SOCIAL OMSORG En tidning från Föreningen Social Omsorg FSO Nr 1/2011 Årgång 12 Vem blir årets FSO:are? sid 15 SISTA Boktipset sid 14 Smått och gott från omvärlden sid 4 Årsmötet 2011 sid 7 Rönngården - ett gruppboende i hemlik miljö sid 12 www.fso.nu Här finns uppdaterad och löpande information om föreningen och FSO:s verksamhet
Föryngring utan hjälpmedel Utges av Föreningen Social Omsorg FSO c/o Sigbritt Bothin Jökelvägen 24 595 44 Mjölby AnSVARIg UTgIVARe Siv Bringetun siv.bringetun@fso.nu STYReLSe Ordförande: Siv Bringetun Vice Ordförande: Webbadministratör: Bo Sjöberg Kassör: Sigbritt Bothin Sekreterare: Åsa Vidman Vice sekreterare: Pernilla Risberg Ledamoter Margareta Björk Gitte Olsson AdReSS, MATeRIALOch AnnOnSeR info.fso.nu Annonspriser: V. g. tag kontakt! PRenUMeRATIOneR MedLeMSkAP Se hemsidan! UTgIVnIngSPLAn 2011 Nr 2 2011 Manusstopp 12 april 2011 Utgivningsdatum 2 maj 2011 grafisk FORM & TRYck V-TAB Vimmerby, 2011 Sista numret Det du nu håller i handen är sista numret av Social Omsorg. Nästa tidning är främst ett minnesnummer och med de beslut som togs på årsmötet. Medlemstidningen försvinner Medlemstidningen som förekommit i olika utföranden har påmint oss att vi är medlemmar i FSO. Vi har aktiva medlemmar som verkligen kan föreningens historik och andra som fortfarande tror att vi är en del av SKTF. Gemensamt för oss alla är att vi har fått tidningen Social Omsorg. Hemsidan Att ge ut en papperstidning fem gånger per år är en långsam process. Nu handlar det istället om snabbhet och direktkontakt. Det är fantastiskt att FSO är på banan när det gäller internet. Jag drömmer om att demokratiska processer i form av t ex remissvar, aktuella diskussioner om samhällsutveckling m m. skall kunna utvecklas via hemsidan. Nya tider Epoker försvinner och nya kommer. Det gamla tar slut och det är helt rätt tycker jag. Alla organisationer, om det så är stora som socialdemokraterna eller små som lilla FSO måste följa tidens gång. FSO har tidigare haft 24 kretsar ute i landet. Det senaste årtiondet har det varit ca 6 kretsar med egna styrelser som haft pågående verksamhet. Riksstyrelsen har haft kretsträffar som avslutats med årsmöten. Nu är alla kretsar nedlagda. Jag har uppfattat att medlemmar från de sista kretsarna nu bygger upp nya nätverk istället. Nu hoppas jag Att hemsidan lockar er till aktivitet Att vi kommer att mötas på temaresor framöver Att ni som medlemmar söker stipendium för personlig utveckling inom yrket Det är en spännande period som nu startar i föreningen. De yngre yrkesverksamma medlemmarna kommer att skapa ett nytt FSO. Jag önskar er LYCKA TILL och ser fram emot storverk. Ordning och reda Jag avgår som ordförande vid årsmötet 2011. Jag känner mig stolt över att lämna över en förening med ordning och reda när det gäller organisation och ekonomi. Vi har nu en noggrann kassör som arbetat mycket för att få detta resultat. Tack Sig-Britt Bothin för ditt arbete. Jag hoppas att föreningen tar hjälp av en redovisningsbyrå med bokföringen och att styrelsen fortsätter att använda en auktoriserad revisor som granskar bokslutet. Styrelsen har en duktig sekreterare, Åsa Vidman, som skriver fort och rätt hela tiden och talar lugnt på norrländska. Visste ni att Åsa är en av två doktorer i social omsorg i Sverige. Det är vi oerhört stolta över. Tack Åsa Vidman för att jag fick möjlighet att samarbeta med dig. Nu hoppas jag att du får tid och kraft att färdigställa historiken över FSO:s 91 år. Föryngring FSO bygger på stort engagemang från ett 20-tal personer. Jag tycker inte det är konstigt att vi har olika bilder över hur det skall vara i föreningen. Det jag inte varit nöjd med är att FSO inte lyckats få unga kloka personer att vilja stanna i styrelsen. Därför blir det perfekt med en föryngring i styrelsen och ett nytt och modernt arbetssätt, med bloggar, twitter och skypemöten. Rubriken Föryngring utan hjälpmedel syftar på att vi lämnar plats till de yngre utan att vi som är litet äldre försöker hålla oss kvar. Själv kommer jag att arbeta för att föreningen skall starta en pensionärsgrupp, Vi har i år 26 medlemmar som blir 65 år så nog borde vi kunna få igång en verksamhet med inriktning mot mentorskap. Läs detta sista nummer och se bland annat vilka härliga reportage Susan Rolfner bidragit med. Jag hoppas också att ni läser handlingarna till årsmötet och överraskar oss alla med er närvaro på båten när årsmötet går av stapeln. Glöm inte att förslå årets FSO:are! Utnyttja möjligheten att söka stipendium. Och med detta vill jag tacka för mig och för ett gott samarbete! Tack för alla fina och uppmuntrande ord som ni framfört till mig. SiV BRiNGeTUN AVGÅeNde ORdFöRANde 2 SOCIAL OMSORG Nr 1 2011
FÖRenIngSnYTT DU GLÖMMER VÄL INTE ATT REGISTRERA DIG SOM MEDLEM PÅ HEMSIDAN? Numera är hemsidan det media där information, debatt och kontakt mellan medlemmarna kan ske. Registrera dig därför som medlem på hemsidan. då får du möjlighet att ta del av och medverka till att hemsidans innehåll utvecklas. Kanske du funderar på hur man i andra delar av Sverige löser ett visst problem eller kanske du vill berätta något från din verksamhet? eller kanske bara läsa om vad andra skrivit? Men oavsett vilket så är det viktigt att du registrerar dig. Hemsidan är till för alla medlemmar, och den blir vad vi tillsammans gör den till. Styrelsen REGLEMENTE FÖR FÖRENINGEN SOCIAL OMSORG:s STIPENDIEFOND. Ansökan ska göras till Riksstyrelsen senast den 15:e juni. kriterier: Medlem i FSO Social omsorg ett måste Ekonomiskt stöd vid t.ex. fortbildning, seminarium, studiebesök eller liknande Ekonomiskt stöd till kurslitteratur i ansökan ska en beskrivning av aktiviteten finnas samt syftet klart framgå. det är viktigt att göra ansökan i god tid innan aktiviteten, så att styrelsen hinner behandla och besluta i ärendet. Av de medel som finns i stipendiefonden kan 10 000 kronor användas per år. Som motprestation för erhållna medel ser vi gärna att den som fått ett stipendium skriver på Hemsidan om den aktivitet man deltagit i. i dagsläget är nomineringarna inför