AVDELNINGEN FÖR KAPITALFÖRVALTNING. RIX tertial 1 2013

AVDELNINGEN FÖR KAPITALFÖRVALTNING RIX tertial 1 2013 MAJ 2013

Denna rapport redovisar data från RIX Riksbankens system för överföring av kontoförda pengar samt information kring deltagare, händelser och incidenter i RIX. I de fall källhänvisning inte anges i rapporten avses RIX som källa. 1

Innehåll Innehåll... 2 INLEDNING... 3 BETALNINGSSYTEMET RIX... 4 Övergripande beskrivning... 4 RIX deltagare... 4 RIX villkor... 5 RIX tidsschema... 5 Kommunikation med RIX... 6 Kommunikation via RIX Online och RIX Access... 7 Kontinuitet... 7 OPERATIVA MÅL OCH UTFALL... 8 Ett väl fungerande betalningssystem... 8 Nöjda kunder i betalningssystemet... 9 Kostnader och intäkter... 9 RIX RIKSBANKENS BETALNINGSSYSTEM... 10 Deltagare... 10 Begränsade penningpolitiska motparter... 10 Incidenter hos deltagarna... 11 Övningar... 11 RIX FÖRVALTNING... 11 COLIN förvaltning... 11 STATISTIK ÖVER RIX... 13 Antal överföringar och omslutning... 13 Snittbelopp Överföringar... 13 Aggregerad volym och omslutning i procent... 13 Överföringar Under 500 000 SEK... 13 Riksbankens egna transaktioner... 14 Antal överföringar under PEAK-PERIODEN... 14 Säkerheter och utnyttjandegrad... 14 Fördelning över verkställighetsprocesser... 15 Fördelning över transaktionskoder... 16 SÄKERHETER... 17 Godkända säkerheter för kredit i Riksbanken... 18 Pantsatta säkerheter för intradags-kredit i RIX... 19 SAMMANFATTANDE STATISTIK RIX... 20 2

INLEDNING Denna rapport behandlar tertial 1, kalendermånaderna januari, februari, mars och april 2013. Syftet med rapporten är att på kontinuerlig basis belysa data från RIX, Riksbankens betalningssystem, och i viss mån kringliggande system. Rapporten är uppdelad i två delar, varav första delen ger en övergripande beskrivning av betalningssystemet RIX, kringliggande system samt kommunikation med deltagarna. Rapportens andra del redovisar statistik och ger också en sammanfattning av deltagarförändringar, incidenter och andra händelser i RIX. 3

BETALNINGSSYTEMET RIX Betalningssystemet RIX är Riksbankens system för kontoöverföringar. Det är knutpunkten i det svenska finansiella systemet eftersom det ger deltagarna banker, clearinghus och flera andra marknadsaktörer möjligheten att göra överföringar på ett sätt som inte medför kredit- eller likviditetsrisker, vilket i sin tur minskar risker för det finansiella systemet. I RIX kan en deltagare göra överföringar från sitt eget konto i Riksbanken till en annan deltagares konto i Riksbanken. Dessa överföringar kan avse deltagarnas egna finansiella transaktioner eller transaktioner för deras kunders räkning. I stort sett samtliga betalningar i svenska kronor som inte sker internt i en enskild bank hanteras i någon form genom RIX. Omsättningen i systemet uppgick under tertial 1 2013 till 470 miljarder kronor per dag. För att öka effektiviteten i betalningssystemet tillför Riksbanken likviditet under dagen genom att lämna kredit till deltagarna mot säkerheter. Säkerheterna utgörs främst av svenska och utländska värdepapper men kan även vara utländsk valuta. Eftersom RIX är ett system som har avgörande betydelse för att det finansiella systemet ska fungera väl har Riksbanken satt ett högt mål för dess tillgänglighet. Systemet ska vara tillgängligt under minst 99,85 procent av den tid det är öppet. RIX ska också motsvara kundernas krav. Riksbanken har därför som mål att 80 procent av kunderna ska vara nöjda med RIX. Samtliga kostnader för att tillhandahålla tjänsterna i RIX ska finansieras genom avgifter från deltagarna. Detta innebär att Riksbanken själv betalar en avgift efter samma princip som övriga deltagare och dessutom betalar för de funktioner som används för att genomföra penningpolitiken. I anslutning till RIX tillhandahåller Riksbanken även särskilda konton och krediter under dagen för att underlätta avvecklingen av värdepappersaffärer. Euroclear Sweden, den svenska centrala värdepappersförvararen, hanterar dessa konton och krediter på uppdrag av Riksbanken. Angränsande system till RIX är COLIN som är Riksbankens system för säkerhetshantering och Huvudboken, Riksbankens ekonomi- och redovisningssystem. Riksbanken har två anläggningar för drift av RIX och angränsande system. Dessa är placerade på geografiskt åtskilda platser. ÖVERGRIPANDE BESKRIVNING RIX består av sju olika processer för verkställandet av överföringar. Överföring i verkställighetsprocessen RTM verkställs omedelbart under förutsättning att det sammantagna utrymmet på huvudkontot och lånekontot är lika med eller större än angivet belopp i överföringsmeddelandet när täckningskontroll görs. Om det sammanlagda utrymmet inte är tillräckligt så avvisas överföringsmeddelandet. Förutom RTM finns sex andra verkställighetsprocesser, LOM, för olika ändamål. Den process som hanterar merparten av överföringarna i RIX benämns RIX LOM. De processer som hanterar överföringar med anknytning till deltagande clearingorganisation benämns med clearingorganisationens namn. Dessa är BGC LOM, CLS LOM, OMX LOM, VPC LOM och för Betalningar i realtid (BiR) finns PRT LOM. Bankgirot och sex banker driver ett projekt för att genomföra elektroniska betalningar i realtid. För att möjliggöra detta har Riksbanken under hösten beviljat Bankgirot ett särskilt konto i RIX för BiR. För att möjligöra finansiella överföringar i RIX för BiR som inte kan sammanblandas med andra överföringar som berör Bankgirot, har en separat LOM, PRT LOM, öppnas. Nya clearingkoder användas för dessa överföringar. Via verkställighetsprocesserna för LOM tillhandahålls funktioner för likviditetshantering, prioritering av överföringar och optimering. Optimering innebär att RIX samtidigt verkställer flera överföringar genom att räkna av avgående överföringar mot ankommande överföringar. Samtidig överföring kan ske bilateralt och multilateralt mellan berörda RIX-deltagares LOM-konton. RIX DELTAGARE Ett institut som uppfyller Riksbankens tillträdeskrav kan efter ansökan bli deltagare i RIX. En RIX-deltagare kan välja att agera i två olika roller, dels som kontohavare (för egen räkning), dels som ombud (för annans räkning). 4

