Stora skillnader för drabbade av tarmcancer Aftonbladet skriver 21 november 2011. Läkare struntar i riktlinjerna Varje dag får 20 svenska män och kvinnor veta att de har tarmcancer. Hälften dör. En tidigare upptäckt skulle kunna rädda åtta av tio drabbade - men alla blir inte kallade till tarmundersökning. Tarmcancer är den tredje vanligaste cancersjukdomen i Sverige. Varje år drabbas drygt 6 000 män och kvinnor av tjock- eller ändtarmscancer. Hur många som överlever beror till stor del på hur tidigt cancern upptäcks. Jämför med övriga europeiska länder gör svenska landsting väldigt få tarmundersökningar i förebyggande syfte. Enligt europeiska läkarorganisationen UEGF, är vi nästan sämst i klassen. Motstridiga åsikter I dagsläget är det bara Stockholm och Gotland som infört massundersökningar av alla i åldern 60-69 år, så kallad screening, för att hitta oupptäckta cancertumörer i tarmarna. I Uppsala- Örebro-regionen ska man börja med screening nästa år inom ramen för en stor internationell undersökning. I övrigt ser det mörkt ut. Så sent som i oktober avslog landstinget i Sörmland en motion om att införa tarmscreening. Det finns en del motstridiga åsikter om det är värt pengarna. Ett screeningprogram är väldigt kostsamt och tar resurser från annan vård. Dessutom kan det skapa onödig oro, säger Mona Heurgren på Socialstyrelsen. Dödsrisken minskar med studier Hon påpekar att screening inte finns med i Socialstyrelsens nuvarande riktlinjer, men en ändring kan vara på gång. Professor Rolf Hultcrantz på Karolinska sjukhuset i Stockholm har nyligen fått i uppdrag att lägga upp en studie som ska jämföra kostnader mot resultat av olika screeningmetoder under tio år. Totalt 150 000 svenskar ska ingå i studien som i bästa fall kan starta under 2013. En tredjedel ska lämna avföringsprov vid olika tillfällen, som man gör i Stockholm. En tredjedel ska undersöka tarmarna med hjälp av endoskopi, där en del av tarmen undersöks från insidan med hjälp av en mikrokamera, medan sista tredjedelen ska fungera som kontrollgrupp och inte undersökas alls. Tidigare studier har visat att den som lämnar avföringsprov vartannat år minskar risken för att dö med 15 procent medan den som får nedre delen av tjocktarmen undersökt minskar risken att dö med 30 procent. Stor skillnad i omhändertagandet
Från läkarhåll är förhoppningen att studien leder till att allmän screening införs, vilket skulle kunna rädda livet på 400 svenskar per år. Tyvärr räcker inte det. Bristerna inom cancervården är i dag så stora att många avlider i tarmcancer trots att de upptäcks i tid. Dels är väntetiderna fortfarande skrämmande långa både till första läkarbesöket och operation. Dels är det stor skillnad i omhändertagandet mellan olika sjukhus, säger Mona Heurgren. Hon är enhetschef för Hälso- och sjukvårdens öppna jämförelser som granskar hur landets sjukhus följer de riktlinjer som lagts fram. Vid tjocktarmscancer ska det exempelvis alltid hållas en så kallad multidisciplinär konferens där olika specialister; kirurg, cancerläkare, radiolog, patolog och en kontaktsjuksköterska rådgör om bästa möjliga behandling både före och efter tumören opereras bort. Den bortopererade tarmen och tumören ska sedan undersökas. För att få en så säker prognos som möjligt bör minst