2 Yrkeshögskolorna AMMATTIKORKEAKOULUT Innehåll 4 Förord 6 Utbildningssystemet STUDERANDE, examensinriktad utbildning 8 Nybörjare, studerande och examina 1997-2003 10 Nybörjare, studerande och examina i vuxenutbildningen 1997-2003 12 Nybörjarplatser (utbildning för unga) efter utbildningsområde 2003 14 Nybörjarplatser och sökande (utbildning för unga) efter utbildningsområde 2003 16 Nybörjare (utbildning för unga) efter utbildningsområde 2003 18 Nybörjare (vuxenutbildning) efter utbildningsområde 2003 20 Nya studerande (utbildning för unga) efter ålder och utbildningsområde 2003 22 Nya studerande (utbildning för unga) efter landskap 2003
3 24 Studerande efter utbildningsområde 2003 26 Avlagda examina efter utbildningsområde 2003 28 Placering vid utgången av 2002 för personer som avlagt yrkeshögskoleexamen 1998-2002 LÄRARE 30 Lärare i huvudsyssla efter utbildningsområde 2003 ÖVRIG VERKSAMHET 32 Virtuella studier och öppen yh-undervisning, fullgjorda studieveckor efter utbildningsområde 2003 34 Internationellt studentutbyte och utländska examensstuderande 2003 36 Forsknings- och utvecklingsverksamhet 2000-2002 38 Statsandel per studerande 1999-2004 40 Yrkeshögskolorna 40 Ytterligare information och källor
4 Yrkeshögskolorna Förord Undervisningsministeriet svarar som en del av statsrådet för utvecklingen och det internationella samarbetet när det gäller utbildnings-, forsknings-, kultur-, idrottsoch ungdomspolitiken. Ministeriet främjar bildning och kultur, skapar förutsättningar för kunskap och kompetens, livslångt lärande, kreativitet och medborgarnas deltagande och välfärd. En högklassig och internationellt konkurrenskraftig utbildningspolitik bidrar till att tillgodose samhällets och arbetslivets bildnings- och kunskapsbehov och erbjuda medborgarna lika möjligheter till livslångt lärande. Universiteten och yrkeshögskolorna bildar tillsammans högskoleväsendet. Antalet studerande vid de 29 yrkeshögskolorna uppgår till ca 130 000. Antalet studerande vid de 20 universiteten uppgår till ca 160 000. Yrkeshögskolorna (YH) är mångsektoriella och regionala högskolor och i deras verksamhet betonas kontakten till arbetslivet och regional utveckling. De ger högskoleundervisning för yrkesinriktade expertuppgifter. Dessutom bedriver de tillämpat forsknings- och utvecklingsarbete som stöder arbetslivet och den regionala utvecklingen och som tar hän-
5 syn till näringsstrukturen i regionen. Universitetens grundläggande uppgift är att bedriva vetenskaplig forskning och meddela på forskning grundad högsta undervisning. Vid yrkeshögskolorna ges undervisning som leder till examen, både som utbildning för unga och som vuxenutbildning för sådana som redan är verksamma i arbetslivet. Yrkeshögskoleexamina är yrkesinriktade högskoleexamina och tar 3,5 eller 4 år i anspråk. Inträdeskravet är allmänbildande gymnasium eller en yrkesinriktad grundexamen. På antagningen inverkar också arbetserfarenhet, och inom flera områden också ett inträdesprov som mäter lämplighet för branschen. Utbildningsområdena är: det humanistiska och pedagogiska området, kultur, det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området, det naturvetenskapliga området, teknik och kommunikation, naturbruk och miljöområdet, social-, hälso- och idrottsområdet samt turism-, kosthållsoch ekonomibranschen. Ett försök med påbyggnadsexamina vid yrkeshögskolorna pågår inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området, inom teknik och kommunikation samt inom social-, hälso- och idrottsområdet.
6 Yrkeshögskolorna Utbildningssystemet Högskolesystemet i Finland utgörs av två parallella sektorer: universiteten och yrkeshögskolorna. De två sektorerna kompletterar varandra på sina respektive kompetensområden och båda har en egen profil. Yrkeshögskolorna är å sin sida sakkunniga på hög nivå när det gäller arbetslivet och dess utvecklingsbehov.
