EGGA Assembly 8-11 juni 2008 i Köpenhamn

EGGA Assembly 8-11 juni 2008 i Köpenhamn För första gången på tio år hölls konferensen EGGA Assembly i Norden. Konferensen hade rekordstort antal deltagare, 180 delegater och 40 medföljande, och är därmed en av de mest välbesökta Assemblies som EGGA arrangerat. Konferensen, som var förlagd till Radisson SAS Scandinavia Hotel, inleddes på eftermiddagen den 8 juni med en kanaltur i strålande solsken. På söndag kväll var det ett välkomstmingel med vin och lättare förtäring, där konferensdeltagarna hade tillfälle att hälsa på varandra. EGGA:s ordförande, Arved Mohrenschildt, höll ett välkomstanförande, där han bland annat tackade Nordic Galvanizers, som stod som medarrangör till konferensen. Senare på kvällen hade ett fl ertal av Nordens varmförzinkare förmånen att åtnjuta en mycket trevlig middag, som Yngve Fahre och Umicore stod för. Yngve, som själv har ett stort matintresse, har förmågan att hitta restauranger som är något alldeles extra. På måndag morgon den 9 juni inleddes konferensen med att Nordic Galvanizers ordförande Jostein Digernes, hälsade deltagarna välkomna till Köpenhamn. Därefter berättade Annikki Hirn från Nordic Galvanizers Informationskontor om varmförzinkningen i Norden. Varmförzinkning i Norden Figuren visar tonnaget varmförzinkat stål i Norden under de senaste fem åren. I Sverige har tonnaget legat runt 140 000 ton under denna period. I Danmark har tonnaget stigit kontinuerligt och närmar sig Sveriges nivå. Även Finland och Norge har visat en uppåtgående trend under den aktuella tidsperioden. De största marknadssegmenten i Norden är, liksom i resten av Europa, byggsektorn samt produkter för vägmiljöer. I Danmark utgör jordbruksprodukter ett relativt stort marknadssegment. Varmförzinkningsmarknaden i Europa 2007 Nordic Galvanizers har 67 anläggningar, som ägs av ett femtiotal olika företag. Den totala badvolymen hos zinkgrytorna uppgår till 425 m 3 i Danmark, 320 m 3 i Finland, 330 m 3 i Norge samt 730 m 3 i Sverige. Till skillnad från många andra länder i Europa har Norden inte stora företagsgrupper med 20-30, eller ända upp till 60, anläggningar, vilket kan förekomma. Den största företagsgruppen i Norden är relativt nybildade SafeRoad Group, med 6 varmförzinkningsanläggningar i Norge och Sverige. DOT/JIWE har 5 anläggningar i Danmark och Sverige, medan Aurajoki har 4 anläggningar i Finland och Pohl Invest har 4 st i Sverige, DuoZink 3 anläggningar i Norge och Zinken Weland 3 anläggningar i Sverige. Övriga varmförzinkningsföretag arbetar på egen hand och är relativt små, med 12-30 anställda. Det fi nns inget företag som har anläggningar i alla Nordens länder. Carlos Garcia de Lucas, ordförande i EGGA:s marknadskommitté gav en genomgång av hur marknaden sett ut under 2007. Han började med att konstatera att varmförzinkningsbranschen haft sin största tillväxt då zinkpriset varit som högst! Han visade också hur produktionen av varmförzinkat stål är fördelat mellan Europas olika länder. Italien ligger i topp med 22 % av tonnaget. Därefter kommer Tyskland (21%), Storbritannien/Irland (12 %), Frankrike (11 %) samt Spanien (9%). Carlos påpekade att föreskrivare och arkitekter nu och i framtiden arbetar på ett annat sätt än tidigare, och är mer internationella. Frågor som miljöeffekter och resursanvändning blir också alltmer aktuella och intressanta då material och korrosionsskydd ska väljas. Dessa nya förutsättningar är en fördel för varmförzinkningsbranschen anser Carlos Garcia de Lucas. Genom EGGA fi nns ett väl utvecklat kontaktnät i Europa, produkten är miljövänlig, höga oljepriser kommer att medföra ökat pris på färg och dyrare stål kommer att öka intresset för korrosionsskydd. Byggmarknaden är det viktigaste kundsegmentet för varmförzinkningsindustrin i Europa, och måste bevakas och bearbetas kontinuerligt. De största konkurrenterna till varmförzinkat stål är korrosionsskyddsmålning, betong, rostfritt stål, extruderad aluminium samt kompositmaterial. Producenter av dessa