En kontohavare kan välja mellan att antingen själv sända överföringsmeddelanden och ta emot information från systemet eller att helt eller delvis anlita ett ombud som har godkänts av Riksbanken för denna funktion. För de RIX-deltagare som deltar för egen räkning öppnar Riksbanken ett huvudkonto som används för debiteringar och krediteringar i samband med överföringar och återbetalning av erhållen Intradagskredit. Därutöver öppnar Riksbanken ytterligare konton, LOM-konton, för de specifika Verkställighetsprocesserna för likviditetsoptimering som RIX-deltagaren deltar i. Därtill öppnas ett Lånekonto där aktuellt kreditutrymme registreras om RIX-deltagaren har rätt till kredit. RIX-deltagare med rätt till kredit kan ställa säkerheter som har godkänts av Riksbanken i form av svenska och utländska värdepapper eller i form av utländsk valuta vilket beskrivs i anvisningar säkerheter. Administrationen av säkerheter är till största delen automatiserad och omräkning av kreditutrymmet sker i Riksbankens säkerhetsinformationssystem COLIN. Viktiga system för den svenska marknaden som är beroende av RIX är: Euroclear Sweden (tidigare VPC) som hanterar värdepappersaffärer, BGC som hanterar massbetalningar (som exempelvis kortbetalningar och Internet-betalningar), NASDAQ OMX Derivatives Markets som hanterar affärer i finansiella derivatinstrument såsom optioner, terminer och futures och CLS. i tillämpliga delar och innehåller bestämmelser för RIX och penningpolitiska instrument. Anledningen till att villkoren omfattar både RIX och det penningpolitiska styrsystemet är att båda systemen hänger samman på flera punkter. Riksbankens möjlighet att påverka räntan på dagslånemarknaden beror ytterst på att Riksbanken kan bestämma villkoren för och omfattningen av inlåning och utlåning över natten för de banker som deltar i RIX. Dessutom är kraven på säkerheter i RIX och för penningpolitiska instrument i princip desamma. RIX TIDSSCHEMA 06.30 07.00 07.00 11.00 16.15 16.28 (BGC LOM) 16.30 17.00 17.00 17.10 18.00 06.30 Start av Verkställighetsdagen (Start value day) Öppning av Verkställighetsprocesser (RTM/LOM settlement trigger) Sluttidpunkt för bilaterala limiter (Bilateral limit cut-off) Stängning av Verkställighetsprocesser för LOM-konton (LOM cut-off) Första sluttidpunkt för övernattenkredit (Pre-finalisation) Stängning av Verkställighetsdagen (Finalisation/Square-off) Stängning av RIX (End value day) Öppning av ny Verkställighetsdag (Open value day) Tillfällig stängning av Verkställighetsdagen, (Pause) RIX är öppet alla bankdagar. Öppethållandet av RIX följer ett särskilt tidsschema. Av schemat framgår hur en dag i RIX är uppdelad i olika tidsperioder, så kallade fönster, och vilka händelser som inträffar i RIX vid varje fönster. Bankgirocentralen, BGC RIX VILLKOR Relationen mellan Riksbanken och deltagarna i RIX regleras av Villkor för RIX och penningpolitiska instrument. Villkoren består av ett Huvuddokument och nio bilagor till detta. Tre av dessa bilagor är olika typer av anvisningar: Anvisningar RIX, Anvisningar Säkerheter och Anvisningar Motpartsansökan. Anvisningarna har i sin tur ett antal bilagor. I förhållandet mellan Riksbanken och de enskilda motparterna är villkoren avtalsvillkor Bankgirocentralen BGC AB (Bankgirot) är den centrala aktören vid förmedling av massbetalningar mellan bankerna i Sverige. Bankgirot ägs av bankerna och ansvarar för att driva, förvalta och utveckla bankgirosystemet. Dessutom hanterar Bankgirot vissa betalningar som härrör från andra system. För att möjliggöra elektroniska betalningar i realtid har Riksbanken under hösten beviljat Bankgirot ett särskilt konto i RIX för Betalningar i Realtid (BiR). För att genomföra överföringar i RIX för BiR vilka inte får sammanblandas med andra överföringar som berör Bankgirot, har en separat LOM, PRT LOM, öppnas. 5