Dr. Lic. 7 Högre högskoleexamina 2 år Lägre högskoleexamina 3 år Universitet Studentexamina 3 år Gymnasier Påbyggnadsexamina YH Yrkeshögskoleexamina 3-4 år Yrkeshögskolor Yrkesinriktade grundexamina 3 år Yrkesläroanstalter och läroavtalsutbildning Grundläggande utbildning Läropliktsutbildning 1-9 (10) år 7-16 års ålder Förskoleundervisning 6 års ålder Arbetserfarenhet Arbetserfarenhet Specialyrkesexamina Yrkesexamina Arbetserfarenhet
8 Yrkeshögskolorna Nybörjare, studerande och examina 1997-2003 Yrkeshögskoleutbildningen etablerad i det finländska utbildningssystemet Yrkeshögskolestudier har ordnats sedan 1991. Yrkeshögskolesystemet växte ut till planerad omfattning under 1997-2003. Antalet nybörjare har vuxit med över 4 700 studerande från 1997 till 2003. Under denna tid har antalet studerande ökat från 58 500 till 129 000. Fram till slutet av 2003 hade sammanlagt 102 000 yrkeshögskoleexamina avlagts.
35 000 Nybörjare Studerande 58 590 78 087 96 508 114 147 121 461 126 357 129 218 Examina 9 30 000 25 000 20 000 15 000 10 000 5 000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003
10 Yrkeshögskolorna Nybörjare, studerande och examina i vuxenutbildningen 1997-2003 21 600 studerande i vuxenutbildningen Antalet nybörjare har vuxit med över 1 700 från 1997 till 2003. Antalet studerande har ökat från nästan 9 900 till över 21 600. Över 21 000 studerande har avlagt examen under granskningsperioden.
8 000 Nybörjare Studerande 9 884 13 022 17 230 20 530 21 099 20 801 21 615 Examina 11 7 000 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1997 1998 1999 2000 2001 2002 2003
12 Yrkeshögskolorna Nybörjarplatser (utbildning för unga) efter utbildningsområde 2003 24 500 nybörjarplatser i utbildningen för unga De flesta nybörjarplatserna fanns inom teknik och kommunikation samt inom social-, hälso- och idrottsområdet.
13 Teknik och kommunikation 7 890 32 % Sociala, hälsa och idrott 5 540 23 % Samhällsvetenskap, företagsekonomi och administration 4 870 20 % Kultur 2 138 9 % Turism, kosthåll och ekonomi 1 567 6 % Naturvetenskap 1 509 6 % Naturbruk och miljö 757 3 % Humaniora och pedagogik 244 1 %
14 Yrkeshögskolorna Nybörjarplatser och sökande (utbildning för unga) efter utbildningsområde 2003 I genomsnitt 3,8 sökande per nybörjarplats Sammanlagt 92 500 sökte till utbildningen för unga. Inom kultur fanns det 5 sökande per nybörjarplats. Inom teknik och kommunikation var siffran 2,4.
15 Sociala, hälsa och idrott Samhällsvet,. företagsek. o. adm. Teknik och kommunikation 5 540 26 962 4 870 21 596 7 890 19 309 Kultur Turism, kosthåll och ekonomi Naturvetenskap Naturbruk och miljö Humaniora och pedagogik 2 138 / 10 718 1 567 / 6 800 1 509 / 3 805 757 / 2 389 244 / 925 Nybörjarplatser Sökande Sammanlagt 0 24 515 92 504 10 000 20 000 30 000
16 Yrkeshögskolorna Nybörjare (utbildning för unga) efter utbildningsområde 2003 25 800 nybörjare inom utbildningen för unga Det största antalet nybörjare fanns inom teknik och kommunikation samt inom social-, hälso- och idrottsområdet. Av nybörjarna var 54,7 % kvinnor. Inom teknik och kommunikation var kvinnornas andel 16,8 % och inom social-, hälso- och idrottsområdet 88,1 %.
17 Teknik och kommunikation 6 914 1 398 Sociala, hälsa och idrott Samhällsvet,. företagsek. o. adm. Kultur Turism, kosthåll och ekonomi Naturvetenskap Naturbruk och miljö Humaniora och pedagogik 686 5 098 1 626 3 549 696 1 567 353 / 1 301 1 006 / 533 359 / 446 46 / 228 Sammanlagt 25 806 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 6 000 7 000 Män 11 686 Kvinnor 14 120 8 000
18 Yrkeshögskolorna Nybörjare (vuxenutbildning) efter utbildningsområde 2003 7 000 nybörjare inom vuxenutbildningen Det största antalet nybörjare fanns inom social-, hälso- och idrottsområdet samt inom teknik och kommunikation. Av nybörjarna var 63,1 % kvinnor. Inom teknik och kommunikation var kvinnornas andel 18,8 % och inom social-, hälso- och idrottsområdet 92 %.
