket i sin helhet, liksom variationen mellan de olika stadsdelarna. 9 Storstad i rörelse (SOU 2005:29), s 147ff 10 Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal, s 13. 2006

8 (36) Resultaten i rapporten visar även att den allmänna utbildningsnivån höjts i såväl i de berörda stadsdelarna som i riket under perioden 1998-2004. 11 Andelen invånare med förgymnasial utbildning har minskat samtidigt som andelen universitetsutbildade har ökat. Deltagandet i kommunal vuxenutbildning har minskat i flertalet av de berörda stadsdelarna liksom i riket i sin helhet. Samtidigt är andelen av befolkningen i storstadssatsningens områden som deltar i komvux markant högre än i riket i övrigt. Genomgången av grundskolans resultat visar på en svag ökning av meritvärdet (från 172 till 174 poäng). På riksnivå har meritvärdet ökat från 201 till 206 poäng. Resultaten från rapporten visar också att det finns en stor rörlighet bland eleverna i storstadssatsningens områden. Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolans nationella program har minskat under perioden 1998-2004. I de berörda stadsdelarna har andelen behöriga till de nationella programmen minskat från 74,2 procent till 70,6 procent. I riket i sin helhet är minskningen något mindre, från 91,4 procent till 89,6 procent. 12 Inom gymnasieskolans område visar resultaten att andelen elever på individuella program har ökat kraftigt under perioden 1997-2003. I de berörda områdena sammantaget har andelen inskrivna elever på de individuella programmen ökat från 13,9 procent till 23,4 procent. I riket har andelen inskrivna på de individuella programmen ökat från 5 procent till 7 procent. Resultaten visar också att den största ökningen skedde mellan 1997-2001, något som förklaras med att kravet på Godkänt betyg i svenska, matematik och engelska infördes 1998 för intagning till gymnasiets nationella program. En annan faktor som kan spela in är närvaron av fler nyinvandrade elever i de berörda stadsdelarna. 13 Samtidigt visar resultaten att i 14 av storstadssatsningens områden är det fler elever som slutför gymnasieutbildningen år 2004 jämfört med 1999. I områdena sammantaget har andelen elever som slutfört gymnasieutbildningen ökat med tre procent, från 53 procent till 56 procent. Resultaten visar också på stora variationer mellan olika områden, från 41 procent till 84 procent. I riket i sin helhet har däremot andelen elever som slutför gymnasieutbildningen minskat något över tid, från 76 procent till 75 procent. Utvecklingen har i detta avseende varit mer positiv i de berörda områdena än i riket som helhet. Samma bild framträder när andelen elever som är behöriga till högskolan redovisas. I 19 av de berörda områdena har andelen behöriga till högskolan ökat. I stadsdelarna sammantaget har andelen behöriga ökat från 68 procent till 76 procent. I riket i sin helhet är motsvarande ökning något svagare, från 83 procent till 89 procent. Den genomsnittliga betygspoängen har ökat från 12,0 poäng till 12,8 poäng i områdena under perioden mellan 1998 och 2004. I riket i sin helhet är ökningen större, 11 ibid s. 30 12 ibid, s 31 13 Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal, s 31. 2006

9 (36) från 12,9 poäng till 14 poäng. I rapporten poängteras att gymnasieskolan i stort har haft en positiv utveckling med undantag för ökningen av elever inom det individuella programmet. Efter att ha redovisat de olika områdena för sig övergår rapporten till att diskutera mer generella iakttagelser utifrån resultaten. I denna del konstateras att den generella utbildningsnivån har höjts under den aktuella perioden. Inom grundskolan har utvecklingen inte varit särskilt positiv, till skillnad från gymnasieskolan, vilket beskrivningen ovan visar. När de berörda områdena och riket i sin helhet jämförs visar resultaten på en parallell utveckling samtidigt som det finns stora variationer mellan olika områden. När variablerna genomsnittligt meritvärde i grundskolan, andel med behörighet till gymnasieskolan och genomsnittlig betygspoäng analyseras visar det sig att fyra områden ligger högt vid flera olika mättillfällen under perioden mellan 1998 och 2004. De områden det rör sig om är Geneta, Skärholmen, Hallunda-Norsborg och Jordbro. 14 Resultaten visar också att valfriheten på skolområdet fått betydande effekter i de berörda områdena. Ett stort antal elever går på skolor som ligger utanför de aktuella områdena och resultaten visar att denna grupp elever har ett högre meritvärde jämfört med de elever som stannar på en skola i området. Valfriheten synes alltså ge upphov till segregerande effekter som är negativa på gruppnivå. 15 När elever med svensk och utländsk bakgrund jämförs visar det sig att meritvärdet höjts något mer för elever med utländsk bakgrund jämfört med svenska elever. På samma sätt har betygspoängen ökat under den undersökta perioden, med undantag för gruppen elever med utländsk bakgrund som är födda i Sverige. Denna grupp har tvärtom lägre betyg 2004 jämfört med 1998. Som tidigare nämnts ökar andelen elever inskrivna på det individuella programmet under perioden mellan 1997 och 2003. Elever med utländsk bakgrund födda utomlands står för den största ökningen och de är också överrepresenterade på det individuella programmet. Avslutningsvis förs ett resonemang om svårigheterna med att mäta effekter av enskilda insatser som storstadssatsningen. Dessa svårigheter kan vara av olika slag, inte minst eftersom det är svårt att begränsa mätningar av effekter till en viss skola då de elever som berördes av insatsen kanske har gått vidare i skolväsendet när mätningen görs. Andra faktorer som kan spela in är ekonomiska neddragningar, organisatoriska förändringar eller elevernas socioekonomiska bakgrund. Tidigare studier av visar exempelvis att elever med utländsk bakgrund är en heterogen grupp där just socioekonomisk bakgrund spelar större roll än elevens etniska 14 ibid, s 31 15 ibid s.33