material vill öka sina marknadsandelar, och utgör ett hot mot varmförzinkningsbranschen. Bland annat har betongindustrin satsat hårt på sin profi lering som ett miljövänligt konstruktionsmaterial. Carlos avslutade sin presentation med att lite provocerande föreslå ett tillväxtmål på 5 % per år under fem år. Detta skulle innebära 8.5 miljoner ton varmförzinkat stål i Europa 2013! För varje ton varmförzinkat stål skulle medlemmarna bidra med 0.3 Euro (vilket är betydligt mindre än 0.1 % av fö rsäljningsvärdet) till en gemensam marknadsföringskampanj, där en tredjedel av summan skulle användas på internationell nivå, och två tredjedelar på nationell nivå. Kanske något att fundera på?! Möjligheter och utmaningar inom zinkindustrin Bilchassi helt tillverkat av varmförzinkad tunnplåt, ett område där IZA medverkat i fl era projekt. Varmförzinkning och brokonstruktioner Professor Niels Jørgen Gimsing, Gimsing&Madsen A/S, höll ett intressant framförande om stora brokonstruktioner och i vilken omfattning varmförzinkat stål ingår i dessa. Stora Bältbron togs i trafi k 1998. Spännkablarna innehåller 20 000 ton varmförzinkad wire. Vissa konstruktionselement i broarna är alldeles för stora för att kunna varmförzinkas, och då får andra korrosionsskydd väljas. På Stora Bältbrons motorvägsdelar, som är 6.8 respektive 6.6 km långa har det använts ca 8000 ton varmförzinkat stål till räcken och andra komponenter. Öresundsbrons totala längd är 7.8 km. Det är världens längsta bro för väg- och tågtrafi k. Huvudbrospannet är 490 meter och innehåller ca 5000 ton varmförzinkat stål. Man håller även på att projektera bro över Femern Bält, som kommer att få en total längd av 18.6 km. För räcken m.m. till denna kommer det att behövas 12000 ton vamrförzinkat stål, och för wirarna till brospannet 7500 ton. Varmförzinkning för vindkraftindustrin Bjørn Jønsson från Vestas berättade om produktion av vindkraftverk, och hur varmförzinkat stål används inom denna sektor. Vestas är ett relativt stort företag inom vindkraftindustrin med 25 % av marknaden. Intresset för s.k. förnyelsebar energi har ökat kraftigt på senare år p.g.a. miljödebatten och kravet på sänkt koldioxidutsläpp. För 25 år sedan levererade en vindturbin 30 kw. Idag är kapaciteten 3000 kw! Vestas har installerat över 35 000 vindturbiner. Man installerar en turbin var fjärde timme! Turbinerna är dimemsionerade för en livslängd på 20 år. Korrosionsskydd genom varmförzinkning, metallisering och målning ska klara korrosionsklass C3, C4 och/eller C5 under denna tid. Varmförzinkning används för svetsade delar i korg och nav och delar som inte ingår i den direkta kraftöverföringen. I modellen V80 ingår ca 5.5 ton varmförzinkat stål. Vestas använder främst varmförzinkning för svetsade delar. Eftersom man hela tiden jagar vikt så används stål med högre hållfasthet, EN S355. Det har förekommit fall där man sett smältmetallsprickor, vilket inte kan accepteras p.g.a. risken för skador om delar av turbinen skulle haverera. Vestas har en nära dialog med sina underleverantörer för att säkerställa god kvalitet före leverans. Varmförzinkning och hållbara konstruktioner Stewen Wilkinson, VD för zinkproducenternas branschorganisation IZA, berättade om utvecklingen