årsmötet i mars 2011 klara, med förslag till styrelse, revisorer, och presidiet. Tidningen Social Omsorg kommer inom en snar framtid bli webbaserad och då kommer ni att finna den fortlöpande informationen från valberedningen på vår hemsida www.fso.nu. Valberedningen kommer att i framtiden behöva kontakt med er medlemmar ute i landet. du som är intresserad av att arbeta i föreningen eller känner någon som du vill nominera till det ideella arbetet som funktionär i FSO. Så tar vi i valberedningen tacksamt emot era nomineringsförslag under hela året. Valberedningen vill också ta tillfället i akt att tacka alla medlemmar för gott samarbete under året. norra Sverige: Sigrid Näslund-Tunegård tunegard@spray.se 070-394 14 20 Mellersta Sverige: Vivi-Anne öquist vivi-anne.oquist@swipnet.se 070-352 81 86 Södra Sverige: Ove Lindroth Ove.lindroth@nacka.se 070-431 89 08 Valberedningen informerar 2011 efterlysning: Vid genomgången av FSO:s arkiverade material har det visat sig att det inte finns någon fullständig dräkt bevarad vare sig arbetsdräkt, högtidsdräkt eller den senare arbetsrocken. inte heller finns någon brosch eller något så kallat kårmärke arkiverade. dräkten och broschen utgör en del av FSO:s historik, och det skulle vara värdefullt om dessa kunde avbildas i föreningens historik och sista numret av tidningen, dvs. nr 2 2011. Om du äger dräkt, brosch eller annat som kan vara av värde för föreningen, skicka foton till Åsa Vidman, asa.vidman@fso.nu eller ring 070-520 46 11. Styrelsen SOCIAL OMSORG Nr 1 2011 3
SMÅTT OCH GOTT FRÅN OMVÄRLDEN Nu finns ansökningshandlingarna för personlig assistansanordnare på Socialstyrelsens hemsida. I februari påbörjar Socialstyrelsen arbetet med att samla in uppgifter till Äldreguiden. Socialstyrelsen konstaterar att det finns brister i behandlingen av barn som upplevt våld i familjen. Vid uppföljning av anhörigstödet konstateras det att mycket återstår att utveckla för att det ska bli optimalt för anhöriga till personer med funktionsnedsättningar. Ett nytt nummer av Evidensbaserad praktik har utkommit. Ny rapport om stödet till personer med funktionsnedsättning är publicerad. I en ny rapport konstateras det att det finns skillnader i vården och omsorgen om de äldre. www.socialstyrelsen.se Kalendarietips: 8-9 februari Kostnadseffektiv och kvalitetssäker LSS Conductive 10-11 februari Kostnadseffektiv och kvalitetssäker dagverksamhet Conductive 14-15 mars Framgångsrika lösningar för senior och trygghetsboenden Conductive 26 april Kosten i äldrevården Expo Medica 10-11 maj Äldre och psykisk hälsa Expo Medica i samarbete med SKL, Socialstyrelsen, NSPH, PRO 18-19 maj Biståndshandläggare inom äldreomsorgen Conductive Ny vägledning för boendestödjare En ny vägledning för boendestödjare till personer med psykiska funktionsnedsättningar presenterades i januari av Socialstyrelsen. Det handlar om allt ifrån planering till praktiskt genomförande. Syftet är att väcka nya tankar och inspirera. www.socialstyrelsen.se SUSANNe ROLFNeR SUVANTO 4 SOCIAL OMSORG Nr 1 2011
Kulturmöten i Vänersborg Kultur kan inte bara bidra till ökad livskvalitet utan också till att skapa oväntade möten. Det är glashalt i Vänersborg och tåget från Göteborg har ersatts med buss. Vinterväder i Sverige och visst funderar man ibland om man överhuvudtaget ska våga ge sig ut. Men det här besöket på högskolecentrum i Vänersborg visar sig överträffa alla förväntningar och eventuella klimatproblem. Högskolecentrum i Vänersborg bildades 2005 som en reaktion på att Högskolan Väst flyttade sin verksamhet till från kommunen. Visionen med högskolecentrumet var att skapa en mötesplats, motor och mäklare för utveckling och kompetensförsörjning. En enligt min mening är det ingen ovanlig utveckling att nya kreativa idéer blommar ut när mindre orter drabbas av att institutioner eller företag försvinner. På högskolecentrum i Vänersborg finns både musikakademi och samordning av ett regeringsuppdrag att stimulera utvecklingen av en högskoleutbildning inom psykiatrin. Och det är kanske de kulturella inslagen som gör störst intryck genom viljan att kombinera professionellt utövande med hög tillgänglighet. SOCIAL OMSORG Nr 1 2011 Gränsöverskridande dans Under 2010 hade högskolecentrumet i Vänersborg haft besök av danskompaniet Spinn och dess ledare Veera Suvalo Grimberg. Danskompaniet är unikt genom att vara Sveriges enda professionella integrerade danskompani med dansare med och utan funktionsnedsättningar. Besöket skapade möten och upplevelser på många sätt och enligt Spinns ledare så handlar det om att öppna dörrar och se alla kroppars möjlighet till dans. Och det var inte bara Spinn besökte Vänersborg utan orten fick under förra våren också vara en internationell mötesplats för dansare med och utan funktionsnedsättningar från Sverige, Belgien och Storbritannien inom ramen för EU-projektet Into Dance. Det är också tack vare högskolecentrumets välutrustade lokaler, bland annat med en sal anpassad för dans, som Spinns besök möjliggjordes och samarbetet kommer att fortsätta. Det är i dessa möten mellan människor som klickar och skapar engagemang. Det är inte sällan som man missriktat försöker anpassa aktiviteter för personer med funktionsnedsättningar genom att sänka kraven eller kvaliteten. Av detta hör jag inget utan fokus ligger på dansen eller musiken som ska göras tillgänglig för alla. Det handlar inte om en anpassad aktivitet utan professionellt konstutövande. Så som det ofta är så är det enskilda möten och människor som sätter spår. Så var det också för Håkan Alfredson, verksamhetschef, som minns ett tillfälle då en flicka med autism tog plats i en orkester. Hon hade tidigare inte kunnat relatera till andra och det fanns tvivel om hon skulle kunna delta. Det dröjde inte länge förrän hon var en del av gemenskapen och kunde möta sina orkesterkamrater. Kultur i vården Det finns alltfler studier som genom åren visat på kulturens positiva effekter för hälsa och välbefinnande. Dans och sång för och med människor som har demenssjukdom, kultur på recept för rehablitering eller körsång som förebyggande av ohälsa. Exemplen är många men fortfarande är det bara enstaka verksamheter som vunnit gehör. Ofta bygger det på att det finns eldsjälar som orkar driva arbetet och inte minst jaga ekonomiskt stöd. På högskolecentrum i Vänersborg väcks ytterligare en dimension som handlar om delaktighet och attitydförändringar till personer med funktionsnedsättning. En förskjutning från att vara passiv mottagare till att vara en aktiv aktör även på konstens tiljor. Jag lyckas hålla mig på fötter den korta promenaden på tåget och gläds åt hur konsten kan förena oss människor. Och det är inte utan att jag skulle önska att jag själv hade möjlighet att söka till någon av högskolecentrums spännande utbildningar. SUSANNe ROLFNeR SUVANTO 5