10 (36) bakgrund. 16 Resultatmått är med andra ord vanskliga att använda när det gäller att utvärdera insatser av storstadssatsningens typ. Syfte och frågeställningar Syftet med denna studie är att enligt regeringsuppdraget att redovisa utvecklingen av utbildningsnivå och resultaten från för-, grund- och gymnasieskola i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal. Dessutom kommer de föreliggande resultaten att jämföras med statistiken i s rapport Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal. Följande frågeställningar studeras: - Hur har den allmänna utbildningsnivån förändrats i de stadsdelar som tecknat lokala utvecklingsavtal under perioden 1998-2005? - Hur har grundskolans respektive gymnasieskolans resultat förändrats i de stadsdelar som tecknat lokala utvecklingsavtal under perioden 1998-2005? - På vilket sätt skiljer sig utvecklingen i stadsdelarna från utvecklingen i riket som helhet? - Hur påverkar den etniska bakgrunden elevernas resultat i stadsdelarna? - Vilken variation finns mellan olika stadsdelar? - På vilket sätt har de ovan nämnda variablerna förändrats sedan redovisningen i Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal? - Vilka slutsatser har kunnat dra av sina inspektioner i områdena som omfattas av lokala utvecklingssamtal? Metod För att redovisa situationen i de berörda områdena och besvara ovanstående frågeställningar används statistik från Statistiska Centralbyrån samt rapporten Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal från. För att kunna redovisa utvecklingen över tid har olika tidpunkter valts mellan åren 1998 och 2005. Härigenom kan man jämföra situationen före storstadssatsningen med situationen under perioden som satsningen pågick. Med hjälp av 2005 års statistik är det även möjligt att jämföra detta års statistik med resultaten i rapporten Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal, en rapport som täcker perioden 1998-2004. I redovisningen görs även jämförelser mellan de olika aktuella stadsdelarna (24 stycken), liksom mellan de aktuella stadsdelarna och riket i sin helhet. Härigenom 16 Elever med utländsk bakgrund en sammanfattande bild 2005

11 (36) går det att undersöka variationen i utvecklingen i stadsdelarna samt om utvecklingen i stadsdelarna följer utvecklingen i riket i sin helhet. Analysen av s inspektioner har gjorts utifrån inspektörernas skolrapporter. För att redovisa utvecklingen av utbildningsnivå används följande variabler: - Andel av befolkningen fördelade efter utbildningsnivåerna förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning. Uppgifterna kommer från Statistiska Centralbyråns utbildningsregister. 17 Följande variabler används för att redovisa resultaten från grundskolan: - Genomsnittligt meritvärde (uppdelning på svensk och utländsk bakgrund) 18 - Betyg i ämnena svenska och svenska som andraspråk (uppdelning på svensk och utländsk bakgrund) - Andel behöriga till gymnasieskolan (andel godkända i svenska, matematik och engelska) Dessa variabler redovisas huvudsakligen på individnivå och där eleverna är folkbokförda. Jämförelser görs också mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund med avseende på genomsnittligt meritvärde utifrån elevernas folkbokföring. Följande variabler används för att redovisa resultaten från gymnasieskolan: - Andelen inskrivna på individuella program (uppdelning på svensk och utländsk bakgrund) - Andel som slutfört gymnasieutbildningen efter fyra år, utifrån folkbokföring och år 1: 1995, 1998, 2000 och 2001 - Grundläggande behörighet till högskola - Genomsnittlig betygspoäng, uppdelning i svensk respektive utländsk bakgrund Resultat Resultaten i redovisningen presenteras huvudsakligen med hjälp av diagram. Diagrammen visar dels data från de områden som berörts av storstadssatsningen och dels data för riket i sin helhet. Den vertikala axeln beskriver olika variabler som meritvärde, andelen elever med behörighet till gymnasieskolan eller genomsnittlig 17 Folkbokförda i åldrarna 16-74 år 18 Elever med utländsk bakgrund delas upp i elever som är födda i Sverige av utlandsfödda föräldrar och elever födda utomlands