CLS Bank International Continuous Linked Settlement (CLS), är ett globalt system för clearing och avveckling av valutatransaktioner som drivs av CLS Bank International. I systemet kan medlemmarna - ett stort antal banker - göra betalningar som uppstått till följd av valutatransaktioner. Svenska kronor ingår i CLS. Avveckling i CLS minimerar motpartsrisk genom principen om betalning mot betalning tillämpas. Detta uppnås genom att medlemmarna har konton ett för varje valuta i CLS Bank och över dessa konton avvecklas båda leden i valutatransaktionen samtidigt. CLS Bank har i sin tur konton i de deltagande valutornas respektive centralbank. Nettot av respektive medlems transaktioner betalas in till eller ut från CLS Bank via respektive lands centrala betalnings-system. Riksbanken deltar kontinuerligt i separata övningar tillsammans med CLS Bank. Euroclear Sweden Euroclear Sweden har en central roll på den svenska kapitalmarknaden. Det är bland annat den organisation som för registren över de allra flesta aktier och räntebärande värdepapper som handlas på de svenska finansiella marknaderna. Förutom att föra register är det Euroclear Sweden som utför clearing och avveckling i VPC-systemet av transaktioner med svenska aktier och räntebärande värdepapper. För att undvika kreditrisker är det viktigt att betalningen avvecklas på konton i centralbanken. Till detta används Riksbankens RIX-system. För att förenkla hanteringen har Riksbanken gett Euroclear Sweden rätt att bokföra transaktioner på speciella konton i RIX. Deltagarna i RIX kan under dagen, via en så kallad likviditetsbrygga, föra över likviditet mellan sina vanliga konton i RIX och de likvidavvecklingskonton som Euroclear Sweden administrerar. European Multilateral Clearing Facility (EMCF) EMCF tillhandahåller sedan oktober 2009 en clearingtjänst som är obligatorisk för vissa värdepapper som handlas på ett antal handelsplatser. De svenska aktier som omfattas av tjänsten är de som tillhör aktielistan Large Cap. Utöver dessa aktier hanteras även ett antal svenska börshandlade fonder av EMCF. EMCF går in som central motpart (CCP) i dessa värdepappersaffärer och blir därmed säljare till alla köpare och köpare till alla säljare. Den motpartsrisk som parterna skulle ha haft mot varandra, fram till dess att affären är avvecklad, överförs på den centrala motparten. Själva clearingen utförs enligt principen om multilateral nettoavveckling. NASDAQ OMX Derivatives Markets NASDAQ OMX Derivatives Markets (NASDAQ OMX DM) erbjuder handel och clearing av derivatinstrument och är en bifirma till NASDAQ OMX Stockholm AB. NASDAQ OMX DM är central motpart och clearingorganisation för derivatinstrument. KOMMUNIKATION MED RIX För att säkerställa åtkomsten till RIX för att kunna skicka och ta emot överföringsmeddelanden och annan information åligger det varje RIX-deltagare att på egen bekostnad och på eget ansvar ha tillgång till såväl kommunikation via SWIFT:s FINCopy tjänst som kommunikation via RIX Online. Säkerställande av sådan åtkomst kan ske på olika sätt. RIX-deltagaren kan antingen själv sköta meddelandehanteringen via FINCopy tjänsten eller använda en servicebyrå för meddelandehanteringen. Ett ytterligare alternativ är att en RIXdeltagare som normalt avser att använda RIX Online, träffar avtal med ett ombud som är villig att sköta hanteringen av överföringar via FINCopy tjänsten om så skulle behövas. Ombud som är villig att hantera överföringar via FINCopy tjänsten för annan RIX-deltagare ska tillhandahålla de meddelanden som RIXdeltagaren normalt använder RIX Online till. 6

SWIFT SWIFT, Society for Worldwide Interbank Financial Telecommunications, bildades 1973 och är ett företag vars tjänster används i över 200 länder. Finansiella institut använder systemet för att skicka betalningsmeddelanden mellan varandra och till och från betalningssystemets infrastruktur. Flest meddelanden skickas i Europa men systemet används av finansiella institut i hela världen. SWIFT har med tiden fått en allt större betydelse för den finansiella sektorn. 2012 användes systemet av över 10 000 institut i 212 länder och 18 miljoner SWIFT meddelanden skickas per dag. SWIFT har utöver rollen som operatör av ett meddelandehanteringssystem också rollen samordnare av de internationella standarder som används för finansiella meddelanden. Dessa standarder har underlättat att ta framså kallade Straight Through Processing (STP) lösningar. STP är ett format som innehåller ett antal villkor. Om samtliga villkor uppfylls kan exempelvis en betalning från en kund i en bank skickas elektroniskt från banken, via Riksbankens betalningssystem RIX, till en mottagare i en annan bank utan manuella ingrepp. Detta har effektiviserat hanteringen av betalningar. För att på ett enkelt sätt kunna identifiera finansiella institut har SWIFT gett dessa en kod, BIC (Bank Identifier Code), som idag är en universell standard. SWIFT uppdaterar För regelbundet kommunikation registret via över SWIFT dessa. krävs att den RIX-deltagare som skickar meddelandena är ansluten till SWIFT och medlem av den särskilda Closed User Group (CUG) som används för RIX. Medlemskap i CUG begärs av RIX-deltagaren hos SWIFT, som därefter kontaktar Riksbanken för godkännande. Det krävs vidare att Riksbanken och RIXdeltagaren utväxlar krypteringsnycklar för de adresser (Bank Identification Code, BIC ) som är berörda. KOMMUNIKATION VIA RIX ONLINE OCH RIX ACCESS Förutom kommunikation via SWIFT måste varje RIX-deltagare ha möjlighet att registrera överföringar i RIX Online, en webbklient som är ansluten till RIX webbserver via den kommunikationskanal Riksbanken upphandlat anslutning till. Anslutningen sker till de adresser som RIX-deltagaren har angett till Riksbanken och som Riksbanken har godkänt. Överföringar som initieras via RIX Online kommer normalt av RIX att skickas till SWIFT:s FINCopy-tjänst för att sen hanteras som ett ankommande Överföringsmeddelande som sänts via FINCopy-tjänsten. Detta innebär att efter att verkställighet har skett kommer SWIFT:s FINCopy-tjänst att informeras om detta och mottagaren kommer därmed få avisering via FINCopy-tjänsten. Denna funktion gör det möjligt för mottagaren att integrera meddelandeflödet med sina egna system i syfte att uppnå STP (Straight Through Processing) oavsett vilken kommunikationskanal avsändaren använder. Via RIX Online kan RIX-deltagaren övervaka status på de Överföringsmeddelanden som har skickats till och hanteras i RIX, aktuellt saldo på Huvudkontot och LOM-konton samt statistik över verkställda överföringar. Dessutom används RIX Online för att ändra (omprioritera, ändra ordningsföljd och återkalla) de Överföringsmeddelanden som inte har verkställts. KONTINUITET Riksbanken tillhandahåller betalningssystemet RIX och arbetar för att systemet ska vara motståndskraftigt mot störningar. Riksbanken ser också till att det finns planer, rutiner och system som minimerar effekten av en störning. Riksbanken har utöver det en lagstadgad målsättning att främja ett säkert och effektivt betalningsväsende. En viktig del av detta arbete är att se över kontinuitetsförberedelser och kontinuitetsplanering i de system som ingår i den svenska finansiella infrastrukturen. I praktiken görs detta genom att systemen årligen utvärderas mot gällande internationella standard. Dessa standarder innehåller ett antal principer som är direkt relaterade till kontinuitet. Riksbanken deltar och är ordförande i Finansiella Sektorns Privat-Offentliga Samverkansgrupp (FSPOS). FSPOS är ett frivilligt forum med medlemmar från både den offentliga och den privata delen i den finansiella sektorn i Sverige. Syftet är att stärka förmågan att motstå eller snabbt återhämta sig från samhälleliga kriser lokalt, regionalt och nationellt inom den finansiella sektorn. 7