Ett år med samordnad tillsyn och mer kommer... Det har nu gått ett år sedan tillsynen av hälso- och sjukvård och socialtjänst samordnades på Socialstyrelsen. För många innebar det en ny arbetsplats då socialtjänstens tillsyn flyttade från länsstyrelserna till Socialstyrelsens regionala tillsynsenheter. Samtidigt organiserades Socialstyrelsens hela verksamhet om vilket innebar att hälso- och sjukvårdsavdelningen och socialtjänstavdelningen upphörde. Syftet var att nå en integrering av sjukvårds- och socialtjänstperspektivet. Trots en genomgripande förändring tycks Socialstyrelsen lyckats fortsätta leverera rapporter och utöva tillsyn. Nu har röster emellertid framträtt som menar att det är ojämlika krav på privata utförare jämfört med offentliga verksamheter. Det är Vårdföretagarna som reagerat och pekat på att det inte bara är kraven på tillstånd att få bedriva verksamhet som skiljer sig mellan privata och offentliga utförare utan också när det gäller tillsynen. Vad det konkret innebär framgår inte i det debattinlägg i Dagens Samhälle som skrevs av Katarina Storm Åsell på Vårdföretagarna. Vårdföretagarna menar därför att översynen av tillsynsreformen som statskontoret ska göra i mars 2013 ska tidigareläggas. Och att det händer mycket nu på tillsynens område är det ingen tvekan om. För från 1 januari år så har också Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd upphört och verksamheten har förts över till Socialstyrelsen. Det sammanfaller med att den nya patientsäkerhetslagen trädde i kraft. En ny myndighet "Myndigheten för vårdanalys" såg dagens ljus den 1 januari. Den ska ha till uppgift att utifrån patienters och medborgares perspektiv analysera och redovisa hälso- och sjukvårdens, tandvårdens, vissa delar av socialtjänstens samt missbruksvårdens och äldreomsorgens effektivitet och kvalitet. Sammantaget så menar man att idag kan inte de myndigheter som tidigare haft dessa uppdrag anses vara oberoende då dessa ofta haft kopplingar till de reformer och uppdrag som sedan följts upp. Det är ingen tvekan om att öppna jämförelser, tillsyn, data av olika slag i syfte att driva på verksamheterna att utveckla sin kvalitet är något som kommit för att stanna. Frågan är emellertid om det verkligen kommer öka medborgarens eller patientens möjlighet att veta var den bästa vården ges. Finns det risk att det enkla, snabba och mätbara kommer att tränga ut andra värden och att verksamheternas fokus att uppfylla kontrollanternas krav blir viktigare än att lyssna på den enskildes behov eller önskan. För de mest utsatta och de med störst behov får sällan avgränsade insatser. Men den som lever får se och det finns ingen anledning misströsta innan vi sett resultatet. Det vore emellertid intressant att höra hur du som verksamhetschef eller som på annat sätt berörs av dessa förändringar upplever den samlade tillsynen och vad du tänker om en ny oberoende myndighet för vårdanalys. Skriv en rad och berätta. Susanne Rolfner Suvanto 6 SOCIAL OMSORG Nr 1 2011
Valberedningens förslag till FSO:s årsmöte 2011 03 13 Ordförande på två år Bo Sjöberg, IT-handläggare Pajala kommun Dagordning vid FSO:s årsmöte Den 13/3 2011 Kl. 09.00-15.00 Ombord på Birka Paradise 1. Årsmötets öppnande. 2. Fråga om mötets behöriga utlysande. 3. Fastställande av röstlängd. 4. Fastställande av föredragningslista. 5. Val av mötets presidium: a. ordförande, b. vice ordförande, c. sekreterare samt d. vice sekreterare. 6. Val av två protokolljusterare. 7. Val av två rösträknare. 8. Styrelsens verksamhetsberättelse med ekonomisk redogörelse för verksamhetsåret 2010. 9. Revisorernas berättelse. 10. Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen. 11. Beslut avseende den år 2010 bordlagda motionen avseende nedläggning av föreningen. 12. Fastställande av föreningens stadgar. 13. Val av ordförande för en tid av 2 år. 14. Val av tre styrelseledamöter. 15. Val av två revisorer och två suppleanter för dem för en tid av 1 år. 16. Val av två ledamöter till valberedningen för en tid av 2 år. 17. Val av styrelse för föreningens stipendiefond. 18. Fastställande av årsavgift. 19. Fastställande av reglementen för a. styrelsen b. stipendiefonden. 20. Fastställande av verksamhetsplan för 2011. 21. Fastställande av budget för 2011. 22. Inkomna motioner. 23. Årets FSO:are. 24. Övriga ärenden som årsmötet beslutar ta upp till behandling. 25. Tid och plats för årsmöte 2012. 26. Mötet avslutas. SOCIAL OMSORG Nr 1 2011 Styrelseledamöter på två år Inger Sundberg, Områdeschef/Stöd och omsorg Sundsvalls kommun Jim-Alex Minorsson Hirschi, Enhetschef hemtjänst Göteborgs stad Ove Lindroth, Anhörigkonsulent Nacka kommun Fyllnadsval styrelseledamot på ett år Åsa Vidman, Universitetslektor Högskolan i Gävle Revisorer på ett år Gunilla Nordberg, Verksamhetschef Tunstall Örebro Aina Gustavsson, Äldreomsorgschef Gagnefs kommun Kvarstående styrelseledamöter med ett år kvar på mandatet är: Margareta Björk, Enhetschef Luleå kommun Gitte Olsson, Enhetschef Lunds kommun Förslag till Verksamhetsplan Föreningen Social Omsorg, FSO Verksamhetsåret 2011 Eftersom 2011 års verksamhet, liksom föregående år, är starkt beroende av vilket beslut som fattas angående den bordlagda motionen om nedläggning av föreningen, har styrelsen åter valt att lägga fram två olika förslag till verksamhetsplan. Alternativ 1 Förutom sedvanligt styrelsearbete prioriterar styrelsen under verksamhetsåret 2011 följande: Förberedelse av föreningens upphörande Konsekvensanalys av vad nedläggning av föreningen innebär för medlemmarna Fortsatt arbete med dokumentation av föreningens historik Alternativ 2 Förutom sedvanligt styrelsearbete prioriterar styrelsen under verksamhetsåret 2011 följande: Fortsatt utveckling av hemsidan Fortsatt arbete med dokumentation av föreningens historik Uppbyggnad av nya kontaktnät mot myndigheter och organisationer Förbättrat medlemsregister 7