inom producentledet. Det har skett fl era fusioner mellan zinkproducenter, så att antalet företag har blivit färre. Efterfrågan på zink är fortsatt hög, och anledningen till detta är till stor del utvecklingen i Kina. Varmförzinkning är det område där zinkanvändningen tillväxer snabbast. I Kina har tillverkningen av varmförzinkad tunnplåt tillvuxit explosionsartat. IZA verkar för ökad användning av zink och har många gemensamma projekt tillsammans med EGGA på marknads- och miljösidan. Professor Tom Wolley, arkitekt och miljöforskare, höll ett mycket intressant och tankeväckande föredrag om miljö, resursutnyttjande och attityder i samhället. Tom har varit handledare och rådgivande under framtagandet av EGGA:s och IZA:s gemensamma handbok för beställare med samma titel som hans föredrag, nämligen Varmförzinkning och hållbara konstruktioner. Boken delades ut tillsammans med konferensmaterialet och är

mycket användbar som marknadsföringsmaterial mot arkitekt- och konstruktörssidan. Boken innehåller mycket information om hur varmförzinkning påverkar miljön, och även jämförelser med miljöinverkan från andra material och korrosionsskydd. Efter att ha tagit del av denna information är det uppenbart att varmförzinkat stål är ett mycket bra materialval ur miljösynpunkt, och att det är en arkitekt och miljöforskare som är konsult inom området hållbart byggande samt professor vid miljöhögskolan i Wales som uttrycker detta, ger extra tyngd. Boken fi nns för närvarande endast på engelska men kommer att översättas till de nordiska språken under sommar och höst. EGGA/IZA bidrar ekonomiskt till detta. Vi har extra böcker på engelska på Infokontoret, så om ni önskar beställa ett ex redan nu så går det bra. Produktdeklaration för varmförzinkat stål Stefano Rossi från företaget Life Cycle Engineering i Italien redogjorde för ett EGGA-projekt där man arbetat för att ta fram en miljömärkning för varmförzinkade produkter. Environmental Product Declaration (EPD) tillhör ISO systemet 14020, så kallad typ III-märkning. Avsikten med märkningen är att ge kunden en möjlighet att jämföra olika produkters miljöbelastning. Produkten förses med en etikett som visar vilka resurser som krävs för produktion samt omfattningen av dessa; t ex elektricitet, förnybara samt icke förnybara resurser, energiinnehåll i dessa osv. EPD-märkningen ger även upplysning om emission av föroreningar som bidrar till växthuseffekten, påverkar ozonskiktet, bidrar till försurning etc. För att kunna göra en jämförelse mellan olika produkter utarbetas så kallade Product Category Rules (PCR). Då det inte har funnits någon produktkategori där varmförzinkat stål passar in, har Italiens förzinkningsförening i samarbete med Life Cycle Engineering tagit fram en PCR för gruppen korrosionsskydd för stålprodukter. Denna har nyligen blivit godkänd av den myndighet som är ansvarig för produktmärkningen, nämligen svenska Miljöstyrningsrådet. (För vidare information om Miljöstyrningsrådet, se www. Miljostyrning.se, där det även fi nns mer information om miljömärkningen EPD). EGGA granskar nu resultatet från projektet och avsikten är att mijömärkningen ska kunna börja tillämpas så snart som möjligt. Miljöpåverkan från varmförzinkade vägprodukter W Piatkiewicz, mer känd som Piat, arbetar med miljöfrågor hos Storbritanniens förzinkningsförening. Hans föredrag handlade om miljöpåverkan från varmförzinkade vägprodukter. Vägprodukter är ett viktigt marknadssegment för varmförzinkningsbranschen. På europanivå motsvarar det 17 % av marknaden, men i Storbritannien och Irland hela 30 %. Det är alltså en marknad värd att försvara! Föreskrivare