tolv lymfkörtlar från tarmen undersökas. Handlar om liv och död Färsk statistik visar att så inte alltid sker. I Jämtland får till exempel hälften så många tolv lymfkörtlar undersökta jämfört med i Västmanland. I Blekinge får nästan 5 procent skador på tarmen i samband med operationen jämfört med 1 procent i Uppsala. I Blekinge måste dessutom 14,7 procent opereras om, jämfört med 3,9 procent i Västmanland. Vi blev förvånade över att det är så spretigt. Det är uppenbart att alla inte tillämpar riktlinjerna, säger Mona Heurgren och önskar att de som har dåliga resultat ser hur kollegor med bättre resultat gör. Det handlar i slutänden om liv och död. Statistiken visar tydligt hur skillnaderna i vården påverkar chansen att överleva tjocktarmcancer. Medan bara hälften av männen på Gotland, 50,2 procent, är i livet fem år efter att cancern upptäckts, ligger motsvarande siffra i Uppsala på 68,9 procent. Så många är i livet 5 år efter att ha fått diagnosen tjocktarmscancer (Alla siffror i procent) Halland 66,5 Uppsala 65,8 Skåne 64,9 Stockholm 64,4 Västernorrland 64,3 Östergötland 64,2 Så många är i livet 5 år efter att ha fått diagnosen tjocktarmscancer (Alla siffror i procent) Halland 66,5 Uppsala 65,8 Skåne 64,9 Stockholm 64,4 Västernorrland 64,3 Östergötland 64,2 Västmanland 63,7 Caroline Hougner
RIKET i genomsnitt 63,3 Västerbotten 62,9 Västra Götaland 62,8 Blekinge 62,4 Kalmar 62,3 Jönköping 62,2 Gävleborg 62,2 Kronoberg 62,0 Sörmland 61,9 Dalarna 61,7 Värmland 61,0 Jämtland 59,8 Örebro 59,0 Norrbotten 58,3 Gotland 58,1 Så många patienter får tillräckligt många lymfkörtlar (12 st) undersökta efter en tjocktarmsoperation Västmanland 97,6 Gotland 91,9 Kronoberg 91,4 Västra Götaland 90,1 Stockholm 78,5 Kalmar 78,1 Halland 78,0 RIKET i genomsnitt 77,2 Uppsala 77,2 Norrbotten 76,7 Skåne 75,4 Sörmland 73,9 Dalarna 73,8 Jönköping 71,1 Blekinge 70,4 Östergötland 70,1 Västerbotten 68,5 Gävleborg 65,8 Örebro 64,1 Värmland 63,5 Västernorrland 61,7 Jämtland 54,7 Enligt vetenskapliga studier krävs minst tolv körtlar för att den diagnostiska kvaliteten ska bli tillräckligt bra för en korrekt klassifikation av tumören och en tillförlitlig prognos. Den förväntade sjukdomsutvecklingen styr i sin tur vilken behandling som väljs. Så många får sin tarm skadad under operation av tjocktarmen Västmanland 04,
Uppsala 1,0 Gotland 1,5 Norrbotten 1,5 Gävleborg 1,6 Örebro 1,7 Västernorrland 2,0 Dalarna 2,1 Kalmar 2,2 Värmland 2,2 Sörmland 2,3 Halland 2,5 Östergötland 2,5 Stockholm 2,6 Jönköping 3,0 RIKET i genomsnitt 3,0 Skåne 3,3 Kronoberg 3,6 Västerbotten 4,4 Jämtland 4,6 Västra Götaland 4,7 Blekinge 4,9 En perforerad tarm ökar risken för nya tumörer. Andel patienter som måste opereras en gång till inom 30 dagar Västmanland 3,9 Gotland 4,5 Norrbotten 5,6 Dalarna 6,3 Uppsala 6,5 Östergötland 6,6 Värmland 6,9 Västernorrland 7,1 Kalmar 7,5 Sörmland 7,9 Skåne 7,9 Västerbotten 8,0 Jönköping 8,4 RIKET i genomsnitt 8,7 Västra Götaland 8,7 Gävleborg 9,5 Örebro 10,0 Halland 10,2 Stockholm 10,8 Kronoberg 11,6 Jämtland 12,1
Blekinge 14,7 En omoperation medför inte bara ytterligare lidande för patienten utan ökar risken för ytterligare komplikationer. Källa: Öppna jämförelser av hälso- och sjukvårdens kvalitet och effektivitet. Socialstyrelsen/SKL