12 (36) betygsnivå. På den horisontella axeln har de berörda områdena sorterats i stigande ordning. Det område som hade det lägsta värdet under det aktuella året är alltså placerat längst till vänster. Ur diagrammen går det att utläsa olika sorters information. Först och främst går det att se spridningen mellan olika områden. En horisontell linje innebär att områdena har ungefär samma resultat medan en linje som lutar innebär att det finns skillnader mellan områdena. 19 Vidare går det att jämföra de berörda områdenas position med den horisontella rikslinje som visar genomsnittet för riket. Det går även att studera utvecklingen i de berörda områdena över tid. Om hela linjen lyft sig jämfört med tidigare år innebär det områdena som grupp har ett högre resultat. Om linjen har en lägre/högre lutning innebär det att spridningen mellan områdena minskat/ökat. Slutligen går det att göra en jämförande analys mellan diagrammen och de diagram som presenterades i Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal för att se om situationen i de berörda stadsdelarna förändrats sedan den rapporten skrevs. Allmän utbildningsnivå Andel av befolkningen med förgymnasial, gymnasial och eftergymnasial utbildning Diagram 1. Befolkningens utbildningsnivå. Jämförelse mellan riket och stadsdelarna år 2005 19 2006, s 16.

13 (36) 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40% 30% 20% 10% 0% Riket Totalt 24 områden Södra innerstaden Husby Flemingsberg Rågsved Hyllie Skärholmen Fornhöjden Alby Bergsjön Vårby Jordbro Norra Biskopsgården Tensta Västra Skogås Hallunda-Norsborg Fosie Gårdsten Hjällbo Ronna Geneta Rinkeby Hovsjö Fittja Rosengård Förgymnasial Gymnasial Eftergymnasial Diagram 1 visar att utbildningsnivån generellt sett är lägre i områdena jämfört med riket, med undantag för södra innerstaden i Malmö. Därefter kommer Husby och Flemingsberg, som båda ligger under genomsnittet för riket. En jämförelse med Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal visar att dessa tre områden hade den högsta utbildningsnivån 2004 också, med Södra Innerstaden över riksgenomsnittet även då. 20 Diagram 2. Andel av befolkningen med förgymnasial utbildning. Jämförelser mellan stadsdelarna och riket vid olika år. 20 2006. s 16

14 (36) Diagrammet visar att det inte skett några större förändringar mellan 2004 och 2005 i de berörda områdena. Det är fortfarande relativt stora skillnader mellan de olika områdena i storstadssatsningen. Andelen innevånare med förgymnasial utbildning varierar från 21 procent i Södra Innerstaden till 42 procent i Fittja. I de berörda områdena sammantaget har 33 procent av befolkningen förgymnasial utbildning 2005, att jämföra med att 32 procent år 2004. 21 I riket i sin helhet har andelen med förgymnasial utbildning minskat från 31 procent 1998 till 25 procent 2005. Detta är samma andel av befolkningen som hade förgymnasial utbildning 2004. Diagram 3. Andel av befolkningen med högskole- eller universitetsutbildning. Jämförelser mellan stadsdelarna och riket vid olika år. 21 2006 s. 17

15 (36) Diagrammet visar på en kontinuerlig ökning av andelen av befolkningen med högskoleutbildning mellan 1998 och 2005 (från 15 procent 1998 till 21 procent 2005). En jämförelse med Situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal visar på en marginell ökning sedan 2004, då 20 procent av befolkningen i de berörda områdena hade högskoleutbildning. I riket har det också skett en marginell ökning mellan 2004 och 2005, från 28 procent av befolkningen till 29 procent. 22 Andelen av befolkningen i områdena som har gymnasieutbildning har sjunkit något mellan 2004 och 2005, från 48 procent till 46 procent. På riksnivå har andelen som har gymnasieutbildning minskat från 47 till 46 procent mellan 2004 och 2005. Resultaten visar på en höjning av den allmänna utbildningsnivån mellan 1998 och 2005 i både de berörda områdena och i riket. Mellan 2004 och 2005 har det däremot inte skett några markanta förändringar av utbildningsnivån. I de berörda områdena visar resultaten på en svag ökning av andelen högskoleutbildade men samtidigt har det också skett en svag ökning av andelen invånare med förgymnasial utbildning. Detta förklarar varför andelen gymnasieutbildade sjunker något mellan åren 2004 och 2005. I riket har det inte skett några förändringar av andelen med förgymnasial utbildning samtidigt som det har skett en svag ökning av andelen högskoleutbildade. 22 s. 18

16 (36) Grundskolans resultat Resultaten i grundskolan analyseras med hjälp av statistik över: - Meritvärdets utveckling (uppdelning på svensk respektive utländsk bakgrund) - Betyg i ämnena svenska och svenska som andraspråk - Andel behöriga till gymnasieskolan Genomsnittligt meritvärde Diagram 4. Genomsnittligt meritvärde. Jämförelse mellan stadsdelarna och riket vid olika tidpunkter Meritvärdets utveckling (endast elever som är folkbokförda i områdena) 220 200 180 160 140 120 100 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Områden 1998 Riket 1998 Områden 2000 Riket 2000 Områden 2004 Riket 2004 Områden 2005 Riket 2005 Diagrammet visar att det genomsnittliga meritvärdet inte ökat i de berörda områdena under åren 1998-2005. Precis som i s rapport från 2006 visar diagrammet att utvecklingen inte är särskilt konsekvent i de berörda stadsdelarna och att meritvärdet varierar mellan olika år. 23 I 13 områden har det genomsnittliga meritvärdet ökat mellan 2004 och 2005, medan meritvärdet minskat i 11 områden. I de berörda stadsdelarna sammantaget har det genomsnittliga meritvärdet ökat från 172 poäng till 174 poäng under perioden 1998-2005. 23 2006, s 21