FÖRSLAG TILL NYA STADGAR FÖR FÖRENINGEN SOCIAL OMSORG Nuvarande lydelse ANTAGNA PÅ ÅRSMÖTET 2010-03-14 1 SYFTE Mom. 1 Föreningen är en ideell, politiskt, religiöst och fackligt obunden förening inom social omsorg. 1 SYFTE Föreslagen förändring ANTAGNA PÅ ÅRSMÖTET 2011-03-13 Mom. 2 Föreningen har till syfte att: a. följa och arbeta för att påverka utveckling av arbetsinnehåll och yrkeskompetens samt övriga yrkesmässiga intressen inom medlemmarnas arbetsområde. b. verka för en god grund- fort- och vidareutbildning för arbetsledande och övrig personal inom social omsorg samt verka för utveckling av forskningsområdet social omsorg. c. till medlemmarna förmedla nya rön och aktuell forskning inom yrkesområdet och sammanföra medlemmarna till utbyte av erfarenhet och kunskap, d. arbeta för samarbete och erfarenhetsutbyte med andra yrkesföreningar samt motsvarande föreningar i andra länder. 2 MEDLEMSKAP Mom. 1 Rätt att bli medlem i föreningen har den som genomgått utbildning berättigande till arbete i arbetsledande befattning eller motsvarande på tjänstemannanivå inom social omsorg, innehar sådan anställning eller tjänstgör som lärare inom social omsorg (A-medlem). Efter pensionering övergår A-medlem till P-medlem. Studerande inom högskoleprogram med inriktning mot sociala omsorgsfältet har rätt som S-medlem tillhöra föreningen. Såväl A-, P- som S-medlem har rösträtt i föreningen. a.utgöra ett forum för samarbete och erfarenhetsutbyte mellan medlemmarna, SAMMA INNEHÅLL, MEN MED JUSTERAD NUMRERING UTGÅR 2 MEDLEMSKAP Mom. 1 Rätt att bli medlem i föreningen har den som genomgått utbildning berättigande till arbete i arbetsledande befattning eller motsvarande på tjänstemannanivå inom social omsorg, innehar sådan anställning eller tjänstgör som lärare inom social omsorg. Studerande inom högskoleprogram med inriktning mot sociala omsorgsfältet har rätt att som studerandemedlem tillhöra föreningen. Mom. 2 Medlem skall erlägga fastställd årsavgift till föreningen. Mom. 3 Anmälan om utträde ur föreningen skall göras skriftligt till föreningen. Medlem, som inte erlagt årsavgift skall anses ha utträtt ur föreningen, om inte särskilda skäl finns. 3 ORGANISATION Föreningens organisation utgörs av: årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ ( 4), styrelsen, som mellan årsmötena utövar föreningens verksamhet och beslutar på dess vägnar ( 5), arbetsutskottet och de kommittéer, som styrelsen väljer för att företräda föreningen i särkskilda frågor ( 5), revisorerna ( 7) valberedningen ( 8) kretsarna ( 9) 4 ÅRSMÖTET Mom. 1 Föreningens medlemmar samlas till årsmöte före juni månads utgång varje år. Kallelse till årsmötet utfärdas skriftligt av styrelsen senast en månad före årsmötet. Mom. 2 Följande ärenden skall förekomma på årsmötet: 1. Årsmötets öppnande 2. Fråga om mötets behöriga utlysande 3. Fastställande av röstlängd 4. Fastställande av föredragningslista 5. Val för mötet: a. ordförande, vice ordförande, sekreterare samt vice sekreterare b. två personer att jämte ordförande justera mötets protokoll c. två personer som röstsammanräknare 6. Styrelsens verksamhetsberättelse med ekonomisk redogörelse för föregående verksamhetsår. 7. Revisorernas berättelse. 8. Ansvarsfrihet för styrelsen 9. Erforderliga val: a. ordförande i föreningen för en tid av 2 år b. ledamöter i styrelsen enligt 5 mom. 1. c. två revisorer och två suppleanter för dem för en tid av 1 år d. ledamöter till valberedningen enligt 8 för en tid av 2 år. e. styrelse för föreningens stipendiefond. 10. Fastställande av årsavgift för A-, P-respektive S-medlemmar 11. Styrelsens ärenden 12. Motioner från kretsarna och enskilda medlemmar med yttrande från styrelsen. 13. Ärenden som årsmötet beslutar ta upp till behandling 3 ORGANISATION Föreningens organisation utgörs av: årsmötet, som är föreningens högsta beslutande organ ( 4), styrelsen, som mellan årsmötena utövar föreningens verksamhet och beslutar på dess vägnar ( 5), de kommittéer, som styrelsen väljer för att företräda föreningen i särkskilda frågor ( 5), revisorerna ( 7) valberedningen ( 8) 4 ÅRSMÖTET Mom. 1 Föreningens medlemmar samlas till årsmöte före juni månads utgång varje år. Kallelse till årsmötet utfärdas av styrelsen via föreningens hemsida senast en månad före årsmötet. 8.Fråga om ansvarsfrihet för styrelsen c. två revisorer för en tid av 1 år, d. ledamöter till valberedningen enligt 8 för en tid av 1 år, samt 10. Fastställande av årsavgift för medlemmar 12. Inkomna motioner med yttrande från styrelsen. 8 SOCIAL OMSORG Nr 1 2011 >>>
>>> Mom. 3 Röstning Rösträtt har A-, P- och S-medlem. Röstning vid föreningens möten: i sakfrågor: öppet och beslut fattas med enkel majoritet, om inte stadgarna föreskriver något annat. Vid lika röstetal har mötets ordförande utslagsröst. Om medlem yrkar det, skall röstning ske med slutna sedlar. vid personval: öppet och beslut fattas med enkel majoritet, vid votering sker detta med slutna sedlar. Vid lika röstetal avgör lotten. Mom. 3 Röstning Rösträtt har alla medlemmar. Röstning vid föreningens möten: Mom. 4 Extra årsmöte. Kallelse till extra årsmöte kan utfördas av styrelsen eller av revisorerna, om behov finnes. 