OPERATIVA MÅL OCH UTFALL ETT VÄL FUNGERANDE BETALNINGSSYSTEM Ett av målen för betalningssystemet RIX är teknisk tillgänglighet. Detta målvärde ligger på 99,85 procent och avser betalningsflödet. Gällande Service Level Agreement, SLA, mellan avdelningen för kapitalförvaltning, KAP och ITleverantören, styr bl.a. antal avbrott i olika kategorier som maximalt får förekomma i RIX och i COLIN, Riksbankens system för hantering av säkerheter. lastbalanseringsproblem i RIX Online. Den 23 april inträffade ett inloggningsproblem till RIX- Online för samtliga användare. Den 24 april blev ett antal användare utkastade ur RIX-Online. Det har under perioden också inträffat tolv incidenter med den lägsta klassificeringen liten påverkan och är främst certifikats- eller inloggningsproblem för enskilda användare. Diagram 2. Antal incidenter i RIX med mycket stor påverkan. Rullande 12-månader. Den tekniska tillgängligheten för tertial 1 är 99,28 procent vilket också innebär att målvärdet för året inte kommer att mötas. Diagram 1. Teknisk tillgänglighet tertial 1, 2013 Diagram 3. Antal incidenter i RIX med betydande påverkan. Rullande 12-månader. Klassificeringar: Avbrott med mycket stor påverkan Avbrott med stor påverkan Avbrott med betydande påverkan Avbrott med liten påverkan Den 11 mars stannade RIX LOM klockan 11.00. För att kunna genomföra en omstart stängde Riksbanken SWIFT-linorna. Omstarten av RIX misslyckades och applikationen kraschade vid uppstarten. Efter samråd med RIX-deltagarna övergick Riksbanken till manuella rutiner klockan 15:30. Felet hittades klockan 19.52 och Riksbanken kunde då initiera återgångsrutiner. Denna händelse genererade två incidenter med klassificeringen mycket stor påverkan och tiden systemet låg nere beräknades till 360 minuter. Ett stort åtgärdsprogram är framtaget och genomförda förändringar säkerställer att detta problem inte uppstår igen. Det har under perioden inte inträffat någon incident i COLIN med någon av de tre högsta klassificeringarna. Den 21 januari inträffade en incident med den lägsta klassificeringen liten påverkan då priser från en priskälla under en period inte inkom till COLIN. Diagram 4. Antal incidenter i COLIN med liten påverkan. Rullande 12-månader. Tre incidenter i RIX-systemet med den näst lägsta klassificeringen betydande påverkan har inträffat. Den 21 mars uppstod ett 8