17 (36) På riksnivå har det endast skett en marginell förändring i meritvärdet mellan 2004 och 2005, från 207 poäng år 2004 till 206 poäng år 2005. I de berörda stadsdelarna har det sammanlagda meritvärdet inte ändrats mellan 2004 och 2005 utan det ligger på 174 poäng båda dessa år. Jämförelser svensk-utländsk bakgrund En jämförelse mellan elever med svensk respektive utländsk bakgrund i riket i sin helhet utifrån folkbokföringen visar inte någon förändring av det genomsnittliga meritvärdet för elever med svensk bakgrund mellan 2004 och 2005. För elever med utländsk bakgrund födda i Sverige har det genomsnittliga meritvärdet däremot ökat från 196 poäng år 2004 till 197 poäng år 2005. För elever med utländsk bakgrund som är födda utomlands är utvecklingen mer negativ. Det genomsnittliga meritvärdet för denna grupp har minskat marginellt från 184 poäng 2004 till 183 poäng 2005. En mer detaljerad granskning visar att det genomsnittliga meritvärdet har ökat i 10 områden för elever med utländsk bakgrund födda i Sverige mellan åren 2004 och 2005. Motsvarande granskning av elever med svensk bakgrund visar att det genomsnittliga meritvärdet ökat i 14 av de berörda områdena mellan åren 2004 och 2005. Resultaten visar också på stora skillnader i meritvärdet från år till år i vissa områden, t ex i Skärholmen där det genomsnittliga meritvärdet för elever med svensk bakgrund stiger från 161 poäng år 2004 till 232 poäng år 2005. Dessa förändringar kan förklaras av relativt stora elevströmmar. 24 Det kan alltså vara så att höjt/sänkt meritvärde beror på inflyttning/utflyttning av duktiga elever. Samtidigt finns det ett visst element av slump eftersom många stadsdelar har förhållandevis få elever. 24 2006, s 21f

18 (36) Diagram 5. Genomsnittligt meritvärde för samtliga elever i årskurs 9 som är folkbokförda i områdena Genomsnittligt meritvärde för samtliga elever som är folkbokförda i områdena 200 180 160 140 120 100 80 60 40 20 0 1998 2002 2004 2005 Svensk bakgrund Utländsk bakgrund född i Sverige Född utanför Sverige Diagram 5 visar hur det genomsnittliga meritvärdet i årskurs 9 förändrat sig över tid för de elever som är folkbokförda i områdena. I diagrammet redovisas elever med svensk bakgrund samt elever med utländsk bakgrund. Elever med svensk bakgrund har ett högre meritvärde 2005 jämfört med 2004 samtidigt som elever med utländsk bakgrund har ett något lägre meritvärde 2005 jämfört med 2004. Att elever med svensk bakgrund hade ett lägre meritvärde än elever med utländsk bakgrund födda i Sverige var alltså inget bestående. Elever med utländsk bakgrund som är födda utomlands har genomgående ett sämre meritvärde än de båda andra grupperna under hela tidsperioden. Genomsnittligt betygsvärde i svenska och svenska som andraspråk Det genomsnittliga betygsvärdet i svenska och svenska som andraspråk är intressant att studera då språkinsatser är vanliga inom ramen för de lokala utvecklingsavtalen. 25 I s rapport om situationen i de stadsdelar som ingår i storstadssatsningen visar resultaten att det genomsnittliga betygsvärdet i svenska ökat i 10 av 25 2006, s. 24

19 (36) de 24 områdena under perioden 1998-2000. Under åren 2000-2002 var utvecklingen än mer positiv med ökat betygsvärde i 17 av 24 områden. 26 Därefter avstannade utvecklingen något och under perioden 2002-2004 var det endast i 5 av de 24 områdena som betygsvärdet ökade. När hela perioden 1998-2004 studeras visar resultaten att det genomsnittliga betygsvärdet i svenska ökat i 13 av 24 områden. När uppgifterna från år 2005 jämförs med uppgifterna från år 2004 visar det sig att det genomsnittliga betygsvärdet i svenska har ökat i 16 av de 24 områdena under denna period. Resultaten indikerar alltså att den positiva utvecklingen från de tidigare åren har återkommit sedan den senaste utvärderingen gjordes. Det genomsnittliga betygsvärdet i svenska i områdena i sin helhet har ökat något under perioden 1998-2005 (från 11,6 till 12,0). Ökningen mellan 2004 och 2005 är mindre, från 11,7 till 12,0 poäng. Det nationella betygsvärdet i svenska har även det ökat något under perioden, från 12,6 1998 till 12,9 2005. I svenska som andraspråk har det genomsnittliga betygsvärdet ökat i 12 av de 24 områdena mellan åren 2004 och 2005, men samtidigt har det genomsnittliga betygsvärdet i detta ämne sjunkit i 11 av de 24 områdena. Resultaten visar alltså en splittrad bild inom detta ämne. Det genomsnittliga betygsvärdet i svenska som andraspråk i områdena sammantaget har sjunkit från 9,1 poäng 1998 till 8,7 poäng 2005. Den stora skillnaden inträffar mellan åren 2004 och 2005 då det genomsnittliga betygsvärdet i svenska som andraspråk sjunker från 9,0 till 8,7. Det nationella, genomsnittliga betygsvärdet i svenska som andraspråk har sjunkit marginellt mellan 2004 och 2005. 26 ibid