och beställare har idag ett fl ertal olika material att välja mellan; förutom varmförzinkat stål fi nns produkter i betong, aluminium, rostfritt stål, plast och trä. Miljöpåverkan och livscykelanalyser ingår i beställarens underlag då besluten ska fattas. Forskning runt avrinning från varmförzinkade vägräcken har pågått i 30 år. Vid riskbedömningen av zink konstaterades förhöjda halter av zink under varmförzinkade vägräcken. Det har tidigare inte funnits någon defi nition av vilken yta runt en motorväg som ska räknas till vägen, och var omgivande natur börjar. EGGA har tagit fram en beskrivning för detta, vilken har blivit accepterad på EU-nivå. Zink som förekommer i vägmiljön härstammar från fl era olika källor, slitage av däck och bromsar hos fordonen samt korrosion hos varmförzinkade produkter. Flera oberoende studier har visat att inverkan på omgivande miljö dock är låg. Intern återvinning i varmförzinkningsprocessen John Fryatt och Renée Harms från Metaullic Systems Europe BV informerade om möljligheter att återvinna zink från restprodukter i den interna processen på varmförzinkningsanläggningen. Företaget säljer zinc-off ugnar. Med dagens höga och pendlande zinkpris fi nns många fördelar med egen återvinning, anser Fryatt och Harms. Varmförzinkaren får i och för sig betalt för sitt avfall av företag som köper upp denna typ av produkter, men priset är ofta uttryckt i procent av LME-priset och speglar inte alltid vad varmförzinkaren fått betala inklusive premier. Dessutom vet varmförzinkaren vanligtvis inte det verkliga värdet hos sina restprodukter. Eftersom man dessutom spar in en del transporter så fi nns ytterligare miljömässiga fördelar, ansåg föredragshållarna. REACH - en handlingsplan för varmförzinkare Murray Cook berättade att EGGA tagit fram en handlingsplan som ska hjälpa varmförzinkare att uppfylla den nya kemikalielagstiftningen i Europa, REACH. REACH har störst inverkan för tillverkare och importörer av kemikalier. Som varmförzinkare måste man förvissa sig om att man inte själv tillverkar något ämne, och att de leverantörer som man använder sig av har registrerat produkterna man köper. Varmförzinkare producerar aska och dross i sina processer, men detta räknas - i alla fall enligt EGGA:s sätt att bedöma - som avfall, och ska därmed inte behöva registreras. Det är också viktigt att poängtera att leverantören måste ha registrerat

kemikalien/ämnet för användande i varmförzinkningsprocessen (t ex som legeringsämne till zinkbadet eller som betsyra för varmförzinkning). Det räcker alltså inte att t ex nickel är registrerat som tillsats för rostfritt stål, det måste vara registrerat just som legeringsämne till varmförzinkningsbad. Kontrollera era leverantörer för att vara på mden säkra sidan! Utbildning medför kvalitet - personalutveckling inom varmförzinkningsindustrin Holger Glinde från tyska förzinkningsföreningen berättade om att man i Tyskland arbetat med att utbilda personalen som arbetar på varmförzinkningsanläggningar. Glinde menade att kraven på kvalitet och leveranssäkerhet m.m. ökar, och för att kunna möta marknadens krav krävs utbildad och kunnig personal. Att satsa på personalen är också ett sätt att binda denna till sig och göra arbetet mer intressant. Man har startat en treårig yrkesutbildning, som kombinerar teoretiska studier vid en yrkesskola med praktik på varmförzinkningsanläggningar. Resultatet är ungdomar inriktade på att arbeta som operatörer, med god förståelse för varmförzinkningsprocessen. Det ger också en imageförbättring för varmförzinkningsindustrin, som framstår som ansvarstagande och kvalitetsmedveten. Det