NÖJDA KUNDER I BETALNINGSSYSTEMET Riksbanken genomför kundundersökningar med syftet att utröna hur användarna av betalningssystemet uppfattar Riksbankens service och tjänster. Undersökningen är av enkätkaraktär och ligger till grund för fortsatt arbete inom RIX-enheten. 2 350 000 kronor per månad. Avgiften för aviseringar via SWIFT ingår från 2013 i månadsavgiften, eftersom den tidigare hanteringen av denna avgift medförde betydande merarbete och operativa risker för Riksbanken. Diagram 5. Intäkter och fördelade kostnader helår 2012 (SEK). Det har under 2012 inte genomförts någon kundundersökning. Nästa kundundersökning beräknas ske under 2013. Resultatet från undersökningen 2011 visar att 97 procent av deltagarna är nöjda eller mycket nöjda. Detta är högre än målet på 80 procent. Dessutom visar undersökningen att 100 procent av deltagarna har förtroende för RIX-enheten. KOSTNADER OCH INTÄKTER Riksbanken har beslutat om principer för prissättning för tillhandahållandet av RIX. I beslutet fastställdes vad som ska inkluderas i kostnadsbasen samt att tillhandahållandet av RIX ska ske efter principen om full kostnadstäckning. Gemensamma kostnader som lokaler, fastighetsskötsel, säkerhet och bevakning fördelas dock ut genom fördefinierade nycklar. Personalkostnaderna för de medarbetare som är direkt involverade i verksamhetsområdet har fördelats med faktisk lönekostnad. Lönekostnaderna för de medarbetare som ingår i stödfunktionerna har fördelats med hjälp av en fördelningsnyckel. Riksbankens modell för fördelning av driftskostnader för IT-system innebär fördelning utifrån antalet logiska servrar per system. För att kunna tillhandahålla dessa tjänster använder Riksbanken framförallt två IT-system, RIX och COLIN. COLIN används för att hantera information om säkerheter m.m. Intäkterna på cirka 22 miljoner och de fördelade kostnaderna på cirka 17,3 miljoner ger en kostnadstäckning för tertialet på 127 procent. I diagram 5 redovisas intäkterna och de fördelade kostnaderna för tertial 1 2013. AVGIFTER 2013 i. en avgift per överföringsmeddelande på 4:50 kronor. ii. en fast avgift på 55 000 kronor per månad för alla deltagare. iii. en fast månadsavgift på ytterligare 10 000 kronor för alla deltagare som har möjlighet att utnyttja sin rätt till kredit i RIX genom att man lämnat en pantförklaring. iv. en tilläggsavgift per månad på 2 350 000 kronor som ska täcka resterande kostnad och som fördelas efter totala domestika intäkter mellan de RIX-deltagare som har sådana intäkter på minst 1 miljard kronor. v. en inträdesavgift för nya deltagare på 125 000 kronor. Denna avgift ska täcka Riksbankens kostnader för att pröva och ansluta nya deltagare och är inte kopplad till kostnadsbasen för RIX. vi. en avgift faktureras separat i efterskott för tillhandahållande av tjänsten för central behörighetsadministration avseende RIX Online. Tjänsten finns med två olika grader av omfattning: fullständig respektive begränsad. Inför 2013 genomförde Riksbanken ett antal förändringar av avgifterna. Den fasta månadsavgiften sänktes från 65 000 kronor till 55 000 kronor för alla deltagare och tilläggsavgiften sänktes från 2 650 000 till 9

RIX RIKSBANKENS BETALNINGSSYSTEM Volymen i RIX uppgick under tertial 1 2013 i snitt till 15 147 överföringar per dag med en genomsnittlig omslutning per dag på 470 miljarder kronor. Jämfört med föregående period, tertial 3 2012, har antalet överföringar ökat med cirka 220 per dag och den genomsnittliga omslutningen minskat med cirka 21 miljard kronor per dag. Diagram 6. Antalet överföringar i genomsnitt per dag under tertial 1, 2013 jämfört med tertial 3, 2012. BEGRÄNSADE PENNINGPOLITISKA MOTPARTER Riksbanken har tidigare infört en möjlighet för kreditinstitut med säte i Sverige att delta i vissa av Riksbankens faciliteter utan att vara deltagare i RIX. Dessa begränsade penningpolitiska motparter kan delta i följande faciliteter: Program för kredit i svenska kronor med rörlig ränta (med samma säkerheter som för kredit i RIX) Andra krediter efter särskilt beslut Köp av Riksbankscertifikat För begränsade penningpolitiska motparter gäller regelverket Villkor för RIX och penningpolitiska instrument. Diagram 7. Omslutning i genomsnitt per dag under tertial 1, 2013 jämfört med tertial 3, 2012. Mdkr. Vid utgången av tertialet fanns en (1) begränsad penningpolitisk motpart. RIX-deltagare DELTAGARE Ett institut som uppfyller Riksbankens tillträdeskrav kan efter ansökan bli deltagare i RIX. En RIX-deltagare kan välja att agera i två olika roller, dels som Kontohavare, dels som Ombud. Det finns endast ett institut som agerar som Ombud, Bankgirot. Vid utgången tertial 1 fanns det 25 deltagare i RIX. En deltagare, Fortis Bank, har under tertialet ändrat namn till BNP Paribas Fortis. Bankgirocentralen BGC BNP Paribas Fortis Citibank CLS Bank Crédit Agricole Danske Bank DNB Bank EMCF Euroclear Sweden Kommuninvest Landshypotek Länsförsäkringar Bank NASDAQ OMX Nordea Bank Nordnet Bank Nykredit Bank Riksbanken Riksgälden The Royal Bank of Scotland SBAB Bank SEB Skandiabanken Svenska Handelsbanken Swedbank Ålandsbanken Begränsade penningpolitiska motparter Svensk Exportkredit 10