20 (36) Behörighet till gymnasieskolan Diagram 6. Andel elever i årskurs 9 med behörighet till gymnasieskolans nationella program. 100% 90% 80% 70% 60% 50% 40%, 30% 20% 10% 0% 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Områdena 1998 Områdena 2002 Områdena 2004 Riket 2004 Riket 1998 Områdena 2005 Riket 2005 Diagrammet visar att andelen elever som har behörighet att söka till gymnasieskolans nationella program (med godkända betyg i svenska/svenska som andraspråk, matematik och engelska) i flertalet stadsdelar är större 2005 jämfört med 2004. Samtidigt är andelen elever med behörighet till gymnasieskolans nationella program fortfarande mindre 2005 jämfört med 1998 i de flesta områden. Spridningen mellan de olika områdena är något större 2005 jämfört med 2004 (mellan 51 och 89 procent) men den är inte lika stor som den var 1998. Den totala andelen elever i landet som är behöriga till gymnasiet har inte ändrats sedan s senaste rapport, utan den ligger fortfarande på 89 procent. 27 Andelen elever som är behöriga till gymnasieskolan i de olika områdena i sin helhet ligger kvar på 71 procent. 27 2006, s. 25

21 (36) Gymnasieskolans resultat Följande variabler används för att redovisa resultaten från gymnasieskolan: - Andelen inskrivna på individuella program (uppdelning på svensk och utländsk bakgrund) 28 - Andel som slutfört gymnasieutbildningen efter fyra år, utifrån folkbokföring och år 1: 1995, 1998, 2000 och 2001 29 - Grundläggande behörighet till högskola 30 - Genomsnittlig betygspoäng, uppdelning i svensk respektive utländsk bakgrund 31 28 Utgångspunkt är där eleven var folkbokförd hösten år 1. Uppgifterna hämtas från det nationella registret över avgångna elever från gymnasieskolan 29 Uppgifterna hämtas från det nationella registret över avgångna elever från gymnasieskolan 30 Redovisning efter NV/SP/TE/ES/IB, IV och övriga program. Fristående skolors utbildningar (FR-koder) har översatts till nationella koder. 31 Uppgifterna hämtas från det nationella registret över avgångna elever från gymnasieskolan

22 (36) Andel elever som har slutfört gymnasieutbildningen Diagram 7. Andelen elever som slutfört gymnasieutbildningen inom 4 år (utifrån folkbokföring). Jämförelse mellan stadsdelarna och riket vid olika år. Andel elever (procent) 90 Slutförd gymnasieutbildning inom 4 år 80 70 60 50 40 30 20 10 0 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Procent Påbörjat utbildning 1995 Påbörjat utbildning 1998 Påbörjat utbildning 2000 Riket 1995 Riket 2001 Påbörjat utbildningen 2001 Diagrammet visar att andelen elever som har slutfört gymnasieutbildningen har tenderat att öka i flertalet områden sedan den första noteringen (elever som började 1995). Den allra senaste statistiken innebär dock ett trendbrott. I den senaste gruppen är det en lägre andel elever som har slutfört utbildningen. I 20 av de undersökta områdena har andelen elever som slutfört gymnasieutbildningen minskat (påbörjat utbildningen 2001). Detta kan jämföras med att andelen elever som slutförde gymnasieutbildningen ökade i 14 av 24 områden bland de elever som påbörjade utbildningen år 2000 jämfört med tidigare perioder. Diagrammet visar alltså något av ett trendbrott. Tidigare år har andelen som slutfört utbildningen ökat i flertalet områden. 32 Även i riket har andelen minskat något, från 76 procent 1995 till 75 procent 2001. Samma utveckling har skett i områdena sammantaget. Andelen som slutfört utbildningen har sjunkit från 56 procent (påbörjat år 2000) till 53 procent (påbörjat år 2001). Utvecklingen är alltså något mer negativ i områdena sammantaget jämfört med riket vid de två sista mättillfällena. 32 2006, s. 26