fi nns även vidareutbildning för de som genomgått yrkesskolan. Här kan morgondagens ledare och platschefer rekryteras. Tyska föreningen har utarbetet ett system där man defi nierat vilken kunskap olika befattningar inom ett varmförzinkningsföretag kräver. Kunskapsområdena är t ex förståelse för förbehandling, effekt av legeringstillsatser, kunskaper om standarder etc, och det fi nns tre nivåer; basnivå, avancerad samt expert. Man har även utbildning för föreskrivare och användare, t ex arkitekter och ingenjörer. Man ordnar kurser och seminarier, men det fi nns också material för självstudier, både i bokform, på nätet och i form av en interaktiv CD-rom. Jämförelse mellan sexvärt och trevärt krom som temporärt skydd för varmförzinkade ytor Inger Odnewall-Wallinder från Tekniska Högskolan i Stockholm är känd inom Nordic Galvanizers för sina intressanta studier av hur zinkens korrosionsprodukt rinner av från varmförzinkat gods. Denna gång höll hon ett föredrag om tillfällig passivering av varmförzinkade ytor, vilket bland annat kan användas som vitrostskydd. Tidigare har de fl esta preparat för detta syfte innehållit så kallat sexvärt krom. Då denna typ av krom dessvärre är hälsofarlig (cancerogen och allergiframkallande) är det inte längre önskvärt att använda den för ytbehandling. Trevärt krom är en betydligt snällare variant - men vilka egenskaper som ytskydd har det? Detta har undersökts inom ett projekt på KTH, och redovisades nu av Inger. Studien har visat att i stadsatmosfär och på landsbygden har det trevärda kromet i princip lika god skyddande effekt som det sexvärda, men i marin miljö, med klorider, bryts det trevärda kromet ned betydligt snabbare, och det temporära skyddet av den varmförzinkade ytan går förlorat. Egenskaper hos zinkskikt bildade i legerade bad Marc Thiele, IKS Dresten, redogjorde för en studie där man utvärderat vilken inverkan olika legeringselement har på zinkskiktets tjocklek och vidhäftning. Stål med olika kiselhalt har ingått i studien. De legeringstillsatser som utvärderats är tenn, vismut, nickel, aluminium och bly. Studien har visat att vid låga kiselhalter, under Sandelinområdets undre gräns (0.03 %) så har legeringsämnena ingen inverkan på skiktets tjocklek. Nickel undertrycker Sandelineffekten till viss del, men nickel + tenn är ännu mer effektivt i detta avseende. Ett intressant resultat från denna studie är att skikt bildade i legerade bad är sprödare än de som bildas i bad som endast innehåller zink och bly. Tenn har en negativ inverkan på vidhäftningen, då deltafasen blir betydligt sprödare hos skikt bildade i tennlegerade bad. Slutsatserna från denna studie var att det inte går att kombinera tunna skikt med bästa vidhäftning då tenn, som har störst effekt då det gäller att undertrycka tillväxt, har en negativ inverkan på vidhäftningen. DOT - strategier samt erfarenheter av ZiNiGal TM Jan Ole Rasmussen, VD för Dansk OverfladeTeknik, DOT i Danmark där även JIWE-bolagen i Sverige ingår, berättade om DOT:s strategier och om deras erfarenhet av den nya nickelinnehållande legeringen ZiNiGal TM från New Boliden. DOT har totalt fem anläggningar lokaliserade till Eskilstuna, Sölvesborg, Køge, Ferritslev och Fasterholt. Man utför även andra typer av ytbeläggningar, t ex målning och metallisering. Företaget har 20 turbilar som hämtar gods enligt fastlagda rutter. Vindkraftindustrin står för 39 %, byggsektorn för 24 % samt jordbruksprodukter för 11 % av kundunderlaget. Man har regelbundna kontakter mellan de olika anläggningarna och distribuerar godset så att kapaciteten tas tillvara på bästa sätt. Strategin inför 2008 är att i högre utsträckning delegera ansvaret för kompetens och försäljning till projektledare och försäljningschefer. DOT