INCIDENTER HOS DELTAGARNA En deltagarincident har inträffat under tertialet. En deltagare hade ett tekniskt problem som försenade avvecklingen. Diagram 8. Antal incidenter hos deltagarna. Rullande 12 månader. storbankerna och BGC bildades 2010 för att ytterligare säkerställa kvalitén på övningarna. Inom ramen för denna grupp genomförs dessutom olika projekt som framtagande av rutiner och dokumentation att använda vid övningar och skarpa incidenter. Gruppen har som målsättning att träffas en gång per kvartal. Referensgruppen har också varit delaktig i framtagandet och anpassandet av scenariot för en sektorsövning i februari 2013 i FSPOS regi. RIX FÖRVALTNING Avslutade ärenden under T1 2013 ÖVNINGAR Omfattningen på Riksbankens övningar har ökat och förändrats och ambitionsnivån har höjts under 2012. Denna ambitionshöjning avspeglar sig också i 2013 års övningsplan. Bland annat ska flera oannonserade övningar och fler övningar från Riksbankens reservarbetsplatser genomföras. Eftersom RIX är mycket betydelsefullt för det finansiella systemet behöver Riksbanken ha väl fungerande reservrutiner om det tekniska systemet skulle fallera. Riksbanken har som målsättning att två gånger per år genomföra gemensamma reservrutinsövningar med samtliga RIX-deltagare. Resultatet av utvärderingen av 2012-års övningar visar att förtroendet för andra aktörer inklusive Riksbanken fortfarande är högt. Resultaten visar också att manuella rutiner kräver betydande resurser hos såväl Riksbanken som deltagarna i RIX. Under tertial 1 var en övning av manuella reservrutiner inplanerad, i ett scenario där RIXsystemet har fallerat under en kritisk tidpunkt på dagen, men denna övning ställdes in med anledning av incidenten den 11 mars. Under tertialet har tre övningar tillsammans med CLS har genomförts. En referensgrupp för övning och kontinuitet (RÖKgruppen) bestående av de fem Service pack (SP) 14, 15 och 16 har levererats under tertialet. SP14 och 16 har produktionssatts, SP 15 innehöll dels en rättning av det problem som störde RIX LOM den 14 december 2012, den sk. klockan 11 buggen, samt rättning av felaktig mappning av fält 50 och 52 till MT910. SP 16 innehöll rättning av en ny variant av 11-buggen samt rättning av det fel som orsakade det långa avbrottet den 11 mars. SP 15 produktionssattes aldrig på grund av kvalitetsbister. Pågående arbeten Förberedelser för tester av arkiverings och gallringsrutiner för RIX har påbörjats och en första funktionstest beräknas vara klar före sommaren, implementering bör kunna ske kvartal 4 2013. Arbetet tillsammans med deltagarna om att jämna ut PEAK-perioden pågår fortfarande, för närvarande har två av de berörda deltagana genomfört åtgärder för att sprida flödet av UTL-transaktioner över en längre tidsperiod varje dag, de två kvarvarande arbetar med sina lösningar och kommer att implementera dem senast till hösten. Kommande arbeten Förberedelser för uppgradering av RIX till version 6.x pågår men har försenats på grund av den arbetsbelastningen RITVA lagt på framför allt IT-avdelningen. COLIN FÖRVALTNING Den 15 april 2013 trädde Riksbankens nya regler för säkerheter i kraft. De nya reglerna innebär bland annat att nya värderingsavdrag nu gäller för likviditetsklasser och 11

valutakursrisk. Dessutom förändrades antalet likviditetsklasser som nu endast innehåller tre klasser i stället för fyra (en kategori 4 finns dock kvar till slutet av året för vissa värdepapperstyper 1 som endast kommer att accepteras fram till årsskiftet 2013/2014). Kravet på daglig prissättning gäller inte längre som norm för klassificeringen. Ändringen innebär att många värdepapper som tidigare klassificerats i likviditetsgrupp fyra ändrades till grupp två och tre. Vidare har regeln för säkerställda värdepapper ändrats, vilket innebär att alla värdepapper, som klassificeras som säkerställda enligt UCITSdirektivet, nu kan godkännas. Efter den 15 april godkänner inte Riksbanken längre icke säkerställda värdepapper utgivna av kreditinstitut. Effekten av detta blev att ca 70 värdepapper togs bort från Riksbankens lista med godkända värdepapper. 1 Asset-Backed Securities 12

STATISTIK ÖVER RIX ANTAL ÖVERFÖRINGAR OCH OMSLUTNING Under tertial 1 inföll en IMM-dag 2. Den 20 mars avvecklades 16 733 överföringar till ett värde av 647 miljarder kronor. Föregående tertial inföll två IMM-dagar. Den 19 september avvecklades 17 052 överföringar till ett värde av 661 miljarder kronor och den 19 december avvecklades 20 471 till ett värde av 675 miljarder. AGGREGERAD VOLYM OCH OMSLUTNING I PROCENT Diagram 11 visar den genomsnittliga aggregerade transaktionsvolymen och omslutningen per timme i procent under en dag i en vald vecka. Diagram 11. Aggregerad procentuell volym och omslutning 8-12 april. Dagsgenomsnitt. Högst volym under tertial 1 inträffade den 2 januari då 22 121 överföringar avvecklades till ett värde av 438 miljarder. Diagram 9. Antal överföringar och omslutning tertial 1, 2013. ÖVERFÖRINGAR UNDER 500 000 SEK Under tertial 1 2013 var 72,4 procent av överföringarna under 500 000 kronor, vilket innebär att antalet mindre betalningar ökat något i jämförelse med tertial 3 2012 då motsvarande siffra var 72,1 procent. SNITTBELOPP ÖVERFÖRINGAR Det genomsnittliga transaktionsbeloppet för tertial 1 var cirka 31 miljoner kronor per överföring. Jämfört med föregående tertial är detta en minskning med 5,6 procent. Under tertial 3 2012 var det genomsnittliga transaktionsbeloppet per överföring cirka 33 miljoner kronor. Diagram 12. Överföringar under 500 000 SEK under tertial 1. Diagram 10. Snittbelopp per överföring och månad (SEK). 2 International Money Market day, är tredje onsdagen i mars, juni, september och december. 13