19 Sociala, hälsa och idrott 148 1 700 Teknik och kommunikation 1 407 326 Samhällsvet,. företagsek. o. adm. 409 1 229 Turism, kosthåll och ekonomi 77 451 Kultur Naturvetenskap Naturbruk och miljö Humaniora och pedagogik 183 309 193 248 161 120 19 / 56 Sammanlagt 7 036 0 500 1 000 1 500 2 000 Män 2 597 Kvinnor 4 439
20 Yrkeshögskolorna Nya studerande (utbildning för unga) efter ålder och utbildningsområde 2003 De nya studerandena yngst inom det humanistiska och pedagogiska området Inom utbildningen för unga var 61,7 % av alla nya studerande 21 år eller yngre. Inom det humanistiska och pedagogiska området stod åldersgruppen för en andel på 73,3 % och inom det naturvetenskapliga området för 52,6 %. Andelen personer över 35 år var störst inom social-, hälso- och idrottsområdet.
21 Humaniora och pedagogik Kultur Samhällsvet,. företagsek. o. adm. Naturvetenskap Teknik och kommunikation Naturbruk och miljö Sociala, hälsa och idrott Turism, kosthåll och ekonomi Sammanlagt 29 076 0 % 50 % 100 % -21 år / 17 932 22-24 år / 6 510 25-29 år / 2 842 30-34 år / 831 35 år- / 961
22 Yrkeshögskolorna Nya studerande (utbildning för unga) efter landskap 2003 Nätet av yrkeshögskolor täcker hela landet Av alla nya studerande inom utbildningen för unga inledde över en fjärdedel sina studier i landskapen Nyland eller Östra Nyland.
23 Lappland 1 407 Norra Österbotten 2 129 Mellersta Österbotten 423 Österbotten 1 384 Södra Österbotten 1 098 Mellersta Finland 1 511 Tavastland 1 037 Birkaland 2 010 Satakunta 1 317 Egentliga Finland 2 354 Kajanaland 508 Norra Savolax 1 623 Norra Karelen 895 Södra Savolax 1 010 Päijät-Häme 1 098 Södra Karelen 683 Kymmenedalen 1 044 Östra Nyland 362 Nyland 7 183
24 Yrkeshögskolorna Studerande efter utbildningsområde 2003 Totalt 129 000 studerande Det största antalet studerande fanns inom teknik och kommunikation samt inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området. Av de studerande var 53,3 % kvinnor. Inom teknik och kommunikation var kvinnornas andel 15,9 % och inom social-, hälso- och idrottsområdet 88,3 %.
25 Teknik och kommunikation 36 210 6 852 Samhällsvet,. företagsek. o. adm. 8 262 18 607 Sociala, hälsa och idrott 3 088 / 23 362 Kultur Turism, kosthåll och ekonomi Naturvetenskap Naturbruk och miljö Humaniora och pedagogik 3 418 / 7 382 1 998 / 6 524 4 762 / 3 126 2 257 / 2 043 293 / 1 034 Sammanlagt 129 218 0 10 000 20 000 30 000 40 000 Män 60 288 Kvinnor 68 930
26 Yrkeshögskolorna Avlagda examina efter utbildningsområde 2003 20 500 yrkeshögskoleexamina Mest examina avlades inom social-, hälso- och idrottsområdet samt inom teknik och kommunikation. Av dem som hade avlagt examen var 63,3 % kvinnor. Inom teknik och kommunikation var kvinnornas andel 20,2 % och inom social-, hälso- och idrottsområdet 90,9 %.