5 STYRELSEN, DESS ARBETSUTSKOTT OCH KOMMITTÉER. Mom. 1 Styrelsen består av ordförande och ytterligare 4-8 ledamöter som utses för två år med val av 2-4 ledamöter varje år. Styrelsen konstituerar sig omedelbart efter årsmötet och utser vice ordförande, sekreterare och kassör för tiden till och med nästa årsmöte. Styrelsen utser inom sig ett arbetsutskott bestående av ordförande (vid förfall vice ordförande) samt ytterligare två ledamöter. Arbetsutskottet handlägger sådana ärenden som fodrar omedelbart avgörande, och skall vid kommande styrelsesammanträde informera övriga ledamöter om sina beslut. Mom. 2 Styrelsen har till uppgift: att förvalta föreningens tillgångar och övervaka att föreningens verksamhet utövas i överenskommelse med föreningens målsättning, stadgar och fattade beslut. att upprätta en arbetsplan utifrån olika årsmötesbeslut och frågor som är av intresse för föreningens medlemmar. Att ta de initiativ som i olika sammanhang kan behövas, centralt och lokalt tillsammans med kretsarna. att företräda föreningen, med rätt att i vissa ärenden överlåta denna befogenhet till arbetsutskott, särskild kommitté eller viss person, tillsatt av styrelsen att utfärda kallelse till årsmöte och förbereda alla ärenden, som skall behandlas att till varje årsmöte avge en verksamhetsberättelse för föregående år tillsammans med uppställning över föreningens inkomster och utgifter under året samt tillgångar och skulder vid årets slut att till varje årsmöte presentera en budget för kommande verksamhetsår. 5 STYRELSEN Mom. 1 Styrelsen består av ordförande och ytterligare 4-8 ledamöter som utses för två år med val av 2-4 ledamöter varje år. Styrelsen konstituerar sig omedelbart efter årsmötet och utser vice ordförande, sekreterare och kassör för tiden till och med nästa årsmöte. att upprätta en arbetsplan utifrån olika årsmötesbeslut och frågor som är av intresse för föreningens medlemmar. att företräda föreningen, med rätt att i vissa ärenden överlåta denna befogenhet till särskild kommitté eller viss person, tillsatt av styrelsen, 6 FIRMATECKNARE Föreningens firma tecknas av de personer som styrelsen utser vid konstituerande sammanträde. 7 RÄKENSKAPER OCH REVISION Mom. 1 Föreningens tillgångar skall förvaltas omsorgsfullt och på betryggande sätt. Mom. 2 Räkenskaperna ska avslutas per 31 december. Bokslut och styrelseprotokoll för föregående verksamhetsår skall överlämnas till de utsedda revisorerna senast 1 månad före årsmötet. Revisorerna har rätt att när som helst ta del av räkenskaper, protokoll och övriga handlingar som hör till föreningens verksamhet och förvaltning. Revisorerna kan, om ingen av dem är auktoriserad, till sin hjälp anlita auktoriserad revisor. Mom. 3 Revisorerna skall verkställa revision och avge revisionsberättelse senast 2 veckor före årsmötet. 8 VALBEREDNING Valberedningen består av tre ledamöter, varav en är sammankallande, vilka utses vid årsmötet för en tid av två år. Valberedningens ledamöter skall inte tillhöra styrelsen. 9 KRETSAR Mom. 1 Föreningens lokala verksamhet sker i kretsar för områden som fastställs av FSO:s årsmöte. Kretsarna skall arbeta i enhetlighet med intentionerna i dessa stadgar och med stöd av mål och handlingsplan som fastställts vid FSO:s årsmöte. Valberedningen består av två ledamöter, varav en är sammankallande, vilka utses vid årsmötet för en tid av 1 år. Valberedningens ledamöter bör vara förankrade inom olika verksamhetsfält och skall inte tillhöra styrelsen. UTGÅR Mom. 2 Medlemmarna i kretsarna är de föreningsmedlemmar, som har sin verksamhet eller är bosatta inom kretsens område. Mom. 3 Kretsen skall medverka till att skapa och upprätthålla god kontakt mellan sina medlemmar och arbeta lokalt för att uppnå föreningens syfte. Vidare bör kretsen arbeta aktivt för att öka medlemsantalet samt inbjuda till medlemsmöte. De kretsar, som inom sitt område har högskoleprogram för social omsorg SOCIAL OMSORG Nr 1 2011 9 >>>
>>> med inriktning mot funktionshindrade och äldre, bör adjungera studerandekontaktombud till kretsstyrelsen. Kretsen bör utse kontaktombud för kommuner inom kretsens område. Kontaktombudens uppgift är att förmedla kontakt mellan medlemmarna i kommunerna och kretsstyrelsen. Mom. 4 Kretsen har till uppgift att inom sitt verksamhetsområde verkställa riksstyrelsens och FSO:s årsmötesbeslut och kan också framföra egna förslag till FSO. Kretsen avger rapport till FSO:s årsmöte om sin verksamhet under det gångna verksamhetsåret. Mom. 5 Kretsens medlemmar samlas till årsmöte före mars månads utgång. Kallelse till årsmöte utfärdas skriftligt senast 14 dagar före årsmötet. Mom. 6 Följande ärenden skall förekomma på årsmötet: 1. Mötets öppnande 2. Fråga om mötets behöriga utlysande 3. Fastställande av röstlängd 4. Fastställande av föredragningslista 5. Val för mötet a. ordförande och sekreterare b. minst en justerare tillika rösträknare 6. Styrelsens verksamhetsberättelse med ekonomisk redogörelse för föregående verksamhetsår 7. Revisorernas berättelse 8. Ansvarsfrihet för styrelsen 9. Erforderliga val: a. ordförande i föreningen för en tid av 2 år b. minst fyra ledamöter för en tid av 2 år med olika omvalsperioder c. en revisor och minst en revisorsuppleant för en tid av 1 år d. minst två ledamöter till valberedningen, varav en är sammankallande 10. Styrelsens ärenden 11. Ärenden som årsmötet beslutar behandla. Mom. 7 Röstning sker på samma sätt som vid FSO: s årsmöte. Mom. 8 Kretsen utser firmatecknare och övriga funktionärer vid konstituerande styrelsemöte. Kretsens medlemmar samlas till möte eller annan aktivitet. Mom. 9 När kretsen lämnat in revisionsberättelse, verksamhetsberättelse och en redovisning över antal medlemmar utbetalas av riksföreningen 75 kr/medlem. Mom. 10 Kretsen kan på förslag av kretsens årsmöte upplösas av FSO: s årsmöte. Eventuella tillgångar tillfaller FSO riksförening. 10 TIDSSKRIFTEN SOCIAL OMSORG Mom. 1 Föreningen utger tidsskriften Social Omsorg med det antal nummer per år som styrelsen beslutar. Tidsskriften utgör medlemsförmån i föreningen. Mom. 2 Föreningens styrelse utser ansvarig utgivare för tidsskriften. Ansvarig utgivare svarar för att tidsskriften innehåll uppfyller krav på god publicistisk sed. 11 UPPLÖSNING AV FÖRENINGEN Mom. 1 För upplösning av föreningen krävs att styrelsen enhälligt tillstyrker detta samt beslut av två på varandra följande årsmöten. Minst tre fjärdedelar av de närvarande medlemmarna skall biträda dessa beslut vid årsmötena. 