RIKSBANKENS EGNA TRANSAKTIONER Riksbanken använder RIX för att genomföra de penningpolitiska reporna, andra penning- eller valutapolitiska transaktioner, samt för att utföra uppdrag inom ramen för Riksbankens korrespondentbankverksamhet för utländska centralbanker och internationella finansiella organ. SÄKERHETER OCH UTNYTTJANDEGRAD Summa maximala säkerheter definieras som summan av det högsta värdet av säkerheter för varje RIX-deltagare som ställer säkerheter. Utnyttjandegrad definieras som totalt maximalt utnyttjad intradagskredit för de institut som behöver ställa säkerhet i förhållande till summa maximala säkerheter. Omslutningen i RIX under tertial 1 exklusive Riksbankens egna överföringar var 35 559 miljarder kronor. Summan av Riksbankens egna överföringar var 3 448 miljarder kronor under samma period. Diagram 13. Omslutning tertial 1, samt justerat för Riksbankens egna transaktioner. ANTAL ÖVERFÖRINGAR UNDER PEAK- PERIODEN Den s.k. PEAK-perioden är i systemet definierad som tiden från klockan 09.30 till 11.00. Under PEAK-perioden verkställs merparten av överföringarna i RIX. Antal överföringar under PEAK-perioden var i genomsnitt 7 947 per dag under tertial 1 2013. Föregående period, tertial 3 2012, var motsvarande siffra 8 996. Summan av de maximala säkerheterna under tertial 1 2013 var i snitt 145 miljarder kronor per dag. Detta är en ökning jämfört med motsvarande värde under tertial 3 2012, som var 129 miljarder. Det högsta värdet under tertial 1 var 182 miljarder och inträffade den 12 mars. Det lägsta värdet under tertial 1 var 119 miljarder och inträffade den 11 april. Motsvarande data för tertial 3 2012 var 175 miljarder (21 december) respektive 84 miljarder (20 november). Den maximala utnyttjandegraden är i genomsnitt per dag 63 procent under perioden, vilket är samma nivå som under föregående tertial. Den 11 mars, i samband med incidenten, var den maximala utnyttjandegraden 99,7 procent. Detta var den högsta maximala utnyttjandegraden under perioden. Dagen med lägsta maximala utnyttjandegrad var den 16 januari med 46 procent. För föregående period, tertial 3, var motsvarande siffror 84 procent (24 oktober) respektive 47 procent (5 september). Diagram 15. Maximala säkerheter och utnyttjandegrad (rullande 12 månader). Diagram 14. Antal överföringar under PEAK samt totalt antal överföringar under tertial 1, 2013. Diagram 16. Maximala säkerheter och utnyttjandegrad Tertial 1, 2013. 14

FÖRDELNING ÖVER VERKSTÄLLIGHETSPROCESSER Via Verkställighetsprocesserna för LOM tillhandahålls funktioner för likviditetshantering, prioritering av överföringar och optimering. Optimering innebär att RIX samtidigt verkställer flera överföringar genom att räkna av avgående överföringar mot ankommande överföringar. Samtidig överföring kan ske bilateralt och multilateralt mellan berörda RIX-deltagares LOM-konton. Diagram 17. Fördelning över Verkställighetsprocesser avseende antal överföringar (dagsgenomsnitt), tertial 1, 2013. Den verkställighetsprocess som har flest antal överföringar och den högsta omslutningen är RIX LOM. Genomsnittet under tertial 1 2013 var 12 765 överföringar per dag och 303 miljarder kronor i omslutning. Det motsvarar cirka 84 procent av det totala antalet överföringar och cirka 64 procent av den totala omslutningen. Diagram 18. Fördelning över Verkställighetsprocesser avseende omslutning (dagsgenomsnitt), tertial 1, 2013. I BGC LOM sker det ett relativt stort antal överföringar till ett relativt lågt värde. Genomsnittet var 2 159 överföringar per dag med en omslutning på 40 miljarder kronor. Det motsvarar cirka 14 procent av det totala antalet överföringar och cirka 8 procent av den totala omslutningen I RTM verkställs väldigt få överföringar till ett relativt stort värde. Under tertial 1 genomfördes i snitt 42 överföringar per dag med en omslutning på 61 miljarder. Det motsvarar cirka en fjärdedels procent av det totala antalet överföringar och cirka 13 procent av den totala omslutningen. I CLS LOM har det under perioden i genomsnitt gjorts 110 överföringar per dag med en omslutning på 18 miljarder. Det motsvarar 0,7 procent av det totala antalet överföringar och 4 procent av den totala omslutningen. I VPC LOM har det under perioden i genomsnitt gjorts 39 överföringar per dag med en omslutning på 47 miljarder. Det motsvarar cirka en fjärdedels procent av det totala antalet transaktioner och 10 procent av den totala omslutningen I OMX LOM har det under perioden skett i genomsnitt 14 överföringar per dag med ett värde på 256 miljoner kronor. Det motsvarar mindre än 0,1 procent av det totala antalet transaktioner och den totala omslutningen. Slutligen har det i PRT LOM skett i genomsnitt 18 överföringar per dag med ett värde på 520 miljoner kronor. Det motsvarar cirka 0,1 procent av det totala antalet transaktioner och den totala omslutningen. 15

FÖRDELNING ÖVER TRANSAKTIONSKODER Transaktionskoder Diagram 19. Fördelning av överföringar i RIX LOM per transaktionskod (dagsgenomsnitt). Tertial 1, 2013. ADG återbetalning dagslån ARB FX/MM DOK Dokumentclearing DOM Domestik betalning ITB Interbankbetalning RTA Räntekompensation UTG Utlandsbetalning - aggregat UTL Utlandsbetalning enstaka betalning I RIX LOM fördelas överföringarna på 8 transaktionskoder. De tre enskilt största transaktionskoderna sett till antalet transaktioner upptar cirka 99 procent av det totala antalet överföringar och 82 procent av omslutningen i RIX LOM. Diagram 20. Fördelning av omslutning i RIX LOM per transaktionskod (dagsgenomsnitt). Tertial 1, 2013. UTL är den enskilt största transaktionskoden. I genomsnitt har det under tertial 1 genomförts 11 674 överföringar per dag med en omslutning på 167 miljarder. Det motsvarar cirka 91 procent av alla överföringar och 55 procent av omslutningen i RIX LOM. I transaktionskoden DOM genomförs i snitt 925 överföringar med en omslutning på 67 miljarder kronor per dag. Det motsvarar 7 procent av överföringarna och 22 procent av omslutningen i RIX LOM. I transaktionskoden ARB görs i genomsnitt 116 överföringar med en omslutning på 18 miljarder per dag. Det motsvarar cirka 1 procent av överföringar och 6 procent av omslutningen i RIX LOM. I transaktionskoden ADG gjordes i genomsnitt 17 överföringar med en omslutning på 50 miljarder per dag. Det motsvarar cirka 0,1 procent av överföringar och 17 procent av omslutningen i RIX LOM. 16