27 Sociala, hälsa och idrott 490 4903 Teknik och kommunikation 4 271 1 081 Samhällsvet,. företagsek. o. adm. Kultur Turism, kosthåll och ekonomi Naturvetenskap Naturbruk och miljö Humaniora och pedagogik 1 178 3 571 378 / 1 115 263 / 1 222 518 / 530 373 / 328 50 / 234 Sammanlagt 20 505 0 1 000 2 000 3 000 4 000 5 000 Män 7 521 Kvinnor 12 984
28 Yrkeshögskolorna Placering vid utgången av 2002 för personer som avlagt yrkeshögskoleexamen 1998-2002 God sysselsättning bland dem som avlagt yrkeshögskoleexamen Av alla dem som hade avlagt yrkeshögskoleexamen 1998-2002 hade 81,7 % fått arbete. Inom det naturvetenskapliga området var andelen sysselsatta 87,9 % och inom kultur 69 %. Av dem som hade avlagt examen var 7,9 % arbetslösa. Inom teknik och kommunikation var arbetslöshetsnivån 5,7 % och inom kultur 14,6 %.
29 Humaniora och pedagogik Kultur Samhällsvet,. företagsek. o. adm. Naturvetenskap Teknik och kommunikation Naturbruk och miljö Sociala, hälsa och idrott Turism, kosthåll och ekonomi Sammanlagt 68 125 0 % 50 % Sysselsatt Arbetslös Studerande Övrig verksamhet 100 %
30 Yrkeshögskolorna Lärare i huvudsyssla efter utbildningsområde 2003 5 900 lärare i huvudsyssla Av alla lärare var 56,4 % kvinnor. Inom teknik och kommunikation var kvinnornas andel 22,9 % och inom social-, hälso- och idrottsområdet 88,0 %.
31 Humaniora och pedagogik 37,0 63,0 Kultur 49,9 50,1 Samhällsvet,. företagsek. o. adm. 36,3 63,7 Naturvetenskap 58,2 41,8 Teknik och kommunikation 77,1 22,9 Naturbruk och miljö 58,7 41,3 Sociala, hälsa och idrott Turism, kosthåll och ekonomi 12,0 88,0 18,5 81,5 Sammanlagt 5 921 0 % 50 % Män 43,6 % Kvinnor 56,4 % 100 %
32 Yrkeshögskolorna Virtuella studier och öppen yh-undervisning, fullgjorda studieveckor efter utbildningsområde 2003 Virtuella studier vanligast inom teknik och kommunikation Sammanlagt 67 800 studieveckor fullgjordes i form av virtuella studier. Mest studieveckor fullgjordes inom teknik och kommunikation samt inom det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området. Sammanlagt 18 400 studieveckor fullgjordes inom ramen för öppen yrkeshögskoleundervisning, mest inom social-, hälso- och idrottsområdet samt det samhällsvetenskapliga, företagsekonomiska och administrativa området.
33 Samhällsvet,. företagsek. o. adm. Teknik och kommunikation 17 048 5 375 18 044 3 136 Sociala, hälsa och idrott Naturvetenskap Kultur Turism, kosthåll och ekonomi Naturbruk och miljö Humaniora och pedagogik 12 075 5 753 7 563 / 382 3 959 / 1 897 4 172 / 935 3 510 / 384 1 456 / 566 0 5 000 10 000 15 000 20 000 Virtuella studier Öppen yh-underv.
34 Yrkeshögskolorna Internationellt studentutbyte och utländska examensstuderande 2003 3 700 finländska studerande i studentutbyte Yrkeshögskolorna hade mest internationellt studentutbyte med Tyskland. De fem största ländernas andel av hela studentutbytet var 45,2 %. Från Kina kom flest studerande för att avlägga en hel examen. De fem ledande ländernas andel av alla utländska examensstuderande var 53,5 %.
35 Internationellt studentutbyte 2003 Utländska examensstuderande 2003 Tyskland 402 480 Kina 671 Storbritannien 425 166 Ryssland 524 Spanien 284 202 Estland 249 Frankrike 138 317 Sverige 206 Nederländerna 281 163 Kenya 194 Övriga länder 2 161 / 1 307 Övriga 1 602 0 500 1 000 0 500 1 000 Sammanlagt 6 326 Från Finland 3 691 Till Finland 2 635 Sammanlagt 3 446
36 Yrkeshögskolorna Forsknings- och utvecklingsverksamhet 2000-2002 Utvidgad forsknings- och utvecklingsverksamhet Från 2000 till 2002 har utgifterna för yrkeshögskolornas forsknings- och utvecklingsverksamhet vuxit från 31 500 000 euro till 55 600 000 euro, dvs. med 76,5 %. Den externa finansieringens andel av utgifterna har ökat med 6 %.