9 FÖRENINGENS HEMSIDA Mom. 1 Föreningen administrerar en hemsida där information och kunskapsutbyte mellan medlemmarnamöjliggörs. Mom. 2 Föreningens styrelse utser ansvarig utgivare för hemsidan. Ansvarig utgivare svarar för att hemsidans innehåll uppfyller krav på god publicistisk sed. 10 MOTIONER Medlemmar sänder sina motioner till styrelsen under verksamhetsåret, dock senast 1 månad före årsmötet. Mom. 2 Om föreningen skall upplösas, skall dess behållna tillgångar tillföras en studie- och stipendiefond med särskilt förvaltning. Beslut om denna förvaltning skall fattas på föreningens sista årsmöte i samband med beslut om upplösningen av föreningen. 12 ÄNDRING AV STADGAR Mom. 1 För att ändra föreningens stadgar krävs beslut på årsmöte, där tre fjärdedelar av de närvarande medlemmarna biträder beslutet. Mom. 2 För ändring av 11 gäller samma krav för giltighet som för beslut om föreningens upplösning. 10 SOCIAL OMSORG Nr 1 2011
BORDLAGD MOTION ÅTERKOMMER: Motion till FSO riksårsmöte 2010 FSO - en yrkesförening i avveckling. Syftet med yrkesföreningen är: 1. Följa och arbeta för att påverka utveckling av arbetsinnehåll och yrkeskompetens samt övriga yrkesmässiga intressen inom medlemmarnas arbetsområde. 2. Verka för en god grund- fort- och vidareutbildning för arbetsledande och övrig personal inom social omsorg samt verka för utveckling av forskningsområdet social omsorg. 3. Till medlemmarna förmedla nya rön och aktuell forskning inom yrkesområdet och sammanföra medlemmarna till utbyte av erfarenhet och kunskap. 4. Arbeta för samarbete och erfarenhetsutbyte med andra yrkesföreningar samt motsvarande föreningar i andra länder. Under rådslaget den 19-20 september 2009 framkom det att vi inte uppfyller dessa syften. Engagemanget hos medlemmarna och inom yrkeskårerna finns. Det är svårt att få någon som vill ta på sig ett uppdrag inom föreningen för att driva den framåt. Vi måste ta ansvar för att föreningen tar till vara på medlemmarnas intresse, vad gör föreningen idag för medlemmarna? En fråga som återkom under rådslaget är Vem skulle sakna FSO. Vi anser att med denna bakgrund är det orealistiskt att driva nuvarande förening framåt. Vi yrkar på: att FSO som förening avvecklas. att den styrelse som väljs endast har som uppdrag att avveckla FSO. att det i avvecklingsplanen bland annat ingår att: o Utreda fondförvaltning av kvarvarande fondmedel o Arbetsgrupp för offertförfrågningar för studieresa o Ge en person i uppdrag att sammanfatta föreningens historia mot arvode. o Säga upp alla avtal med andra samarbetsparter. Stockholm 20 september 2009 Pernilla Risberg Annelie Gollungberg Annelie Harnegård Helene Winqvist Irene Larsson Ann-Sofie Appelblad Harriet Kristensson Ingrid Gunnarsson Ulrica Nilsson Styrelsens förslag till beslut Styrelsen ser många möjligheter med utvecklingen av den nya hemsidan, och föreslår årsmötet att avslå motionen. SOCIAL OMSORG Nr 1 2011 Går det att göra offentlig verksamhet billigare - och bättre? Det påstås ofta att offentlig driven verksamhet behöver mer pengar. Och så kan det vara, förstås. Men kan det också vara tvärtom, att offentlig driven verksamhet är ineffektiv, dvs för mycket pengar används, kanske på ett delvis felaktigt sätt. Jag vill beskriva en situation där så var fallet. Historien börjar i slutet av år 2004. Den kommunala ekonomin i Pajala kommun var hårt ansatt. Miljoner skulle sparas, och allt skulle genomlysas. Samtidigt hade kommunen haft i gång ett LSS-projekt där devisen var medbestämmande och delaktighet, och att individuella lösningar skulle prioriteras, dvs det som faktiskt är LSS-lagens kärna. Diskussionerna ledde till funderingar om alla våra ca 20 brukare behövde bo i gruppboenden. Och vad ville dom själva? Vi hade då fyra gruppboenden, där i snitt 5 personer bodde/gruppboende. Några enstaka bodde i egna lägenheter, med insatsen serviceboende. Totalkostnaden för allt detta var 15 mkr/år. Vi satte igång processen. Efter fem år har följande skett: personer hade flyttat från gruppboende till serviceboende nya ansökningar om särskilt boende verkställdes via insatsen serviceboende brukare hade flyttat till eget med insatsen personlig assistans en hade flyttat till ett äldreboende några hade avlidit bara ett gruppboende fanns kvar Idag har vi således bara ett gruppboende kvar. Resten bor i egna lägenheter med insatsen serviceboende, till en totalkostnad på 9 mkr. De som flyttade in från ett gruppboende till ett serviceboende lever ett mycket mer självständigt liv idag, bor bättre och lever bättre riktiga solskenshistorier. Nästan ingen som sökt särskilt boende enligt LSS har efter 2005 erhållit insatsen i form av gruppboende, istället har de erhållit insatsen servicebostad, med den självständighet det innebär. En majoritet av brukarna bodde då i gruppboenden, nu bor majoriteten i serviceboende. Besparingen per år är således 6 mkr, på 5 år ger det 30 mkr. Och det som 2005 kostade 15 mkr, skulle fem år senare, med årliga löneökningar, kostat än mer förstås. Besparingen är således än större. Besparingen handlar uteslutande om en lägre personalbemanning. I ett gruppboende går det ca 1.5 personal/brukare, i ett serviceboende ca 0.8 personal/brukare. Och låt mig också säga detta. De beslut som togs tidigare, när gruppboendena byggdes ut var utifrån hur det då tänktes och diskuterades. Just därför är det oerhört viktigt för offentlig verksamhet att all verksamhet måste följas upp, utvärderas och ständigt förändras till gagn för skattebetalarnas pengar, och till gagn för att verksamhet bedrivs i offentlig regi. BeNGT-OLA MöRTLUNd enhetschef/pajala KOMMUN PAjALA, 2011-01-17 11