23 (36) Diagrammet visar också att spridningen mellan olika områden minskat något sedan den sista rapporten från, men att den alltjämt är betydande. Andelen elever som slutfört gymnasieutbildning skiftar mellan 39 och 70 procent beroende på område. Genomsnittlig betygspoäng Diagram 8. Genomsnittlig betygspoäng för folkbokförda elever med slutbetyg från gymnasieskolan. Jämförelse riket och stadsdelarna vid olika år. 15,00 14,00 13,00 12,00 11,00 10,00 9,00 8,00 7,00 6,00 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% 1998 2002 2004 Riket 1998 Riket 2004 2005 Diagrammet visar att den genomsnittliga betygspoängen ökat i samtliga områden mellan 1998 och 2005. Samtidigt har emellertid det genomsnittliga betygsvärdet sjunkit i 14 av de berörda områdena mellan 2005 och 2004. Den tidigare så positiva utvecklingen har alltså brutits i någon mån. I områdena sammantaget har betygsvärdet legat oförändrat mellan 2004 och 2005. Diagrammet visar också att spridningen mellan de olika områdena ökat något mellan 2004 och 2005. År 2004 varierade den genomsnittliga betygspoängen mellan 11,7 (Ronna) och 13,9 (Jordbro). 33 I den senaste mätningen varierar det genomsnittliga betygsvärdet mellan 11,4 (Hovsjö) och 14 (Rågsved). 33 ibid, s, 27

24 (36) Diagram 9. Genomsnittlig betygspoäng för samtliga elever med slutbetyg från gymnasieskolan som är folkbokförda i stadsdelarna. Uppdelning i svensk respektive utländsk bakgrund. 14 Genomsnittlig betygspoäng för samtliga elever som är folkbokförda i områdena 13,5 13 12,5 12 11,5 11 10,5 1998 2002 2004 2005 Svensk bakgrund Utländsk bakgrund född i Sverige Född utanför Sverige Diagram 9 redovisar den genomsnittliga betygspoängen i de berörda områdena med eleverna redovisade efter bakgrund under perioden 1998-2005. Av diagrammet framgår att elever med svensk bakgrund samt elever med utländsk bakgrund födda utomlands har höjt sitt betygsvärde under hela tidsperioden med undantag för år 2005. Detta år var det genomsnittliga betygsvärdet i princip oförändrat mellan 2004 och 2005 i dessa båda grupper. Diagrammet bekräftar alltså resultaten från diagram 8 att den tidigare, positiva utvecklingen inom området har klingat av. Eleverna med utländsk bakgrund födda i Sverige har ett väsentligt lägre betygsvärde 2004 och 2005 jämfört med 2002. De har också ett marginellt lägre betygsvärde 2005 jämfört med 2004.

25 (36) Andel elever med grundläggande behörighet till högskolan Andelen elever med grundläggande behörighet till högskoleutbildning ökade i 19 områden mellan 1998 och 2004. I områdena sammantaget ökade andelen från 68 procent 1998 till 76 procent 2004. 34 I riket i sin helhet ökade skedde också en ökning under denna period, från 83 till 89 procent. Resultaten visar att denna ökning har fortsatt, även om den har mattats något. I områdena sammantaget har 77 % av gymnasieeleverna grundläggande högskolebehörighet 2005. I riket i sin helhet har det däremot inte skett någon förändring jämfört med året innan. Det är fortfarande 89 procent av eleverna som har grundläggande högskolebehörighet på riksnivå. Andel elever inskrivna på individuella program Diagram 10. Andel inskrivna elever på individuella program. Jämförelser mellan riket och stadsdelarna. 40 35 30 25 20 15 10 5 0 0% 10% 20% 30% 40% 50% 60% 70% 80% 90% 100% Områdena 1997 Områdena 2001 Områdena 2004 Riket 2004 Riket 1997 34 2006

26 (36) Andelen elever som är inskrivna på det individuella programmet (IV) ökar inte jämfört med tidigare år. Under 2004 är det bara i tre av stadsdelarna som andelen inskrivna på IV ökar jämfört med 2003. I tretton av områdena är det tvärtom så att andelen inskrivna på IV minskar något. I stadsdelarna sammantaget har andelen inskrivna på IV minskat från 23,4 procent till 22,4 procent. I riket i sin helhet har det däremot inte skett några förändringar, det är fortfarande sju procent av det totala antalet gymnasieelever som är inskrivna på det individuella programmet. Spridningen mellan de olika stadsdelarna är ungefär lika stor både 2003 och 2004. 2003 varierar den mellan 13 och 34 procent, 2004 varierar den mellan 11 och 34 procent. 35 Diagram 11. Andel inskrivna elever på individuella program i stadsdelarna utifrån folkbokföring. Uppdelning i svensk respektive utländsk bakgrund. Andel elever på IV programmet bland eleverna som är folkbokförda i områdena 40% 35% 30% 25% 20% 15% 10% 5% 0% 1997 2001 2003 2004 Svensk bakgrund Utländsk bakgrund född i Sverige Född utanför Sverige Diagram 11 visar att andelen inskrivna elever vid det individuella programmet har minskat något bland eleverna med svensk bakgrund och bland eleverna med utländsk bakgrund födda utanför Sverige mellan 2003 och 2004. Samtidigt har ande- 35 2006, s. 29