har använt nickellegerat zinkbad i anläggningen i Køge sedan 2002. Idag är det endast i Sölvesborgsanläggningen som man inte använder nickel, men även här kommer en övergång att ske. DOT använder New Bolidens förlegering ZiNiGal TM med 0.15 % Ni, som ger en halt av 0.05% Ni i zinksmältan. Detta är optimalt för att undertrycka skikttillväxten, samtidigt som risken för fl ytande dross, som kan uppstå om halten Ni blir högre än vad zinkbadet kan lösa, elimineras. Jan Ole Rasmussen berättade att man är mycket nöjd med förlegeringen och samarbetet med New Bolidens tekniske expert Roger Pankert. Verksbesök På tisdag eftermiddag var det möjligt att delta i verksbesök hos DOT, antingen i Køge (zinkbad 7.5x1.4x2.2 m) eller i Ferritslev (zinkbad 13.0x2.2x2.7 m). DOT i Kø ge I Køge används biologisk avfettning och betning i järnklorid. Man har hela åtta kar för betning. Bettider och annan data för godset lagras i en dator och ger förbehandlingen full spårbarhet. Det är möjligt att både vrida och vibrera godset i samband med förzinkningen. Aska från badet kan skrapas direkt ned i en tunna på grytans kortsida. Om kunden så önskar tillhandahåller DOT extra tjänster, t ex gängning av hål eller inplastning av godset. På onsdagen delades deltagarna upp i två grupper och tog buss över Öresundsbron till Sverige, där det var verksbesök hos Smekab AB, som ägs av SafeRoad, samt JIWE Varmförzinkning AB, som ägs av DOT. Smekab AB Smekab AB ingår i företagsgruppen SafeRoad, med specialisering på produkter för park- och vägmiljö. Vissa produkter pulverlackeras ovanpå zinken, och man har ett samarbetsavtal med ett företag i Mora för detta. Besökarna fick följa flödet genom Smekab:s mekaniska fabrik. En stor del av produkterna tillverkas från rör, och man har en imponerande, till stor del robotiserad, maskinpark för detta. Flera av de utländska besökarna tyckte att maskinen som kapade till rörbitar och samtidigt fräste upp avrinningshål för zinken var en smart idé. En annan robot, som bockar rör som sedan blir produkter för vägavspärrningar, var också intressant att titta på. Smekab varmförzinkar ca 4300 ton stål per år, varav merparten är egna produkter. JIWE Varmförzinkning AB JIWE i Sölvesborg är en modern anläggning som togs i bruk 2004, sedan den tidigare anläggningen förstörts vid en brand. Anläggningen är till stor del anpassad för seriegods. Kapaciteten är 25 000 ton per år, och idag ligger man på ca 17 000 ton. Anläggningen har två zinkgrytor, med måtten 5.0x2.0x2.0 m samt 7.0x2.0x2.5 m. Man arbetar treskift och antalet anställda uppgår till 95 personer. Godset kan tiltas i alla riktningar och även vibreras i samband med doppningen. Tre personer sköter tillsammans de båda grytorna, som är placerade brevid varandra. JIWE använder alkalisk avfettning och betar i saltsyra. Vattenkylning av godset är möjligt vid båda zinkgrytorna. Både DOT och Smekab var generösa mot besökarna och bjöd på kalla drycker, härlig buffé och kaffe. Så var Assembly 2008 över. Sammanfattningsvis kan sägas att konferensen var lyckad och att alla utländska gäster verkade mycket nöjda med sin vistelse i Köpenhamn och de intressanta verksbesöken. Många reagerar på de jämförelsevis låga tonnagen i Norden, jämfört med t ex varmförzinkningsföretagen i Italien, där de minsta har ett tonnage runt 18 000 ton per år. I detta perpektiv måste man beakta att de nordiska länderna befolkningsmässigt är betydligt mindre, och att detta naturligtvis avspeglar sig i byggande av infrastruktur etc.