Rönngården i Tärendö Vi är ett team som arbetar på ett gruppboende för demenssjuka i Bifurkationens natursköna Tärendö i Tornedalen, Pajala kommun i Norrbotten. Tärendö är en by med ca 550 invånare, skidåkaren Charlotte Kalla är en som satt Tärendös namn på kartan men även Rönngården som år 2005 blev utsedd till Sveriges Bästa omvårdnadsvårdnad team på ett gruppboende inom demensvården har gjort detta. Rönngården är ett gruppboende i en hemlik miljö för demenssjuka, det öppnades den 1 april 1992. Vi har åtta äldre med olika behov. Alla har egna lägenheter som möbleras och inreds utifrån den äldres önskemål. Personalen är nio till antalet (7,70 årsarbetare) och man arbetar tre skift med individuella scheman. I vår verksamhet ingår också en omvårdnadsansvarig sjuksköterska, vi har tillgång till MAS, arbetsterapeut och sjukgymnast, vid behov. Vi har en egen hus doktor som besöker våra äldre var 6:e vecka. Vi tvättar, städar och lagar all mat, som i ett vanligt hem. Vi handlar från vår butik i byn, där vi har tillgång till de lokala produkterna. Efter utmärkelsen Sveriges bästa omvårdnadsvårdnad team på ett gruppboende inom demensvården så fick vi en hel del uppmärksamhet av massmedia, vi har haft cirka ett 50-tal studiebesök från olika delar av vårt land, men även en delegation från Irland som besökt oss hösten 2006. Några ur personalgruppen har besökt hela Norrbotten tillsammans med landstinget och föreläst om vår verksamhet. Även på socialtjänststämman i Norrbotten 2006 har vi deltagit. Samt besök olika arbetsplatser för att berätta om hur vi arbetar. I vår verksamhet har vi ett samarbete med skolan i Tärendö, där ungdomar i årskurs 7 en dag i veckan (två åt gången) besöker oss och deltar i vårt arbete. De får möjlighet att se hur arbetet med äldre fungerar och även träffa äldre som kanske inte alla ungdomar har möjlighet att göra idag. Verksamheten bärs upp av fem grundpelare Ett gemensamt synsätt Personalgruppen strävar efter ett gemensamt synsätt i omvårdnaden med en positiv anda. Omvårdnaden utgår från varje enskild individ. Verksamheten bygger på respekt, självbestämmande och integritet för den äldre. Åtgärderna anpassas efter individens behov. Bemötande av våra äldre och deras anhöriga Alla ska bemötas med respekt, förståelse och empati. Känna människovärde, behandlas som unika individer där alla behov tillgodoses. Hos oss är anhöriga viktiga resurser och en naturlig del i omvårdnaden. Vi anser att det finns inga besvärliga anhöriga utan anhöriga som har det besvärligt. Värdig ålderdom Att få göra meningsfulla saker tillsammans med andra eller med hjälp av personalen, att uppleva helhet, känna sig behövd och nyttig är viktigt. Att använda de funktioner som finns kvar ger meningsfullhet i livet. Men även passivt deltagande är en form av deltagande. Trygghet och gemenskap När minnet sviker, orienteringsförmågan försämras och kommunikationen blir svårare, är det av stor vikt att boendemiljön är välbekant och trygg. En miljö som ger vila, aktivitet, stimulans, gemenskap och avskildhet ger goda förutsättningar för detta. Att personalen dessutom har god kännedom om den äldres levnadsberättelse ökar förutsättningarna för trygghet ytterligare. De äldres identitet bevaras genom att de får prata sitt modersmål, som hos oss är meänkieli eller finska. Välbefinnande En viktig del i livskvalitén är att få ta del av årstidernas växlingar, att känna dofter och se vackra färger, men även att var ute och känna kylan bita i kinderna är upplevelser som ger välbefinnande. Att varje enskild individ får känna sig unik och speciell, blir sedd och känner sig behövd, förstärker välbefinnandet ännu mera. Med jämna mellanrum anordnar vi också olika fester, bland annat anhörigträff, julfest, sommarfest och surströmmingsfest. Reminiscens På vårt boende arbetar vi en hel del med minnesmetoden reminiscens där vi genom att stimulera de olika sinnena väcker minnen hos våra äldre. I detta arbete använder vi oss av gamla bruksföremål, kläder och maträtter från förr. Varje höst brukar vi anordna dag under temat reminiscensens. All personal klär då ut sig i kläder från förr långa kjolar, blusar, hucklen, förkläden och näbbskor. De äldre får vakna upp till doften av nygräddat bröd. Till frukost/ lunch serverades gammeldags fil, halstrad strömming och färsk bröd med hemkärnat smör. Under dagen har vi besök av musiker som spelar dragspel, vi sjunger tillsammans, gamla välkända låtar både på svenska och tornedalsfinska. I huset har vi byggt upp en miljö där vi har gamla föremål i olika teman, som klädvård, hygien, kökssysslor m.m. när något av detta plockas fram leder det till spontana samtal och historier. Dagen avslutades Även ett passivt deltagande är ett deltagande. 12 SOCIAL OMSORG Nr 1 2011
med renköttsoppa och kalvdans. I arbetet med minnesmetoden ingår även årliga besök på hembygdsgården för att ta del av dess historia, kombinerat med en gudstjänst, även ett besök hos ett av de få kvarvarande lantbruken i Pajala kommun har gjorts. När möjlighet ges gör vi också utflykter till bärskogen för att ta del av de som naturen kan erbjuda. Vi har även inlett ett samarbete med hemtjänsten i vårt område, då kan även deras brukare medverka på våra aktiviteter, därmed får även de en annorlunda dag. Detta har upplevts som positivt också i personalgrupperna och ger även besparingar i förlängningen, då vikarierna kan användas i båda grupperna. Utemiljön Vi har också arbetat med vår utemiljö och gjort en egen variant av sinnenas trädgård. Även här använder vi oss av reminiscensmetoden, där vi bland annat har en gammaldags höhässja, med en lie och kratta som lutar mot den. Ett litet porlande vattenfall, odling av potatis, grönsaker, bärbuskar och blommor samt inbjudande ställen där man kan sitta och njuta av miljön. De äldre får stimulans av luktsinnet med hjälp av doften från blommor, hörselsinnet stimuleras av fågelkvitter och vattnet som porlar, synintrycken stimulerar i sig, känseln av att gå barfota i gräset och smaken av bären som odlas. Bilder Vi använder oss också en hel del av bilder i arbetet, bland annat har de äldre bilder på sig själva på lägenhetsdörrarna. Ibland plockar vi fram lite hattar, provar dessa och tar bilder av varandra, detta ger oss många glada skratt. Vi har också gjort en egenhändig almanacka med egna bilder. I stort sett allt vi gör