SÄKERHETER Säkerheter för intradagskredit Riksbanken lämnar krediter såväl under dagen som över natten. För att begränsa dessa risker tillämpar Riksbanken principen att det ska ställas betryggande säkerheter för alla sådana exponeringar. Godkända säkerheter Värdepapper som accepteras ska vara utfärdade av stat, centralbank, kommun eller annat offentligt organ eller företag som har en tillfredsställande kreditvärdighet. Ett värdepapper utgivet av ett kreditinstitut accepteras endast om det är säkerställt eller har statlig eller kommunal garanti och uppfyller ratingkraven. Det krävs vidare att den stat där emittenten har sin hemvist är godkänd av Riksbanken. Värdepapperet ska även vara emitterat i en valuta som är godkänd av Riksbanken. För att ett värdepapper ska kunna användas som säkerhet krävs att det finns ett etablerat arrangemang för detta som Riksbanken bedömer som tillräckligt säkert. Riksbanken prövar självmant om vissa värdepapper som ges ut i Sverige av svenska staten eller svensk kommun eller landsting, liksom merparten av säkerställda obligationer som ges ut i Sverige ska godkännas som säkerheter. För prövning av värdepapper som har getts ut av andra emittenter tillämpar Riksbanken ett ansökningsförfarande. Likviditetsklasser: Kategori 1: Värdepapper utgivna av stat Värdepapper utgivna av centralbank Andra fordringar på centralbank Kategori 2: Värdepapper utgivna av mellanstatliga organisationer Värdepapper garanterade av stat Värdepapper utgivna eller garanterade av kommun, landsting eller motsvarande utländsk lokal myndighet Säkerställda värdepapper Värdepapper utgivna av s.k. agencies Kategori 3: Övriga accepterade värdepapper Kategori 4: Asset Backed Securities (fram till utgången av 2013) För ytterligare information hänvisas till: http://www.riksbank.se/documents/avdelningar/kap/ 2013/kap_rix_anvisningar_sakerheter_mar2013_sve.pdf Värdepapper som godkänns för kredit i Riksbanken blir tilldelade en likviditetsklass utifrån emittenttyp och värdepapperstyp. Likviditetsklass, valuta och förfallodag bestämmer sedan vilket värderingsavdrag som tillämpas för respektive värdepapper. Utländsk valuta Tillgodohavande i utländsk valuta hos Danmarks Nationalbank respektive Norges Bank kan även lämnas för kredit inom ramen för Scandinavian Cash Pool. Säkerhet i form av tillgodohavande i Euro på Riksbankens konto i Deutsche Bundesbank kan även användas för kredit. För båda ovanstående faciliteter krävs pantförklaring och avtal mellan alla parter. 17

GODKÄNDA SÄKERHETER FÖR KREDIT I RIKSBANKEN Diagram 24. Antal godkända säkerheter per likviditetsklass, den 30 april 2013. Den 30 april 2013 hade Riksbanken 1 075 godkända värdepapper för kredit jämfört med 1 142 godkända värdepapper sista dagen i tertial 3. Dessa är emitterade i 15 (18) olika länder och fördelade enligt diagram 21. Vidare är värdepapperna utställda i 6 (6) olika valutor fördelade enligt diagram 22. Diagram 21. Antal godkända säkerheter per landskod, den 30 april 2013. Diagram 25. Antal ansökningar om värdepapper för kredit i Riksbanken som godkänts de senaste 12 månaderna. Diagram 22. Antal godkända säkerheter per valuta, den 30 april 2013. Förteckning över godkända säkerheter: http://www.riksbank.se/documents/avdelningar/kap/2012/eli gible%20assets.xls Diagram 23. Antal godkända säkerheter per värdepappersslag den 30 april 2013. 18

PANTSATTA SÄKERHETER FÖR INTRADAGS- KREDIT I RIX Vid RIX-systemets öppnande den 30 april 2013 hade RIX-deltagarna lämnat säkerheter i form av värdepapper och kontanter för intradagskredit till ett värde av ca: 126 (128) miljarder kronor. Av det samlade säkerhetsvärdet från värdepaper var cirka 90 procent emitterat i Sverige och 10 procent i andra länder. Vidare var 92 procent av det samlade säkerhetsvärdet utställt i svenska kronor och 8 procent utställt i andra valutor. För den 30 april 2013 var säkerhetsvärdet av de pantsatta värdepapprena fördelade till 80 procent av säkerställda obligationer, 8 procent av statspapper, 5 procent kommunpapper och 7 procent övrigt 3. Diagram 28. Säkerhetsvärde pantsatt för kredit i RIX, fördelat per värdepappersslag, den 30 april 2013. Diagram 26. Fördelning av pantsatta säkerheter för intradagskredit per landskod, den 30 april 2013 (värde). Diagram 27. Fördelning av pantsatta säkerheter för intradagskredit per valuta, den 30 april 2013 (värde). 19 3 Här ingår även kontanter.