27 (36) len inskrivna elever med utländsk bakgrund födda i Sverige ökat något sedan 2003. Detta är något av ett trendbrott jämfört med tidigare år andelen elever inskrivna på IV bland eleverna med svensk bakgrund och utländsk bakgrund födda utomlands ökade kontinuerligt under perioden 1997-2003. Fortfarande är det dock så att gruppen elever med utländsk bakgrund födda utomlands utmärker sig. Resultaten visar också att andelen elever på studieförberedande program 36 ökat i 10 av 24 områden mellan 2003 och 2004. Detta kan jämföras med att andelen elever på dessa program ökade i 23 av 24 områden under perioden 1997-2003. 37 I riket i sin helhet har andelen elever på dessa program sjunkit från 51 till 50 procent mellan 2003 och 2004. Utvecklingen inom gymnasieskolan kan beskrivas i negativa termer. Andelen elever som slutför gymnasieutbildningen minskar något och betygsgenomsnittet är oförändrat. Samtidigt är ökningen av andelen elever med högskolebehörighet positivt, något som också kan säga om minskningen av andelen elever på det individuella programmet. Detta innebär ju att fler elever har behörighet till de nationella programmen. Denna bild är dock inte entydig då andelen elever på de nationella programmen i riket har minskat från 51 procent 2003 till 50 procent 2004. Sammantaget blir därför bilden av gymnasieskolan att den i grunden positiva utvecklingen från tidigare år brutits. 38 s inspektion av grundskolor i stadsdelar berörda av storstadssatsningen Bakgrund har i regleringsbrevet för 2003 fått i uppdrag att genomföra utbildningsinspektioner som skall omfatta varje kommun och alla skolor vart sjätte år. s utbildningsinspektion syftar till att bedöma hur verksamheterna arbetar i riktning mot de nationella målen och att kontrollera att de nationella kraven i skolförfattningar följs. En väsentlig del i inspektionen är att granska kvalitetsarbetet och förmågan att utveckla den egna verksamheten i kommuner och skolor. Vid inspektionen tar ställning till i vad mån verksamheten ger förutsättningar för barn, ungdomar och vuxenstuderande i kommunen att nå de nationella målen. 36 NV (naturvetenskapliga programmet), SP (samhällsvetenskapliga programmet), TE (teknikprogrammet), ES (estetiska programmet), IB (International Baccalaurate) 37 2006, s 29 38, s 29

28 (36) Till grund för inspektionen ligger en inspektionsmodell som omfattar kommuners och skolors resultat, verksamhet och förutsättningar. Huvudområdena inom inspektionsmodellen är följande: Resultaten: Kunskaper, utveckling och lärande Verksamheterna: Arbetsmiljö och delaktighet, Pedagogisk verksamhet och undervisning, Styrning, ledning och kvalitetsarbete Förutsättningarna: Tillgång till information och utbildning, Resurser Inspektionsmodellen omfattar ett helhetsperspektiv utifrån gällande läroplaner. Inspektionsutredningen syftar dock inte till att skapa en heltäckande bild av all pågående förskole- och utbildningsverksamhet vid den aktuella tidpunkten utan fokuserar på det som är bra eller dåligt. Utbildningsinspektionen bedrivs i olika faser. I en första fas görs en kartläggning av de kommunala och fristående verksamheter som varje inspektionsperiod omfattar. Besök och intervjuer genomförs därefter. Insamlat utredningsmaterial analyseras, huvudmannen ges tillfälle att granska faktabeskrivningen och rapport skrivs. Vid ett återbesök i kommunen redogör representanter för inspektörsgruppen för slutsatser och bedömningar. I s beslut med anledning av inspektionen redovisas vilka brister som snarast måste åtgärdas (kritik- eller bristområden). Huvudmannen skall inom tre månader skriftligen redovisa till vilka åtgärder som vidtagits med anledning av s krav. s beslut innehåller också en redovisning av områden som enligt s bedömning behöver utvecklas (förbättringsområden). ger inte konkreta förslag till hur skolorna eller skolhuvudmännen skall ta itu med förbättringsåtgärderna. Det är huvudmannen och de verksamma som närmare ansvarar för och beslutar om vilka medel och metoder som behövs för att utveckla verksamheten. Vidtagna åtgärder inom förbättringsområdena skall redovisas till inom cirka två år. Vid utgången av 2005 hade slutfört utbildningsinspektion i 89 kommuner och därutöver påbörjat inspektion i ytterligare tre kommuner. Bland de kommuner där inspektion slutförts återfinns tre kommuner med områden med lokala utvecklingsavtal. Dessa tre kommuner är Göteborg, Malmö och Södertälje. Den kommande texten innehåller en redovisning av de slutsatser som lyfts fram i inspektionsrapporterna för grundskolor. Under 2005 inspekterade 25 grundskolor i Göteborg, Malmö och Södertälje i områden som ingår i storstadssatsningen. Av dessa ligger sju skolor i Göteborg, fjorton i Malmö och fyra i Södertälje. 39 39 utbildningsinspektion, 2006 (opubl. PM)