dokumenterar vi genom bilder dessa används i samvaro med de äldre men även de anhöriga kan ta del av dessa. Vad är nyckeln till vår framgångsfaktor? På Rönngården är all personal flexibel och ser möjligheter istället för hinder, ser vad som är bäst för den äldre. Dagarna styrs av de äldres behov inte av rutinerna. Vi utgår från den enskildes behov och önskningar, detta ger struktur åt vardagen, varje individ är unik och alla behandlas med respekt. Att göra saker de gjort tidigare till exempel baka, skala potatis, skotta snö, plocka och rensa bär m.m. var och en efter sin förmåga. Vid livets slut erbjuder vi anhöriga att ta avsked på ett värdigt sätt, värdighet som ska finnas från första dagen den äldre flyttar in fram till livets slut. Vi har en positiv inställning till vårt arbete, det är intressant, alla har ansvar och hjälps åt. Alla är delaktiga och arbetsklimatet genomsyras av en vi-anda. Olikheterna hos medarbetarna tas till vara, vi har en öppen och ärlig kommunikation. Humor och skratt är en viktig del i vardagen, drömmar och idéer får blomma fritt Siv Kero/Arbetsledare Rönngården Siv.kero@kommun.pajala.se 070-320 69 99 Rönngårdens utmärkelser 2003 Den goda arbetsplatsen Pajala Kommun 2004 Bästa omvårdnadsteam på ett gruppboende inom demensvård, Hedersomnämnande Demensförbundet och Jansen Cilag AB 2005 Bästa omvårdnadsteam på ett gruppboende inom demensvård Demensförbundet och Jansen Cilag AB 2008 Norrmejeriers stipendium 2009 Värdegrundspriset Tidningen Äldreomsorg Utstrålar vi arbetsglädje, smittar det av sig och då mår våra äldre gott. Större bidrag ur fonder 2007 Uppsala hemsystrars skolas fond 2008 Alzheimersfonden för skapande av en egen variant av Sinnenas trädgård 2008 Alzheimersfonden Två av personalen har fått stipendium för utbildning 2008 Uppsala hemsystrars skolas fond SOCIAL OMSORG Nr 1 2011 13
De sista boktipsen Na-na-ni-na-ni-nana-ni-na-na-na-ni-na Boktipset har funderat på några sista lästips, så här i elfte timmen. Böcker för livet sa chefredaktören. Föreslå några böcker för livet. Boktipset har funderat och tänkt. Och kommit fram till att, om hon var tvungen att välja sju böcker som skulle räcka resten av livet; att läsas om och om igen, så skulle hon välja följande: Brott och straff av Fjodor Dostojekvskij Om det mentala lidandet och det moraliska dilemmat. Kan det vara rätt att döda i strävan efter ett högre syfte? Gösta Berlings saga av Selma Lagerlöf Stor roman om de starka krafterna kärlek, glädje, ondska, sorg och galenskap. Kärleken; den bärande kraften som övervinner allt. Älskar man inte kan man inte leva. Juloratoriet av Göran Tunström Om kärlek, vemod och sorg. "Det finns ögonblick som aldrig slutar att upphöra". Min syster fick alzheimer - om vård och bemötande ur ett anhörigperspektiv av Irene Andersson En berättelse som berör, en resa med många hållplatser och aha-upplevelser. Anhöriga, närstående och personal inom vård-och omsorg, kommer att nicka igenkännande. Boken handlar om Monica som får Alzheimers sjukdom, endast 58 år gammal. Hennes syster tillika bokens författare, Irene Andersson, beskriver ur ett anhörigperspektiv sjukdomens händelseförlopp, sin syn på vårdsystemet och det bemötande hon fått inom demensvården. Hur man som anhörig upplever sin situation är högst individuellt, en En flykting korsar sitt spår av Aksel Sandemose Om den rätt förstådda barndomens betydelse för den vuxne. Om Jante, orten där den berömda lagens kanske mest berömda första bud lyder Du ska icke tro, att du är något. Yarden av Kristian Lundberg En bok om klass och klassresa begrepp som här fylls med ett mycket konkret innehåll. Vi för inte klasskamp. De gör. De som redan äger. Vi lägger bara ner våra vapen. De förflyttar hela tiden sina positioner. del anhöriga orkar inte och vissa vill inte engagera sig och det måste respekteras. Att lämna bort sin anhörig för vård, att acceptera diagnosen och de förändringar som demensen för med sig, kan kännas svårt och smärtsamt, liksom de personlighetsförändringarna som demensen kan få. Ofta finns det ett stort behov av att prata med någon och få uttrycka sina tankar, ångest och oro. Den demenssjuke kan vara sjuk under flera år och det kan innebära flera år av sorgearbete för de anhöriga. Författaren blandar djup sorg med innerlig glädje, otrygghet och ovisshet som ibland får stå tillbaka till förmån för omtanke, kunskap och medmänsklighet. Kunskap som hon tar till sitt hjärta och ger henne tröst, i hennes egen läkningsprocess. MARGAReTA BjöRK Bat Seba av Torgny Lindgren Det finns ingen gräns mellan att älska och skända. Om köttets lust och hur det lockar oss till vansinnesdåd. Om att använda Herrens ord om att vara utvald, att använda dem för egna syften. Hundstunden av Kristina Lugn Det finns en massa kvinnor i min ålder som har ännu sämre anledningar att tycka om sig själva och tvingar andra att göra det i alla fall fastän de varken är vackra eller flitiga på något annat sätt. Galopp galopp. Det är tur att Boktipset inte behöver klara sig på bara sju böcker i resten av livet. Men om, OM, då skulle det bli de där sju. och allt annat av Kristina Lugn. Och av Selma Lagerlöf. Och av Torgny Lindgren. Och Nalle Puh av A.A. Milne. Och Sagan om ringen av Tolkien. Och polisromanerna av Leif G.W. Persson. Och Mig äger ingen av Åsa Lindeborg. Och Sonja Åkeson och Kerstin Ekman. Och så se alla filmer av Roy Anderson. Och Short cuts av Robert Altman. Och Imagine-plattan med John Lennon. Och Sgt Pepper. Och Porgy and Bess. Och Briggen Blue Bird av Hull Nej, nu har Boktipset nynnat klart och drar sig tillbaka till läsesalongerna. Tack och hej och god läsning! LeNA MURRAy 14 SOCIAL OMSORG Nr 1 2011
Vem skall bli Årets FSO:are 2010? Skicka namnförslag och motivering till info@fso.nu eller Siv Bringetun Wennerbergsgatan 6b 112 58 Stockholm
Posttidning B Vid obeställbarhet sänd tidningen åter till avsändaren. Avsändare: FSO, c/o SKTF, Att: Ewa Lindgren, Box 7825, 10397 Stockholm Idag är det 37 dagar kvar till vårdagjämningen 20 mars... Ansökan om medlemskap gör du på www.fso.nu