Forskningsutgifterna Ammattikorkeakoulut 1000 euro Den externa finansieringens andel av forskningsutgifterna 37 50 000 100 % 40 000 80 % 30 000 60 % 20 000 40 % 10 000 20 % 0 2000 2001 2002 2000 2001 2002 0 %
38 Yrkeshögskolorna Statsandel per studerande 1999-2004 Yrkeshögskolorna i huvudsak offentligt stödda Statens andel av yrkeshögskolornas basfinansiering är 57 % och kommunernas 43 %. Finansieringen baserar sig på priser per enhet som beräknas per studerande. Från 1999 till 2003 har beloppet per studerande vuxit med 27 %.
7 000 Euro / studerande / år 39 6 000 5 000 4 000 3 000 2 000 1 000 0 1999 2000 2001 2002 2003 2004
40 Yrkeshögskolorna Yrkeshögskolor som drivs av en kommun Helsingin ammattikorkeakoulu Helsingfors stad Kajaanin ammattikorkeakoulu Kajana stad Pohjois-Karjalan ammattikorkeakoulu Joensuu stad Satakunnan ammattikorkeakoulu Björneborgs stad Tampereen ammattikorkeakoulu Tammerfors stad Turun ammattikorkeakoulu Åbo stad Vaasan ammattikorkeakoulu / Vasa yrkeshögskola Vasa stad Yrkeshögskolor som drivs av en samkommun Espoon-Vantaan teknillinen ammattikorkeakoulu EVTEK-kuntayhtymä Etelä-Karjalan ammattikorkeakoulu Etelä-Karjalan koulutuskuntayhtymä Hämeen ammattikorkeakoulu Hämeen ammatillisen korkeakoulutuksen kuntayhtymä Kemi-Tornion ammattikorkeakoulu Kemi-Tornion ammattikorkeakoulun kuntayhtymä Lahden ammattikorkeakoulu Päijät-Hämeen koulutuskonserni Mikkelin ammattikorkeakoulu Mikkelin ammattikorkeakouluyhtymä Oulun seudun ammattikorkeakoulu Oulun seudun ammatillisen koulutuksen kuntayht. Rovaniemen ammattikorkeakoulu Rovaniemen koulutuskuntayhtymä
41 Savonia-ammattikorkeakoulu Pohjois-Savon ammatillisen korkeakoulutuksen kuntayhtymä Seinäjoen ammattikorkeakoulu Seinäjoen ammatillisen korkeakouluopetuksen kuntayhtymä Svenska yrkeshögskolan Svenska Österbottens förbund för utbildning och kultur Yrkeshögskolor som drivs av enskilda Arcada-Nylands Svenska yrkeshögskola Stiftelsen Arcada Diakonia-ammattikorkeakoulu Diakonia-ammattikorkeakoulu Oy Haaga Instituutin ammattikorkeakoulu Haaga Instituutti-säätiö Helsingin liiketalouden ammattikorkeakoulu / Helsingfors yrkeshögskola för företagsekonomi Helsingin liiketalouden ammattikorkeakoulun säätiö Humanistinen ammattikorkeakoulu Suomen Humanistinen ammattikorkeakoulu Oy Jyväskylän ammattikorkeakoulu Jyväskylän ammattikorkeakoulu Oy Keski-Pohjanmaan ammattikorkeakoulu / Mellersta Österbottens yrkeshögskola Keski-Pohjanmaan ammattikorkeakouluosakeyhtiö Kymenlaakson ammattikorkeakoulu Kymenlaakson ammattikorkeakoulu Oy Laurea-ammattikorkeakoulu Laurea - ammattikorkeakoulu Oy Pirkanmaan ammattikorkeakoulu Pirkanmaan ammattikorkeakoulu Oy Yrkeshögskolan Sydväst Aktiebolaget Utbildning Sydväst
42 Yrkeshögskolorna Ytterligare information och källor www.csc.fi/amkota www.minedu.fi www.stat.fi www.cimo.fi www.kka.fi www.arene.fi
UNDERVISNINGSMINISTERIET Sjötullsgatan 10 PB 29, FI-00023 Statsrådet www.minedu.fi Layout: Ahoy! Tryck: F.G.Lönnberg Oy 2004