29 (36) Resultaten i grundskolor i områden med lokala utvecklingsavtal I stort sett alla berörda skolor som ingår i den aktuella gruppen måste verka för att elevernas kunskapsutveckling stärks och att resultaten förbättras. Detta gäller såväl måluppfyllelsen i årskurs 5 och årskurs 9 som de genomsnittliga meritvärdena i årskurs 9. Andelen elever med fullständigt slutbetyg är mycket låg i flertalet skolor. Samma situation återkommer när det gäller elevernas kunskaper i det svenska språket i många skolor. Bilden av klimatet i skolorna är komplex. Det finns skolor med ett tufft klimat men det finns också skolor där eleverna uppger att de trivs och känner sig trygga. Samtidigt som majoriteten av eleverna tar ansvar för sina studier visar inspektionen också på att det finns skolor där tiden för lärande begränsas av att lärarna måste lägga ansenlig tid på att bibehålla lugnet i klasserna. Verksamheten i grundskolor i områden med lokala utvecklingsavtal Ett antal skolor lägger stor vikt vid värdegrundsarbetet men inspektionen visar att många skolor behöver arbeta mer aktivt, systematiskt och förebyggande för att motverka kränkande behandling. Särskild uppmärksamhet bör enligt inspektörerna inriktas på ökande respekt mellan flickor och pojkar. Handlingsprogram mot kränkande behandling skall användas i detta arbete och kontakten mellan skolan och hemmen måste förbättras vid eventuella kränkningar. Många skolor arbetar aktivt med språkutveckling i stor skala. Detta arbete har förankrats genom kompetensutveckling och språkprogram med syftet att anpassa undervisningen efter elevernas språkkunskaper. Mindre bra är att många elever som har behov av studiehandledning på modersmålet inte erbjuds detta. Undervisning i svenska som andraspråk ges inte alltid av behöriga lärare och eleverna erbjuds inte att läsa modersmålet som språkval i tillräcklig utsträckning. Många av skolorna visar också upp brister när det gäller att erbjuda eleverna särskilt stöd. Samma situation gäller när det gäller att upprätta åtgärdsprogram för elever med behov av detta. Utvärdering, betygssättning och bedömning kan utvecklas mer på många av skolorna. Det finns tydliga brister när det gäller att arbeta med systematiskt kvalitetsarbete. I några skolor saknas kvalitetsredovisning eller så anknyter kvalitetsredovisningen inte till nationella mål.

30 (36) Förutsättningar för verksamheten i grundskolor i områden med lokala utvecklingsavtal Vid en del skolor ges modersmålsundervisningen under ordinarie skoltid. Vid andra skolor kommer modersmålslärarna till skolorna efter ordinarie skoltid enbart för att ge modersmålsundervisning. Vid en del skolor är det många elever som väljer bort undervisning i modersmålet eller i svenska som andraspråk, vilket kan bero på bristande information. Inspektionen visar också mycket riktigt att det finns skolor där det brister i informationen till föräldrarna på grund av språkproblem. Här måste kommunerna arbeta mycket mer aktivt för att uppmuntra eleverna att delta i modersmålsundervisningen. Inspektionen visar vidare att personalsituationen på de olika skolarna varierar. Det finns skolor med hög andel behöriga lärare men det finns också skolor med brist på behörig personal. Det gäller här lärare med särskild kompetens som specialpedagoger, lärare med utbildning i svenska som andraspråk eller utbildade fritidspedagoger. Majoriteten av skolorna har tillgång till lokaler där det finns förutsättningar för att bedriva god undervisning. Några av skolorna har dock brister och i flera fall gäller det 7-9 skolor. En del skolor beskrivs som slitna och i behov av renovering, i andra skolor behöver lokalerna anpassas på ett bättre sätt till den verksamhet som skall bedrivas. I en del skolor saknas det läromedel som är anpassade till elevernas språkkunskaper. I många skolor är läromedlen gamla och slitna. Vid en del skolor saknas datorer som är i gott skick och skolbiblioteken har begränsade möjligheter att ge det stöd som ytterligare skulle kunna gynna olika elevgrupper Slutligen visar inspektionen att det kan vara svårt att planera verksamheten på grund av den stora in- och utflyttningen av elever. Skolornas ekonomi belastas hårt av att många elever är i stort behov av stöd. Stöld och vandalisering nämns också som faktorer som påverkar ekonomin negativt. En annan negativ faktor som nämns av skolans företrädare är att det tidigare fanns hjälp att få från socialtjänsten men att sådant stöd inte längre är tillgängligt. Orsaken till detta uppges vara ekonomiska neddragningar. Avslutande iakttagelser har enligt regleringsbrevet redovisat situationen i de stadsdelar som omfattas av lokala utvecklingsavtal genom att belysa utvecklingen av utbildningsnivå och resultaten från grund- och gymnasieskola. Resultaten sammanfattas och diskuteras nedan. Den allmänna utbildningsnivån har höjts i de berörda områdena under perioden 1998-2005. Motsvarande höjning har även skett i riket i sin helhet. Andelen invåna-